INNEHÅLL SIDA FÖRORD 2 1. BAKGRUND AKTUELLA OBJEKT Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun Ödenäs skola i Alingsås kommun 17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL SIDA FÖRORD 2 1. BAKGRUND 4. 6. AKTUELLA OBJEKT 14 6.1 Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun 15 6.2 Ödenäs skola i Alingsås kommun 17"

Transkript

1 Rapport Nr: 1996:1 Luftmiljö inomhus, ett omdiskuterat område, del 1. M Dahl, Skövde 1996 INNEHÅLL SIDA KAPITEL FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND 4 2. SYFTE OCH PROJEKTUPPLÄGGNING Syfte Forskningsprojektets upplägg 6 3. INOMHUSMILJÖ, UPPDELNING I DELOMRÅDEN 7 4. INOMHUSMILJÖER SOM DETTA ARBETE BEHANDLAR 8 5. FAKTORER, SOM PÅVERKAR INOMHUSLUFTEN AKTUELLA OBJEKT Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun Ödenäs skola i Alingsås kommun ENKÄTER Kommentarer till enkätundersökningen SLUTSATSER Orsaker till dålig luftmiljö inomhus Hur brukarnas belastningar beaktas 24 REFERENSER 25 BILAGOR Bilaga 1 (1 sida) : Intervjuade personer 26 Bilaga 2 (1 sida) : Enkätformulär 27 Bilaga 3 (5 sidor) : Deltagarlista Riksstämman

2 Förord Detta specialarbete kallat Luftmijlö Inomhus, Ett Omdiskuterat Område är del 1 i ett projekt bestående av 2 delar. Projektet undersöker hur brukares belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av - organisationer - myndigheter samt - personer med påverkande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. I rapporten presenteras bland annat dagens situation i form av 2 praktiska problemfall och resultat från en av författaren utsänd enkät. Arbetet har utförts vid Västerhöjdsgymnasiets teknologiinstitution. Initiativet till arbetet fick jag genom diskussioner med min lärare Civ Ing Stig Strindö som har hjälpt till att utveckla arbetet och bidragit med värdefulla råd och anvisningar till arbetets upplägg. Civ Ing Stig Strindö har också varit min handledare. Värdefull hjälp har lämnats från offentliga myndigheter och enskilda personer. Till alla här nämnda som hjälpt mig under arbetet framförs ett hjärtligt tack. Maj 1996 Magnus Dahl 2

3 SAMMANFATTNING Syftet med detta specialarbete är att utreda om brukares belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av - organisationer, - myndigheter samt - personer med påverkande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. De byggnadstyper detta arbete behandlar är skolor, daghem och bostäder alltså miljöer som vi alla kommer i kontakt med dagligen. Bakgrunden till detta specialarbete är att klagomål på inomhusluften har ökat under de senaste decennierna. Brukare / lokalnyttjare påtalar diffusa hälsoproblem som relateras till inomhusluften. Författaren är osäker över hur dagens utredningar behandlar de verksamhetsberoende faktorerna på inomhusluften, vilket kan ha en bidragande orsak till människors påtalade hälsoproblem. I detta projekt ingår följande. 1) Presentation över dagens situation för de ovan nämnda byggnadstyperna samt grundläggande fakta om hur de verksamhetsberoende faktorer påverkar människan. 2) Enkätundersökning genom ett skriftligt formulär och en personlig intervju angående verksamhetens betydelse för inomhusluftens kvalitet. Enkätundersökningen riktas även till personer som arbetar med två olika aktuella problemfall. Författaren har kunnat konstatera genom utredningar och media att när klagomål på inomhusluften av brukare påtalas, så anses först och främst den tekniska produkten byggnaden vara grundorsaken till de påtalade hälsoproblemen. Undersökningen visar att en stor majoritet av de svarande påtalade att de verksamhetsberoende faktorerna har betydelse för inomhusluftens kvalitet. Att då saknaden av de verksamhetsberoende faktorerna såväl i övergripande rapporter som - ledande konferenser till - rena problemfall förefaller i detta sammanhang märkligt. 3

4 KAPITEL 1. BAKGRUND Den svenska bostadsstandarden har aldrig varit så hög som idag. För mindre än 100 år sedan var trångboddhet och kalla, smutsiga bostäder en vanlig företeelse. I sådana bostadsmiljöer skapades förutsättningar för spridning av infektionssjukdomar och andra hälsoproblem. Bostadsbeståndet har sedan dess genomgått en enastående utveckling både utrymmes och komfortmässigt. Problem med luftmiljön inomhus genom klagomål från brukare har dock ökat under de senaste decennierna och blivit ett allt mer debatterat område. Problemen som påtalas är hälsoproblem hos brukare och lokalnyttjare som man vill sätta i samband med inomhusluften i en viss byggnad. De byggnadstyper som har blivit starkt utsatta för dessa problem är bl.a. skolor, daghem, kontor och bostadsbyggnader. De hälsoproblem brukare / lokalnyttjare anger är ofta ospecifika och dessutom vanligt förekommande hos hela befolkningen såsom huvudvärk, trötthet, slemmhinne och hudbesvär. Grundorsakerna till hälsoproblemen är många gånger svåra att fastställa och ofta antags byggnaden ha tekniska brister som orsakar problemen. I de fall tekniska mätningar genomförts är det svårt att finna några förklarande faktorer. Även medias bevakning av området ger en ganska diffus bild av problemen, och byggnaden anses ofta vara grundorsaken till hälsoproblemen. Dessutom den typ av debatt som ofta pågår i media bl.a. med uttryck såsom sjuka hus och daghems sjukan förstärker oron för hälsoproblem hos brukare och berörda parter. Sällan påtalas verksamheten i problemhusen. För att en byggnad skall ha en sund kvalitet på inomhusluften fordras det att byggnaden inte belastas på ett mer omfattande sätt än vad de tekniska förutsättningarna tillåter. Belastningsfaktorer som tobaksrökning, pälsdjur, miljö / inredningsval etc. samt bristfälliga städrutiner kan ge omfattande belastningar på inomhusluften så möjligheten för teknisk kompensation är i det närmaste omöjligt. En annan viktig faktor som man med tekniska åtgärder ej heller kan kompensera är allergikernas problem. En stor del av Sveriges befolkning speciellt barnen har idag någon form av överkänslighet, och såväl direkta som indirekta kontakter går ju ej att rent tekniskt kompensera. En viktig bas att fastställa vid problemsituationer är vilka av de två faktorerna byggnaden eller dess verksamhet, inkl, miljöval som kan vara grundorsaken till brukares och lokalnyttjares hälsoproblem. 4

