Satsningar på utbildning. inom elektronik, energi och miljö # 2/2010. Matchmaking mellan KTH och näringslivet. Teknikskifte i halvledarindustrin

Transkript

1 # 2/2010 ett magasin från kungliga tekniska högskolan Matchmaking mellan KTH och näringslivet Teknikskifte i halvledarindustrin Nytt karriärsystem för forskare Satsningar på utbildning inom elektronik, energi och miljö

2 ledare Nya möjligheter i Kina Man läser ofta om den snabba ekonomiska utvecklingen i Kina. Informationen flyter ofta förbi utan någon närmare eftertanke. När man är där blir det dock uppenbart vilken förändring som är på gång. I månadsskiftet april/maj var jag med om invigningen av världsutställningen i Shanghai och deltog dessutom i 4th Chinese-Foreign University Presidents Forum i Nanjing. Sverige är litet i dessa sammanhang. Bara i Shanghai bor det dubbelt så många människor som i Sverige. Ekonomin växer med omkring 10 procent per år och ambitionen i Kina är att andelen av BNP som satsas på högre utbildning och forskning ska öka. Det innebär att universiteten växer med mer än 10 procent varje år. Man ser i detta sammanhang stora förändringar jämfört med hur det var bara ett par år tillbaka i tiden. Hur ska Sverige kunna konkurrera med denna stormakt? Man måste här komma ihåg att vi inte tävlar om kvantitet utan kvalitet på vissa nischmarknader. Att Kina växer betyder också att lönerna för kvalificerad arbetskraft stiger snabbt. Detta har man även insett i Kina. Man talar nu om att i framtiden konkurrera med kvalitet och tekniknivå i stället för med billig arbetskraft. Inom universitetsvärlden i Kina sker en snabb kvalitetsförbättring. Jag anser att vi i Sverige fortfarande ligger steget före främst genom att våra studenter har ett försprång vad beträffar kreativitet, systemtänkande och förmåga att lösa öppna problem. Det gäller dock att fortsätta att utveckla våra konkurrensfördelar annars är vi snart förbisprungna. De pedagogiska utvecklingsprojekt som vi nu driver på KTH är ett viktigt led i detta arbete. Med anledning av utvecklingen i Kina är jag optimistisk när det gäller konsekvenserna för Sverige. Genom den snabba förbättringen av ekonomin öppnas nya affärsmöjligheter för svenska företag och även universitet. Det finns redan i dag en jättemarknad i form av en växande medelklass. Dessa fördelar tror jag överväger de konsekvenser som en ökad konkurrens kan ha. Det är också roligt att se vilken ställning KTH har i Kina. Vi rektorsmötet i Nanjing deltog jag som talare tillsammans med företrädare för sex andra ledande universitet i England, Frankrike, Tyskland och USA. Under resan skrev jag också under ett samarbetsavtal med Southeast University i Nanjing, ett av de bättre universiteten i Kina. Vi diskuterade då i positiv anda olika sätt att få studenter från detta universitet att mot betalning av avgifter studera ett eller två år på KTH. Sådana exempel i kombination med den ekonomiska utvecklingen i Kina gör att jag känner viss optimism i samband med införandet av studieavgifter för ickeeuropeiska studenter SÅ FÅR DU KONTAKT MED KTH: kth företagssamverkan kundtjänst för företag Mats Wager Tel: samverkan@kth.se alumnifrågor Helena Berg Tel: alumni@kth.se rekryteringsfrågor Sanna Selvehed Tel: karriar@kth.se Peter Gudmundson Rektor KTH 2 KTH&CO

