GUIDE #13 Februari 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GUIDE #13 Februari 2015"

Transkript

1 GUIDE #13 Februari 2015 Hållbar arbetsmiljö vid slamtömning av enskilda avlopp Vid slamtömning av enskilda avlopp har arbetsgivaren alltid huvudansvaret för sina anställdas arbetsmiljö och därmed även ansvar för att hämtställen riskbedöms. Om kommunen anlitar slamtömningsentreprenör, så har kommunen en viktig funktion som ansvarig för föreskrifter och taxa, i agerandet mot fastighetsägare, samt vid handläggning av tillståndsärenden för avloppsanläggningar och bygglov. Att inventera och dokumentera kommunens hämtställen för slamtömning är en viktig del i det nödvändiga förbättringsarbetet och avgörande för att kunna genomföra sunda och transparenta upphandlingar av slamentreprenader. Genom systematiskt arbete och ökat samarbete mellan olika kommunala aktörer och entreprenörer uppnås goda förutsättningar för att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen i samband med slamtömning av enskilda avlopp. För att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö vid fastigheten/hämtstället är dialog med fastighetsägaren nödvändig. De kan underlätta slamtömmarnas arbetsmiljö bland annat genom att motiveras att installera lättare lock och lägga ut egna sugledningar. Kommunen kan i avfallstaxan ta ut tilläggsavgifter för till exempel dubbelbemanning, slangdragningslängder och specialfordon. I upphandlingar bör entreprenörer som bedriver ett aktivt och dokumenterat arbetsmiljöarbete och som kan uppvisa teknisk innovation premieras. 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Juridiska förutsättningar Den kommunala renhållningsskyldigheten Fastighetsägares skyldigheter Arbetsmiljöaspekter Arbetsmiljökrav ur ett hämtningsperspektiv 6 3 Tillstånds- och tillsynshantering Bygglovshantering Arbeta proaktivt 8 4 Arbeta med styrmedel Avfallsföreskrifter Taxa Information 10 5 Inventera, riskbedöm och dokumentera Miljökontorens inventering Arbetsgivares inventering/riskbedömning Avfallsansvarigas inventering 12 6 Former för samverkan Exempel på god samverkan 14 7 Förbättringsarbete Förbättringstips 16 8 Upphandling Tips vid upphandling Utvärderingsgrunder Krav i förfrågningsunderlag Innovationsvänlig upphandling 20 9 Lästips 21 Bilagor Bilaga 1 Exempel på informationsbrev om fast sugledning Bilaga 2 Exempel på informationsbrev om tunga lock Bilaga 3 Exempel på blankett för inventering Bilaga 4 Exempel på blankett från miljökontoret för begäran om yttrande angående slamtömning Bilaga 5 Exempel på krav i upphandling 2

3 1. Inledning Denna guide riktar sig till kommunala aktörer och slamtömningsentreprenörer. I guiden presenteras förslag och vägledning kring hur entreprenörer kan agera men även hur kommuner kan agera för att underlätta för entreprenörer att ta sitt arbetsmiljöansvar och utveckla innovativa och rationella hämtningsmetoder. Den ger också vägledning för hur kommunen kan styra med hjälp av avfallsföreskrifter, taxa och information samt råd för hur miljökontor kan agera vid prövning och tillsyn av enskilda avlopp. Arbetsmiljöfrågan kring tömning av enskilda avlopp har aktualiserats under senare år. Slamtömning är ofta tungt och fysiskt belastande med flera manuella moment som långa slangdragningar, lyft av tunga brunnslock och hårda slamkakor. Arbetsmiljöverket genomför tillsyn av slamhämtning och har i olika kampanjer informerat arbetsgivare om att den tunga manuella hanteringen måste upphöra. Arbetsgivaren har huvudansvaret för sina anställdas arbetsmiljö vid slamtömning av enskilda avlopp. De flesta kommuner utför inte tömningen i egen regi. Ansvaret för arbetsmiljön ligger då på den anlitade slamtömningsentreprenören. Kommunerna har dock en viktig funktion för arbetsmiljöförhållandena eftersom de har en nyckelroll i agerandet mot fastighetsägare samt vid handläggning av tillståndsärenden för avloppsanläggningar och bygglov. För att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen rekommenderas att kommunen tar en aktiv roll i ett långsiktigt förbättringsarbete. För att kunna arbeta strategiskt och systematiskt med arbetsmiljöfrågorna krävs samarbete mellan olika aktörer som avfallsorganisationer, miljökontor, plan- och byggkontor, slamtömningsentreprenörer, samt tillverkare av slamtömningsfordon, utrustning och slamavskiljare. För att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö vid fastigheten behövs dialog med fastighetsägare. Att inventera och dokumentera kommunens hämtställen är en viktig del i förbättringsarbetet och avgörande för att kunna genomföra sunda och transparenta upphandlingar. 3

4 2. Juridiska förutsättningar 2.1 Den kommunala renhållningsskyldigheten Kommunen har ett lagstadgat ansvar för insamling av hushållsavfall enligt 15 kap. 8 miljöbalken. Detta ansvar har lagstiftaren ålagt kommunen av miljö- och hälsoskyddsskäl för att säkerställa att hushållsavfall samlas in och att det når en miljömässigt god behandling. Kommunen har ett grundläggande ansvar att i sin planering och i sina beslut anpassa insamlingen till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse. Latrin, toalettavfall i slutna tankar samt slam och filtermaterial från enskilda avloppsanläggningar utgör hushållsavfall. Om avfallet uppstår i en anläggning som är stor, tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en anläggning avsedd för enstaka hushåll bör det inte anses utgöra hushållsavfall. Det utgör istället annat avfall än hushållsavfall och det är avfallsinnehavarens ansvar att hantera avfallet på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt (15 kap. 5 a miljöbalken). I detta ansvar innefattas att säkerställa att avfallet borttransporteras med den regelbundenhet som behövs. Även markbäddsmaterial och fosforavskiljande material som kan anses ingå i anläggningen och som har längre utbytestid (mer än 5 år) betraktas som annat avfall än hushållsavfall. Kommunen kan erbjuda hantering av sådant avfall som aktör på marknaden, men har ingen skyldighet att hämta det. Varje kommun ska ha en renhållningsordning som består av en avfallsplan och föreskrifter om avfallshanteringen. Föreskrifterna beslutas med stöd av 15 kap. 9 och 11 miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927). Kommunen har möjlighet att i avfallsföreskrifterna undanta hämtningsområden eller fastigheter från kommunal renhållning. I praktiken finns det dock ett mycket litet utrymme för kommunen att undslippa insamling av hushållsavfall från en fastighet. Om kommunen undantagit en fastighet från kommunal renhållning är kommunen likväl skyldig att hämta hushållsavfall från fastigheten om fastighetsinnehavaren begär det och det inte är oskäligt med tanke på omständigheterna (jfr 15 kap. 17 miljöbalken). Enligt miljöbalken finns grund för att bevilja eget omhändertagande av slam. Förutsättningarna är att det egna omhändertagandet kan ske på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön och att det finns särskilda skäl för dispens. I enlighet med miljöbalkens omvända bevisbörda ska fastighetsägaren kunna styrka att förutsättningar för dispens föreligger. När det gäller enskilda avlopp är det inte anläggningar som renhållaren tillhandahåller som kärl, container eller andra motsvarande insamlingssystem. Fastighetsägaren inrättar och äger den anläggning där det avloppsvatten eller slam som ska tömmas uppkommer. 2.2 Fastighetsägares skyldigheter I enlighet med vad som brukar regleras i kommunens avfallsföreskrifter är fastighetsägaren skyldig att hålla väg som används för borttransport av hushållsavfall i farbart skick. I farbarheten ligger till exempel att snöröja, halkbekämpa och att såga ned uthängande grenar. I Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen från 2009 finns text om transportvägar och exempel på anpassade vändplatser. Kommunen har en grundläggande anpassningsskyldighet och den innebär att kommunen måste normera storleken på insamlingsfordon utifrån hämtningsområdets beskaffenhet. Kommunen har tolkningsföreträde för när en väg är farbar med stöd av avfallsföreskrifterna. Kravet på att hålla väg i farbart skick ställs av kommunen för att inte vara skyldig att trafikera vägar som inte håller godtagbar standard för de fordon som efter rimlig anpassning används för ett hämtningsområde. 4

