Verkställandedirektörs tal på ordinarie bolagsstämman den 28 mars 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verkställandedirektörs tal på ordinarie bolagsstämman den 28 mars 2007"

Transkript

1 Bolagstämma (10) Mikael Lilius Verkställandedirektörs tal på ordinarie bolagsstämman den 28 mars 2007 Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar, 2006 var ytterligare ett gott år för Fortum. Den positiva utvecklingen av vårt resultat fortsatte och vi gjorde framsteg i förverkligandet av vår tillväxtstrategi. Vi slutförde förvärvet av E.ON Finland och utökade därmed märkbart både vår affärsverksamhet och vår kundbas här i Finland. Funktionerna i Fortum Esbo har nu integrerats med Fortum och det utlovade investeringsprojektet i Finno har startat. Konkurrensverkets villkor för förverkligandet av förvärvet uppfylldes under året. Vi anser att synen på det relevanta marknadsområdet som låg till grund för dessa villkor var felaktig; elmarknaden är inte regional utan nordisk, och vi har överklagat beslutet till Marknadsdomstolen. Vår tillväxt i Östersjöområdet fortsatte också: I Polen förvärvade vi ett fjärrvärmeföretag, i Litauen en andel i ett fjärrvärmeföretag samt värmeverksamhet i både Estland och Lettland. Vi förstärkte ytterligare vår ställning i Ryssland genom att öka vår ägarandel i TGC-1, det regionala energibolaget i nordvästra Ryssland, till över 25 %. Vi är nu bolagets näst största ägare. Med en produktionskapacitet som motsvarar cirka hälften av Fortums, är TGC-1 en betydande elproducent och bolagets målsättning är att öka sin kapacitet med 50 % fram till år En annan faktor som stärker Fortums ställning i Ryssland är vår ägarandel på 33 % i Lenenergo, S:t Petersburgsområdets fjärrvärme- och eldistributionsbolag. Hittills har Fortum investerat cirka 300 miljoner euro i Ryssland. Investeringarna har varit framgångsrika, - marknadsvärdet har under en kort tid nästan fyrdubblats. Bild 2. Under fjolåret utgjorde elpriset ett konstant samtalsämne i den offentliga debatten. Elhandlare, såsom Fortum, baserar sin prissättning på noterade börspriser för den närmaste framtiden, priser som ändras dagligen. Bilden visar börsprisets utveckling fram till mitten av oktober. Fjolåret karaktäriserades av kraftiga variationer i grossistpriset på el på den nordiska elbörsen. På grund av den mycket torra våren och den heta sommaren försämrades tillgången på vattenkraft. Även priserna på utsläppsrätter varierade kraftigt och vid flera svenska kärnkraftverk hade man oplanerade driftsstopp. Alla dessa faktorer ledde till att börspriset på el steg och nådde en historiskt hög nivå i augusti. Denna prisökning som fortgick hela året orsakade en press för elhandlare att höja priset. I oktober tillkännagav mycket riktigt ett tiotal finska bolag höjningar av konsumentpriset på el. Från och med oktober brukar vädret bli kallare och prisnoteringarna för den närmaste framtiden brukar uppvisa en stigande trend. Bilden visar hur denna notering såg ut vid tiden då Fortum fattade sitt beslut om prishöjning. Vi antog alltså att vädret under den kommande vintern skulle vara normalt och att priserna skulle öka, men så blev det inte. Överallt i Norden regnade det rikligt och temperaturerna var ovanligt höga. När vårt meddelande om prishöjning blev offentligt hade börspriserna för den närmaste framtiden redan sjunkit något. En vecka senare sjönk de kraftigt, med upp till 10 % på en dag, och Fortums