3 Generationsskiftet slår hårt mot elektrobranschen. Det råder akut brist på yngre ingenjörer med elektroteknisk kompetens. För att säkra företagens framtida behov av kompetenta medarbetare inom elektroteknik startar en ny högskoleingenjörsutbildning på KTH i höst. Thomas Lindh, KTH och Laurence Howard, Bravida, är två av arkitekterna bakom den nya treåriga elektroteknikutbildningen. Sidan 4 Porträttet sidan 14 Replisaurus sidan 22 FOTO: JANN LIPKA innehåll 2.10 Ny treårig ingenjörsutbildning i elektroteknik sidan 4 Civilingenjörer med inriktning energi och miljö sidan 8 Exjobb standardiserar vindkraftsinformation sidan 10 KTH vidareutbildar yrkesverksamma sidan 11 Notiser sidan 12 Porträttet: Erik Odén sidan 14 Tenure track införs på KTH sidan 17 Årets kvinnliga teknolog sidan 19 Matchmaking mellan KTH och näringslivet sidan 20 Replisaurus går från forskning till försäljning sidan 22 Uppgraderat sidan 25 Nya doktorer sidan 26 Tillbaka till framtiden sidan 28 KTH&Co är KTH:s externa verksamhetstidning. Tidningens syfte är att lyfta fram utbildning, forskning och entreprenörskap på KTH. Fokus ligger på samverkan mellan KTH, industrin och andra organisationer. KTH&Co distribueras kostnadsfritt till näringslivsrepresentanter och till KTH:s alumner. redaktör bildrepro håkan soold tel soold@kth.se turbin tryck intellecta tryckindustri ansvarig utgivare papper FOTO: BENGT ALM FOTO: HÅKAN LINDGREN kjell carli bitr. informationschef tel carli@kth.se adressärenden alumni@kth.se layout global reporting omslag arctic volume kth&co kth informationsenheten stockholm besöksadress valhallavägen 79 internet jann lipka KTH&CO

4 NY TREÅRIG INGENJÖRSUTBILDNING I ELEKTROTEKNIK Branschen efterfrågar, KTH levererar 4 KTH&CO

5 utbildning De högskoleingenjörer som om tre år tar examen från den nya utbildningen inom elektroteknik på KTH kommer att vara mycket efterlängtade. En av dem som med ljus och lykta söker efter unga duktiga elektroingenjörer är Laurence Howard, personalchef på Bravida Sverige AB:s stockholmsdivision. text susanna rosén foto jann lipka Laurence Howard, Bravida och Thomas Lindh, KTH. FÖRETAG SOM WSP OCH BRAVIDA låter i dag sina nyanställda inom elektroområdet gå någon form av inskolningsprogram för att komplettera sin kunskap. KTH:s nya högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik gör att ingenjörerna nu kommer bättre förberedda. Tack vare dialogen med KTH, företagens medverkan i kurser och genom att erbjuda praktikplatser, projekt- och examensarbeten kan ingenjörerna i stället få delar av denna kunskap inom ramen för utbildningen på KTH. Vi har många elmontörer och hög praktisk kunskap i bolaget och behöver framförallt komplettera med mer teoretisk kompetens. Den nya högskoleingenjörsutbildningen på KTH passar våra behov perfekt, säger Laurence Howard på Bravida. Bravida är Skandinaviens främsta totalleverantör av tekniska installations- och servicetjänster för fastigheter. Bolaget söker ingenjörer som kan arbeta inom vvs, el, säkerhet och fastighetsdrift. Branschens brist på högskoleingenjörer är som störst inom elkraftsområdet. Så ser det ut även för Bravida, och Laurence Howard hoppas att många studenter kommer att välja just den inriktningen det sista året. Initiativet till att starta ett högskoleingenjörsprogram inom elektroteknik på KTH kom från branschen. KTH lyssnade och en arbetsgrupp formades med företrädare från tio företag och branschorganisationerna Elektriska Installatörsorganisationen, Järnvägsbranschen, Svensk Energi samt Svenska Teknik & Designföretagen. Tillsammans med kursansvariga på KTH har gruppen under ett års tid diskuterat näringslivets behov, utbildningens innehåll och samverkansmöjligheter. Även lärare, studenter och PR-folk från KTH har medverkat i samtalen. För Bravida handlar samarbetet om att påverka och attrahera studenter redan från start. För att bygga förtroendekapital måste vi jobba tillsammans under hela utbildningen. Det här är en ypperlig möjlighet för oss att kunna stödja eleverna i sin utbildning, och samtidigt skapa en utbildning som främjar vår verksamhet, säger Laurence Howard. KTH&CO