5 Fastighetsägaren är skyldig att efterleva de instruktioner som kommunen anger i föreskrifterna för att tömningen ska kunna utföras, till exempel att märka ut plats för slambrunn, att hålla utrymme som behöver nås för tömningen olåst och att hålla väg för slang fri. Krav som är direkt kopplade till arbetsmiljön kan däremot inte ställas i föreskrifterna Som huvudregel gäller att fastighetsägaren inte har något ansvar för kommunens/ entreprenörens arbetsmiljö och det finns inte någon grund att förelägga fastighetsägaren att vidta åtgärder som förbättrar arbetsmiljön som krav för att tömning av enskilda avlopp ska utföras. Däremot finns det vissa möjligheter att ålägga fastighetsägare skyldigheter när det gäller arbetsmiljö i byggnader, läs mer i kapitel Arbetsmiljöaspekter I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som mer i detalj tar upp de krav och skyldigheter som ställs på arbetsmiljön. Arbetsgivaren är huvudansvarig för sina anställdas arbetsmiljö och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet, följer givna instruktioner, upplyser om risker, tillbud, sjukdomar och olycksfall samt föreslår åtgärder. Varje arbetsgivare med fler än fem anställda måste utse minst ett skyddsombud. Om arbetet är riskfyllt ska det finnas skyddsombud även på arbetsplatser med färre än fem anställda. Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet, till exempel vid undersökningar och riskbedömningar. Arbetsmiljöverket genomför inspektionsbesök med syfte att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker samtidigt som arbetsgivaren får besked om vad som behöver göras. Arbetsmiljöverket har publicerat ett informationsblad om risker för belastningsskador i samband med manuell hantering vid slamtömning 1. Av informationsbladet framgår att arbetsgivaren vid regelbundna undersökningar behöver ta reda på vilken belastningsdos som arbetstagare utsätts för i samband med slamtömning. Läs mer i kapitel 5 Inventera, riskbedöm och dokumentera. Eftersom manuell hantering vid slangdragning inte helt kan undvikas är det viktigt att se till att arbetstagaren får lämplig utbildning och information om hur denne på bästa sätt kan utföra slangdragning och slamtömning för att minska risken för skador. Om slamtömmaren eller dennes arbetsgivare upptäcker brister på hämtstället som rör arbetsmiljön och som fastighetsägaren råder över ska denne kontaktas. Om fastighetsägaren inte åtgärdar problemen och om förhållandena är allvarliga, omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, kan skyddsombudet stoppa hämtningen, så kallat skyddsombudsstopp. Om inte arbetsgivaren har samma uppfattning som skyddsombudet ska Arbetsmiljöverket kallas in för att bedöma om arbetet ska återupptas eller inte. Arbetsmiljöverket kan också på eget initiativ, på begäran av skyddsombud eller efter önskemål från någon annan, inspektera förhållandena och meddela föreläggande eller förbud. Vid sådana situationer blir oftast beställaren direkt berörd. Då bör beställaren se till att samråd sker med entreprenören och fastighetsägaren så att avfallet kan fortsätta att hämtas men på annat sätt. I entreprenörens arbetsmiljöpolicy, instruktioner och rutiner bör det ingå hur arbetet organiseras, vilken arbetsutrustning som finns samt om arbetsförhållandena anpassas till arbetstagarnas olika fysiska och psykiska förutsättningar, till exempel hur tidspress och skadlig arbetsbelastning undviks. Detta kan ingå i avtalen för att sedan följas upp vid revision. 1 Ladda ned: Daterad Nov

6 Arbetsmiljölagens bestämmelser gäller även förhållanden som rör anställds arbetsmiljö i bostadsbyggnader, till exempel avfallsutrymmen. För arbete i sådana utrymmen kan krav ställas mot arbetsgivaren rörande bland annat säkerhet, arbetsutrymme och framkomlighet (se 2 kap. 1 och 4 arbetsmiljölagen). Om utrymmena inte uppfyller kraven kan Arbetsmiljöverket förbjuda arbetsgivaren att bedriva arbete där. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda fastighetsägare att upplåta bristfälliga arbetslokaler (se 7 kap. 8 arbetsmiljölagen). Med stöd av AFS 2009:2 (Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning) kan krav bland annat ställas på rumshöjd. Lägre rumshöjd kan ibland vara tillräcklig i utrymmen där personer inte arbetar mer än tillfälligt, exempelvis avfallsutrymmen, dock i allmänhet inte mindre än 2,1 m. Det skulle alltså kunna tillämpas för tömning av avloppsanläggningar som är belägna i källare, liksom för fettavskiljare belägna i trånga utrymmen. Ombyggnation eller omlokalisering av anläggningen kan då bli följden. Krav enligt AFS 2009:2 kan inte ställas på enskilda fastighetsägare, då de inte är aktörer som har i uppdrag att utforma eller underhålla arbetsplatser, förbindelseleder eller personalutrymmen. Det kan konstateras att AFS 2009:2 gäller för byggnader och att några motsvarande möjligheter inte finns för att rikta krav på arbetsmiljön på markfastigheter. 2.4 Arbetsmiljökrav ur ett hämtningsperspektiv Arbetsmiljökrav ska självklart uppfyllas, men krav utifrån arbetsmiljölagstiftningen innebär inte att skyldigheten att samla in hushållsavfall upphör. Kraven medför dock att det kan behöva göras anpassningar av insamlingen i syfte att uppfylla arbetsmiljökraven och fortfarande kunna utföra insamlingen. Anpassningsskyldigheten kan innebära att kommunen för vissa hämtningsområden och fastigheter använder till exempel specialfordon, teknisk hjälputrustning och ökad bemanning. Om kommunen har lagt slamtömningen på entreprenad är det viktigt att anpassningsskyldigheten åläggs entreprenören via avtal. Eftersom avfallsföreskrifterna reglerar förhållandet mellan kommunen som ansvarig för hanteringen av hushållsavfall och fastighetsägare i kommunen finns det knappast grund för att direkt reglera arbetsmiljökrav i avfallsföreskrifterna. Arbetsmiljökraven gäller ju i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Att det inte finns tydliga riktlinjer från Arbetsmiljöverket för hur många meter slangdragningsgränsen ska vara beror på att det inte bara är draglängden som påverkar belastningen, utan underlaget och terrängens kupering har också stor betydelse. På underlag med mycket friktion kan belastningen bli för hög redan vid 10 meter, med andra underlag kan belastningen blir för hög vid längder på meter. Ur försiktighetssynpunkt anser Avfall Sverige och Sveriges Åkeriföretag att aktörerna (kommuner och entreprenörer) kan verka för att undvika draglängder över 10 meter. 6