5 KAPITEL 2. SYFTE OCH PROJEKTUPPLÄGGNING 2.1 Syfte Det är idag osäkert om de utredningar som utförs vid klagomål på inomhusluften är tillräckligt kompletta för att man med säkerhet skall kunna vidta riktiga åtgärder. Det föreligger en överhängande risk att viktiga påverkande aspekter förbises såsom brukarnas belastningsfaktorer. Dessutom fordras ett rimligt underhåll av byggnaden så att konstruktionen fungerar på ett sätt den är avsedd för. Syftet med detta projekt är följande gällande området luftmiljö inomhus: Utreda om brukarnas belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av organisationer, myndigheter samt människor med ledande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. 5

6 2.2 Forskningsprojektets upplägg Detta projekt är koncentrerat till två arbetsområden, - litteraturstudier - kontakter med personer inom området. För att erhålla en sammanhängande bild över dagens situation planeras som första åtgärd att insamla information över området. Ett utarbetat program ser ut enligt följande: 1) Genomgång av befintlig litteratur. 2) En direkt kontakt till berörda parter hos myndigheter, organisationer och privatpersoner med erfarenhet från det praktiska området via ett enkätformulär. Litteraturstudier Litteratursökningen är koncentrerad på grundläggande fakta om inomhusluft samt hälsoproblem i bostäder, skolor och daghem. Övriga lokaler (industrier mm) har tagits med i den mån litteraturen behandlar frågor av allmän betydelse. Kontakter med berörda parter Genom media har författaren erhållit information om två aktuella fall där olika problemställningar diskuteras. Kontakter med berörda parter för de två fallen sker genom enkätutskick som till viss del kompletterades med telefonkontakter. I enkätundersökningen som genomförs får personer svara på frågor om vad de tror framförallt sammanhänger med brukares påtalade hälsoproblem, byggnaden eller dess verksamhet. Genom denna undersökning hoppas författaren på att erhålla viktig information om hur dessa betydelsefulla parter ställer sig i frågan om brukarnas påverkan på inomhusluftens kvalitet. I bilaga 1 redovisas lista över utvalda personer för denna enkät. 6

7 KAPITEL 3. INOMHUSMILJÖ, UPPDELNING I DELOMRÅDEN Basen för inomhusluftens kvalité är uteluften kring byggnaden som varierar såväl geografiskt som tidsmässigt under året. Halten föroreningar i luften inomhus skiljer sig också i olika typer av miljöer som byggnaden blir utsatt för. I t.ex. ett stall är halten av partikulära föroreningar mångtals gånger större än i ett normalt bostadshus. Tunga typer av belastad inomhusluft gällande gasformiga föroreningar finner vi många gånger inom den kemiska industrin. Höga halter av partikulära föroreningar och bakterier hittar vi i miljöer såsom stall och idrottshallar, alltså miljöer som många kommer i kontakt med. I bostäder och skolor finns det många gånger höga halter partikulära organismer, fast många av dem är medtagna från de ovan uppräknade miljöerna eller från egen belastning t.ex. genom husdjur och rökning som gör att byggnaden även utsätts för en indirekt belastning. I motsatts till dessa miljöer som detta arbete berör finns det renrum som fungerar enligt den så kallade renrumstekniken. Denna teknik är ofta förekommande inom elektronikindustrin och sjukvården där krav på renlighet är hårda. I dessa miljöer är det mycket viktigt att eliminera antalet luftburna partiklar, då dessa föroreningar kan bli förödande för verksamheten som bedrivs. Termen inomhusmiljö kan bl.a. delas in i följande 3 områden: termisk miljö, luftmiljö och psykosocial miljö. Termisk miljö Människan värmebalans påverkas av den termiska miljön, och de externa påverkande fysiska förhållandena som råder i den omgivande miljön. Framför allt ingår här lufthastighet, luftfuktighet och medelstrålningstemperatur. De faktorer som vi människor själva kan påverkaka är aktivitet och klädsel. Hur den termiska miljön upplevs är många gånger individuellt, men viktigt är att byggnaden erhåller en jämn och i rummet fördelad ventilation. Luftmiljö Den luft som vi människor inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Föroreningarna kan vara gasformiga och partikulära. Omfattningen av dessa föroreningar har stor påverkan på luftmiljöns kvalitet. Orsaker till att föroreningars uppkomst beror bl.a. på att de avges från växter, människor, djur, rökning mm. Pykosocial miljö Hur vi människor upplever våran omgivning och oss själva är en förenklad förklaring av termen psykosocial miljö. Resultat från undersökningar gällande den psykosociala miljön är både svårbedömda och svårtolkade. Detta p.g.a. att det ej finns säkra kopplingar mellan påtalade hälsoproblem och den tekniska produkten byggnaden. 7