6 utbildning Thomas Lindh, KTH och Laurence Howard, Bravida, i ett bergrum i Stockholm. Där pågår ett energiförsörjningsprojekt där Bravida tar hand om både stark- och svagström för en kommande serverhall. Projektledarkompetens, allmän behörighet inom elinstallation, men även praktisk utbildning, är vad branschföretagen efterfrågar. Enligt Laurence Howard är trenden i branschen att allt fler affärer skapas i nära relation med kunden och i tidiga skeden av projekten. Ingenjörerna behöver både teknisk kompetens och ekonomikunskaper för att kunna föreslå och leverera ekonomiskt och miljömässigt fördelaktiga lösningar. En högskoleingenjör kommer att arbeta med tillämpad modern teknik. Därför är laborationer, projekt och självständiga uppgifter, tillsammans med en gedigen teoretisk grund, viktigt i utbildningen, konstaterar Thomas Lindh, universitetslektor på KTH och programansvarig för Elektroteknik 180 hp. Vi är glada för det stora engagemanget från elektro- och it-branschen och är övertygade om att det stärker utbildningen och underlättar för studenterna när de börjar arbeta som ingenjörer, säger han. Stefan Östlund är dekan på Skolan för elektro- och systemteknik och huvudman för programmet. Bristen på ingenjörer med installationskompetens har varit stor under en längre tid. Det är därför glädjande att vi på KTH i samverkan med branschen kan utforma en utbildning som leder till ett yrke med mycket goda framtidsutsikter, säger han. De första två åren läses på KTH:s campus i Haninge då programmet genomförs tillsammans med Skolan för teknik och hälsa, som har en lång tradition av högskoleingenjörsutbildning. Initialt antas 45 studenter. Prodekan Lars Källander konstaterar krasst att det i princip inte funnits någon utbildning inom elektroteknik i Sverige de senaste tio åren. De företag som arbetar med infrastrukturfrågor befinner sig i ett mycket prekärt läge. Det är oerhört angeläget att KTH startar den här utbildningen för att kompetensförsörja system som är strategiskt viktiga för Sverige, menar han. Högskoleingenjörsutbildningen ersatte i början på 90-talet den gamla fyraåriga tekniska gymnasieutbildningen med syfte att ge ingenjörerna en bättre teoretisk grund och ökad möjlighet till internationell rörlighet. De motsvarar därför väl kompetensen hos dem som nu pensioneras inom branschen, säger Lars Källander. Birger Sundström är regionchef i Stockholm på konsultbolaget WSP, inom affärsområdet WSP Systems. Han vill att den nya utbildningen mer än tidigare utbildningar ska anpassas för verkligheten som teknisk konsult. Vi har ett skriande behov ingenjörer med elektroteknisk kompetens och är mycket positiva till satsningen på KTH. Branschen har generellt sett varit dålig på att påverka utbildningen inom området. Samarbetet kring den nya högskoleingenjörsutbildningen är en god start. Vi har haft en bra dialog i arbetsgruppen och KTH har varit mycket lyhörda för våra behov, säger han. WSP har verksamhet i 35 länder och erbjuder teknik- och analystjänster för hållbar samhällsutveckling inom en rad sektorer: fastigheter, industri, transporter och infrastruktur samt miljö och energi. De konsulter Birger Sundström basar för arbetar inom bland annat el, data, säkerhet, vvs och automation. Han önskar att fler ungdomar ska få upp ögonen för hur roligt yrket är. Elektrobranschen har länge haft ett oförtjänt dåligt rykte, vilket i sin tur har påverkat söktrycket till utbildningarna, menar han. Det är något han och de övriga i branschgruppen vill ändra på. En elkonsult kan arbeta med många varierande, intressanta och utvecklande uppgifter. Vi är ju inte enbart tekniknördar, det finns så mycket annat man kan göra i det här yrket. Exempelvis att som uppdragsledare driva spännande projekt med allt vad det innebär, arbeta med att utveckla nya tjänster eller inom försäljning, säger han. Att försöka få in fler tjejer i yrket är också en viktig utmaning, enligt Birger Sundström. Där har vi mycket