7 3. Tillstånds- och tillsynshantering Miljönämnden (eller motsvarande) i kommunen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för enskilda avlopp. Beslut om tillstånd för enskilda avlopp fattas ofta direkt av tjänstemännen på miljökontoret på delegation av miljönämnden. I tillståndet anges olika villkor för avloppsanläggningen, till exempel avseende lokalisering och återkommande kontroll. När en fastighetsägare ansöker om tillstånd för ny- eller ombyggnad av avloppsanläggning går ansökan till miljökontoret. De bedömer anläggningens drift, utsläpp av näringsämnen, förbrukning av energi och vatten samt behov av övervakning av anläggningen utifrån NFS 2006:7 (Allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten). Eftersom regelbunden slamtömning är avgörande för anläggningens funktion är det också viktigt att se över möjligheten till slamtömning vid tillståndsgivningen. Det innebär bland annat att krav i avfallsföreskrifter och arbetsmiljöregler bör beaktas. Enligt NFS 2006:7 rekommenderas att slamavskiljaren alltid bör vara åtkomlig för slamtömningsfordon. Råden i NFS 2006:7 tar sin utgångspunkt i miljöbalken. I NFS 2006:7 rekommenderas att underlaget vid prövning av tillstånd vid inrättande av avloppsanordning bland annat bör innehålla en situationsplan med fastighetsgränser och tillfartsväg för slamtömningsfordon, placering av anordningar och utsläppspunkt(er) för avloppsvatten samt avstånd till byggnader. I Havs- och Vattenmyndighetens förslag till nya föreskrifter för små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten framgår följande angående slamtömning: 4 Vid prövningen av val av plats enligt 2 kap 6 miljöbalken ska följande gälla som minimikrav. 1. Slamavskiljare, reningsverk och sluten tank ska vara åtkomliga för slamtömning I 5 ingår som grundkrav att en anläggning ska vara utförd så att underhåll och service kan genomföras och att en skylt ska markera varifrån slamtömning ska ske. Drifts- och underhållsdeklaration för avloppsanordning är ett krav vid anmälan enligt 18. I bilaga 1 står att drifts- och underhållsinstruktionen ska innehålla uppgift om hur slamtömning ska utföras. Havs- och Vattenmyndigheten lämnade förslaget hösten 2013 som en del i ett regeringsuppdrag kring små avlopp. Regeringen har ännu inte beslutat om något bemyndigande för myndigheten att meddela föreskrifter. Hantering av befintliga avloppsanläggningar: Ett tidigare tillståndsgivande av inrättandet av en avloppsanläggning med viss lokalisering innebär ett gynnande förvaltningsbeslut. Sådana beslut kan återkallas endast i vissa speciella undantagsfall. Återkallelse kan ske med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i författning som ligger till grund för beslutet, eller av hänsyn till en hälsofara, brandfara, trafikfara eller av andra sådana säkerhetsskäl eller om den enskilde har utverkat dispensbeslutet genom vilseledande uppgifter. Detta innebär att om anläggningen väl är tillståndsprövad är det svårt att upphäva tillståndet för densamma. Hantering av nya avloppsanläggningar: När det gäller nyansökningar av enskilda avloppsanläggningar finns det förutsättningar för att överväga lokaliseringen så att den blir så optimal som möjligt ur tömningssynpunkt. I förslaget till nya föreskrifter från Havs- och Vattenmyndigheten föreslås det bli ett minimikrav vid prövningen av lokalisering att slamavskiljare, reningsverk och sluten tank ska vara åtkomliga för slamtömning. Dock måste man ha i åtanke att prövning av enskilda avlopp i första hand sker enligt miljöbalkens bestämmelser om skydd för människors hälsa och miljön. 7

8 3.2 Bygglovshantering Även vid byggnation av fasta anläggningar kan arbetsmiljön vid tömning av slamavskiljare påverkas. Kanske planerar man byggnader eller konstruktioner på fastigheten som försvårar möjligheterna att utföra slamtömning. Med nuvarande praxis (som stöds av befintliga regelverk) remitteras bygglovsärenden till miljö- och hälsokontoren endast under vissa givna omständigheter. Fungerar samarbetet väl mellan tillsynsmyndigheten och avfallsorganisationen kan de remitterade ärendena fångas upp. Övriga fall kan dock endast lösas genom ökad dialog med kommunens bygglovsavdelning. I dagsläget är erfarenheten av samarbete på detta plan mycket begränsat bland kommunerna. Rekommendationen är dock att sådana dialoger och samarbeten initieras. 3.2 Arbeta proaktivt Kommunerna har alltså stora möjligheter att arbeta proaktivt genom att vid godkännande av nya anläggningar i betydligt större utsträckning ta hänsyn till arbetsmiljöaspekter. På så sätt kommer vi framöver få avloppsanläggningar som är bättre lokaliserade ur ett slamtömningsperspektiv. I samband med miljökontorens inventeringar av kommunens avloppsanläggningar ur miljösynpunkt skulle de också kunna dokumentera förutsättningar för slamtömning (avstånd mellan brunn och plats för slambil, terräng, brunnslock etc). Det är lämpligt att avfallsverksamheten ger ersättning för sådant arbete. Läs mer i kapitel 5. Om kommunen inte har den praktiska erfarenheten av att bedöma anläggningen ur ett tömningsperspektiv kan med fördel entreprenören anlitas. Kommuner som aktivt arbetar med information till fastighetsägare vid nyanläggning lyckas ofta hitta lösningar som både kommunen, entreprenören och fastighetsägaren är nöjda med. I kommuner som arbetar mycket med information vet också leverantörer av utrustning och markanläggare hur viktig lokaliseringen är ur ett tömningsperspektiv. Fastighetsägare bör informeras om hur slamtaxan påverkas av långa avstånd. Taxan kan därmed fungera som incitament att hitta lämpligare placering eller andra anslutningspunkter. Om anläggningen ur miljösynpunkt bör placeras på ett visst ställe rekommenderas en dialog med fastighetsägaren om att ha en alternativ anslutningspunkt som är i anslutning till bilens uppställningsplats. Det är möjligt att myndigheten skulle kunna ställa krav på fast markledning eller lös slang med stöd av rekommendationen om slamavskiljarens åtkomlighet för slamtömningsfordon i NFS 2006:7. Eftersom det inte är prövat i domstol går det inte att med säkerhet att säga att det går att ställa ett sådant krav i villkor i tillståndsbeslutet. 8

9 4. Arbeta med styrmedel Kommunen har ett antal styrmedel till buds för att styra avfallshanteringen i önskvärd riktning. Exempel på styrmedel är avfallsföreskrifter, taxa och information. Dessa styrmedel kompletterar varandra. I avfallsföreskrifterna ges närmare riktlinjer för hur avfallshanteringen inkl. slamhanteringen ska bedrivas i kommunen. Avfallstaxan är formellt sett också en föreskrift som beslutas av kommunfullmäktige, vilket innebär att den har samma juridiska status som avfallsföreskrifterna. Bestämmelse om hur avgifter tas ut bör stå i taxedokumentet och krav på hur hämtning ska gå till ska stå i avfallsföreskrifterna för att undvika att dokumenten motsäger varandra. Taxestyrning ger ekonomiska incitament som kan styra mot en mer miljöanpassad avfallshantering men behöver kompletteras med information för att få bättre effekt. 4.1 Avfallsföreskrifter Enligt 15 kap. 11 miljöbalken, ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla två delar, dels kommunens föreskrifter om avfallshantering och dels kommunens avfallsplan. I avfallsföreskrifterna regleras bland annat ansvar för kommun och fastighetsägare, hur hushållsavfall ska sorteras och hanteras, insamlingssystem, hämtnings- och transportvägar samt hämtningsintervall. Arbetsmiljölagen gäller parallellt med miljöbalken. I arbetsmiljöverkets föreskrifter anges krav som ställs på arbetsgivaren. Därför bör det generellt inte, i avfallsföreskrifterna, anges hänvisningar till arbetsmiljöverkets föreskrifter. Avfallsföreskrifterna meddelas enbart med stöd av miljöbalken och avfallsförordningen. I Avfall Sveriges förslag till reviderad mall (under arbete kan komma att ändras) för avfallsföreskrifter föreslås följande skrivning angående avstånd mellan avloppsanläggning och uppställningsplats för fordon vid anläggande: Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska inte avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än fem (5) meter, om inte särskilda skäl föreligger. För hämtning/slamtömning föreslås följande skrivning: Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Lock eller manlucka får väga högst 15 kg, om inte särskilda skäl föreligger, och bör vara låst. Om locket kan dras åt sidan bör locket väga högst 35 kg. Avstånd mellan uppställningsplats och för slambil och slambrunn får vid hämtning inte överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Givetvis står det kommunen fritt att ange längre avstånd som krav. Avståndet blir ett rättesnöre för fastighetsägare, miljökontor och avfallsansvariga att utgå från vid bedömning av placering. Vissa kommuner kompletterar föreskrifterna med text om att Lock eller manlucka bör ha anordning som försvårar att barn öppnar locket, men är enkel att öppna för den som ska tömma. 9