2 2 (10) prishöjning annullerades. Vi gjorde alltså en felbedömning av kommande priser, och korrigerade sedan vårt misstag. Samtidigt är det uppenbart att uppståndelsen kring vårt meddelande om prishöjning påverkade hur snabbt vi reagerade. Att vi gjorde rätt i att annullera vårt beslut visar de dagliga börspriser sedan dess. De nordiska vattenmagasinen fylldes på till nära nog normalnivå och priset på utsläppsrätter dök också. I februari meddelade vi prissänkningar från och med april. Bild 3. I detta sammanhang vill jag avliva en myt som har dröjt sig kvar i den offentliga debatten: Myten om att Fortum ständigt höjer sina priser och är en dyr elhandlare. Under de tre senaste åren har Fortum ändrat priset på sin huvudprodukt fyra gånger tre gånger nedåt och en gång uppåt. Absolut sett är vårt pris i dag på samma nivå som för tre år sedan, från och med första april är priset lägre än det var år Justerat med konsumentprisindex är vårt pris i april rent av 10 % lägre än priset år Bild 4. I jämförelse med andra nationella elhandlare i Finland är våra priser verkligt konkurrenskraftiga. Ännu i fjol höstas placerade vår huvudprodukt sig något ovanför medelpriset, men från och med april ligger vi klart under medel. Vi bör också lägga märke till att Fortum erbjuder detta pris i hela landet och inte bara i ett begränsat område. Dessutom är produkten av toppkvalitet: 100 procent miljömärkt el. Bild 5. Det var särskilt glädjande att vi i fjol igen hade en nettoökning av kunder trots den ganska livliga debatten kring Fortum. Kunder röstar faktiskt med fötterna och de valde Fortum i alla våra marknadsområden, även i Finland. Kunderna är medvetna och vaksamma Fortums konkurrenskraft i fråga om priser, tjänster och klimatvänlighet har inte gått obemärkt förbi. Bild 6. Vi kan alltså vara mycket nöjda med fjolåret. Vårt resultat förbättrades klart. Tack vare det, vårt starka kassaflöde och den positiva prognosen föreslår styrelsen en utdelning på 126 eurocent, vilket motsvarar en dividendavkastning å nästan sex procent. 53 eurocent av en så pass hög utdelning motiveras med optimeringen av vår kapitalstruktur. Till detta återkommer vi senare under bolagsstämman. Det finns även andra orsaker till att vara nöjd: Våra produktionsanläggningar är effektiva och tillgängligheten är fortsatt hög. Vi gjorde betydande framsteg i förverkligandet av vår tillväxtstrategi. Koncernen har en konkurrenskraftig kostnadsstruktur och Fortum fick återigen både internationella erkännanden och priser för många av våra olika funktioner, alltifrån forsknings- och utvecklingsarbete till kundservice, vilket visar den höga kvaliteten på vår verksamhet. Jag vill än en gång nämna vårt positiva kundflöde, som vi är speciellt glada och stolta över. Bild 7. Ärade åhörare. Jag vill vidga vyerna och tala om ett par ämnen som berör oss alla - och även Fortum i allra högsta grad. Som många redan gissat syftar jag främst på klimatförändringen, som