att hämta. Det finns egentligen inget i yrket som gör det specifikt manligt. Förhoppningsvis kan vi med bättre marknadsföring av yrket locka fler tjejer att bli högskoleingenjörer på KTH, resonerar han. Bravida Region El i Stockholm kommer att erbjuda fyra studenter från utbildningen praktik varje sommar. Till att börja med, säger Laurence Howard, det kan bli fler. Det är ett bra sätt för dem att lära känna branschen och förstå vad vi gör, och för oss att lära känna dem för framtiden. Vi kommer även hålla föreläsningar och fortsätta att finnas med på andra studentaktiviteter som nollning, Lava och Byggdagen för att knyta kontakter, säger han. 6 KTH&CO

7 Kunskaper i elektroteknik krävs i de flesta tekniska branscher FRÅGA 3 Vad är det för ingenjörskompetens branschen behöver och hur matchar KTH:s nya utbildning behoven? Högskoleingenjörens profil är att kunna arbeta med modern tillämpad teknik. Den nya utbildningen ger en bred teoretisk och praktisk kunskapsbas med möjlighet till specialisering under det tredje året mot elkraftteknik, telekommunikation och datornätverk, samt inbyggda system. Kurserna under de två första åren ger grunderna inom ellära, elektronik, telekommunikation och nätverk. Programmering och matematik, som är viktiga verktyg för en ingenjör, ingår även i de två första åren. Programmet innehåller dessutom kurser som förbereder studenterna för sin yrkesroll som ingenjör, till exempel ekonomi och organisation, miljö- och arbetsvetenskap och ingenjörsmetodik. Järnvägsbranschen, teknikkonsulterna och järnvägsentreprenörerna som utvecklar och tillverkar framtidens system för spårburen trafik och tågoperatörerna, har ett stort behov av högskoleingenjörer. För att tillgodose det behovet kommer det även ges valbara kurser inom järnvägsteknik under sista utbildningsåret på den nya utbildningen i samarbete med branschföretag. Kurserna ska förbereda för arbete inom planering och projektering av bland annat signalsystem, el/tele- och elkraftsystem inom järnvägsområdet. Studenterna kan efter examen arbeta som signalingenjör, elingenjör, spåringenjör, projektör, konstruktör med mera. Pia Bergqvist är enhetschef inom Personal på Trafikverket och företrädde järnvägsbranschen i arbetsgruppen för den nya utbildningen på KTH. Järnvägen har en lång tradition i Sverige och det görs stora satsningar inom sektorn för att utveckla det framtida järnvägssystemet. Att utbildningsväsendet och branschen samarbetar kring elektroteknikutbildningen är fantastiskt. På det här sättet får vi en utbildning med ett innehåll som ger precis den kompetens som näringslivet behöver, säger hon. Text: Susanne Rosén foto jann lipka ULF PETTERSSON, UTBILDNINGSANSVARIG, ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONEN, EIO Egentligen handlar det om ersättning för de gamla gymnasieingenjörerna som nu går i pension. Våra medlemsföretag behöver fylla på med högre kompetens inom projektoch arbetsledning och konstruktion. Den kunskapen får eleverna inte på dagens tekniska gymnasieutbildningar. Högskoleingenjörerna behövs främst inom traditionell elkraft, för att konstruera elanläggningar, men även inom svagströmsområdet som berör larmövervakning och IT-system, den sektor som expanderar mest. Vi är mycket nöjda med det här samarbetet med KTH. I våra stora rikstäckande koncernföretag med egna konstruktionsavdelningar är behovet av denna typ av högskoleingenjörer mycket stort. I dag löser man det genom konsulter, men även där är det svårt eftersom elkraftutbildningarna har försvunnit. GUNILLA HARRYSSON-NELLEVAD, ANSVARIG FÖR SKOL- OCH REKRYTERINGS- FRÅGOR, SVENSK ENERGI. Vi behöver högskoleingenjörer med kompetens inom elkraftteknik för att kunna jobba med både produktion av el och elnätsfrågor. Detta för att få in ny kunskap och nytänkande