10 4.2 Taxa I 27 kap. 5 miljöbalken framgår att avgiften får bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för planering, drift och kapital. Denna självkostnadsprincip avser inte kostnader för enskilda tjänster utan avser de sammanlagda kostnaderna för hela avfallskollektivet. En annan viktig princip är kommunallagens likställighetsprincip som innebär samma avgift för samma typ av tjänst oavsett var i kommunen man bor. Däremot har kommunen givetvis rätt att sätta olika avgifter för olika typer av tjänster. Avfallstaxan kan fungera som styrmedel för att nå kommunens miljö- och verksamhetsmål. Enligt 27 kap 5 miljöbalken får kommunen ta ut avgifter så att en miljöanpassad avfallshantering främjas. Det finns inte bemyndigande att direkt styra mot bättre arbetsmiljö med avfallstaxan. Däremot får kommunen ta ut avgifter för extratjänster, vilket ofta indirekt styr mot en rationell och effektiv avfallshantering. Tilläggsavgifterna kan exempelvis sättas utifrån bemanningsbehov, slangdragningslängder och terräng, behov av specialfordon eller specialutrustning. Det kan, enligt Avfall Sveriges bedömning, göras med utgångspunkt att det är en annan tjänst än normalhämtningen Skyldigheten för kommunen att hämta avfall upphör inte för att brunnslocket är för tungt eller det är för lång slangdragning. I rapport U2014:09 Vägledning till konstruktion av avfallstaxa finns mer information om hur man kan arbeta med avgifter för enskilda avloppsanläggningar. Nedan presenteras ett par verkliga exempel på tilläggsavgifter (priserna är inkl. moms och gäller år 2014): Exempel 1 Tillägg vid behov av extra personal vid tömning: Tillägg vid slangdragning utöver 10 m per påbörjad 10-tal meter: Exempel 2 Tillägg vid extra slangdragning, m: Tillägg vid extra slangdragning, m: Tillägg vid extra slangdragning, över 55 m: Framkörningsavgift om tömning inte kunnat ske: Krav på fastighetsägarens närvaro vid tömning/ specificerad tömningstid: Lyft av tungt lock som kräver dubbel bemanning: 4.3 Information 363 kr 250 kr 131 kr 263 kr 913 kr 475 kr 475 kr 913 kr Även om arbetsmiljön för slamtömmarna inte juridiskt är fastighetsägarnas ansvar kan de ha stor påverkan på deras arbetsmiljö genom till exempel val av placering och utformning av avloppsanläggning samt framkomlighet på privata vägar. Därför är det viktigt att kommunen informerar och kommunicerar med fastighetsägaren, till exempel genom att: Skicka ut information om vilka krav som ställs och var avloppsanläggningen bör placeras i samband med att fastighetsägaren bygger nytt eller bygger om. 10

11 Skicka ut information hur lättare lock och sugledningar kan installeras och införskaffas. Se exempel på information om fast sugledning i bilaga 1 och informationsbrev om tunga lock i bilaga 2. Skicka ut information så fort det blir ändringar i avfallsföreskrifterna eller om taxan för slamtömning ändras, till exempel att nya avgifter för olika slangdragningslängder införs. Om det förekommer brister som kan leda till högre avgifter för fastighetsägaren informera fastighetsägaren om varför bristen är ett arbetsmiljöproblem och vilken åtgärd fastighetsägaren behöver vidta för att undvika högre avgifter. Erbjud fastighetsägaren hjälp med hur åtgärden kan vidtas. Vid mer allvarliga avvikelser åk ut till fastighetsägaren och diskutera lösningar på plats. Lösningen kanske är enklare än vad fastighetsägaren tror och personliga möten med fastighetsägaren brukar kunna vara mycket givande. Många gånger kommer också fastighetsägarna med bra förslag på lösningar. Kommuner kan uppleva att det är svårt att få fastighetsägaren att förstå varför det plötsligt ställs massa krav på arbetsmiljö när det fungerat bra i så många år. En förklaring till detta är att det egentligen inte är arbetsmiljökraven som har förändrats. De har varit desamma under många år. Däremot har kraven uppmärksammats på ett helt annat sätt under den senare tiden. Man kan också lyfta fram att branschen har problem med rekrytering av nya förare och att man vill kunna attrahera även kvinnliga förare. 5. Inventera, riskbedöm och dokumentera Det finns olika typer av inventeringar med olika syften. Miljökontoren inventerar avloppsanordningar ur miljösynpunkt, arbetsgivare inventerar och riskbedömer ur arbetsmiljösynpunkt och avfallsansvariga inventerar för att få bra underlag för att kunna uppfylla sin renhållningsskyldighet. Det är viktigt att hålla isär att det är olika syften med dessa inventeringar. Däremot så kan det finnas samordningsmöjligheter mellan de olika typerna av inventering. Arbetsgivare kan vara både kommun med tömning i egen regi eller entreprenör som utför slamtömning på kommunens uppdrag. 5.1 Miljökontorens inventering Det finns många undermåliga enskilda avlopp med ingen eller mycket dålig rening. Havs- och Vattenmyndigheten presenterade 2013 i ett regeringsuppdrag om små avlopp att rådande åtgärdstakt är för låg. Tillsyn är ett av de styrmedel som visade sig vara effektivast för att öka åtgärdstakten. I miljökontorens tillsynsarbete kan det ingå inventering av enskilda avloppsanläggningar. Den kan göras områdesvis, i strukturerad projektform eller förenklad, som inte alltid bygger på platsbesök. I samband med miljöinventeringen skulle miljökontoret också kunna dokumentera anläggningarna ur ett tömningsperspektiv enligt avsnitt Arbetsgivares inventering/riskbedömning Arbetsgivare är skyldiga att göra riskbedömning av arbetsmiljön på hämtplatser. Riskbedömning kan göras genom allmän inventering/undersökning av hämtplatserna och avloppsanläggningarna eller genom skyddsrond. Inventeringen kan göras i samverkan med beställaren. För att skyddsrond ska vara meningsfull bör den göras när verksamheten är igång, dvs. vid själva slamtömningen. Skyddsombud ska, enligt 4 AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, ges möjlighet att delta i riskbedömningen av hämtplatser. 11

12 Som beskrivits i kapitel 2.3 ska arbetsgivaren vid regelbundna undersökningar ta reda på vilken belastningsdos som arbetstagare utsätts för i samband med slamtömning. Viktiga faktorer vid undersökningen är: hur ofta sker slangdragningen under hur lång tid sker slangdragningen vilka krafter hanteras vid varje slangdragningstillfälle Dessa faktorer är viktiga för att bedöma arbetstagarens fysiska ansträngningsgrad och ska tas med i riskbedömningens handlingsplan. Utifrån riskbedömningen ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som är nödvändiga, till exempel att flera personer kan hjälpas åt/turas om med slangdragningen och se till att det finns tillgång till anpassade och bra hjälpmedel och tekniska anordningar så att riskerna vid slamtömningen reduceras till en acceptabel nivå. Om det finns många enskilda avlopp i kommunen kan det vara bra att börja med att riskbedöma de som anses vara de sämsta ur arbetsmiljösynpunkt. Om kommunen har dokumentation över avloppsanläggningarna kan denna lista användas som utgångspunkt. I arbetsmiljölagen har det tillkommit en ny paragraf i 3 kap. 3 a (bestämmelsen fanns tidigare i 2 arbetsmiljöförordningen) om skyldigheten att underrätta Arbetsmiljöverket i samband med dödsfall, svårare personskada och allvarliga tillbud m.m. Det kan vara lämpligt att olika inrapporteringssystem är kompatibla så att inga anmälningar faller mellan stolarna. 5.3 Avfallsansvarigas inventering Avfall Sverige rekommenderar att varje kommun inventerar och dokumenterar alla enskilda avloppsanläggningar ur ett tömningsperspektiv för att kunna uppfylla sin renhållningsskyldighet. Denna inventering har som syfte att få bra underlag för bland annat upphandling, kundregister och avgiftssättning. Den har inte som syfte att riskbedöma arbetsmiljön på enskilda hämtplatser. Enklare inventering, till exempel mäta slangdragningslängder, kan utföras av entreprenören i samband med tömning. Det krävs särskild överenskommelse om det inte ingår i befintligt entreprenadavtal. Kommunen kan också göra inventeringen själv eller anlita extern part. Utifrån avfallsansvarigas underlag kan en så kallad värstinglista skapas. Den ger indikation på vilka anläggningar som ska prioriteras för arbetsgivarens riskbedömning samt åtgärder. Exempel på information som kan samlas in vid varje fastighet: Koordinater för avloppsanläggningen och/eller tömningsplats samt fordonets uppställningsplats. Observera att användning av positioneringssystem inte får strida mot personuppgiftslagen, PuL. Slangdragningslängder mellan uppställningsplats för fordon och tömningsplats. Mätningen görs ofta med hjälp av måttmarkeringar på slangen. Denna informationsinsamling kan även utgöra direkt underlag för kundtaxa. Vilken terräng, underlag och vilka höjdskillnader som förekommer i samband med slangdragningen Uppgifter om brunnslockets typ (tungt betonglock/plast etc.) Storlek på brunnsöppning, det vill säga finns det risk att ramla i brunnen Svårframkomliga vägar 12