3 3 (10) har kommit att bli det centrala blickfånget i energipolitiken, både i EU och i hela världen. Ett annat viktigt ämne är tillgången på energi i framtiden. Bilden visar en satellitbild av vår jord nattetid. De ljusa områdena är upplysta av elektricitet. Bilden beskriver vårt elberoende, som under en kort tid, på bara cirka hundra år, har ökat explosionsartat. Energi är drivkraften för det moderna samhället. Det finns ingen återvändo till en tid utan el eller motortrafik. På kartan syns också rikligt med nästan svarta områden. Det visar att det ännu finns många områden på vår jord där elektrifiering och samhällens energiintensitet ännu befinner sig i startskedet. Vi talar alltså om en kombination av energitillgänglighet och oro över klimatförändringen. Bild 8. Enligt en färsk rapport av det internationella energiorganet IEA, kommer jordklotets behov av energi att öka med cirka 50 % fram till år Det som är mest anmärkningsvärt är att IEA uppskattar att ökningen främst kommer att hämtas från samma energikällor som vi redan utnyttjar. I dag täcker fossil energi 80 % av världens totala energibehov. Det råder ingen omedelbar brist på fossila energiråvaror och den existerande infrastrukturen stöder också fortsatt användning av dem. Sålunda kommer användningen av gas, olja och framför allt kol, att växa kraftigt. Under samma tidsperiod antar man att elanvändningen kommer att fördubblas. Det bör noteras att en fjärdedel av jordens befolkning ännu i dag är tvungen att klara sig utan elektricitet. De har också rätt till ett bekvämt liv. Bild 9. Sådana här ökningar av energibehovet innebär också ett väldigt behov av investeringar. För att tillfredsställa den ökande efterfrågan uppskattar man att det globalt behövs investeringar på över 20 triljoner eller miljarder dollar. Enbart i Europa uppskattas investeringsbehovet till nästan miljarder dollar. Det behövs nyproduktion av olja och gas, gruvor, olje- och gasledningar, stamnät för eldistribution och annan infrastruktur - för att inte tala om nya produktionsanläggningar. Bild 10. En sådan här utveckling leder oundvikligen till en kraftig ökning av koldioxidutsläppen. I dag står koldioxidutsläppen för upp till 80 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Fram till år 2030 beräknas koldioxidutsläppen från energiutvinning att öka med över 50 %. Detta är naturligtvis bara relativa tal, men det viktigaste och mest uppenbara är att en sådan utveckling inte är hållbar. Bild 11. Med ökande utsläpp stiger atmosfärens koldioxidhalt. Det leder till att atmosfären värms upp. Den internationella klimatpanelen IPCC uppskattar att jordens medeltemperatur antagligen kommer att stiga med 2 4 grader under detta sekel. Man vet att enbart små förändringar i medeltemperaturen kan få dramatiska följder för jordbruket och tillgången till mat, havsnivån och tillgången till sött vatten, förekomsten av extrema väderförhållanden, den biologiska mångfalden samt balansen i hela atmosfären och ekosystemet. Bild 12. Trots att det fortfarande finns de som betvivlar uppvärmningen av klimatet och människans roll i den, kan man konstatera att deras antal har minskat kraftigt under de senaste 10 åren.

4 4 (10) Klimatpanelen består av de främsta klimatforskarna i världen, som med några års mellanrum utarbetar en rapport om klimatets tillstånd och utfärdar en prognos. Den senaste rapporten, som publicerades i början av detta år, är klart mer allvarlig och definitiv i tonen än tidigare rapporter. Enligt forskare är det mycket sannolikt att människans utsläpp av växthusgaser har förorsakat uppvärmningen av klimatet, vilket i sig redan anses stå utom allt tvivel. Atmosfärens koldioxidhalt ligger de facto nu på en högre nivå än någon gång under år. Rapportens prognos för slutet av detta århundrade är dyster: den högre temperaturen leder till att glaciärer smälter och havsvattnets nivå stiger, väderförhållandena förändras och antalet orkaner ökar. Vi talar om framtiden för våra barnbarn. Bild 13. I oktober i fjol presenterade den framstående ekonomen Nicholas Stern en rapport, i vilken han granskade klimatförändringens ekonomiska följder för jorden och dess samhällen. Rapporten var banbrytande eftersom den för första gången illustrerade de finansiella följderna av klimatförändringens hotbilder. Rapporten fick även de sista tvivlarna att förstå situationens allvar. En av Sterns mest centrala slutsatser var att, vare sig vi vill det eller inte, så har klimatförändringen ett pris. Följdverkningarna för samhället betyder enorma kostnader. Stern undersökte också vad det skulle kosta att motverka klimatförändringen jämfört med att göra ingenting. Slutsatsen är entydig. Det lönar sig att vidta åtgärder så fort som möjligt. Att skjuta upp dem blir dyrare, men allra dyrast blir det att göra ingenting. Stern konstaterade också att utsläppen måste ha ett pris om trenden ska kunna ändras. Även om prognoserna inte är helt exakta är det skäl nog att tro på världens främsta experter och ta detta hot på allvar. Både IPCC:s och Sterns rapporter visar att åtgärder måste vidtas omedelbart för att stoppa den destruktiva utvecklingen. Vad behövs för detta? Bild 14. Vi står framför en enorm utmaning inom energipolitiken: Hur kan vi balansera kraven på hållbar utveckling, tryggad energileverans och konkurrenskraft? Som vi har kunnat konstatera under de senaste åren, har man satsat brett på detta i EU. EU:s klimatpolitik har redan länge varit bland de mest progressiva i världen. Det mest färska exemplet utgörs av de gemensamma målen för minskade utsläpp, ökad användning av förnybara energikällor och förbättrad energieffektivitet. Dessa mål reflekterar även EU:s sjunkande energisjälvförsörjningsgrad och behovet av att trygga energitillgången i framtiden. Den så kallade Lissabonagendan placerar EU:s konkurrenskraft högst upp på prioritetslistan. Vad görs inom EU för att uppnå dessa mål? I själva verket stöds alla dessa mål av en och samma åtgärd: En gemensam europeisk energimarknad. Bild 15. Energireserverna har genom alla tider utgjort ett trumfkort i det politiska maktspelet. Bland annat har händelserna i Vitryssland och Ukraina under de senaste åren fått EU att inse vikten av att uppnå en gemensam energipolitik. Nuförtiden är energipolitiken på agendan vid nästan alla EU:s toppmöten. Behovet av en gemensam och fungerande energimarknad har fått extra tyngd.