i branschen men också för att många medarbetare går i pension. Energiområdet står i dag i händelsernas centrum och vi söker personer som har fräscha idéer och vill hjälpa oss att föra utvecklingen framåt. Det här är ett jättebra samarbete. Vi har fått gehör för flera av våra förslag och tankar, bland annat avseende kurser inom elkraft i den valbara inriktningen det tredje året. Vi håller tummarna för att ungdomarna förstår att det här är rätt väg att gå, en bra utbildning som leder till spännande arbeten. SAGA HELLBERG, PROJEKTLEDARE, KOMMUNIKATION OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING, SVENSKA TEKNIK&DESIGNFÖRETAGEN Våra medlemsföretag erbjuder kunskapsintensiva tjänster och behöver installationskonsulter för arbete inom bygg- och industri. Det handlar om ersättning av dem som går i pension, men också om ett behov av mer kompetent personal rent generellt. Installation har blivit en allt större och mer komplicerad del i konstruktionsarbetet, med ökat fokus på el och energieffektivisering. Vi har haft en lång och givande diskussion med KTH. Det är inte så ofta skolorna går ut och frågar vad branschen vill ha. Som branschorganisation kan vi under utbildningens gång hjälpa till att förmedla kontakter mellan näringslivet och KTH, trycka på så att företagen öppnar sina dörrar för studenterna. KTH&CO

8 utbildning Energi och miljö är viktiga framtidsområden för ingenjörer. Till hösten startar ett nytt civilingenjörsprogram vid KTH med inriktning mot dessa områden. Den nya utbildningen är precis mitt i prick för energi- och miljöteknikkoncernen Opcon, enligt bolagets teknikdirektör Henrik Öhman. text susanne rosén foto jann lipka Civilingenjörer med inriktning energi och miljö Henrik Öhman, teknisk direktör på Opcom EFTER EXAMEN FRÅN det nya civilingenjörsprogrammet i energi och miljö väntar ett brett utbud av arbetsgivare; inom allt från teknikkonsultbranschen, energiföretagen, offentlig sektor till cleantech-industrin. Henrik Öhman är teknisk direktör inom energi- och miljöteknikkoncernen Opcons affärsområde Renewable Energy. Den nya civilingenjörsutbildningen är precis mitt i prick för Opcon, anser han. Vi växer kraftigt och behöver anställa många civilingenjörer framöver. Begränsningen för hur mycket vi kan växa är hur mycket bra folk vi kan få tag på, säger han. Opcon utvecklar och säljer utrustning för bland annat energieffektivisering och småskalig elproduktion. Koncernen har verksamhet i Kina och i ett flertal europeiska länder. Utvecklingsarbetet bedrivs i Sverige. Företaget har i dag cirka 380 anställda, men sysselsätter även många konsulter och underleverantörer. Energieffektivisering är en komplicerad verklighet som handlar om att analysera och optimera tusentals processer, konstaterar Henrik Öhman. Opcons ingenjörer arbetar framförallt med utveckling och applikationsanalys. Oftast är de civilingenjörer vi anställer maskinare i botten och har 5 10 års tuff värnplikt i näringslivet med sig i bagaget. De måste vara duktiga på att räkna och måste kunna sin materiallära och mekaniken för att kunna hålla på med rökgasströmmar, samt vara bra på termodynamik basen i allt som har med energieffektivisering att göra, säger han. Opcon har sina rötter i en lång tradition av svensk ingenjörskonst och nära samarbete med KTH. Inom Opcon finns dotterbolaget Svenska Rotor Maskiner (SRM) som nyligen firade hundraårsjubileum. SRM har utvecklat ett stort antal unika produkter för världsmarknaden, som den dubbelroterande ångturbinen och kompressortekniken. Den senaste produkten, Opcon Powerbox, återvinner el ur spillvärme vid låga temperaturer och kan minska bränsleförbrukning i bland annat fartyg och i pappersbruk. Civilingenjörsprogrammet i energi och miljö är ett unikt samarbete mellan fyra skolor på KTH. Studenterna kommer att få en gedigen naturvetenskaplig och teknisk bas samt ett systemtänkande kring teknik, ekologi och samhälle. Inledningsvis antas 40 studenter till det nya programmet. KTH-studenternas intresse för kurser och inriktningar som rör energi- och miljöfrågor har ökat kraftigt under senare år. Det är en bra barometer för hur behovet på arbetsmarknaden ser ut, menar Per Lundqvist, professor i energiteknik. Han är ansvarig för det nya civilingenjörsprogrammet som organisatoriskt kommer att ligga under Skolan för industriell teknik och management. Energi- och miljöfrågor är ofta oerhört komplexa, menar Per Lundqvist. Företagen efterfrågar ingenjörer med en förståelse för helheten. Det här programmet bygger vidare på den långa tradition av utbildning inom energi- och miljöområdet som redan finns här på KTH, säger han. En industriell samverkansgrupp håller på att sättas ihop. Syftet är att få löpande återkoppling från näringslivet och kontaktytor för examensarbeten och studentprojekt, berättar Per Lundqvist. På hans önskelista står folk med inflytande högt upp i organisationerna. 8 KTH&CO

9 De signaler vi har fått hittills har varit extremt positiva. Industrigruppen och den fakultet som bildas kring programmet är också en del i arbetet med KTH:s långsiktiga forskningssamarbete på energi och miljöområdet, säger han. Samarbetet mellan Opcon och KTH sträcker sig tack vare bolaget SRM ett helt sekel bakåt i tiden. Henrik Öhman var tidigare vd för SRM. Vi sätter väldigt stort värde på relationerna med KTH och samarbetar gärna kring den nya utbildningen och berättar vilka behov vi står inför. På KTH finns också en bra internationell inställning och ett nätverk som är viktigt för oss, säger han. Till syvende och sist är det baskunskaperna som är viktiga och KTH har alltid varit duktiga på matematik och övriga basämnen, konstaterar Henrik Öhman som själv har civilingenjörsexamen från KTH i maskinteknik. KTH är även duktiga på att koppla ihop olika discipliner och samarbeta över gränserna, vilket är nödvändigt just inom energi och miljö. Jag tror att det blir mycket bättre forskning på området med en sådan här inriktning, säger Henrik Öhman. Enligt projektledaren för programmet, Jon-Erik Dahlin, kommer hållbarhetstänkandet att vara starkt integrerat i utbildningens alla delar. Han hjälper till att sy ihop programmet tillsammans med skolorna. Vi har här en chans att integrera nya pedagogiska metoder som projekt- och problembaserat lärande redan från start. Även helt nya kurser tas fram, till exempel öppningskursen som handlar om energi, klimat och miljö, säger Jon-Erik Dahlin. Han är egen företagare, men var tidigare lärare och forskare inom energiteknik på KTH och har även arbetat på Energimyndigheten. Energi och miljö är oerhört viktiga och aktuella frågor, vilket kan vara en förklaring till intresset för området, tror Jon-Erik Dahlin. Det går verkligen att göra skillnad i den här branschen och känna att man gjort världen lite bättre efter en dags arbete. Det är också en sektor som trots lågkonjunkturen expanderar och anställer mycket folk, säger han. Att ha ett brinnande intresse och vilja vara bäst på det man gör, är egenskaper som värderas högt när Opcon anställer nya civilingenjörer. Men har de klarat av utbildningen på KTH med allt vad det kräver kan de klara vad som helst, säger Henrik Öhman. KTH&CO

10 utbildning Exjobb standardiserar vindkraftsinformation David Erol har gjort ett spännande examensarbete på Vattenfall. Han har utvecklat en modell för hur vindkraftsinformation kan presenteras på ett standardiserat sätt. text susanna rosén foto jann lipka Vindkraftsleverantörerna använder i dag olika sätt att namge, strukturera och överföra information från vindkraftsparkerna. Att översätta denna information innebär en merkostnad för vindkraftsproducenterna. David Erol har i sitt examensarbete på Vattenfall testat en modell som kan översätta leverantörernas olika lösningar till en internationell standard. VALET ATT GÖRA SITT EXAMENSARBETE på ett företag i energibranschen var en medveten strategi från David Erol som är intresserad av energifrågor. Vattenfall var ett företag som jag kunde tänka mig att arbeta inom efter examen. Examensarbete ute i näringslivet är en bra möjlighet att lära känna företaget och visa vad man går för, och så är det nyttigt att smaka på fasta arbetstider och 40-timmarsveckor, säger han. Uppenbarligen fungerade strategin. David Erol blev erbjuden anställning direkt efter examensarbetet och arbetar nu på Vattenfall Research & Development i Råcksta utanför Stockholm, för närvarande inom olika vindkraftsprojekt. I examensarbetet, som har titeln Reference architecture for wind power integration information mapping, utvecklade han en modell där vindkraftsrelaterad information, viktig för de inblandade affärsprocesserna, kan identifieras och associeras till olika internationella standarder. Dagens vindkraftssystem består av många komponenter från olika tillverkare, alla med sitt sätt att namnge och strukturera informationen. Vattenfall har system från bland andra tillverkarna Bonus, Vestas och Siemens. För att få tillgång till vindkraftsinformationen krävs integrationslösningar med många olika gränssnitt som tolkar leverantörernas olika språk. Med ökat antal vindkraftverk installerade blir förvaltningen av sådana system alltmer kostsamma och resurskrävande för vindkraftsproducenterna. Det bästa vore om leverantörerna valde att följa de internationella standarder som finns. I modellen som tagits fram med hjälp av modelleringsspråket ArchiMate, kan man titta närmare på de processer som berör vindkraftproduktion, identifiera data och associera till internationella standarder för informationsmodeller, säger David Erol. Han har fokuserat på den felhjälpande underhållsprocessen inom Vattenfall Vindkraft i sin modell. Nyttan med en sådan här informationsmodell är att öka valmöjligheterna för köparna, som i dagsläget blir tvungna att köpa hela systemlösningar av samma leverantör på grund av svårigheter med olika standarder, enligt David Erol. En gemensam standard skulle underlätta för kunden att ställa krav och köpa systemen i form av funktionella block, från olika leverantörer, säger han. Det är emellertid för tidigt att säga om metoden som presenteras i examensarbetet kommer att tillämpas på flera affärsprocesser inom Vattenfall, enligt David Erol. Sex års arbete som elektriker, mestadels inom pappersmassaindustrin, innan KTH är en bra merit om man som David Erol vill arbeta med energi- och miljöfrågor. På KTH läste han civilingenjörsprogrammet Datateknik med inriktningen Industrial Information and Control Systems (ICS) på Skolan för elektro- och systemteknik. Grundutbildningen på Datateknik handlar mycket om programmering och jag ville inrikta mig mer mot kravställning och optimering av organisations- och affärsprocesser. ICS är en inriktning som jag verkligen kan rekommendera. Vi fick arbeta i projektform i nära samarbete med näringslivet, vilket var mycket givande, säger han. Den största utmaningen under examensarbetet var att veta vilken abstraktionsnivå han skulle lägga arbetet på, och att göra avgränsningar så att projektet inte blev för omfattande. Jag hade en handledare på Vattenfall och en på KTH och det fungerade jättebra. Det gällde att balansera de olika önskemålen. Vattenfall är mer inriktade på slutresultatet och KTH mer för den akademiska metodik som användes i arbetet, säger David Erol. 10 KTH&CO

11 KTH vidareutbildar yrkesverksamma text susanne rosén foto håkan lindgren Nu expanderar KTH verksamheten inom vidareutbildningen för yrkesverksamma. Syftet är att alumner och andra ska kunna behålla sin attraktivitet på arbetsmarknaden under hela yrkeslivet. I KTH:S UTVECKLINGSPLAN för anges ambitiösa mål för anslagsfinansierad vidareutbildning av yrkesverksamma. Det här är en tydlig satsning från KTH:s sida att i ännu större utsträckning vara en partner inom kompetensutveckling på olika nivåer, säger Harald Sammer, chef för Marknad & Kommunikation på KTH Education, som tillhör KTH Företagssamverkan. Bakgrunden är det växande behovet av livslångt lärande; halveringstiden på kunskap minskar i takt med att samhället utvecklas. Sedan tidigare har KTH en stark verksamhet inom uppdragsutbildningar; det vill säga både skräddarsydda och öppna utbildningar och kurser som företagen köper. Dessa speglar KTH:s kunnande samtidigt som de möter behoven inom näringsliv och organisationer. Dessutom finns KTH Executive School som erbjuder management- och ledarutbildningar. Redan i dag finns ett stort antal, fler än 100, fristående kurser på KTH som är helt eller delvis riktade gentemot yrkesverksamma. Ansökan till kurserna sker via webbplatsen Studera.nu och kostar inte studenterna något att läsa. Nu är avsikten att göra en mer målmedveten satsning på fristående kurser som är särskilt riktade gentemot yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter samt andra viktiga yrkesgrupper, till exempel gymnasielärare. Vi lägger extra krut på 35 utvalda kurser inom 10 olika ämnesområden. KTH Education har i uppdrag att utveckla, paketera och marknadsföra dessa kurser tillsammans med kursansvariga och lärare på KTH:s skolor, säger Harald Sammer. Det kan handla om att anpassa innehållet men även att förlägga kursen under eftermiddagar och kvällar, eller att anpassa examinationen genom att ha flera deltentor i stället för en stor sluttenta. Allt för att underlätta deltagande för yrkesverksamma. Ett exempel på framgångsrik vidareutbildning för yrkesverksamma är tre fristående kurser inom järnvägssignaleringsteknik som sedan tre år tillbaka erbjuds vid avdelningen för Trafik och logistik. Kurserna har utvecklats i nära samverkan med flera av branschens ledande företag och vänder sig både till yrkesverksamma och till KTH:s programstudenter. Ett halvdussin ingenjörer inom enheten Rail Control Solution på Bombardier Transportation läste kurserna under Jan Söderström var en av dem, han gick kursen Signalsystem i höstas för att få lite bredare kunskap. Han rekommenderar kursen, framförallt för dem som bara har arbetat ett par år i branschen. Men även för mig som har arbetat inom området i över tio år var det lärorikt och givande att diskutera frågorna ur lite andra synvinklar och perspektiv med andra i branschen. Det är rätt tufft med två heldagar i veckan, det krävs lite planering från företaget för att man ska hinna med detta samt självstudier och plugga till tentan, säger han. Arkitektur erbjuder ett tiotal anslagsfinansierade kurser per termin, de flesta på 7,5 högskolepoäng, som yrkesarbetande kan läsa vid sidan om sitt arbete. Ett exempel är kursen i internationell samtidsarkitektur som är mycket populär och hade cirka 40 deltagare i höstas. Victor Edman är studierektor för vidareutbildning på Arkitektur och håller själv kurser för yrkesverksamma inom området restaurering. Dessa lockar inte bara arkitekter utan även till exempel antikvarier. Just mixen av människor från olika håll i arbetslivet och även åldersmässigt brukar uppskattas av de som läser kurserna, menar han. De tycker att det är viktigt kunskapsmässigt och för att det ger dem en möjlighet att utvidga sitt nätverk. En ytterligare aspekt är att det går att föra diskussioner på ett friare sätt utanför sin vanliga arbetssituation, säger Victor Edman. KTH&CO