13 Bristande uppställningsplatser, saknas vändplan etc Uppgifter om eventuella tömningssvårigheter (exempelvis hårda slamkakor) Finns speciella behov (exempelvis dubbelbemanning eller specialutrustning) Kontrollera uppmärkningen av var/hur tömning ska ske när det gäller minireningsverk Notera om det finns krav att servicetekniker ska delta vid tömning. Det förekommer vid tömning av minireningsverk Det är viktigt att insamlad information inte bara ligger till grund för vilka problem som finns utan också ger förlag på lösningar utifrån inventeringen. Informeras fastighetsägaren om lösningarna så kan en dialog komma igång för att gemensamt lösa problem som gynnar både fastighetsägaren och entreprenören. Inventeringen bör återupprepas med jämna mellanrum eftersom förhållandena ständigt förändras på fastigheterna. Är taxan uppbyggd på avgifter för slangdragning bör draglängden kontrolleras vid varje tömning för att fastighetsägaren ska betala rätt avgift för tömningen. Informationen bör dokumenteras i något verksamhetssystem, som med fördel finns hos kommunen. Avfallsorganisationen bör äga informationen från inventeringen. Det underlättar bland annat när kommunen fastställer tilläggsavgifter och utgör underlag vid upphandlingar. Systemet kan vara elektroniskt, manuellt eller en blandning av dem båda. Det rekommenderas att avfallsorganisationens inrapporteringssystem är kompatibelt med entreprenörens ledningssystem för arbetsmiljöarbete respektive verksamhetsutveckling om sådana finns. Inrapporteringssystemet bör utformas så att entreprenören lätt kan rapportera in önskade uppgifter. Dessutom ska det vara lätt för avfallsorganisationen att överblicka och följa upp det som rapporteras in i systemet. Observera att inrapportering av uppgifter för inventeringen bör skiljas från den inrapportering av tillbud som sker inom entreprenörens arbetsmiljöarbete. 13

14 6. Former för samverkan Det är arbetsgivaren som är ansvarig för att göra riskbedömningen på hämtställen för att inte utsätta sina arbetstagare för risker och ohälsa. Om kommunen upphandlat entreprenör ligger arbetsgivaransvaret på entreprenören. Kommunen kan dock samverka vid riskbedömningen och bidra till att förebygga arbetsmiljöriskerna. Kommunerna kan till exempel i kravspecifikationen för slamtömning formulera vilka arbetsmiljöaspekter de förväntar sig att entreprenören beaktar under avtalsperioden. Det kan vara lämpligt att kommunen begär att få ta del av entreprenörens arbetsmiljöpolicy, instruktioner och rutiner. Läs mer i kapitel 8 Upphandling. För att kunna samarbeta krävs förståelse för problemet och de olika aktörernas roller och ansvar. Gemensamma möten mellan avfallsorganisationer, miljökontor och slamtömningsentreprenörer är ett sätt att få förståelse. Det rekommenderas att dessa aktörer bildar en gemensam arbetsgrupp. Det är viktigt att de som faktiskt utför slamtömningen deltar i dialogen, det vill säga om entreprenören nyttjar underentreprenörer så bör dessa vara representerade. Ju fler aktörer i kedjan desto större insats kan behövas för att få en fungerande samverkan. Gruppen bör träffas regelbundet för att diskutera problem och möjligheter. Entreprenören listar och rapporterar de problem de ställs inför vid slamtömning. Entreprenören åtgärdar de problem som de har rådighet över som teknisk utrustning och utbildning av anställda. Avfallsorganisationen åtgärdar och återrapporterar de problem som de har rådighet över. I det ligger kontakter med fastighetsägare, utfärda föreskrifter och taxestyrning. Det är viktigt att avfallsorganisationen informerar miljökontoret om de problem som ligger inom miljökontorets ansvarsområde. Tillsamman kan man utveckla en plan för hur olika ärenden ska hanteras. Nedan listas några enkla exempel på aktiviteter som kan öka förståelsen för och samarbetsviljan kring arbetsmiljöfrågorna. Genomföra så kallade slamsafari. Representanter från avfallsorganisationer och miljökontor följer med entreprenören ut och tittar på anläggningar som är problematiska ur arbetsmiljösynpunkt. De får möjlighet att se hur arbetet går till i praktiken. Även politiker kan med fördel bjudas in. Mätning av dragkrafter följt av gemensamma diskussioner om hur olika slangdragningslängder, underlag och terräng bidrar till dragkraften. Det handlar bland annat om hur mycket underlaget lutar, hur ojämn marken är och om det finns hinder att väja för. Informationsträffar om enskilda avlopp för fastighetsägare där miljöinspektörer informerar om miljökrav och avfallsorganisationen om arbetsmiljöproblematiken. 6.1 Exempel på god samverkan SRV återvinning, som har hand om avfallshanteringen i fem ägarkommuner på Södertörn, har utvecklat en modell för att mer systematiskt arbeta med arbetsmiljö vid enskilda avlopp 2. De har ett framgångsrikt samarbete med entreprenören Svensk Tanktransport och miljökontoren i sina ägarkommuner. Parterna träffas två gånger per år och informerar dessutom varandra kontinuerligt däremellan. SRV är sammankallande. Den så kallade SRV-modellen är ett redskap för Svensk Tanktransport att kunna påverka arbetsmiljön vid befintliga anläggningar och därmed lättare kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. De får också möjlighet att yttra sig om ansökningar av nya anläggningar. Inom SRV-området finns enskilda avlopp, varav har placerats på en så kallad värstinglista. Här finns arbetsmiljöproblemen som långa slangdragningar, tunga lock, långa backningar och tömningar där slambilen står trafikfarligt på vägen. 2 Det finns säkert fler kommuner som arbetar på ett systematiskt och framgångsrikt sätt med arbetsmiljöfrågor kring enskilda avlopp. 14

15 Vid inventeringen bedöms varje fastighet individuellt då många faktorer spelar in när det gäller slamtömning. SRV har tagit fram en blankett för inventeringen, se bilaga 3. Här kan de också beskriva förslag till åtgärder. Efter utförd inventering skickas en kopia till fastighetsägaren. Svensk Tanktransport, genomför inventeringen, efter det att SRV via brev informerat fastighetsägaren om att en inventering kommer att ske och varför den görs. Ägaren får en chans att närvara vid inventering, vilket brukar vara givande. Därefter läggs en rutt med flera fastigheter för bättre effektivitet. Inventeringen görs av specialist och görs inte av chauffören i samband med tömning. Vid fastigheten kontrolleras infartsvägar, vändmöjlighet, dragavstånd, lock med mera. Alternativa lösningar kontrolleras, till exempel att tömma från grannen eller från sjösidan. Fotografier bifogas inventeringsformuläret. Dessa fotografier är ofta mycket bra då de tydligt kan påvisa vad som är problemet och hur detta skulle kunna lösas. En kopia på inventeringen skickas till fastighetsägare där det påtalas vad en tömning kostar idag och vad den skulle kosta om man vidtog föreslagen åtgärd. Fastighetsägaren hör då ofta av sig och vill ha konsultation per telefon, mail eller återbesök på fastigheten. Miljökontoren tar hänsyn till att slamtömning ska kunna ske på ett arbetsmiljöriktigt sätt när de godkänner en ny anläggning eller ombyggnad av en befintlig. Underlaget om möjligheten att slamtömma ingår i bedömningen av avloppsanordningen. Däremot kan de inte avslå ansökan av enda anledning att placeringen är fel ur arbetsmiljösynpunkt. Fastighetsägare ritar nu ofta in sugledning på den situationsplan som följer med ansökan alternativt anger detta på ansökan. När en fastighetsägare ska ansöka om att få bygga eller bygga om en slamanläggning skickar denne en ifylld blankett Begäran om yttrande angående arbetsmiljön vid slamtömningen till SRV återvinning. SRV gör en bedömning utifrån tömningsmöjligheter och arbetsmiljön. Yttrandet är helt kostnadsfritt för fastighetsägaren och ska biläggas ansökan till Miljökontoret för den nya anläggningen. Miljökontoret väger in utlåtandet i tillståndet för den nya anläggningen innan den godkänns. Se exempel på blankett i bilaga 4. Framgångsfaktorer har, förutom samarbetet mellan de olika aktörerna, varit kommunikation med fastighetsägare, framförallt personliga besök, incitament i form av höjda tilläggsavgifter i slamtaxan samt innovation och ny teknik. Svensk Tanktransport har bland annat specialbyggt en kärra med en två kubikmeter stor tank som dras av bil eller fyrhjuling. I skärgården sker tömningen numer ofta från sjösidan med slambil som står på en färja. Då blir det lättare att tömma anläggningar som ligger vid vattnet och där det ofta är stor sughöjd till körbar väg. 7. Förbättringsarbete Som tidigare nämnts är det entreprenören som ansvarar för arbetsmiljön för sina anställda. Det är de som ska ta fram metoder och hjälpmedel så att tömningen av anläggningen inte strider mot arbetsmiljöreglerna. Samtidigt har kommunen en viktig roll i kontakter med och information till enskilda fastighetsägare. De ansvarar för styrmedlen i form av taxa och föreskrifter. Avfallsorganisationen/kommunen kan ansvara för de förbättringsåtgärder och den uppföljning som kräver kontakt med fastighetsägaren. Detta arbete kräver resurser som kommunen bör budgetera medel för. Följande rekommenderas vid förbättringsarbetet: Åtgärda brister så fort som möjligt. Ibland involverar inventering och åtgärdsarbetet flera aktörer (entreprenör, avfallsorganisation, miljökontor). Om det som har rapporterats in blir liggande kan det hända att den som ansvarar för inrapportering (oftast entreprenören) förlorar incitamentet till att rapportera in arbetsmiljöbrister. 15