5 5 (10) Bild 16. Inom EU har man utarbetat en strategi och antagit direktiv för att möjliggöra att de nu nationella elmarknaderna förenas, först till regionala marknader och senare till en gemensam europeisk marknad. Det är värt att notera att den ursprungliga drivkraften bakom denna utveckling utgjordes av effektivitets- och pristänkande, eftersom ett mer omfattande marknadsområde ger klara fördelar både för individuella kunder och för samhällen. Efterhand har även synpunkter på anknytning till leveranssäkerhet och klimat kommit att bli motiverande faktorer vid sidan av konkurrenskraft. Bild 17. Den första regionala elmarknaden inom EU fungerar, här i Norden. Den nordiska elmarknaden ses ofta som en förebild inom EU, eftersom vi har bevis på att man kan förverkliga det EU eftersträvar. Oberoende av om vi jämför de priser som betalas av hushåll eller av industrin, kan man konstatera att priserna i Norden är högst konkurrenskraftiga. Bilden visar de skattefria och skattebelagda elpriserna i olika länder. Branschen kan inte påverka skattedelen av priserna, den skattefria delen kan vi däremot påverka. Privatkunder som bor i hyreshus betalar i Finland de näst lägsta skattefria elpriserna i Europa, endast Grekland är billigare. Billigare el än i Finland kan industrikunder endast få i Norge och Frankrike. Dessa fakta glöms ofta bort då elpriserna och elmarknadens funktionalitet diskuteras i den offentliga debatten i Finland. Trots att vi redan har många av grundförutsättningarna för en väl fungerande marknad, finns det fortfarande mycket vi kan utveckla. Fortum stöder, kraftigt, slutförandet av överenskomna utvecklingsåtgärder. Bild 18. För en stund sedan talade jag om investeringsbehovet fram till 2030 i världen och i Europa. Om vi granskar detta i fråga om den närmaste framtiden, drygt tio år framöver, kommer vi att märka att behovet är akut. Det bör noteras att varje enskilt kraftverksprojekt tar åratal i anspråk inklusive planering, tillståndsprocesser och byggande. Det kan lätt gå 5 10 år från investerarens beslut tills anläggningen står färdig, ibland till och med längre. Fram till år 2020 behövs 900 TWh ytterligare kraftproduktion i Europa. Detta är en väldig mängd energi, som motsvarar nästan 70 av de största kärnkraftverken i världen, av den typ som nu byggs i Olkiluoto. Enbart i Norden är behovet 80 TWh, eller cirka sex kärnkraftverk. Branschen har åtagit sig projekt för ungefär hälften av detta, men lika mycket till behövs. Vi talar alltså om mycket omfattande investeringar. Bild 19. På marknaden avgörs börspriset på el genom konkurrens, utbud och efterfrågan. Då vi nu så småningom rör oss mot ett smalare utbud, kommer priset för ny kapacitet att ha en avgörande inverkan på börspriset på el. Bilden visar de aktuella kostnaderna för olika produktionsformer. Eftersom man i kostnadsberäkningen måste ta i beaktande både fasta och rörliga priser från anläggningens hela livstid, måste börspriset på el röra sig omkring drygt 40 euro för att investeringar ska vara lönsamma. Det kan konstateras att oberoende av vem som bygger kraftverken, ett privat bolag, stat eller kommun, är kostnaderna desamma.