8 KAPITEL 4. INOMHUSMILJÖER SOM DETTA ARBETE BEHANDLAR Under de senaste åren har uppmärksamheten riktats mot inomhusluften som en bidragande orsak till ökningen av allergier och astma i Sverige. Ofta berörda byggnadstyper inom detta område är skolor, daghem och bostäder, vilket är oroväckande. Skolan är idag Sveriges största arbetsplats med ungefär 1,5 miljoner människor som arbetar inom detta område (se Foucard m.fl.). En stor del av barnen i Sverige har allergiska besvär. Enligt studier som har gjorts om skolbarns hälsa visade det sig att mellan 1/5 och 1/3 av alla elever hade någon form av överkänslighet. (se Foucard m.fl.). Problem med luften inomhus i våra bostäder har också uppmärksammats under de senaste åren. Hyresgäster uppger hälsoproblem och inomhusluften anses vara grundorsaken till problemen. Detta arbete behandlar alltså inomhusluften i de byggnadstyper vi kommer i kontakt med dagligen typ skolor, daghem, och bostäder. Detta är miljöer som har vissa utarbetade krav vad gäller konstruktionsutformning, städning, ventilation etc. Hur dessa krav uppföljs och hur dagens situation ser ut för de tre byggnadstyperna behandlas nedan. Bostäder Denna byggnadstyp utsätts relativt ofta för klagomål på inomhusluften. Hyresgäster anger ofta symptom såsom trötthet, huvudvärk, torr hud mm. Klagomålen handlar ofta om instängd luft, torr luft, buller, drag samt damm och smuts. I enkätundersökningar som har gjorts (Norlén, Andersson -93) visade det sig att klagomål på inomhusluften är vanligastgast (10-14%) i de stora flerbostadshusen med 51 eller fler vuxna boende. I de mindre och mellanstora husen är klagomålen inte lika omfattande. I småhus är klagomål minst vanligt, endast 2-4% har klagomål på inomhusluften (se Norlén, Andersson -93.) Att ventilationen i våra bostäder är eftersatt påtalas ofta, ungefär 4/5 av småhusen och hälften av lägenheterna uppfyller inte ventilationsnormen 0,5 luftomsättningar per timme (Norlén, Andersson -93). Vid hälsoproblem påtalas ofta från hyresgäster att det är den tekniska produkten byggnaden som är grundorsaken till problemen. Andra belastningsfaktorer för inomhusluften behandlas mer sällan. Detta är anmärkningsvärt eftersom det handlar om stora resurser för bostadsbolag respektive kommuner om det bedöms att en ombyggnad skall ske. En ombyggnad som kanske visar sig vara helt i onödan när grundproblemet i själva verket kan ligga hos bostadsbrukarnas verksamhet inkl.miljöval. Skolan Skolan är som tidigare sagt Sveriges största arbetsplats. Där arbetar cirka 1,5 miljoner människor varav 80% av dessa är elever (se Foucard m.fl. 91). Ett stort antal elever (20-30%) lider av någon form av överkänslighet ( Foucard m.fl. -91). De problem med inomhusluft som figurerar i skolmiljön är liksom de som hyresgäster anger diffusa, dålig luft obehaglig lukt o.s.v. De hälsoproblem som anges är bl.a. huvudvärk, trötthet, ögon och näsproblem samt hudtorrhet, alltså problem som inte är helt ovanligt förekommande hos hela befolkningen. 8

9 Eftersom skolgång är obligatoriskt bör stränga krav ställas på skolmiljön. En god inomhusmiljö är viktigt för alla och i synnerhet för de mindre barnen gällande allergiska besvär. På många platser i Sverige är tyvärr underhållet av skolans lokaler beklagligt eftersatt. Den hygieniska standarden är många gånger låg på grund av dålig skötsel och otillräcklig ventilation. Nu i besparingstider måste skolorna göra ytterligare besparingar och för att minska på kostnaderna görs nedskärningar såväl gällande städning som uppvärmning. Andra problem såsom fuktskador med mikrobiell växt är ett utbrett problem i skolorna vilka ofta ökar vid byggtekniska fel. Likaså här som inom bostadsbeståndet påtalas det att problem med inomhusluften beror på byggtekniska fel. Hur de olika belastningsfaktorerna mikroorganismer, dammpartiklar och pälsdjur mm påverkar inomhusluften och människor behandlas i kapitel 5. Daghem I Sverige är daghemmen en byggnadstyp som ofta figurerar i media när man talar om dålig inomhusluft. Tekniska mätningar som har genomförts men har ej kunnat finna några säkerställda förklarande faktorer gällande människors hälsoproblem. Detta kan medföra att problem ej tas på allvar med stor risk för konfliktsituationer. I media talas det då om t.ex. daghemssjukan vilket kan späda på dessa reaktioner och förvärrar oron för ohälsa hos berörda parter. Det är idag en mycket stor del av barnen som tillbringar ungefär 1/3 av dygnets 24 timmar på ett daghem. Därför borde det vara av största angelägenhet att problemen löses, men problemen är föga nya. Redan för flera decennier sedan började man prata om problem med inomhusluften på daghemmen. När problem med inomhusluften uppkommer påtalas det ofta att daghemmen har torr luft, mögelproblem, dålig ventilation mm. Daghemsproblemen är extra påtryckande eftersom barn upp till 5 år löper större risk än vuxna att insjukna i någon atopisk sjukdom och då blir miljön under denna tid speciellt viktig. När problem dyker upp så brukar ofta provisoriska lokaler uppföras och någon form av teknisk åtgärd utförs i problembyggnaden. Förhoppningsvis blir resultatet tillfredsställande, dvs klagomål avtar, men även här påtalas sällan om verksamheten har någon betydelse för inomhusluftens kvalitet. 9

10 KAPITEL 5. FAKTORER, SOM PÅVERKAR INOMHUSLUFTEN Luften inomhus består som tidigare nämnt av föroreningar från t.ex. trafik, växter och industrier. Vid transporten genom tilluftsystemet kan luften förorenas av partiklar, fibrer och ämnen från komponenter som filter och lagrad smuts. Finns det därtill i systemet förutsättningar för mikrobiell tillväxt kan detta ytterligare förorena luften. I rummet tillkommer föroreningar från människor, djur och andra belastningar såsom tobaksrökning, städning, öppen förbränning och matlagning. Nedan följer en sammanfattning på olika luftbelastningar bl.a. övergripande om partiklar samt de mikrobiologiska faktorerna och deras eventuella påverkan på människan. Partiklar Den största partikelspridaren för inomhusluften som detta arbete behandlar är många gånger människan. Helt naturligt avger vi mer än tiotusentals partiklar varje minut, allt från mikroskopiskt små partiklar till millimeterstora flagor och långa hårstrån. Detta fenomen förklaras av att hudens yttersta cellager ständigt omsätts. Andra viktiga partikelspridare inomhus är tobaksrökning, husdjur och öppen förbränning i t.ex. fotogenkamin. Alla partiklar rör sig genom de rörelser som sker i luften. Det är storleken och tyngden på partiklarna som avgör hur länge de blir luftburna. I rum med en bra ventilation och aktiva människor blir partiklar av storleken större än 5 mikrometer regelbundet luftburna. Gällande de mindre partiklarna blir de luftburna betydlig längre även när aktivitet ej råder i rummet och dessa partiklar når djupare ned i luftvägarna. De partiklar som är större och tyngre faller alltså till marken snabbare och kan därmed lättare elimineras genom städning. Här bör då beaktas de neddragningar som sker gällande offentliga städinsatser bl.a. skolor och daghem och den negativa inverkan detta medför bl.a. för luftkvaliteten. I stort sett alla organiska partiklar som kan reagera med proteiner kan medföra allergiska luftbesvär. Damm innehåller en stor mängd specifika allergen som transporteras med partiklar i luften. Bortsett från inverkan av tobaksrök och vissa allergen är kunskapen om betydelsen av partiklar inomhus bristfällig. Enligt läkarkåren finns det inget som motsätter att en förhöjd partikelhalt i inomhusluften medför en ökad belastning på luftvägarna. Partikelhalten i luften bör därför hållas låg vilket kan ske genom god städning, god ventilation samt rätt miljö inkl. husdjurshanteringen. 10

11 Mikrobiologiska faktorer Luftburna mikroorganismer, svampsporer och bakterieceller förekommer i alla inomhusmiljöer. Svampar förekommer såväl utomhus som inomhus, men vi exponeras för sporer i första hand från luften utomhus under sommarhalvåret. Halt och arter samvarierar primärt med förekomsten utomhus. Halten av bakterier i rumsluft varierar i första hand med personbelastningen. Personers aktivitetsnivå liksom förekomsten av damm spelar också roll för halten mikroorganismer i inomhusluften. I skolor och bostäder finner man därför oftare högre halter av mikroorganismer än i kontorsbyggnader (se Sundell, Kjellman -95). I vissa fall kan halten av mikroorganismer i luften vara högre inomhus än utomhus vilket beror på luftfuktare eller mikrobiell växt i t.ex. byggnadskonstruktion, blomkrukor mm. Mikrobiologisk växt som givetvis helt naturligt förekommer inuti i en byggnadskonstruktion, i t.ex. isoleringsmaterial, på regelverk, innebär inte automatiskt en förhöjning av koncentrationen luftburna mikroorganismer i inomhusluften. När problemsituationer uppstår brukar man ofta hänvisa till mögellukt. Denna lukt beror många gånger på någon substans som mikroorganismer producerar vid sin ämnesomsättning, bl.a. högre alkoholer, ketoner och organiska syror. Det är dessa ämnen som kan svara för de luktproblem som brukar sammankopplas med luktproblem ( Sundell, Kjellman -95). Åtgärder mot mögelskador kan lätt bli mycket kostsamma, med stora ingrepp i byggnaden. Folkhälsoinstitutet föreslår följande kombinationer av enkla metoder - Ökad fönstervädring. - Inga ouppvärmda rum under vintern. - Ingen torkning av tvätt inomhus. - Snabba reparationer av vattenläckage. - Ökad renhållning. - Ökad badrumsventilation. - Färre växter inomhus. Ovanstående faktorer kan medföra en väsentlig minskning i halten luftburna mögelsporer i mögelskadade bostäder. ( Sundell, Kjellman -95) Omfattningen av mögelsporer i luften är som tidigare nämnt störst under sommmarhalvåret då den mest omfattande svampsporspridningen sker. Det är under denna period som svampallergiska barn har sin topp i sina besvär. Allergi mot svamp är ytterst ovanligt och förekommer nästan aldrig om inte barnet samtidigt har pollen eller djurallergi (se Foucard m.fl. 91). Det är uppskattat att ungefär 1% av befolkningen i Sverige är sensibiliserad mot svamp som Alternaria och Cladosporium. Förhållandet gällande grässensibilisering är cirka 10 gånger vanligare ( Sundell, Kjellman -95). Vid insatser mot sk. mögelhus har tyvärr mycket sällan hälsoeffekterna av åtgärderna redovisats varför slutsatser om samband mellan de påvisade skadorna och hälsoeffekter inte kunnat dras. 11

12 Tobaksrök Tobaksrökning är den väsentligaste av kända inomhusföroreningar. Barn som utsätts för indirekt och passiv rökning får oftare luftväginfektioner av typ lunginflammation och bronkit samt fordrar därmed oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras för dessa faktorer ( se Sundell, Kjellman -95). Passiv rökning är en mycket vanlig bakgrundsfaktor hos barn som utvecklar astma. Exponering av tobaksrök kombinerat med fuktproblem har medfört en markant ökning av astma och allergier hos barn % av astmafallen hos barn beräknas bero på passiv rökning. De barn som framförallt drabbas av astma är eksembarn med rökande föräldrar som bidrar till att astma senare utvecklas. (se Sundell, Kjellman -95). Förutom hälsoproblem som bronkit, lunginflammation samt allergier utsätts barnen i rökig miljö också för en större lungcancerrisk än ett barn utan rökande föräldrar. Alla barn bör därför få växa upp i en rökfri miljö. Pälsdjur Husdjur som katter, hundar och gnagare är idag en mycket vanlig företeelse i våra bostäder. De förekommer i ungefär varannan barnfamilj i Sverige. Alla pälsbärande djur utan undantag är allergener dvs sprider allergiframkallande ämnen från bl.a. hud, päls, saliv och avföring. Antalet hundar och katter i Sverige uppskattas idag till vardera (se Sundell, Kjellman -95). De allergena ämnena förs med från hemmet till olika allmänna miljöer i t.ex. hår och kläder och avges senare inte minst i samband med aktiviteter. Klara samband är visade mellan tidig exponering för pälsdjur i spädbarnsåldern, och senare sensibilisering för pälsdjur ( Sundell, Kjellman -95). Pälsdjurallergi är den vanligaste allergin bland skolbarn med astma vilket redovisas i litteraturen Allergi och Astma Hos Barn från en undersökning i Göteborg. I denna undersökning redovisas att två av tre skolbarn med astma också hade pälsdjursallergi. Nivåerna av allergen i allmänna lokaler som skolor och barnstugor är ofta tillräckliga för sensibilisering och för akuta besvär hos den redan sensibiliserade ( Sundell, Kjellman -95). Framför allt exponering av pälsdjur under de första levnadsåren bör alltså undvikas, ( Sundell, Kjellman -95). För att i möjligaste mån minska risken för astma bör personer och barnfamiljer med allergier eller astmabenägna barn undvika att skaffa pälsdjur (se Foucard m.fl.-91). Ventilation Den i allergisynpunkt kanske väsentligaste byggnadsfaktorn är ventilationen. Ventilationens uppgift i en byggnad är utbyte av förorenad luft mot friskare luft utifrån. Utvecklingen från självdragsystem till moderna fläcktstyrda system har blivit nödvändigt p.g.a. ändringar i byggnadsteknik och arkitektonisk utformning. Inom bostadsektorn har övergången från byggande av smala bostadshus med möjlighet att ha hygienutrymmen vid fasad med fönster, till bredare byggnader med mörkt belägna hygienutrymmen ökat kraven på mer avancerade tekniska ventilationsystem. De senare ventilationsystemen har ofta återluftföring, en del av frånluften återförs som tilluft eller någon form av värmeåtervinning. Dock har det visat sig att byggnader fått problem med denna typ av ventilationsystem. Den ventilation vi idag har i Sverige ligger många gånger under de idag gällande 12

13 nybyggnadsreglerna. Detta p.g.a. att för respektive byggnad gäller de krav som rådde vid uppförandet av byggnaden eller en mer omfattande renovering. I rum med normal takhöjd är kraven idag 0.35 l/sm 2, ett värde som motsvarar 0,5 luftomsättningar per timme. Erfarenheter från många utredningar om ventilationen visar att många installationer inte fungerar på avsett sätt. Boverket har därför infört krav på återkommande funktionskontroll av ventilationen i byggnader. Kommentar [RB1]: Städning För att kontinuerligt kunna hålla luften någorlunda ren förutsätts en bra städeffektivitet. Rengöring för bort potentiellt luftburna föroreningar i byggnader. Rengöring av invändiga ytor har därför stor betydelse för de hygieniska förhållandena samt luftens kvalitet inomhus. Depåalstrade ytor, t.ex. vissa textila golv har visat sig medföra ökad grad för smuts och föroreningar. Det minskade bruket av våttorkning och fönstervädring av sängkläder tros ha ökat koncentrationen av dammpartiklar och kvalster i inomhusluften vilket kan utlösa allergiska problem ( se Sundell, Kjellman -95). 13

14 KAPITEL 6. AKTUELLA OBJEKT Författaren har valt att belysa två olika problemställningar som har figurerat i media under året. Från mediautlåtande framkommer följande våren ) Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun. Här har brukarna framfört klagomål på inomhusluften och påtalade hälsoproblemen hos såväl barn som personal påstås vara orsakade av den dåliga inomhusmiljön. 2) Ödenäs skola i Alingsås Kommun med nöjda brukare och här man dessutom genom uppföljning undersökt luften inomhus bl.a. genom luftmätningar som visat sig vara klart acceptabla Den typ av debatt som massmedia ofta för skapar sannolikt en osäkerhet hos många människor bland annat över vad som är normal respektive onormal luftmiljö. Genom uttryck som sjukahussjukan, daghemssjukan etc. späder man på oron för ohälsa hos berörda parter. Problemen med så kallade sjuka hus aktualiseras vanligtvis när lokalnyttjare och boende klagar på att man mår dåligt och det bedöms ofta att byggnaden är sjuk. För fastighetsägare som ställs inför denna typ av problem kan en svårhanterlig situation uppstå. Dialogen mellan de klagande personerna och fastighetsägarna speglas många gånger av osäkerhet i vad problemen egentligen kan bero på. I en sådan situation är det många gånger lättare att utföra någon form av praktiska årgärdsinsats, t.ex. ombyggnad och därefter hoppas på att klagomålen upphör. Men den reella nyttan av insatserna är mycket svåra att fastställa. 14

15 6.1 Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda Kommun Daghemmet björkhyddan är en daglig arbetsplats / vistelseplats för 19 barnskötare och 59 barn. Totalt alltså 78 personer som dagligen skall kunna vistas cirka 8 timmar tillsammans under samma tak. Björkhyddan är en enplansbyggnad i trä och är byggd under 1970-talet. Golven är uppreglade med spikreglar som är ingjutna i betongplattan. Plattan har försetts med en fuktspärr bestående av ett lager asfalt. Problemen på daghemmet uppmärksammades redan 1992 då miljökontoret genomförde en inventering av inomhusmiljön i kommunens skolor och daghem. En s.k. mögelhund gjorde då vissa markeringar vilket påtalas bero på mögel men en ökad mikrobiell aktivitet har därefter ej konstaterats. I början av 1995 när miljökontoret gjorde en uppföljning av rapporten från -92 betonades hälsoproblem hos barn och personal, som upplever byggnaden som grundorsaken till sina sjuksymptom. Hälsoproblemen som påtalas är heshet, hosta, täppt näsa, man är tung i huvudet och trött. Föräldrarna rapporterar också om en hög frekvens av luftrörsbesvär. Det är främst de allergiska barnen som upplever besvär i daghemsmiljön vilket i denna typ av miljö ej bör vara är speciellt uppseendeväckande. De orsaker till problemen som nämns i en rapport utförd av Statens Forsknings och Provningsanstalt är antagna mögelproblem och vissa lukter. Dock har det visats sig att barnen ej har en än högre frekvens av allergiska besvär än normalt (referensmaterialet) vilket påvisas i en hälsoundersökning. Däremot långdragna hostperioder och upprepade förkylningar förekommer i större utsträckning än referensmaterialet, vilket i och för sig kan hänga samman med att undersökningen genomförts under förkylningstider. När Statens Forsknings och Provningsanstalt (SP) undersökte lokalerna gjordes en bedömning att åtgärder måste vidtas för att förbättra inomhusmiljön. Dålig lukt från material och troliga mögelhärdar sprids inomhus och dessa föroreningar kan vara orsaken till de hälsoproblemen som råder enligt SP. I samband med författarens samtal med tekniska kontoret i Vårgårda kommun så utgår SP ifrån att problemen helt och hållet beror på tekniska brister i byggnaden. De tekniska bristerna är i detta fall påtagliga bl.a. vattenläckage i vinklar. Sådana brister måste naturligtvis rättas till men att de skulle vara grundorsakerna till hälsoproblemen är värt att betänka. Några allergiska attacker bland brukarna har ej förekommit men tidigare nämnda sjuksymptom har som sagt påtalats. Värt att poängtera är att mätningar av inomhusluftens mikrobiella halt visade inga onormala värden. Ett annat viktigt påtalande är att problemen ej är kontinuerliga utan förekommer då och då. Tekniska kontoret poängterade ytterligare att ventilationssytemet är väldigt dåligt men kommer att bytas ut mot ett nytt effektivare system med ventilerade golv och styrutrustning. 15

16 I mediautlåtande framkommer ej personbelastningen från brukarna som någon viktig faktor för inomhusluftens kvalitet. Miljöförvaltningen i Vårgårda kommun påtalar att byggnaden är den största belastningsfaktorn för luftmiljöns kvalitet, och verksamheten med dess olika belastningar har endast ringa betydelse. Vad som styrker miljöförvaltningens ståndpunkt redovisas ej i mediautlåtandet. Även via enkätformulär påtalas från miljöförvaltningen denna ståndpunkt. Frågan är om det går att på detta sätt till stor del utesluta de faktorer som verksamheten medför och ändock kunna lösa de grundproblem som råder. Just i detta daghem vistas 78 personer vilket innebär att byggnaden utsätts för allergener från 78 olika miljöer. Antagligen finns i flertal av dessa miljöer olika, för överkänsliga / allergiker, negativa faktorer såsom husdjur, kamrater som vistas i stall, rökning etc som man därmed indirekt belastas för och därmed ständigt löper risk att reagera mot. Dock har vi här ett exempel på hur stor osäkerheten är inom detta område hos berörda parter och detta gäller inte bara miljöförvaltning utan även tekniska kontoret och brukare. De två förstnämnda är myndigheter som har ett stort ansvar inför kommuninvånarna. Risken är alltså stor att felaktiga åtgärder som är kostsamma kan ske när beslutsfattarna bara har antaganden som beslutsunderlag. Behovet av ytterligare kunskap inom området inomhusmiljö är alltså oroväckande stort liksom behovet av tillförlitlig mätutrustning. Detta för att bl.a. i detta ärende öka förutsättningarna för rätt insats. 16

17 6.2 Ödenäs skola i Alingsås Kommun Ödenäs skola är en kulturhistorisk intressant byggnad som varit föremål för om och tillbyggnad under året. Skolan är byggd 1913 och har fortfarande kvar sin originaltoning såsom veranda, fönsterarmatur samt pärlspont i tak och väggar. Skolan har ett elevantal strax under hundra. I mediautlåtande framkom att det förekommer dålig luft i våra skolor och att detta är ett välkänt problem. Men detta har ej påtalats i Ödenäs och inför byggnadsinsatserna befarade man att mekaniska ventilationssystem med från / tilluft och värmeväxling ofta inte klarar av att skapa ett behagligt inomhusklimat och i Ödenäs har man tagit fasta på detta. Vid ombyggnaden fick man också dispens att testa en annorlunda ventilation än det normsystemet kräver. Det var personalen som var drivande till den konstruktionslösning som genomfördes. Som orsak påtalar personalen att de vill minska risken för framtida problem. De allmänna problem med inomhusluften som råder i vårt samhälle har här beaktats. För att unvika eventuella framtida problem så har fastighetsavdelningen på Alingsås kommuns gjort förpliktelser till kontrollerande myndighet för att garantera att normsystemet efterlevs. I kombination med brukarnas önskemål har ett aktivertat tilluftsystem med luftintag via en brunn på utegården installerats. Effekterna av den nya installationen har visat sig vara lyckosam och brukarna påtalas vara nöjda med utvecklingen. 17

18 KAPITEL 7. ENKÄTER För att erhålla uppgifter om vad olika för området viktiga myndigheter och organisationer har för uppfattning om orsakerna till folks påtalade hälsoproblem som relateras till boendemiljön har författaren genomfört en enkätundersökning. Kontakten har riktat sig till bl.a. myndigheter som har en betydande roll när problem med inomhusluft diskuteras t.ex. tekniska kontor, miljöförvaltningar, Socialstyrelsen, Boverket, Folkhälsoinstitutet, Astma och Allergiförbundet mm. Även media och enskilda personer med erfarenhet från området har också tilldelats enkäter. Sammanlagt 20 personer har kontaktats gällande enkätformuläret, vars utseende redovisas under bilaga 2. Summering av enkätsvaren Antal utskick: 20 st Antal svar: 15 st vilket innebär en svarsfrekvens på 75 %. Svaren redovisas i följande tabeller 1-3. Frågeställning: Bedömer man att hälsoproblemvid klagomål på inomhusluften framför allt sammanhänger med följande faktorer. A: Byggnadens verksamhet (svaret redovisas i tabell 1). Tabell 1: Ja Nej Både ja / nej Frågan lämnades obesvarad Antal % B: Den tekniska produkten byggnaden och att verksamheten därmed har mindre betydelse (svaret redovisas i tabell 2) Tabell 2: Ja Nej Både ja / nej Frågan lämnades obesvarad Antal %

19 Ett förtydligande kan här göras under fråga 1. Gällande svarsgruppen både ja / nej. Här kunde svarande ej utesluta något av de 2 alternativen vilket innebär att de verksamhetsberoende faktorerna ej är av underordnad betydelse och därmed tillfaller svarsgrupp ja. Därmed kan tabell 1 begränsas till 3 grupper med utseende enligt nedanstående tabell 3. Tabell 3: Ja Nej Frågan lämnades obesvarad Antal % I tabell 3 påvisar resultatet, 73 % av de svarande att de verksamhetsberoende faktorerna har betydelse i samband med människors hälsoproblem som relateras till den tekniska produkten byggnaden. Trots detta är det förhållandevis sällan som dessa faktorer påtalas när denna typ av problemställningar behandlas. Som exempelvis vid Bygg och Fastighetssektorns Riksstämma 96, se den inom området tunga deltagarlistan under bilaga 3, här de flesta föreläsare endast beaktade den tekniska produkten byggnaden som utgångspunkt för rådande problemsituation. Men man konstaterade också att det inte finns fastställda samband rörande brukares hälsoproblem och tekniska brister i byggnaden, detta då det även konstaterats tekniska brister i byggnaden. Likaså anmärktes det att det går olika mode i förklaringar i vad orsakerna kan vara. Detta visar hur stort behovet av ytterligare kunskap är inom detta område. 19

20 Kapitel 7.1 Kommentarer till enkätundersökningen. Organisationer Enkäten riktas till Folkhälsoinstitutet och Astma-Allergiförbundet som bör ha kunskaper om vad orsaker till människors påtalade hälsoproblem kan vara. Likaså tilldelades också Hyresgästföreningens riksförbund enkäten. Båda utskicken sändes tillbaka besvarade. Astma-Allergiförbundet svarade att brukares klagomål på inomhusluften framför allt sammanhänger med den tekniska produkten byggnaden och att verksamheten har mindre betydelse för inomhusluftens kvalitet och styrker sina bedömningar på olika studier som har gjorts i Göteborg och Sundsvall. Folkhälsoinstitutet påpekade däremot att byggnadens funktion och verksamhet samspelar och påtalar att verksamheten skall vara anpassad till byggnaden. Hyresgästföreningens riksförbund anger att byggnaden är den grundläggande utlösningsfaktorn för påtalade hälsoproblem i samband med klagomål på inomhusluften. Dålig ventilation och emissioner från byggmaterial anges som orsaker Myndigheter De flesta av enkäterna (14 st) skickades till myndigheter som har stor betydelse när problem med inomhusluften diskuteras t.ex. tekniska kontor och miljöförvaltningar. Svarsfrekvensen var 67 % vilket är mycket tillfredsställande. Boverket, tekniska kontoret i Skövde kommun och fastighetskontoret i Alingsås kommun påpekar att verksamheten är den största orsaken till hälsoproblem vid klagomål på inomhusluften. Boverket anser att verksamheten först och främst har större betydelse vid processtekniska verksamheter samt vid lokaler med hög personbelastning, t.ex. skolor och samlingslokaler etc. Rapporter från byggforskningsrådet anges som styrkanden. Av de svarande myndigheterna påtalar 50 % att både byggnaden och verksamheten har betydelse, fast byggnadens påverkan har störst betydelse av de två. Statens Forsknings och Provningsanstalt (SP) säger att byggnaden har störst betydelse och hänvisar till litteratur inom området men SP nämner också att okunskapen inom området är stort och vet inte vilka föroreningar som utlöser hälsoproblemen. Marie Becker på Socialstyrelsen som har erfarenhet inom hälsoskydd påtalar också att verksamheten spelar en betydande roll för inomhusluftens kvalitet och styrker detta på praktisk erfarenhet inom området. Att byggnaden är den grundläggande orsaken för hälsoproblem anser miljöförvaltningen i Vårgårda kommun. Här anges också eftersatt städning och dålig ventilation som de största orsakerna till människors hälsoproblem. Dock tas ej någon större hänsyn till brukarnas belastningar och detta styrks genom erfarenhet från praktiska inspektioner. 20

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Astma och Allergipolicy

Astma och Allergipolicy Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Nyttan 13 Yttrande till MRN, förslag till föreläggande med vite om att åtgärda ventilation och fukt- /mögelskada

Nyttan 13 Yttrande till MRN, förslag till föreläggande med vite om att åtgärda ventilation och fukt- /mögelskada Miljö- och räddningstjänstnämnden Datum 1 (5) YTTRANDE Gustav Helander Miljö- och räddningstjänstnämnden Nyttan 13 Yttrande till MRN, förslag till föreläggande med vite om att åtgärda ventilation och fukt-

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Fakta Enligt en stor nationell kartläggning 6) är det uppskattningsvis cirka 15% av befolkningen som får allergibesvär av pälsdjur. Pälsdjur avger

Läs mer

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon Andersson Jan-Christer 76 80 73 Bengtsson Bengt-Ove 82 81 79 Bengtsson

Läs mer

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon 86 Andersson Jan-Christer 76 80 73 70 68 Bengtsson Bengt-Ove 82

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Småhus - ventilation och funktionskontroll

Småhus - ventilation och funktionskontroll Småhus ventilation och Funktionskontroll Denna information finns endast som nätversion och ersätter broschyren Småhus - ventilation och funktionskontroll från 1995. Det är viktigt för vår hälsa att inomhusluften

Läs mer

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt Från OVK till KVK Idag finns det många lagar och regler som reglerar inomhusklimatet. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) infördes 1992, OVK innebär att ventilationssystemet ska hålla samma standard

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

STÄDPOLICY 2015-01-29

STÄDPOLICY 2015-01-29 Sida 1 Handling STÄDPOLICY 2015-01-29 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan 2 Tel

Läs mer

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping Socialstyrelsen Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping Patrik Hultstrand, Utredare Socialstyrelsen Heléne Gårdebrink, Utredare Socialstyrelsen Nationellt tillsynsprojekt 2010 Fastighetsägares

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö Genano Svenska AB Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö Bakgrund Visste du att: Det finns mer än 600 000 personer i Sverige som lider av astma Mer än 2 000 000 personer har problem med inomhusluftens

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda

Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda Resultatslista DM i Mete 4 juni 2006, Mariebergsviken, Karlstad. Arrangör Skoghall SFK LAG Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda Damseniorer: 1. SFK Wasa 2308 gram 4 tävlande

Läs mer

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars PAGE 1 Byggnadsteknik den 20 mars Vad visste vi då? (1985 Örebrokonferensen) Klagomål på inomhusmiljön/upplevd ohälsa Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad

Läs mer

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025 En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare och är ett stort folkhälsoproblem

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats Bilaga 2 Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats Skola Al Mustafa Aspnässkolan Barkarbyskolan Berghemsskolan Björkebyskolan Fastebolskolan Fjällenskolan Högbyskolan Iljansbodaskolan Internationella

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Södermanland och Västmanland

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

ALLERGI STRATEGI. för Strömstad kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-28

ALLERGI STRATEGI. för Strömstad kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-28 ALLERGI STRATEGI för Strömstad kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-28 ALLERGISSTRATEGI Reviderad 2005-04-28, kommunfullmäktige i Strömstad Bakgrund: Allergi har blivit vår tids folksjukdom hos

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H

RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H 181 246 180 182 242 193 1224 2 Arvidsson Lars-Erik Köping

Läs mer

epidemiologi, [1, 2]

epidemiologi, [1, 2] Enkät ger svar på om eventuella miljöstörningar och brister finns i den fysiska innemiljön ger möjlighet att på bästa sätt ha dokumenterat material för att möta och tillgodose framtida krav och behov.

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

STARTLISTA FÖR ROND 1 den 16 augusti 2015 Rya

STARTLISTA FÖR ROND 1 den 16 augusti 2015 Rya 08:00 1 - Ström / Ström 34,5 17 56 STRÖM, Arne Golfklubb 8,6 9 48 STRÖM, Margareta Golfklubb 25,9 30 - Liden / Liden 27,6 14 56 LIDEN, Sven-Erik Golfklubb 7,1 7 48 LIDEN, Eva Golfklubb 20,5 24 08:08 1

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Produktbeskrivning BioZone 45-360

Produktbeskrivning BioZone 45-360 Produktbeskrivning BioZone 45-360 Problem Vi utsätts i allt högre grad för föroreningar som är skadliga för vår hälsa. Dessa föroreningar kan delas in i tre grupper: biologiska föroreningar, giftiga gaser

Läs mer

Allergiker i kollektivtrafiken

Allergiker i kollektivtrafiken Att: Landsting Kommuner Reseföretag Allergiker i kollektivtrafiken För att underlätta för er som ansvarar för miljön på tåg, buss, flyg, båt och färdtjänst har Astmaoch Allergiförbundet sammanställt en

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Startlista Björkstubbematchen Sida

Startlista Björkstubbematchen Sida Startlista Björkstubbematchen Sida 1 H85 2500 meter 4 anmälda S1 30489 Bo Tyvik SKK Västergötland 18:00 29011 Torsten Björkeroth SKK Västergötland 18:02 11003 Ture Gunnarsson SKK Göteborg 18:04 37375 Arne

Läs mer

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art

Läs mer

AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING

AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING AKTIVT ALLERGI FÖREBYGGANDE Det är inte bra för någon av oss med för mycket damm även om vi inte är allergiska mot pollen, pälsdjur eller kvalster.

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3: Rapport datum 2010 09 05 enkätstudie. Objekt: Rapsen Montessoriskola i Kalmar kommun Adress: Kungsgårdsvägen 51, 393 53 Kalmar Enkät genomfördes 27 31 aug. år 2010 Studie av den fysiska innemiljön i skolan.

Läs mer

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255.

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255. Agneta Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 073-441 41 53 agneta.alfredsson@spray.se Lars Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 070-877 86 56 alfredsson.lasse@spray.se

Läs mer

Styrelsesammansättning för Gotlands Fotbollförbund Sid 1(10)

Styrelsesammansättning för Gotlands Fotbollförbund Sid 1(10) Sid 1(10) År Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Ledamot 1921 Ivar Persson Bertil Nordlander Otto Persson Conrad Hultberg Erik Lutterman Folke Linnman Albert Nilsson 1922 Ivar Persson Bertil

Läs mer

Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil.

Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil. Sida 1 av 5 Arbetsrapport från insatsen den 4 oktober Thomas G Alsmo Skickat: den 6 oktober 2010 12:38 Till: inger.borjesson@kalmar.se; christer.dahlstrom@vectura.se; anders.holm@edu.kalmar.se; maria.isaksson@folkuniversitetet.se;

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN

HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN 2015-12-14 allergi Ockelbo.docx 1 (8) Innehåll HAndlingsplan mot Allergi för skolorna i ockelbo kommun... 1 Handlingsplan mot allergi... 3 Pälsdjursallergi...

Läs mer

22 Gunnar Lilja Hässleholm Tommy Karlsson Staffanstorp Hans Hägg

22 Gunnar Lilja Hässleholm Tommy Karlsson Staffanstorp Hans Hägg Klippans Pensionärs Bowling redovisar här resultatet från vår Hösttävling, som pågick under tiden 1 oktober till den 3 december 2015 och totalt 10 omgångar. Klass A omfattar spelare med snitt från 155

Läs mer

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 34/2008 ÅTGÄRDSPROGRAM 1 (7) Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 Antaget av

Läs mer