16 Prioritera - Börja med de värsta anläggningarna. Skapa utifrån inventeringen en lista på var arbetsmiljöproblemen bedöms vara störst ( värstinglistan ). Prioritera att åtgärda problemen på värstinglistan. Är värstinglistan lång är ett tips att dela in den efter olika teman, att en viss tidsperiod fokusera på arbete med tunga lock etc. Om ett problem tar lång tid rekommenderas att den som ansvarar för åtgärden meddelar den som ansvarar för inrapporteringen varför det tar tid och hur man arbetar med frågan. Återigen handlar detta om incitament för inrapportering, men även om att ge ökad förståelse och respekt för varandras arbetssituation. Det är viktigt att även följa upp effekten av de åtgärder som vidtagits. Detta för att kunna utvärdera hur åtgärdsarbetet kan förbättras. 7.1 Förbättringstips Nedan följer ett antal tips för att underlätta svåra arbetsmiljöförhållanden. Tipsen har inhämtats från kommuner i Sverige. Lång slangdragning Låt två man dela på slangdragningen genom dubbelbemanning. Detta är dock ingen långsiktig lösning på arbetsmiljöproblematiken, men är bättre än att göra ingenting, i avvaktan på andra tekniska lösningar. Om fordonen utrustas med 2,5-tumsslang blir slangen lättare att dra. Dock kan arbetet vid själva slamanläggningen bli svårare och tyngre då man förlorar mycket effekt när man byter till 2,5-tumsslang. Det gör att det kan bli betydligt svårare att få upp slamkakor och att tömningsarbetet tar betydligt längre tid. Finns det andra fördelar med större slang kan till exempel en av bilarna utrustas med lättare slang. Bild 1 Exempel på fast sugledning Fastighetsägaren kan montera en fast slanganordning, gräva ner ett rörsystem eller lägga ut lös slang mellan avloppsanläggningen och bilens uppställningsplats, se bild 1 och 2. Den lösa slangen bör förvaras på en skyddad plats mellan tömningar. Normalt kan den fasta sugledningen vara maximalt 60 meter lång av Bild 2 Exempel på lös slang tekniska skäl. Men det är viktigt att sugledningen förankras speciellt i bägge ändar, vid anslutningspunkterna, då det uppstår stora krafter vid tömningen. Fastighetsägaren kan inte åläggas att montera slanganordning etc, men kan motiveras för att undvika tilläggsavgifter för lång slangdragning. Foto: Tommy Wallberg, Svensk Tanktransport 16

17 Försök har gjorts av Uppsala Vatten och Avfall AB, att med hjälp av lyft- och dragvinsch med vajer dra slangen från slambilen till brunnen. Vinschen är monterad med dieselaggregat på en släpvagn, se bild 3. Egentillverkade platsblock förankras i marken med jordankare. Det är än så länge ett pilotprojekt en det finns goda chanser att vidareutveckla tekniken. Denna teknik löser även problemet med att lyfta tunga lock. Tunga lock Att byta betonglock mot lättare varianter i andra material är att rekommendera, se bild 4. I de fall tunga lock ändå hanteras ska hjälpmedel användas så att locken kan lyftas med rak rygg. Spett, krok, vajer, spade och kofot är exempel på allmänt förekommande redskap för detta arbete. Fastighetsägaren kan inte åläggas att byta till lättare lock, men kan motiveras för att undvika tilläggsavgifter för till exempel tvåmansbetjäning. Lås på brunnar Bild 4 Exempel på låsbart plastlock Problem med lås på brunnslock som rostar och fryser så att låset inte går att öppna kan till exempel lösas med ett buntbandssystem. Systemet går ut på att alla lås ersätts med buntband. Inför slamtömning klipps buntbandet och efter utförd tömning påförs ett nytt. Dåliga vägar/farliga situationer vid väg Vid tillfälligt svårframkomliga vägar/halka är det bra om körschemat kan läggas om så att de svåraste fastigheterna kan besökas under bättre förhållanden. Det är chauffören som avgör om en väg är framkomlig/har bärighet eller inte. Det är viktigt att chauffören vågar ställa in turer om vägen inte bedöms som framkomlig. En privat väghållare måste kunna intyga bärigheten på vägen. Fastighetsägare kan behöva bli upplysta om att det är dennes ansvar. Ibland måste slamtömningsbilen parkera på platser som är trafikerade. Vid sådana tillfällen kan det vara bra att använda sig av en så kallad TMA-bil 3, vilket är en bil med påkörningsskydd. För att undvika det värsta vinterväglaget kan ett tips vara att inte utföra ordinarie slamtömning under årets vintermånader. Hårda slamkakor Bild 3 Försök med dragvinsch Erfarenheten säger att en tätare tömning minskar risken för hårda slamkakor. Om hårda slamkakor är ett återkommande problem kan kommunen försöka styra mot tätare tömning genom aktiv dialog och taxor. Slamkakan kan spolas sönder med spolbil innan tömning. 3 Truck Mounted Attenuator. 17