6 6 (10) Prissignalerna styr investeringarna och på lång sikt måste elpriset täcka de totala produktionskostnaderna. Bild 20. För att det ska finnas vilja att investera måste elpriset alltså ligga på rätt nivå. Men det i sig är inte heller tillräckligt. Även andra utmaningar står i vägen för förverkligandet av nya investeringar: Driftstillstånd. Jag visade er denna bild även förra året, men jag anser att det är värt att se den igen. Miljötillstånd och andra tillståndsprocesser utgör en naturlig del av industriell verksamhet och investeringsprojekt. Men med det kapacitetsunderskott vi kommer att känna av framöver är det tydligt att behandlingen av tillstånd måste bli smidigare än idag. Och om man överhuvudtaget kommer så långt som att ansöka om driftstillstånd så finns på listan produktionsformer, vars politiska godtagbarhet är så osäker att det inte lönar sig att ens påbörja ett långt och dyrt tillståndsförfarande. För att lösa detta problem krävs nya och mer modiga tag av de politiska beslutsfattarna i hela Norden. Bild 21. En annan myt som tidvis dyker upp i debatten är att energibranschen inte investerar. Så är inte fallet. Under flera år har energibranschen varit den största industriella investeraren såväl i Finland som i Sverige. Enbart i fjol investerade vår bransch över tre miljarder euro i dessa två länder och sysselsatte tusentals människor. Bild 22. Som jag redan konstaterat arbetar EU-kommissionen för skapandet av en gemensam energipolitik. I januari i år publicerade kommissionen det så kallade energipaketet i syfte att stödja denna utveckling. Paketet innehåller mål och åtgärder långt in i framtiden och har som målsättning att stärka konkurrenskraften, leveranssäkerheten och en hållbar utveckling. Det är fråga om ett betydande politiskt initiativ, vars målsättningar är lätta att sluta upp bakom. Det är också skäl att aktivt delta i planeringen av paketets genomförande och vidta nödvändiga åtgärder. Som åskådare kan vi inte påverka utfallet. Det är uppenbart att EU kommer att fortsätta på sin inslagna linje även framöver. Därför vore det klokt av oss att vara aktiva och rikta våra aktiviteter så att vår affärsverksamhet kan vara framgångsrik även i denna fundamentalt föränderliga omgivning. Bild 23. Det är uppenbart att globala problem kräver globala lösningar. Det är dock viktigt att notera att det inte finns ett enskilt organ eller en enskild person som kan avgöra utvecklingen för alla andras del. Länderna måste kunna komma överens om ett gemensamt engagemang och en arbetsfördelning. Att uppnå en rättvis fördelning av bördan är inte lätt, eftersom även utvecklingsländerna måste ges möjligheten att utveckla sina ekonomier. Även de måste ha rätt att öka sin energiförbrukning, den rätten har ju industriländerna haft i över hundra år. Därför kan vi som är mer lyckligt lottade inte vänta på vad någon annan möjligtvis företar sig. Det är de rika ländernas skyldighet att gå före och visa vägen. Kyoto-avtalet som stöder EU:s klimatmålsättning går ut år Efter det behövs ett nytt, mer omfattande avtal. Jag tror starkt på Sterns slutsats om att utsläppen måste ha ett pris för att trenden skall kunna brytas. Därför bör vi eftersträva en global koldioxidmarknad för tiden efter år Jag

7 7 (10) tror att utsläppen kan motverkas genom att vi koncentrerar oss på fyra saker: utvecklandet av en global utsläppshandel, förbättrandet av energieffektiviteten, teknologisk utveckling och energibesparing. Bild 24. Tillsvidare bedrivs utsläppshandel i enlighet med Kyoto-avtalet endast inom EU, och hela transportsektorn ligger utanför systemet. Fler länder och aktörer behövs alltså. Det finns redan klara indikationer på detta: I USA idkar redan över tio delstater utsläppshandel med koldioxid sinsemellan. Det är också viktigt att utsläppen är kostnadsbelagda, därför borde utsläppsrätter inte utdelas gratis utan fördelas på marknadens villkor genom auktion. Kyoto-avtalets övriga kontrollmekanismer borde utnyttjas i högre grad än vad som nu är fallet och överlappningar i kontrollen borde elimineras i varje medlemsland. Beskattning och stöd borde främja - inte förvränga - konkurrensen medan utsläppen minskas. Av samma orsak borde alla kontrollmekanismer vara marknadsbestämda och utsläppen genuint kostnadsbelagda. Detta är ett gemensamt arbete där vi alla tillsammans står för fiolerna. Bild 25. El är en nödvändighetsvara, men den kan användas mycket mer effektivt än vad som nu är fallet. Trots att mycket redan gjorts inom industrins processer och isolering av byggnader, är arbetet inte slutfört på långt när. Hela trafiksektorn utgör ett annat område med stor potential för effektivisering. På grund av vårt klimat har vi i Norden sedan länge satsat på energieffektivitet. I Finland utgör den betydande kraftvärmeproduktionen ett utmärkt exempel på vår satsning på effektiv energihushållning. En annan viktig metod för att motverka klimatförändringen är att minska energiförbrukningen. Det här är möjligt att göra för alla utan att man behöver pruta på bekvämligheten. Som konsumenter kan vi alla genom våra val påverka minskningen av koldioxidutsläpp, till exempel genom att byta till energisnåla lampor eller byta till en bil med mindre utsläpp. Det är uppenbart att vi nu går in i en era, där vårt sätt att använda energi hamnar i vågskålen även på individuell nivå. Det här är ytterst viktigt, eftersom energin kan användas mycket mer förnuftigt än i dag och ökningen av efterfrågan på så sätt kan stävjas. Bild 26. Det utförs mycket utvecklingsarbete runtom i världen som syftar till förnybar och utsläppsfri kraftproduktion. Det finns forskningsprojekt såväl för omfattande och medelstora som småskaliga lösningar. Det här är viktigt eftersom allas deltagande kommer att behövas. Även Fortum deltar i många projekt. Enligt dagens uppfattning är priset för ny teknik klart högre än för existerande metoder. Skillnaden är märkbar, men inte oöverkomlig. Det verkar som om tidsintervallet och kraften med vilken ny teknik kommer att slå igenom utgör en större utmaning. Även om nya tekniker skulle främjas mycket kraftigare än vad som nu är fallet, uppskattar IEA att dessa fram till år 2050 skulle kunna minska koldioxidutsläppen enbart med lite över hälften av den önskade mängden. Enligt teknologiexperter finns det alltså inget teknologiskt genombrott i sikte, som i tillräcklig utsträckning skulle kunna lösa koldioxidfrågan fram till år Trots det behövs en väldig

8 8 (10) nyproduktion av energi globalt, i Europa och här i Norden. Efter accentueras detta behov här hos oss, då flera åldersstigna nordiska kärnkraftverk tas ur drift. Då vi dessutom tar i beaktande att slutförandet av ett kraftverksprojekt tar år i anspråk upp till 15 år i vissa fall står det klart att det nu är tid för att ta beslut. Dessa beslut är stora och utmanande, eftersom de tas för årtionden i förväg. Ärade åhörare. Så här ser världen och dess framtid ut. Vad gör Fortum? Bild 27. För tillfället är Fortum bland de största investerande företagen i Norden. I fjol både utökade och snabbade vi på vårt investeringsprogram. Det syftar till en produktionsökning under de följande dryga 5 åren på 10 TWh, varav 90 % av produktionen ska vara koldioxidfri. Det här är en väldigt omfattande satsning med en prislapp på 2,8 miljarder euro. Vi ökar systematiskt användningen av förnybara energikällor, såsom träbaserad biomassa och kommunalt avfall, i energiproduktionen. Användningen av både biobränslen och avfall ökade markant förra året. I Stockholm planerar vi en investering i en ny kraftvärmeanläggning som drivs på biobränslen. Dess kapacitet kommer att täcka en fjärdedel av Stockholms värmebehov. I Finland ersätter vi fossila bränslen i fjärrvärmenäten med biomassa, där så är möjligt. I Finnå i Esbo investerar vi i en kraftvärmeanläggning som drivs på naturgas, vilket leder till en klar minskning i användningen av olja och kol. Därtill kommer också investeringar på nästan en miljard euro i förbättrandet av elnätens tillförlitlighet samt fjärravlästa elmätare. Dessa mätares betydelse kommer att bli stor, eftersom de tillåter konsumenter att reagera på variationer i börspriset på el i realtid och att använda el på ett mer förnuftigt sätt. På så sätt kan toppar i efterfrågan kontrolleras och den egna elräkningen minskas. Bild 28. På Fortum har vi sedan länge tagit konsekvenserna av utvecklingen i vår bransch. Vi har redan under flera års tid målmedvetet utvecklat vår produktionskapacitet i en mer utsläppsfri riktning. Det här har naturligtvis haft sitt pris. Enbart på 2000-talet har vi investerat 7 miljarder euro i koldioxidfri produktion. Till och med i fjol, som var ett ovanligt torrt och varmt år med mindre tillgång till vattenkraft än normalt, var 84 % av vår kraftproduktion koldioxidfri. Då det aktuella investeringsprogrammet slutförs, kommer den utsläppsfria produktionens andel att öka ytterligare. Fortum är berett att fortsätta sitt investeringsprogram även utöver det aktuella. Vi är intresserade av alla klimatvänliga produktionsformer och redo att delta i nya investeringsprojekt då tillfälle ges. Vi har i dag tillkännagivit att vi inleder en miljökonsekvensbedömning i Loviisa, för att i framtiden ha möjlighet att lämna in en ansökan om driftstillstånd för ett sjätte kärnkraftverk till riksdagen under den nya valperioden. Naturligtvis vill Fortum delta i ett sådant projekt, om och när det sker. Bild 29. I dag är Fortums produktportfölj en av de renaste i Europa. Det enda bolaget som har lägre specifika utsläpp än Fortum fungerar uteslutande på vattenkraft. Det är vår målsättning att vara bland de främsta i Europa även i fortsättningen. Vårt pågående investeringsprogram för oss i rätt

9 9 (10) riktning, men på lång sikt kommer denna målsättning att innebära användande av både ny teknik och nya produktionsformer. I själva verket är denna målsättning så svåruppnådd enbart på medellång sikt, att vi inte är helt på det klara med hur vi kommer att kunna uppnå den samtidigt som också alla våra konkurrenter gör allt för att minska sina koldioxidutsläpp. Vi siktar på ett rörligt mål. Vi tror att våra ökade satsningar på forskning och utveckling, som riktats speciellt på utsläppsfri eller utsläppsfattig elproduktion, kommer att ge oss de svar vi behöver. Vi har tagit oss an utmaningen. Bild 30. Förutom utveckling av produktionsformerna har Fortum ett antal andra metoder för att minska koldioxidutsläppen. Syftet med utsläppshandel är att minska utsläppen, och Fortum är bland dess pionjärer. Vi nådde vår första internationella affär redan år 2000, åratal före utsläppshandeln ens påbörjats i EU. Vi tror att utsläppshandeln är ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen på och vi är helt redo för en världsomspännande handel. Vi är också redo att öka användningen av övriga Kyoto-mekanismer. I fjol var vi det första företaget i Ryssland att ingå ett samförståndsavtal med ett av de största energibolagen i världen, RAO UES, för att identifiera och utveckla gemensamma implementeringsprojekt. Vi har som målsättning att identifiera och förverkliga projekt som syftar till minskning av växthusgasutsläpp i Ryssland. Fortum erbjuder mångsidiga energispartips på sina webbsidor. Dessutom har vi startat en webbshop, där våra kunder kan köpa den energisnåla produkter.. Det finns också en energisimulator på webben, med vars hjälp konsumenten kan testa sitt hem och på så sätt själv få råd om det bästa sättet att spara. I Sverige har vi egna energihjälpare som är ute i landet och erbjuder kunder råd. Vi har också startat energieffektiveringsåtgärder för Fortums medarbetare. Vi kommer att fortsätta att öka energieffektiviteten vid våra produktionsanläggningar. Vi har fastställt utsläppstak för tjänstebilar och använder oss av verktyg för möten på distans för att minska behovet av affärsresor mellan våra länder. Vi har som målsättning att bland annat minska koldioxidutsläpp från våra flygresor i tjänsten med 10 %. Dessutom kommer vi att kompensera för koldioxidutsläppen från varje gjord flygresa genom att stödja projekt för minskade utsläpp på olika håll i världen. På så sätt kommer våra flygresor att bli klimatneutrala. Dessa metoder är i bruk i dag och flera kommer att följa. Fortums ansvarsfulla arbete för minskade miljöeffekter har även uppmärksammats internationellt. Fortum finns återigen med på det globala DJSI World-indexet, där endast två andra finska företag funnits med. Det norska fondbolaget Storebrand utsåg Fortum till ett företag som uppfyller kriterierna för dess fonder. Endast investeringsobjekt som bär sitt ekologiska och sociala ansvar på bästa möjliga sätt utses. I sin internationella jämförelse utsåg Storebrand Fortum till det mest ansvarsfulla energibolaget. Bild 31.

10 10 (10) Klimatförändringen är vår gemensamma utmaning. Som jag tidigare beskrev tar vi den på allvar här på Fortum. Vi har inte väntat på att andra ska ta initiativ, utan vi har vidtagit åtgärder på egen hand. Vi har redan kunnat konstatera att det har varit rätt beslut. Våra val har skonat miljön och samtidigt ökat Fortums konkurrenskraft. Vi kommer att fortsätta på samma linje. Trots det känner vi stor ödmjukhet inför denna stora utmaning. Vi vet att dagens metoder inte kommer att vara tillräckliga i framtiden. Mycket beror dock på vår inställning, både bolagets och individernas. Vi lämnar alla ett fotspår på klimatet. Jag tror att Fortums fotspår kommer att fortsätta att utvecklas i en positiv riktning, eftersom det utgör ett klart konkurrensmedel. Vår utgångspunkt är att vi inte bara vill vara en del av problemet utan också en del av lösningen. Det är vad vi satsar på och vi tror starkt på att alla i vårt samhälle drar nytta av detta. Det gäller även er aktieägare, eftersom ett klimatvänligt energibolag har bättre förutsättningar för framgång och kommer att vara investerarnas val i allt större utsträckning. Ärade åhörare. I dag och långt in i framtiden står energibranschen i fokus för många slags uppmärksamhet. Det här är en bransch i konstant förändring och som är föremål för samhällets intresse. Det är uppenbart att klimatfrågan kommer att utgöra den största utmaningen i vår bransch framöver. Vi har byggt upp ett allt starkare Fortum, som är väl positionerat även inför denna utmaning. Jag tror att ni som Fortums ägare kan se framtiden an med tillförsikt.

Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006. Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar.

Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006. Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006 Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Verksamhetsåret 2005 var ett utmärkt år för Fortum. Vi

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS TAL VID BOLAGSSTÄMMAN 2005

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS TAL VID BOLAGSSTÄMMAN 2005 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS TAL VID BOLAGSSTÄMMAN 2005 Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar. Ärade aktieägare. Denna bolagsstämma är unik. För det första visade Fortum i fjol det bästa

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

En ansvarsfull framtid energi, miljö, samhälle

En ansvarsfull framtid energi, miljö, samhälle En ansvarsfull framtid energi, miljö, samhälle Mot en trygg och välmående framtid Grunden för ett tryggt välfärdssamhälle byggs i dag. De energibeslut som fattas nu har avgörande betydelse för hur vi lyckas

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer