INNEHÅLL SIDA FÖRORD 2 1. BAKGRUND AKTUELLA OBJEKT Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun Ödenäs skola i Alingsås kommun 17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL SIDA FÖRORD 2 1. BAKGRUND 4. 6. AKTUELLA OBJEKT 14 6.1 Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun 15 6.2 Ödenäs skola i Alingsås kommun 17"

Transkript

1 Rapport Nr: 1996:1 Luftmiljö inomhus, ett omdiskuterat område, del 1. M Dahl, Skövde 1996 INNEHÅLL SIDA KAPITEL FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND 4 2. SYFTE OCH PROJEKTUPPLÄGGNING Syfte Forskningsprojektets upplägg 6 3. INOMHUSMILJÖ, UPPDELNING I DELOMRÅDEN 7 4. INOMHUSMILJÖER SOM DETTA ARBETE BEHANDLAR 8 5. FAKTORER, SOM PÅVERKAR INOMHUSLUFTEN AKTUELLA OBJEKT Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun Ödenäs skola i Alingsås kommun ENKÄTER Kommentarer till enkätundersökningen SLUTSATSER Orsaker till dålig luftmiljö inomhus Hur brukarnas belastningar beaktas 24 REFERENSER 25 BILAGOR Bilaga 1 (1 sida) : Intervjuade personer 26 Bilaga 2 (1 sida) : Enkätformulär 27 Bilaga 3 (5 sidor) : Deltagarlista Riksstämman

2 Förord Detta specialarbete kallat Luftmijlö Inomhus, Ett Omdiskuterat Område är del 1 i ett projekt bestående av 2 delar. Projektet undersöker hur brukares belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av - organisationer - myndigheter samt - personer med påverkande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. I rapporten presenteras bland annat dagens situation i form av 2 praktiska problemfall och resultat från en av författaren utsänd enkät. Arbetet har utförts vid Västerhöjdsgymnasiets teknologiinstitution. Initiativet till arbetet fick jag genom diskussioner med min lärare Civ Ing Stig Strindö som har hjälpt till att utveckla arbetet och bidragit med värdefulla råd och anvisningar till arbetets upplägg. Civ Ing Stig Strindö har också varit min handledare. Värdefull hjälp har lämnats från offentliga myndigheter och enskilda personer. Till alla här nämnda som hjälpt mig under arbetet framförs ett hjärtligt tack. Maj 1996 Magnus Dahl 2

3 SAMMANFATTNING Syftet med detta specialarbete är att utreda om brukares belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av - organisationer, - myndigheter samt - personer med påverkande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. De byggnadstyper detta arbete behandlar är skolor, daghem och bostäder alltså miljöer som vi alla kommer i kontakt med dagligen. Bakgrunden till detta specialarbete är att klagomål på inomhusluften har ökat under de senaste decennierna. Brukare / lokalnyttjare påtalar diffusa hälsoproblem som relateras till inomhusluften. Författaren är osäker över hur dagens utredningar behandlar de verksamhetsberoende faktorerna på inomhusluften, vilket kan ha en bidragande orsak till människors påtalade hälsoproblem. I detta projekt ingår följande. 1) Presentation över dagens situation för de ovan nämnda byggnadstyperna samt grundläggande fakta om hur de verksamhetsberoende faktorer påverkar människan. 2) Enkätundersökning genom ett skriftligt formulär och en personlig intervju angående verksamhetens betydelse för inomhusluftens kvalitet. Enkätundersökningen riktas även till personer som arbetar med två olika aktuella problemfall. Författaren har kunnat konstatera genom utredningar och media att när klagomål på inomhusluften av brukare påtalas, så anses först och främst den tekniska produkten byggnaden vara grundorsaken till de påtalade hälsoproblemen. Undersökningen visar att en stor majoritet av de svarande påtalade att de verksamhetsberoende faktorerna har betydelse för inomhusluftens kvalitet. Att då saknaden av de verksamhetsberoende faktorerna såväl i övergripande rapporter som - ledande konferenser till - rena problemfall förefaller i detta sammanhang märkligt. 3