18 Skärgård/kustnära hämtställen Ett sätt att komma åt avloppsanläggningar på öar är att köra ut med en färja med stort tankutrymme. En fyrhjuling med mindre tank, till exempel tvåkubiktank, kan köra runt och tömma på svåråtkomliga platser, se figur 5. Tvåkubikstankens innehåll töms vid behov i färjans tankutrymme. Metoden kan även tillämpas på fastlandet vid svåra hämtställen. Den extra kostnaden kan tas ut via tilläggsavgifter. Psykiska påfrestningar Bild 5 Exempel på Specialbyggd slamkärra Foto: Tommy Wallberg, Svensk Tanktransport Brist på förståelse för slamtömmarens arbetsmiljöproblem, till exempel privatpersoner som tutar när slambilen måste parkera så att den blockerar vägen, inrapporterade arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas och fastighetsägare som blir arga på de arbetsmiljökrav som ställs, kan leda till psykiska påfrestningar för slamtömmaren. Här är det viktigt med dialog för att öka förståelsen hos fastighetsägaren och andra aktörer. 8. Upphandling 8.1 Tips vid upphandling Krav som ställs i en upphandling får aldrig åsidosätta arbetsmiljölagen. Entreprenören är ansvarig för arbetsmiljön för sina anställda men kommunen som beställare har ett ansvar att förutsättningarna blir så gynnsamma som möjligt. Kommunen kan ställa långtgående arbetsmiljökrav som gör det möjligt för entreprenören att säkerställa en god arbetsmiljö. Vid upphandling av entreprenör sätts ramarna för hur arbetsmiljöfrågorna ska kunna hanteras. Det är därför av stor vikt att denna genomförs på ett klokt sätt. Nedan redovisas i punktform en rad tips kring vad som är lämpligt att tänka på vid upphandling. En bra grund för att entreprenören ska kunna lämna ett realistiskt anbud är att det finns bra dokumentation över förutsättningarna på de olika hämtplatserna. Entreprenören bör utifrån det kunna bedöma var det behövs dubbelbemanning, var vägar kan vara svårframkomliga, var det krävs extra utrustning för sjöhämtning etc. Sådan information är det bra om den som upphandlar kan tillhandahålla. I kapitel 5 Inventera, riskbedöm och dokumentera beskrivs hur man kan göra för att få fram lämpliga underlag. En rekommendation är att låta entreprenören medverka i det kontinuerliga inventeringsarbetet och att detta arbete ingår i upphandlingen. Om kommunen inte har dokumentation över avloppsanläggningarna kan det vara en fördel att en inventering görs innan upphandling. Inventeringen kan göras av kommunen, av entreprenören eller upphandlas separat. Om nuvarande entreprenör har all dokumentation sitt system är det en fördel om detta underlag kan införlivas i kommunens verksamhetssystem. Förfrågningsunderlaget kan utformas så att arbetsmiljön kan hanteras i ett samspel mellan entreprenören och upphandlande part. Entreprenören bör kunna få ersättning för att medverka i detta samarbete. Samarbetet kan inkludera att entreprenören ska utföra 18

19 inventering respektive bedöma tillståndsansökningar för nya avloppsanläggningar. Klarlägg hur ansvaret för olika delar av arbetsmiljöarbetet ska fördelas mellan olika parter. Det är lämpligt att entreprenören i anbudet beskriver hur arbetsskador och allvarliga tillbud samt förebyggande åtgärder ska dokumenteras Entreprenören bör redogöra för vilka planer som denne har för att minska arbetsmiljöbelastningen. Inventering och handlingsplan ska göras av de arbetsmiljörisker som kan finnas. Entreprenören kan behöva ändra sitt arbetssätt på grund av arbetsmiljön. Förfrågningsunderlaget bör utformas så att entreprenörer som bedriver ett aktivt och dokumenterat arbetsmiljöarbete och som kan uppvisa teknisk innovation med mera, premieras. Detta kan göras genom att man som upphandlare ställer högre krav eller ger mer poäng i utvärderingen. Entreprenörer bör grunda sina anbud på kalkyler som inkluderar kostnader för hämtningar vid hämtställen där särskilda krav ställs. För att ta fram ett så bra förfrågningsunderlag som möjligt rekommenderas att göra en marknadsanalys, identifiera tänkbara entreprenörer och diskutera relevanta praktiska aspekter som bör uppmärksammas. I samband med marknadsanalysen får beställaren också reda på fördelningen av etablerade respektive nystartade entreprenörer i regionen vilket kan vara bra att känna till inför upprättandet av förfrågningsunderlaget. Planera redan från början för att avsätta resurser för att följa upp att entreprenören följer de avtal som upprättas och beskriv i förfrågningsunderlaget hur detta ska ske, till exempel genom möten med entreprenören och stickprovskontroller. Uppföljning krävs för att förhindra att oseriösa aktörer dumpar sina priser och sedan inte efterlever det som utlovats. Viten är det klassiska sättet att styra efterlevnad av avtalen, men överväg gärna att använda positiva stimuleringsmedel för att driva entreprenören att fullfölja sina plikter och utveckla sin verksamhet mot en bättre arbetsmiljö och effektiviserat arbete. Mindre kommuner kan samverka och genomföra upphandlingen gemensamt. Antingen är varje kommun avtalspart eller så kan någon av kommunerna eller en upphandlingsbyrå fungera som inköpscentral enligt LOU. 8.2 Utvärderingsgrunder En upphandlande myndighet ska ange vilken utvärderingsgrund den kommer att använda sig av vid utvärderingen - lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (inklusive utvärderingskriterier, det vill säga de omständigheter som används för att urskilja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet). En strategi är att sätta kraven på tjänsten och leverantörens kapacitet högt och därefter utvärdera enligt lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud där faktorer utöver pris viktas lägre. Detta grundar sig på utgångspunkten att företag som klarar kvalificeringskraven kommer att leverera likvärdiga tjänster varför endast priset eller i alla fall främst priset är avgörande. Den andra strategin är att ha lägre krav så att fler anbudsgivare kan konkurrera, men tillmäta större vikt vid kvalitet hos den levererade tjänsten i utvärderingen av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Detta kan utgå från ett resonemang att även företag med lägre kapacitet kan leverera tjänster av hög kvalitet. 19

20 8.3 Krav i förfrågningsunderlag I Mall för upphandling av avfallshämtning, som tagits fram gemensamt av Avfall Sverige, SKL och Sveriges Åkeriföretag 4, finns förslag till förfrågningsunderlag för avfallshämtning. Den innehåller förslag till skrivning om administrativa villkor, krav på anbudsgivaren, prövning, krav på tjänsten samt avtalsvillkor. Dessutom finns anvisningar till hur mallen ska användas och fördjupningstexter om bland annat fordon och arbetsmiljö. Avsnittet krav på tjänsten innehåller exempel för olika fraktioner av hushållsavfall. Det finns ett avsnitt som rör hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar och minireningsverk, filtermaterial från fosforfällor och fettavskiljare (5.16 i mallförslaget). Dessutom finns ett särskilt avsnitt om arbetsmiljö (5.8.4). Denna mall fungerar utmärkt som underlag för upphandling av slamtömning, men behöver anpassas till att gälla enbart slamtömning och till förutsättningarna i den aktuella kommunen. I bilaga 5 ges förslag på krav att ställa i förfrågningsunderlag. 8.4 Innovationsvänlig upphandling I en innovationsvänlig upphandling utformas förfrågningsunderlaget så att beställaren och entreprenören tillsammans kan utveckla insamlingsarbetet under avtalstiden. Det kan röra sig om att ta fram ny teknik för att underlätta slangdragningen eller ta fram mindre fordon för bättre framkomlighet och för att undvika backning. I förfrågningsunderlaget ska det framgå vilken typ av utveckling som beställaren efterfrågar och vilken extra ersättning som utgår om entreprenören tar fram lämpliga lösningar. För att både beställare och entreprenör ska kunna räkna på hur stor den extra ersättningen blir måste förhållandena i kommunen vara kända. Får entreprenören till exempel extra ersättning för varje lång slangdragning som utförs med tekniska hjälpmedel är det av stor betydelse hur många långa slangdragningar det finns totalt i kommunen. Genom att genomföra innovationsvänliga upphandlingar som utgår från vanliga upphandlingsformer har kommunerna stora möjligheter att utveckla insamlingsarbetet och verka katalytiskt för framtagandet av nya tekniska lösningar och arbetssätt. I Kammarkollegiets skrift Att främja nytänkande - vägledning för innovationsvänlig upphandling (2012:3.1) beskrivs vad en upphandlande enhet bör tänka på före, under och efter en innovationsvänlig upphandling. Där betonas vikten av att analysera behovet och utreda möjligheterna att få till innovativa lösningar tidigt i processen och utifrån det välja lämplig upphandlingsform. Utformningen av förfrågningsunderlaget för att korrekt kunna kvalificera, pröva och utvärdera anbuden kräver ofta noggrann arbetsinsats då hela processen annars äventyras och i värsta fall måste avbrytas och göras om. De innovativa lösningar som tas fram kommer vanligtvis att finansieras från den befintliga budgeten, och detta måste beaktas tidigt i upphandlingsprocessen. Det måste också tydligt redan i upphandlingsunderlaget framgå under vilka villkor, och i vilken omfattning, de framtagna innovativa lösningarna finansieras för att undvika tvister under avtalsperioden. Det bör även framgå att det är entreprenören som ansvarar för utformning och säkerhet kring till exempel det nya hjälpmedlet eller den nya slamkärran. 4 Reviderad feb

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09 RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE

AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter

Läs mer

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 2014-04-28

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 2014-04-28 RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 2014-04-28 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter

Läs mer

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2015-01-01

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2015-01-01 RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2015-01-01 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning

PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning Exempel på formuleringar rörande arbetsmiljö (utifrån 5.8.4 i mallen): - På uppmaning av beställaren ska entreprenören delge denne den dokumentation

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ödeshögs kommun från och med 2014-07-01 www.odeshog.se 1 Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING RIKTLINJER MANUAL FÖR HANDLÄGGNING AVFALLSFÖRESKRIFTER Fastställd av Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB den 2014-xx-xx och Miljönämnden den 2014-xx-xx FÖRORD För varje kommun skall det enligt 15 kap 11

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Information om taxa för hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar i Uppsala kommun

Information om taxa för hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar i Uppsala kommun Information om taxa för hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar i Uppsala kommun Uppsala kommuns taxa för hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar Denna taxa antogs av kommunalfullmäktige

Läs mer

AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun

AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun 1 AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Rättviks kommun den 4 december 2014, 86, dnr 2014/486 36 2 AVFALLSTAXA 2015 För Rättviks kommuns avfallshantering att gälla fr o m 2015-01-01.

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling Renhållningsordning För Sigtuna kommun Föreskrifter Utställningshandling 2010-05-05 2(10) Föreskrifter om avfallshantering för Sigtuna kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Krav på arbetsmiljön för slamtömmarna

Arbetsmiljöverket. Krav på arbetsmiljön för slamtömmarna Arbetsmiljöverket Krav på arbetsmiljön för slamtömmarna Agnita Wärn, Arbetsmiljöinspektör, Stockholm och Cecilia Chressman, Arbetsmiljöinspektör, Linköping 2013-04-03 1 Arbetsmiljöverket Tidigare Arbetarskyddsstyrelsen

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ludvika kommun www.ludvika.se Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn, sluten tank eller en fosforfälla,

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

Avfallsföreskrifter för Karlskoga kommun

Avfallsföreskrifter för Karlskoga kommun Av f a l l s h a n t e r i n g 1 0 0 % k r e t s l o p p Avfallsföreskrifter för Karlskoga kommun Sammanfattning remissmaterial 1 juli 21 augusti 2009 www.karlskoga.se/kretslopp Utdrag ur förslag på nya

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad 1(7) Tekniska nämnden Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad Ärendet ska på tekniska nämndens uppdrag genomföra upphandling av insamlingstjänster för hushållsavfall och därmed

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Allmänna föreskrifter

Allmänna föreskrifter Allmänna föreskrifter 2014-05-26 FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN KS 2014/0340 Föreskrifter för avfallshantering antagna av kommunfullmäktige 2014-05-26 / 128. Ersätter föreskrifter

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01.

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. 1 RENHÅLLNINGSTAXA FÖR NORBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. Till täckande av nödvändiga kostnader för att Norbergs kommun bortforslar och slutligt

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

AVFALLSTAXA FÖR MJÖLBY KOMMUN. Gällande från och med 2015-01-01

AVFALLSTAXA FÖR MJÖLBY KOMMUN. Gällande från och med 2015-01-01 AVFALLSTAXA FÖR MJÖLBY KOMMUN Gällande från och med 2015-01-01 80 Avfallstaxa för Mjölby kommun Fastställs av kommunfullmäktige den 16 december 2014, 133, Dnr KS/2014:449. Allmänt n gäller tillsvidare

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT

ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT 1(5) Vadstena Kommun Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT Enligt 13-14 förordning (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Avfallstaxa för Vaxholms stad

Avfallstaxa för Vaxholms stad Avfallstaxa för Vaxholms stad Antagen av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Utfärdad med stöd av 27 kap 4 Miljöbalken 1 Generella bestämmelser Erläggande av renhållningsavgift Avgiftsskyldighet

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling

HÖRBY KOMMUN Författningssamling RENHÅLLNINGSTAXA gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering

Läs mer

Renhållningsordning för Mullsjö kommun

Renhållningsordning för Mullsjö kommun Mullsjö kommun Renhållningsordning för Mullsjö kommun Föreskrifter för avfallshantering Till renhållningsordningen hör också: AVFALLSPLAN 2004-10-07 Föreskrifter för avfallshantering Inledande föreskrifter

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Övriga anvisningar detta är utdrag ur den NOA11 som UMEVA har tagit fram.

Övriga anvisningar detta är utdrag ur den NOA11 som UMEVA har tagit fram. Övriga anvisningar detta är utdrag ur den NOA11 som UMEVA har tagit fram. Förord Följande råd och anvisningar om utformning av avfallsutrymmen samt förvaring och transport av avfall är till för dig som

Läs mer

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Renhållningsordning för Eskilstuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Avdelning 1 Gemensamma bestämmelser Förslag till ny renhållningsordning 1 Giltighet Renhållningsordningen anger Eskilstunas

Läs mer

Gäller 2012-01-01 2013-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2012-01-01 2013-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2012-01-01 2013-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, trekammarbrunn,

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN

FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 15 oktober 2012, 163 Dessa föreskrifter träder i kraft 2013-01-01. Föreskrifter antagna av kommunfullmäktige 2006-12-18

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas. Ansök om enskild avloppsanordning - Information från Miljöenheten Detta informationsblad syftar till att ge dig som fastighetsägare/entreprenör den information som är viktig att känna till vid planering

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Avfallstaxa i Borgholms kommun

Avfallstaxa i Borgholms kommun Avfallstaxa i Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-24. Taxan träder i kraft 2015-01-01. Alla priser inkluderar mervärdesskatt. Betalningsansvar för renhållningstjänst åvilar fastighetsägare,

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Ängelholms kommun - Avfallstaxa 2015. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Samtliga priser inklusive moms

Ängelholms kommun - Avfallstaxa 2015. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Samtliga priser inklusive moms Ängelholms kommun - Avfallstaxa 2015 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Samtliga priser inklusive moms Enligt beslut i Kommunfullmäktige 2015-01-26 Gäller fr.o.m. 2015-04-01 2 Foto: Rickard Johnsson,

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun A Grunden för renhållningstaxa Avfallshanteringen i kommunen regleras i miljöbalken SFS 1998:808, avfallsförordningen SFS 2001:1063

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-21 Antagen av: KF 169 2013-10-21 KS 199 2013-09-30 SBU 148 2013-08-28 1. INLEDNING... 3 2. AVGIFTER...

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Renhållningstaxa för Aneby kommun

Renhållningstaxa för Aneby kommun Renhållningstaxa för Aneby kommun 2013 1(9) 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 För att täcka kostnader avseende insamling, transport och behandling av hushållsavfall samt kostnader för drift av återvinningscentral

Läs mer

Välkomna till informationsmöte!

Välkomna till informationsmöte! Välkomna till informationsmöte! Ekonomiska föreningen Bredsätra 2008-03-13 På dagordningen Uppgradering av kabel-tv, kl 19-20 Ny sophantering i området, kl 20-21 Kabel-tv Redovisning av enkätsvar Information

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Information om underjords-/markbehållare

Information om underjords-/markbehållare Version 2 2014-10-27 Teknisk Handbok bilaga 7 Information om underjords-/markbehållare Underjords-/markbehållare ger en långsiktigt hållbar avfallshantering med god arbetsmiljö för avfallshämtaren. Bottentömmande

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Avfallstaxa för hämtning av hushållsavfall 2015

Avfallstaxa för hämtning av hushållsavfall 2015 Avfallstaxa för hämtning av hushållsavfall 2015 Antagen av kommunfullmäktige i Falkenberg 2014-12-16 att gälla från och med 2015-01-01 FALKENBERG Kundtjänst Telefon 0757-27 40 00, e-post: vivab@vivab.info

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Avfallstaxa 2014. Avfallstaxa 2013. för avfallshantering i Falu kommun. för avfallshantering i Falu kommun. gäller fr. o. m.

Avfallstaxa 2014. Avfallstaxa 2013. för avfallshantering i Falu kommun. för avfallshantering i Falu kommun. gäller fr. o. m. Avfallstaxa 2013 Avfallstaxa 2014 för avfallshantering i Falu kommun för avfallshantering i Falu kommun gäller fr. o. m. 2013-01-01 gäller fr. o. m. 2014-01-01 Avfallstaxa 2014 Lagstadgad mervärdeskatt

Läs mer