4 KAPITEL 1. BAKGRUND Den svenska bostadsstandarden har aldrig varit så hög som idag. För mindre än 100 år sedan var trångboddhet och kalla, smutsiga bostäder en vanlig företeelse. I sådana bostadsmiljöer skapades förutsättningar för spridning av infektionssjukdomar och andra hälsoproblem. Bostadsbeståndet har sedan dess genomgått en enastående utveckling både utrymmes och komfortmässigt. Problem med luftmiljön inomhus genom klagomål från brukare har dock ökat under de senaste decennierna och blivit ett allt mer debatterat område. Problemen som påtalas är hälsoproblem hos brukare och lokalnyttjare som man vill sätta i samband med inomhusluften i en viss byggnad. De byggnadstyper som har blivit starkt utsatta för dessa problem är bl.a. skolor, daghem, kontor och bostadsbyggnader. De hälsoproblem brukare / lokalnyttjare anger är ofta ospecifika och dessutom vanligt förekommande hos hela befolkningen såsom huvudvärk, trötthet, slemmhinne och hudbesvär. Grundorsakerna till hälsoproblemen är många gånger svåra att fastställa och ofta antags byggnaden ha tekniska brister som orsakar problemen. I de fall tekniska mätningar genomförts är det svårt att finna några förklarande faktorer. Även medias bevakning av området ger en ganska diffus bild av problemen, och byggnaden anses ofta vara grundorsaken till hälsoproblemen. Dessutom den typ av debatt som ofta pågår i media bl.a. med uttryck såsom sjuka hus och daghems sjukan förstärker oron för hälsoproblem hos brukare och berörda parter. Sällan påtalas verksamheten i problemhusen. För att en byggnad skall ha en sund kvalitet på inomhusluften fordras det att byggnaden inte belastas på ett mer omfattande sätt än vad de tekniska förutsättningarna tillåter. Belastningsfaktorer som tobaksrökning, pälsdjur, miljö / inredningsval etc. samt bristfälliga städrutiner kan ge omfattande belastningar på inomhusluften så möjligheten för teknisk kompensation är i det närmaste omöjligt. En annan viktig faktor som man med tekniska åtgärder ej heller kan kompensera är allergikernas problem. En stor del av Sveriges befolkning speciellt barnen har idag någon form av överkänslighet, och såväl direkta som indirekta kontakter går ju ej att rent tekniskt kompensera. En viktig bas att fastställa vid problemsituationer är vilka av de två faktorerna byggnaden eller dess verksamhet, inkl, miljöval som kan vara grundorsaken till brukares och lokalnyttjares hälsoproblem. 4

5 KAPITEL 2. SYFTE OCH PROJEKTUPPLÄGGNING 2.1 Syfte Det är idag osäkert om de utredningar som utförs vid klagomål på inomhusluften är tillräckligt kompletta för att man med säkerhet skall kunna vidta riktiga åtgärder. Det föreligger en överhängande risk att viktiga påverkande aspekter förbises såsom brukarnas belastningsfaktorer. Dessutom fordras ett rimligt underhåll av byggnaden så att konstruktionen fungerar på ett sätt den är avsedd för. Syftet med detta projekt är följande gällande området luftmiljö inomhus: Utreda om brukarnas belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av organisationer, myndigheter samt människor med ledande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. 5

6 2.2 Forskningsprojektets upplägg Detta projekt är koncentrerat till två arbetsområden, - litteraturstudier - kontakter med personer inom området. För att erhålla en sammanhängande bild över dagens situation planeras som första åtgärd att insamla information över området. Ett utarbetat program ser ut enligt följande: 1) Genomgång av befintlig litteratur. 2) En direkt kontakt till berörda parter hos myndigheter, organisationer och privatpersoner med erfarenhet från det praktiska området via ett enkätformulär. Litteraturstudier Litteratursökningen är koncentrerad på grundläggande fakta om inomhusluft samt hälsoproblem i bostäder, skolor och daghem. Övriga lokaler (industrier mm) har tagits med i den mån litteraturen behandlar frågor av allmän betydelse. Kontakter med berörda parter Genom media har författaren erhållit information om två aktuella fall där olika problemställningar diskuteras. Kontakter med berörda parter för de två fallen sker genom enkätutskick som till viss del kompletterades med telefonkontakter. I enkätundersökningen som genomförs får personer svara på frågor om vad de tror framförallt sammanhänger med brukares påtalade hälsoproblem, byggnaden eller dess verksamhet. Genom denna undersökning hoppas författaren på att erhålla viktig information om hur dessa betydelsefulla parter ställer sig i frågan om brukarnas påverkan på inomhusluftens kvalitet. I bilaga 1 redovisas lista över utvalda personer för denna enkät. 6

7 KAPITEL 3. INOMHUSMILJÖ, UPPDELNING I DELOMRÅDEN Basen för inomhusluftens kvalité är uteluften kring byggnaden som varierar såväl geografiskt som tidsmässigt under året. Halten föroreningar i luften inomhus skiljer sig också i olika typer av miljöer som byggnaden blir utsatt för. I t.ex. ett stall är halten av partikulära föroreningar mångtals gånger större än i ett normalt bostadshus. Tunga typer av belastad inomhusluft gällande gasformiga föroreningar finner vi många gånger inom den kemiska industrin. Höga halter av partikulära föroreningar och bakterier hittar vi i miljöer såsom stall och idrottshallar, alltså miljöer som många kommer i kontakt med. I bostäder och skolor finns det många gånger höga halter partikulära organismer, fast många av dem är medtagna från de ovan uppräknade miljöerna eller från egen belastning t.ex. genom husdjur och rökning som gör att byggnaden även utsätts för en indirekt belastning. I motsatts till dessa miljöer som detta arbete berör finns det renrum som fungerar enligt den så kallade renrumstekniken. Denna teknik är ofta förekommande inom elektronikindustrin och sjukvården där krav på renlighet är hårda. I dessa miljöer är det mycket viktigt att eliminera antalet luftburna partiklar, då dessa föroreningar kan bli förödande för verksamheten som bedrivs. Termen inomhusmiljö kan bl.a. delas in i följande 3 områden: termisk miljö, luftmiljö och psykosocial miljö. Termisk miljö Människan värmebalans påverkas av den termiska miljön, och de externa påverkande fysiska förhållandena som råder i den omgivande miljön. Framför allt ingår här lufthastighet, luftfuktighet och medelstrålningstemperatur. De faktorer som vi människor själva kan påverkaka är aktivitet och klädsel. Hur den termiska miljön upplevs är många gånger individuellt, men viktigt är att byggnaden erhåller en jämn och i rummet fördelad ventilation. Luftmiljö Den luft som vi människor inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Föroreningarna kan vara gasformiga och partikulära. Omfattningen av dessa föroreningar har stor påverkan på luftmiljöns kvalitet. Orsaker till att föroreningars uppkomst beror bl.a. på att de avges från växter, människor, djur, rökning mm. Pykosocial miljö Hur vi människor upplever våran omgivning och oss själva är en förenklad förklaring av termen psykosocial miljö. Resultat från undersökningar gällande den psykosociala miljön är både svårbedömda och svårtolkade. Detta p.g.a. att det ej finns säkra kopplingar mellan påtalade hälsoproblem och den tekniska produkten byggnaden. 7

8 KAPITEL 4. INOMHUSMILJÖER SOM DETTA ARBETE BEHANDLAR Under de senaste åren har uppmärksamheten riktats mot inomhusluften som en bidragande orsak till ökningen av allergier och astma i Sverige. Ofta berörda byggnadstyper inom detta område är skolor, daghem och bostäder, vilket är oroväckande. Skolan är idag Sveriges största arbetsplats med ungefär 1,5 miljoner människor som arbetar inom detta område (se Foucard m.fl.). En stor del av barnen i Sverige har allergiska besvär. Enligt studier som har gjorts om skolbarns hälsa visade det sig att mellan 1/5 och 1/3 av alla elever hade någon form av överkänslighet. (se Foucard m.fl.). Problem med luften inomhus i våra bostäder har också uppmärksammats under de senaste åren. Hyresgäster uppger hälsoproblem och inomhusluften anses vara grundorsaken till problemen. Detta arbete behandlar alltså inomhusluften i de byggnadstyper vi kommer i kontakt med dagligen typ skolor, daghem, och bostäder. Detta är miljöer som har vissa utarbetade krav vad gäller konstruktionsutformning, städning, ventilation etc. Hur dessa krav uppföljs och hur dagens situation ser ut för de tre byggnadstyperna behandlas nedan. Bostäder Denna byggnadstyp utsätts relativt ofta för klagomål på inomhusluften. Hyresgäster anger ofta symptom såsom trötthet, huvudvärk, torr hud mm. Klagomålen handlar ofta om instängd luft, torr luft, buller, drag samt damm och smuts. I enkätundersökningar som har gjorts (Norlén, Andersson -93) visade det sig att klagomål på inomhusluften är vanligastgast (10-14%) i de stora flerbostadshusen med 51 eller fler vuxna boende. I de mindre och mellanstora husen är klagomålen inte lika omfattande. I småhus är klagomål minst vanligt, endast 2-4% har klagomål på inomhusluften (se Norlén, Andersson -93.) Att ventilationen i våra bostäder är eftersatt påtalas ofta, ungefär 4/5 av småhusen och hälften av lägenheterna uppfyller inte ventilationsnormen 0,5 luftomsättningar per timme (Norlén, Andersson -93). Vid hälsoproblem påtalas ofta från hyresgäster att det är den tekniska produkten byggnaden som är grundorsaken till problemen. Andra belastningsfaktorer för inomhusluften behandlas mer sällan. Detta är anmärkningsvärt eftersom det handlar om stora resurser för bostadsbolag respektive kommuner om det bedöms att en ombyggnad skall ske. En ombyggnad som kanske visar sig vara helt i onödan när grundproblemet i själva verket kan ligga hos bostadsbrukarnas verksamhet inkl.miljöval. Skolan Skolan är som tidigare sagt Sveriges största arbetsplats. Där arbetar cirka 1,5 miljoner människor varav 80% av dessa är elever (se Foucard m.fl. 91). Ett stort antal elever (20-30%) lider av någon form av överkänslighet ( Foucard m.fl. -91). De problem med inomhusluft som figurerar i skolmiljön är liksom de som hyresgäster anger diffusa, dålig luft obehaglig lukt o.s.v. De hälsoproblem som anges är bl.a. huvudvärk, trötthet, ögon och näsproblem samt hudtorrhet, alltså problem som inte är helt ovanligt förekommande hos hela befolkningen. 8

9 Eftersom skolgång är obligatoriskt bör stränga krav ställas på skolmiljön. En god inomhusmiljö är viktigt för alla och i synnerhet för de mindre barnen gällande allergiska besvär. På många platser i Sverige är tyvärr underhållet av skolans lokaler beklagligt eftersatt. Den hygieniska standarden är många gånger låg på grund av dålig skötsel och otillräcklig ventilation. Nu i besparingstider måste skolorna göra ytterligare besparingar och för att minska på kostnaderna görs nedskärningar såväl gällande städning som uppvärmning. Andra problem såsom fuktskador med mikrobiell växt är ett utbrett problem i skolorna vilka ofta ökar vid byggtekniska fel. Likaså här som inom bostadsbeståndet påtalas det att problem med inomhusluften beror på byggtekniska fel. Hur de olika belastningsfaktorerna mikroorganismer, dammpartiklar och pälsdjur mm påverkar inomhusluften och människor behandlas i kapitel 5. Daghem I Sverige är daghemmen en byggnadstyp som ofta figurerar i media när man talar om dålig inomhusluft. Tekniska mätningar som har genomförts men har ej kunnat finna några säkerställda förklarande faktorer gällande människors hälsoproblem. Detta kan medföra att problem ej tas på allvar med stor risk för konfliktsituationer. I media talas det då om t.ex. daghemssjukan vilket kan späda på dessa reaktioner och förvärrar oron för ohälsa hos berörda parter. Det är idag en mycket stor del av barnen som tillbringar ungefär 1/3 av dygnets 24 timmar på ett daghem. Därför borde det vara av största angelägenhet att problemen löses, men problemen är föga nya. Redan för flera decennier sedan började man prata om problem med inomhusluften på daghemmen. När problem med inomhusluften uppkommer påtalas det ofta att daghemmen har torr luft, mögelproblem, dålig ventilation mm. Daghemsproblemen är extra påtryckande eftersom barn upp till 5 år löper större risk än vuxna att insjukna i någon atopisk sjukdom och då blir miljön under denna tid speciellt viktig. När problem dyker upp så brukar ofta provisoriska lokaler uppföras och någon form av teknisk åtgärd utförs i problembyggnaden. Förhoppningsvis blir resultatet tillfredsställande, dvs klagomål avtar, men även här påtalas sällan om verksamheten har någon betydelse för inomhusluftens kvalitet. 9

10 KAPITEL 5. FAKTORER, SOM PÅVERKAR INOMHUSLUFTEN Luften inomhus består som tidigare nämnt av föroreningar från t.ex. trafik, växter och industrier. Vid transporten genom tilluftsystemet kan luften förorenas av partiklar, fibrer och ämnen från komponenter som filter och lagrad smuts. Finns det därtill i systemet förutsättningar för mikrobiell tillväxt kan detta ytterligare förorena luften. I rummet tillkommer föroreningar från människor, djur och andra belastningar såsom tobaksrökning, städning, öppen förbränning och matlagning. Nedan följer en sammanfattning på olika luftbelastningar bl.a. övergripande om partiklar samt de mikrobiologiska faktorerna och deras eventuella påverkan på människan. Partiklar Den största partikelspridaren för inomhusluften som detta arbete behandlar är många gånger människan. Helt naturligt avger vi mer än tiotusentals partiklar varje minut, allt från mikroskopiskt små partiklar till millimeterstora flagor och långa hårstrån. Detta fenomen förklaras av att hudens yttersta cellager ständigt omsätts. Andra viktiga partikelspridare inomhus är tobaksrökning, husdjur och öppen förbränning i t.ex. fotogenkamin. Alla partiklar rör sig genom de rörelser som sker i luften. Det är storleken och tyngden på partiklarna som avgör hur länge de blir luftburna. I rum med en bra ventilation och aktiva människor blir partiklar av storleken större än 5 mikrometer regelbundet luftburna. Gällande de mindre partiklarna blir de luftburna betydlig längre även när aktivitet ej råder i rummet och dessa partiklar når djupare ned i luftvägarna. De partiklar som är större och tyngre faller alltså till marken snabbare och kan därmed lättare elimineras genom städning. Här bör då beaktas de neddragningar som sker gällande offentliga städinsatser bl.a. skolor och daghem och den negativa inverkan detta medför bl.a. för luftkvaliteten. I stort sett alla organiska partiklar som kan reagera med proteiner kan medföra allergiska luftbesvär. Damm innehåller en stor mängd specifika allergen som transporteras med partiklar i luften. Bortsett från inverkan av tobaksrök och vissa allergen är kunskapen om betydelsen av partiklar inomhus bristfällig. Enligt läkarkåren finns det inget som motsätter att en förhöjd partikelhalt i inomhusluften medför en ökad belastning på luftvägarna. Partikelhalten i luften bör därför hållas låg vilket kan ske genom god städning, god ventilation samt rätt miljö inkl. husdjurshanteringen. 10

11 Mikrobiologiska faktorer Luftburna mikroorganismer, svampsporer och bakterieceller förekommer i alla inomhusmiljöer. Svampar förekommer såväl utomhus som inomhus, men vi exponeras för sporer i första hand från luften utomhus under sommarhalvåret. Halt och arter samvarierar primärt med förekomsten utomhus. Halten av bakterier i rumsluft varierar i första hand med personbelastningen. Personers aktivitetsnivå liksom förekomsten av damm spelar också roll för halten mikroorganismer i inomhusluften. I skolor och bostäder finner man därför oftare högre halter av mikroorganismer än i kontorsbyggnader (se Sundell, Kjellman -95). I vissa fall kan halten av mikroorganismer i luften vara högre inomhus än utomhus vilket beror på luftfuktare eller mikrobiell växt i t.ex. byggnadskonstruktion, blomkrukor mm. Mikrobiologisk växt som givetvis helt naturligt förekommer inuti i en byggnadskonstruktion, i t.ex. isoleringsmaterial, på regelverk, innebär inte automatiskt en förhöjning av koncentrationen luftburna mikroorganismer i inomhusluften. När problemsituationer uppstår brukar man ofta hänvisa till mögellukt. Denna lukt beror många gånger på någon substans som mikroorganismer producerar vid sin ämnesomsättning, bl.a. högre alkoholer, ketoner och organiska syror. Det är dessa ämnen som kan svara för de luktproblem som brukar sammankopplas med luktproblem ( Sundell, Kjellman -95). Åtgärder mot mögelskador kan lätt bli mycket kostsamma, med stora ingrepp i byggnaden. Folkhälsoinstitutet föreslår följande kombinationer av enkla metoder - Ökad fönstervädring. - Inga ouppvärmda rum under vintern. - Ingen torkning av tvätt inomhus. - Snabba reparationer av vattenläckage. - Ökad renhållning. - Ökad badrumsventilation. - Färre växter inomhus. Ovanstående faktorer kan medföra en väsentlig minskning i halten luftburna mögelsporer i mögelskadade bostäder. ( Sundell, Kjellman -95) Omfattningen av mögelsporer i luften är som tidigare nämnt störst under sommmarhalvåret då den mest omfattande svampsporspridningen sker. Det är under denna period som svampallergiska barn har sin topp i sina besvär. Allergi mot svamp är ytterst ovanligt och förekommer nästan aldrig om inte barnet samtidigt har pollen eller djurallergi (se Foucard m.fl. 91). Det är uppskattat att ungefär 1% av befolkningen i Sverige är sensibiliserad mot svamp som Alternaria och Cladosporium. Förhållandet gällande grässensibilisering är cirka 10 gånger vanligare ( Sundell, Kjellman -95). Vid insatser mot sk. mögelhus har tyvärr mycket sällan hälsoeffekterna av åtgärderna redovisats varför slutsatser om samband mellan de påvisade skadorna och hälsoeffekter inte kunnat dras. 11

12 Tobaksrök Tobaksrökning är den väsentligaste av kända inomhusföroreningar. Barn som utsätts för indirekt och passiv rökning får oftare luftväginfektioner av typ lunginflammation och bronkit samt fordrar därmed oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras för dessa faktorer ( se Sundell, Kjellman -95). Passiv rökning är en mycket vanlig bakgrundsfaktor hos barn som utvecklar astma. Exponering av tobaksrök kombinerat med fuktproblem har medfört en markant ökning av astma och allergier hos barn % av astmafallen hos barn beräknas bero på passiv rökning. De barn som framförallt drabbas av astma är eksembarn med rökande föräldrar som bidrar till att astma senare utvecklas. (se Sundell, Kjellman -95). Förutom hälsoproblem som bronkit, lunginflammation samt allergier utsätts barnen i rökig miljö också för en större lungcancerrisk än ett barn utan rökande föräldrar. Alla barn bör därför få växa upp i en rökfri miljö. Pälsdjur Husdjur som katter, hundar och gnagare är idag en mycket vanlig företeelse i våra bostäder. De förekommer i ungefär varannan barnfamilj i Sverige. Alla pälsbärande djur utan undantag är allergener dvs sprider allergiframkallande ämnen från bl.a. hud, päls, saliv och avföring. Antalet hundar och katter i Sverige uppskattas idag till vardera (se Sundell, Kjellman -95). De allergena ämnena förs med från hemmet till olika allmänna miljöer i t.ex. hår och kläder och avges senare inte minst i samband med aktiviteter. Klara samband är visade mellan tidig exponering för pälsdjur i spädbarnsåldern, och senare sensibilisering för pälsdjur ( Sundell, Kjellman -95). Pälsdjurallergi är den vanligaste allergin bland skolbarn med astma vilket redovisas i litteraturen Allergi och Astma Hos Barn från en undersökning i Göteborg. I denna undersökning redovisas att två av tre skolbarn med astma också hade pälsdjursallergi. Nivåerna av allergen i allmänna lokaler som skolor och barnstugor är ofta tillräckliga för sensibilisering och för akuta besvär hos den redan sensibiliserade ( Sundell, Kjellman -95). Framför allt exponering av pälsdjur under de första levnadsåren bör alltså undvikas, ( Sundell, Kjellman -95). För att i möjligaste mån minska risken för astma bör personer och barnfamiljer med allergier eller astmabenägna barn undvika att skaffa pälsdjur (se Foucard m.fl.-91). Ventilation Den i allergisynpunkt kanske väsentligaste byggnadsfaktorn är ventilationen. Ventilationens uppgift i en byggnad är utbyte av förorenad luft mot friskare luft utifrån. Utvecklingen från självdragsystem till moderna fläcktstyrda system har blivit nödvändigt p.g.a. ändringar i byggnadsteknik och arkitektonisk utformning. Inom bostadsektorn har övergången från byggande av smala bostadshus med möjlighet att ha hygienutrymmen vid fasad med fönster, till bredare byggnader med mörkt belägna hygienutrymmen ökat kraven på mer avancerade tekniska ventilationsystem. De senare ventilationsystemen har ofta återluftföring, en del av frånluften återförs som tilluft eller någon form av värmeåtervinning. Dock har det visat sig att byggnader fått problem med denna typ av ventilationsystem. Den ventilation vi idag har i Sverige ligger många gånger under de idag gällande 12

13 nybyggnadsreglerna. Detta p.g.a. att för respektive byggnad gäller de krav som rådde vid uppförandet av byggnaden eller en mer omfattande renovering. I rum med normal takhöjd är kraven idag 0.35 l/sm 2, ett värde som motsvarar 0,5 luftomsättningar per timme. Erfarenheter från många utredningar om ventilationen visar att många installationer inte fungerar på avsett sätt. Boverket har därför infört krav på återkommande funktionskontroll av ventilationen i byggnader. Kommentar [RB1]: Städning För att kontinuerligt kunna hålla luften någorlunda ren förutsätts en bra städeffektivitet. Rengöring för bort potentiellt luftburna föroreningar i byggnader. Rengöring av invändiga ytor har därför stor betydelse för de hygieniska förhållandena samt luftens kvalitet inomhus. Depåalstrade ytor, t.ex. vissa textila golv har visat sig medföra ökad grad för smuts och föroreningar. Det minskade bruket av våttorkning och fönstervädring av sängkläder tros ha ökat koncentrationen av dammpartiklar och kvalster i inomhusluften vilket kan utlösa allergiska problem ( se Sundell, Kjellman -95). 13

14 KAPITEL 6. AKTUELLA OBJEKT Författaren har valt att belysa två olika problemställningar som har figurerat i media under året. Från mediautlåtande framkommer följande våren ) Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun. Här har brukarna framfört klagomål på inomhusluften och påtalade hälsoproblemen hos såväl barn som personal påstås vara orsakade av den dåliga inomhusmiljön. 2) Ödenäs skola i Alingsås Kommun med nöjda brukare och här man dessutom genom uppföljning undersökt luften inomhus bl.a. genom luftmätningar som visat sig vara klart acceptabla Den typ av debatt som massmedia ofta för skapar sannolikt en osäkerhet hos många människor bland annat över vad som är normal respektive onormal luftmiljö. Genom uttryck som sjukahussjukan, daghemssjukan etc. späder man på oron för ohälsa hos berörda parter. Problemen med så kallade sjuka hus aktualiseras vanligtvis när lokalnyttjare och boende klagar på att man mår dåligt och det bedöms ofta att byggnaden är sjuk. För fastighetsägare som ställs inför denna typ av problem kan en svårhanterlig situation uppstå. Dialogen mellan de klagande personerna och fastighetsägarna speglas många gånger av osäkerhet i vad problemen egentligen kan bero på. I en sådan situation är det många gånger lättare att utföra någon form av praktiska årgärdsinsats, t.ex. ombyggnad och därefter hoppas på att klagomålen upphör. Men den reella nyttan av insatserna är mycket svåra att fastställa. 14

15 6.1 Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda Kommun Daghemmet björkhyddan är en daglig arbetsplats / vistelseplats för 19 barnskötare och 59 barn. Totalt alltså 78 personer som dagligen skall kunna vistas cirka 8 timmar tillsammans under samma tak. Björkhyddan är en enplansbyggnad i trä och är byggd under 1970-talet. Golven är uppreglade med spikreglar som är ingjutna i betongplattan. Plattan har försetts med en fuktspärr bestående av ett lager asfalt. Problemen på daghemmet uppmärksammades redan 1992 då miljökontoret genomförde en inventering av inomhusmiljön i kommunens skolor och daghem. En s.k. mögelhund gjorde då vissa markeringar vilket påtalas bero på mögel men en ökad mikrobiell aktivitet har därefter ej konstaterats. I början av 1995 när miljökontoret gjorde en uppföljning av rapporten från -92 betonades hälsoproblem hos barn och personal, som upplever byggnaden som grundorsaken till sina sjuksymptom. Hälsoproblemen som påtalas är heshet, hosta, täppt näsa, man är tung i huvudet och trött. Föräldrarna rapporterar också om en hög frekvens av luftrörsbesvär. Det är främst de allergiska barnen som upplever besvär i daghemsmiljön vilket i denna typ av miljö ej bör vara är speciellt uppseendeväckande. De orsaker till problemen som nämns i en rapport utförd av Statens Forsknings och Provningsanstalt är antagna mögelproblem och vissa lukter. Dock har det visats sig att barnen ej har en än högre frekvens av allergiska besvär än normalt (referensmaterialet) vilket påvisas i en hälsoundersökning. Däremot långdragna hostperioder och upprepade förkylningar förekommer i större utsträckning än referensmaterialet, vilket i och för sig kan hänga samman med att undersökningen genomförts under förkylningstider. När Statens Forsknings och Provningsanstalt (SP) undersökte lokalerna gjordes en bedömning att åtgärder måste vidtas för att förbättra inomhusmiljön. Dålig lukt från material och troliga mögelhärdar sprids inomhus och dessa föroreningar kan vara orsaken till de hälsoproblemen som råder enligt SP. I samband med författarens samtal med tekniska kontoret i Vårgårda kommun så utgår SP ifrån att problemen helt och hållet beror på tekniska brister i byggnaden. De tekniska bristerna är i detta fall påtagliga bl.a. vattenläckage i vinklar. Sådana brister måste naturligtvis rättas till men att de skulle vara grundorsakerna till hälsoproblemen är värt att betänka. Några allergiska attacker bland brukarna har ej förekommit men tidigare nämnda sjuksymptom har som sagt påtalats. Värt att poängtera är att mätningar av inomhusluftens mikrobiella halt visade inga onormala värden. Ett annat viktigt påtalande är att problemen ej är kontinuerliga utan förekommer då och då. Tekniska kontoret poängterade ytterligare att ventilationssytemet är väldigt dåligt men kommer att bytas ut mot ett nytt effektivare system med ventilerade golv och styrutrustning. 15

16 I mediautlåtande framkommer ej personbelastningen från brukarna som någon viktig faktor för inomhusluftens kvalitet. Miljöförvaltningen i Vårgårda kommun påtalar att byggnaden är den största belastningsfaktorn för luftmiljöns kvalitet, och verksamheten med dess olika belastningar har endast ringa betydelse. Vad som styrker miljöförvaltningens ståndpunkt redovisas ej i mediautlåtandet. Även via enkätformulär påtalas från miljöförvaltningen denna ståndpunkt. Frågan är om det går att på detta sätt till stor del utesluta de faktorer som verksamheten medför och ändock kunna lösa de grundproblem som råder. Just i detta daghem vistas 78 personer vilket innebär att byggnaden utsätts för allergener från 78 olika miljöer. Antagligen finns i flertal av dessa miljöer olika, för överkänsliga / allergiker, negativa faktorer såsom husdjur, kamrater som vistas i stall, rökning etc som man därmed indirekt belastas för och därmed ständigt löper risk att reagera mot. Dock har vi här ett exempel på hur stor osäkerheten är inom detta område hos berörda parter och detta gäller inte bara miljöförvaltning utan även tekniska kontoret och brukare. De två förstnämnda är myndigheter som har ett stort ansvar inför kommuninvånarna. Risken är alltså stor att felaktiga åtgärder som är kostsamma kan ske när beslutsfattarna bara har antaganden som beslutsunderlag. Behovet av ytterligare kunskap inom området inomhusmiljö är alltså oroväckande stort liksom behovet av tillförlitlig mätutrustning. Detta för att bl.a. i detta ärende öka förutsättningarna för rätt insats. 16

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Fakta Enligt en stor nationell kartläggning 6) är det uppskattningsvis cirka 15% av befolkningen som får allergibesvär av pälsdjur. Pälsdjur avger

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt Från OVK till KVK Idag finns det många lagar och regler som reglerar inomhusklimatet. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) infördes 1992, OVK innebär att ventilationssystemet ska hålla samma standard

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon Andersson Jan-Christer 76 80 73 Bengtsson Bengt-Ove 82 81 79 Bengtsson

Läs mer

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon 86 Andersson Jan-Christer 76 80 73 70 68 Bengtsson Bengt-Ove 82

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Rapport Nr: 1999:1. Program för kommunal städning. T Alsmo, Stockholm 1999 INNEHÅLL KAPITEL SIDA FÖRORD INLEDNING ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR

Rapport Nr: 1999:1. Program för kommunal städning. T Alsmo, Stockholm 1999 INNEHÅLL KAPITEL SIDA FÖRORD INLEDNING ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR Rapport Nr: 1999:1 Program för kommunal städning. T Alsmo, Stockholm 1999 INNEHÅLL KAPITEL SIDA FÖRORD 2 1 INLEDNING 3 2 ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR 5 3 NYCKELTAL FÖR STÄDINSATS 9 4 5 PÅVERKANDE FAKTORER

Läs mer

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Produktbeskrivning BioZone 45-360

Produktbeskrivning BioZone 45-360 Produktbeskrivning BioZone 45-360 Problem Vi utsätts i allt högre grad för föroreningar som är skadliga för vår hälsa. Dessa föroreningar kan delas in i tre grupper: biologiska föroreningar, giftiga gaser

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa Seminarium Inomhusmiljö och hälsa Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa 10.00 Välkomna Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten Stina Lindström, KOMIN, Umeå universitet 10.15

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255.

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255. Agneta Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 073-441 41 53 agneta.alfredsson@spray.se Lars Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 070-877 86 56 alfredsson.lasse@spray.se

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Förslag till vitesbeslut avseende ventilationsåtgäder i fastigheterna Kronodirektören 2, 4-10 i Malmö

Förslag till vitesbeslut avseende ventilationsåtgäder i fastigheterna Kronodirektören 2, 4-10 i Malmö Malmö stad Miljöförvaltningen Datum 2011-09-19 Handläggare Miljöinspektör Greta Backteman Caroline Tandefelt Direkttelefon 040-34 20 56 Bostads AB Gröningen c/o Newsec asset Management Box 115 05, 404

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Ventilationens betydelse för f inneklimatet Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Lite om Lundafastigheter i Lund Vi förvaltar f skolor, daghem, fritidshem, bibliotek, badanläggningar, stadshallar

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport

Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport 1/7 Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport Under delar av 2012 och hela 2013 har Einar Mattsson arbetat intensivt med att förbättra inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden.

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Fastighetsbeteckning:... Datum:... :n Sida 1 av 5 Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Verksamhetens namn:.. Besöksadress:

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan Om kommunernas syn på arbetsmiljön i landets skolor och förutsättningarna att få ta del av det nya statsstödet till skolrenoveringar PM från Astma- och Allergiförbundet och Svensk Ventilation Juni 2015

Läs mer

RESULTAT WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT

RESULTAT WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT RESULTAT WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT Stålboda 2005-08-20 arr: Bromma Skf WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT 1 Bälgviken 1156 Jonas Malmqvist 141 96 237 Niklas Halling 141 93 234 Hans Sundén 138 93 231 Helena

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006

Welcome Hotel skyttestafett 2006 Welcome Hotel skyttestafett 2006 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael

Läs mer

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda 1944-1945 Ordförande Erik Georg Holm Jönköping Suppleant John Lindberg Jönköping vice Ordförande Bertil Ljungberg Gunnar Andersson Sekreterare Alvar Wärnegård Jönköping

Läs mer

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering Barnens miljö vuxnas ansvar Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering 1 Den nationella barnmiljöhälsoenkäten Skolungdomsenkäter i länen (Kronoberg 2009) Förskoleenkäter (Växjö 2011) Data från mödravård

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael Fors 147 89 236 Donald Johansson

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn?

Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn? Till verksamhetschefer och upphandlare av städning i förskola/skola Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn? Under dagen går vi igenom vad astma

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning) Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Bakgrund Inledning Städningens betydelse för inomhusmiljön Förskolan och skolan

Bakgrund Inledning Städningens betydelse för inomhusmiljön Förskolan och skolan Det här är grundförfattningens internetversion. Det finns också en tryckt version av samma författning. Observera att det är den tryckta versionen som gäller, om den här versionen och den tryckta skiljer

Läs mer

Program 2010 09 06 / 07. 1. Generellt om innemiljö i skolor. 2. Rapsen. Resultat mätinsatser: emissionsmätning (partiklar) Lagsystem

Program 2010 09 06 / 07. 1. Generellt om innemiljö i skolor. 2. Rapsen. Resultat mätinsatser: emissionsmätning (partiklar) Lagsystem Program 2010 09 06 / 07 1. Generellt om innemiljö i skolor 2. Rapsen Resultat mätinsatser: enkäter och emissionsmätning (partiklar) Lagsystem Hur gå vidare Vad säger de som vistas i skolan? www.myctech.com

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Welcome Hotell. Skyttestafett. Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf

Welcome Hotell. Skyttestafett. Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf Welcome Hotell Skyttestafett 2002 Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf 1 Ale Skf 723 469 1192 11 Moälven-MoDo 703 450 1153 Mikael Fors 147 97 244 Petter Eriksson 145 96 241 Håkan Sundström 144 96 240

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Welcome Hotell Skyttestafett 2007-08-18

Welcome Hotell Skyttestafett 2007-08-18 SLUTRESULTAT Lagtävling Stafetten Plac Lag Omg 1 Omg 2 Total 1 Mönsterås 706 452 1158 Per Claesson 142 92 234 Roger Hansson 143 91 234 Clas Bernhardsson 144 89 233 Danne Lundquist 139 91 230 Jennie Lundquist

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer