31 kap. 14 kyrkoordningen.

Transkript

1 Befogenhetsprövning. Fråga om de omständigheter församlingen åberopat till stöd för sin begäran om befogenhetsprövning uteslutande var arbetsrättsliga. 31 kap. 14 kyrkoordningen. Kyrkorådet i X församling begärde inför beslut att vidta arbetsrättsliga åtgärder mot komministern A syftande till att hans anställning upphör, i första hand genom avskedande och i andra hand genom uppsägning, att domkapitlet skall göra en befogenhetsprövning enligt 31 kap. 14 kyrkoordningen. Som grund för sin begäran anförde kyrkorådet följande: "Skälet är att vi ser det som omöjligt att återupprätta den ömsesidiga förtroendeklyfta som med tiden blivit allt djupare. Efter många samtal med A och efter genomförd arbetsmiljökartläggning så ser vi det som omöjligt att ha honom kvar som anställd på grund av hans uteblivna insikt och förmåga till förändring. Hans oförmåga till samarbete skapar frustration och konflikter. Vi ser också att ha inte ställer upp på hur vi vill att församlingsarbetet skall bedrivas. Sammanfattningsvis så blir skälet till att avsluta anställningen samarbetssvårigheter och illojalitet " A bestred att saklig grund för uppsägning förelåg eller laglig grund för avsked förelåg. Han anförde att hans bestämda uppfattning är att en uppsägning eller ett avsked skulle strida mot kyrkoordningens regler om tillsyn från biskop och domkapitel vad gäller lära, utövande av vigningstjänsten eller efterlevnad av vigningslöftens. Han anförde därutöver bl.a. följande: "Han började sin anställning i X församling den 22 augusti I oktober 2005 uppstod meningsskiljaktigheter mellan honom som konfirmandpräst och församlingspedagogen om uppläggningen av och innehållet i den konfirmationsundervisning som bedrivs i X församling. Dessa meningsskiljaktigheter i förening med svåra disciplinproblem i gruppen gjorde att han i brev till konfirmandernas målsmän och till kyrkorådet avsade sig uppdraget som konfirmationspräst. I brev till kyrkorådet riktade han skarp kritik mot det sätt konfirmationsundervisningen var upplagd. Breven till konfirmandernas målsmän och till kyrkorådet gav upphov till stor indignation och alltsedan dess har kyrkorådet tillsammans med styrelsen för EFSföreningen i X arbetat på att få bort honom från komministertjänsten. EFS-föreningen i X sade den 29 mars 2006 upp det avtal rörande hans uppdrag som präst i föreningen. Under vintern, våren och sommaren 2006 har han vid flera tillfällen varit kallad till möten med kyrkorådets ordförande, vice ordförande och kyrkoherden och därvid har framförts önskemål om att han skall säga upp sig från tjänsten, då han inte kan bejaka det sätt på vilket konfirmationsundervisningen genomförs i församlingen; kritiska synpunkter har även kommit på att han hämtat inspiration från högkyrklig och gammalkyrklig tradition, använt kaftan i samband med huvudgudstjänster och förrättningar och burit prästskjorta och kavaj i sin tjänst i övrigt. Kyrkorådet har vidare riktat kritik mot honom för att han är osmidig och kantig. Han har utsatts för förtal och osakliga beskyllningar. I församlingen saknas aktuella delegations- och arbetsordningar liksom mål- och verksamhetsbeskrivningar och det finns en betydande administrativ oreda. Kyrkorådets ordförande går in och agerar i rena verkställighetsfrågor och kyrkoherdens ledarskap är svagt, på gränsen till obefintligt. Då han försökt få församlingen att nödtorftigt fungera har han kritiserats för detta. Den utredning av arbetsmiljön i församlingen som har utförts har inte genomförts på ett opartiskt och objektivt sätt utan skett utifrån de direktiv som kyrkorådet och kyrkoherden lämnat. Utredningen måste betraktas som en partsinlaga till stöd för kyrkorådets uppfattning. Församlingspedagogen i församlingen har beviljats tjänstledigt och har flyttat till Z. Själv möter han bara uppskattning och uppmuntran från de församlingsbor han träffar i olika sammanhang. Han, hustrun som är diakon och kantorn är ett mycket väl fungerande och samspelt lag i församlingen. De är emellertid helt nyanställda och de tre har dock haft mycket svårt att bli accepterade och uppskattade av övrig personal. Det är helt orimligt att han ensam skall bära ansvar och ta konsekvenserna för att arbetsplatsen blivit delad mellan två lag. Det finns inga sakliga skäl för uppsägning. Enligt hans

2 uppfattning är det uppenbart att det i realiteten och i grunden handlar om divergerande uppfattning såvitt gäller lära, utövande av vigningstjänsten och vigningslöften." Kyrkorådet utvecklade närmare på domkapitlets begäran vad man menar med "illojalitet" och har därvid anfört: Uttrycket avser inte lojalitet mot kyrkans tro och lära utan endast det arbetsrättsliga perspektivet. Rådet menar att en anställd har att vara lojal mot sin arbetsgivare och med dennes målsättningar och intentioner. Den anställde har att inrätta sig under att arbeta utifrån organisationens ordning och fattade beslut och avstå från att handla så att församlingsarbetet skadas. Kyrkorådet har utarbetat ett 11- punktersprogram i förhoppning att kunna hitta någon typ av förhållningssätt till varandra. Vid samtal med A den 4 juli 2006 klargjorde denne mycket tydligt att han inte ställer upp på flertalet av punkterna och att han inte såg någon direkt anledning att ändra ståndpunkt eller förhållningssätt. Hans samtalston var i hög grad oförskämd och aggressiv. As ovilja och oförmåga till samarbete skapar en illojalitet, då han väljer att gå sin egen väg och begär att få jobba ifred på sitt sätt. I en psykosocial kartläggning vid X församling gjord i maj 2006 av personalkonsulenterna B och C anfördes bl.a.: Förtroendeklyftan i församlingen är djup och allvarlig; förtroendet mellan kyrkoråd och komministern är ifrågasatt från bägge hållen. Enligt deras bedömning finns en ömsesidig misstro mellan komministern och ledningen, medarbetare och EFS som samarbetspartner. Förtroendet är skadat och det är tveksamt om det går att återskapa med rimliga resurser och inom acceptabel tid. A har tillade: Kyrkorådets ordförande är djupt engagerad i X EFS-förening och god vän med föreningens ordförande D och släkt med förre församlingspedagogen och han själv köpts ut av församlingen från anställning som kyrkvaktmästare. Riktigheten av allt som anförts i den psykosociala utredningen bestrids och utredningen har så låg standard att den inte till någon del kan läggas till grund för någon objektiv och saklig förståelse av arbetsmiljöproblematiken i X församling. Allt som anförts i kyrkorådets ordförandes skrivelse om hans person, personliga uppfattningar och ställningstaganden bestrids. Av inlagan framgår dock att tvisten har sin upprinnelse i olika värderingar och synsätt kring kyrka, ämbete och lära. Ingivet dokument med rubriken "Samarbete, förhållningssätt och intention" är starkt insinuant och implicerat att han skulle ha brustit i de avseenden som där anges. Alla påståenden om att han inte skulle vilja efterleva vad som där stadgas bestrids. X EFS-förening har cirka 40 medlemmar och detta utgör endast två procent av församlingens kyrkotillhöriga och är en tämligen marginaliserad företeelse. Vad som anförts i Ds inlaga om hans person, personliga uppfattningar, ställningstaganden och uppträdande bestrids i sin helhet. A har vid sammanträde med biskopen och domkapitelledamöterna E och F beretts tillfälle att lämna synpunkter i ärendet. Domkapitlet fann i beslut den 19 september 2006 att det inte förelåg hinder enligt 31 kap. 14 kyrkoordningen att vidta planerad arbetsrättslig åtgärd mot A. Som skäl för beslutet anförde domkapitlet efter att ha redogjort för innehållet i 31 kap. 14 kyrkoordningen följande: "Utredningen i ärendet ger vid handen att grunden för ifrågasatt arbetsrättslig åtgärd från kyrkorådets sida är samarbetssvårigheter och bristande lojalitet mot rådets målsättningar och intentioner om vad församlingens arbete skall avse. Domkapitlet finner klarlagt genom utredningen att det väsentliga skälet för ifrågasatt uppsägning eller avsked är att kyrkorådet anser att samarbetet inom församlingen inte fungerar med A som komminister. Därtill kommer att han inte synes kunna inordna sig under de samverkansbeslut som tidigare beslutats, vilket fått ekonomiska följder för församlingen. As påståenden om att rådets beslut grundar sig på skiljaktigheter i lärofrågor saknar grund i det föreliggande materialet.

3 Domkapitlet anser inte att det tilltänkta beslutet skulle strida mot kyrkoordningens regler om lära, utövande av vigningstjänsten eller efterlevnad av vigningslöften." A överklagade domkapitlets beslut och yrkat att beslutet skall upphävas. A åberopade stöd för överklagandet bl.a. följande: "Kyrkorådets synpunkter avseende illojalitet är alltför svepande och precisa för att kunna läggas till grund för ett beslut om avsked alternativt uppsägning. I kyrkorådets brev av den 27 augusti 2006 till domkapitlet anges att arbetstagaren skall vara lojal mot sin arbetsgivare och med dennes målsättningar och intentioner. Alldeles oavsett detta saknas konkretiseringar på vilket sätt som han grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren i detta avseende. Det enda som anges är att han är ovillig och oförmögen till samarbete. Han bestrider att han agerat illojalt och att det skulle föreligga grund för avsked alternativt uppsägning. Härutöver anför kyrkorådet att det skulle föreligga samarbetssvårigheter med innebörd att det existerar samarbetsproblem för vilka han skulle vara ansvarig för på så vis att det ligger rättslig grund för arbetsgivaren att avsluta anställningen. Han bestrider att det föreligger en sådan rättslig grund. Att det föreligger meningsskiljaktigheter kan vitsordas. Men olika uppfattningar i vissa frågor kan inte utgöra en saklig grund för avsked eller uppsägning. Under alla förhållanden bestrider han att den aktuella problematiken emanerar från honom. Sammanfattningsvis bestrider han att det föreligger saklig grund för uppsägning eller laglig grund för avsked. Inför införandet av befogenhetsprövning i kyrkoordningen uttalade en hel del remissinstanser att det inte kan uteslutas att en uppsägning sker av en anledning som egentligen är att hänföra till lära och utövande av kyrkans vigningstjänst, men som uttrycks som samarbetssårigheter eller andra personliga skäl. Man uttryckte vidare att det skulle innebära en begränsning av predikstolens frihet och göra prästen beroende av kyrkorådet vid utövande av kyrkans vigningstjänst. Denna fråga menar jag har inte tillräckligt belysts av domkapitlet inför beslutet om befogenhetsprövning Någon prövning av föreliggande arbetsrättslig lagstiftning tycks domkapitlet inte ha gjort, utan man har baserat sitt beslut på tämligen diffusa uppgifter, som innebär att han har berövats rätten att få en korrekt och rättvis bedömning av situationen " Svenska kyrkans överklagandenämnd (Elisabeth Palm, Catharina Segerbank, Hans- Olof Hansson, Sture Johansson och Karl Erik Olsson) anförde i beslut den 17 januari 2007: Enligt 2 kap. 1 fjärde stycket kyrkoordningen skall församlingen bl.a. anställa och avlöna personal, om detta inte är en uppgift för en kyrklig samfällighet som församlingen ingår i. Av arbetsrättsliga regler följer att församlingen, eller i förekommande fall den kyrkliga samfälligheten, i egenskap av arbetsgivare beslutar om uppsägning, avsked, disciplinära åtgärder och omplacering. Beslut om uppsägning, avskedande eller omplacering av en präst och beslut om disciplinär åtgärd mot en präst får dock, enligt 31 kap. 14 kyrkoordningen, fattas endast om domkapitlet vid en s.k. befogenhetsprövning har funnit att beslutet inte skulle strida mot kyrkoordningens regler om tillsyn från biskop och domkapitel vad gäller lära, utövande av vigningstjänsten och efterlevnad av vigningslöften. Syftet med bestämmelsen om befogenhetsprövning är att garantera "predikstolens frihet". I bestämmelsens förarbeten (CsSkr 1999:3 s f.) ansågs det inte kunna uteslutas att en uppsägning, ett avskedande eller en omplacering skedde av anledning som egentligen var att hänföra till lära och utövandet av kyrkans vigningstjänst men som uttrycktes som samarbetssvårigheter eller andra personliga skäl. Motsvarande argument ansågs även göra sig gällande i fråga om disciplinära åtgärder. Om domkapitlet vid sin prövning skulle finna att ett sådant beslut skulle strida mot reglerna om tillsyn från

4 domkapitel och biskop förutsätts det att domkapitlet vidtar åtgärder utifrån sin tillsynsfunktion. För att domkapitlet skall kunna göra en befogenhetsprövning måste arbetsgivaren ange dels vilken åtgärd som arbetsgivaren planerar att vidta, dels grunderna för den planerade åtgärden och de faktiska omständigheter hänförliga till respektive grund som åberopas (jfr beslut 13/01 och 16/03). Vid prövningen skall avgöras om just den planerade åtgärden skulle kunna strida mot reglerna om tillsyn från domkapitel och biskop. Detta innebär att det inte är möjligt för arbetsgivaren att vidta någon annan åtgärd än den som prövats av domkapitlet. Det förtjänar att framhållas att domkapitlets befogenhetsprövning inte innefattar en prövning av om den planerade åtgärden är adekvat eller riktig utifrån gällande arbetsrättsliga föreskrifter och avtal. Det är också av yttersta vikt att det sker en noggrann skriftlig dokumentation av de förhållanden och omständigheter som åberopas till stöd för en begäran om befogenhetsprövning. Domkapitlet bör givetvis ha ett tillräckligt underlag för att kunna pröva om den avsedda åtgärden beror på omständigheter hänförliga till lära m.m. eller om den varit uteslutande arbetsrättsligt motiverad. Av As uppgifter framgår att han under vintern, våren och sommaren 2006 vid upprepade tillfällen varit kallad till möten med kyrkorådets ordförande, vice ordförande och kyrkoherden. I ärendet föreligger dock ingen dokumentation av vad som förevarit vid dessa sammanträffanden, men det kan antas att möten har varit föranledda av ett missnöje med As sätt att sköta sitt arbete. Överklagandenämnden anser, till skillnad från domkapitlet, att man inte av den i ärendet föreliggande utredningen kan dra slutsatsen att de omständigheter församlingen åberopar till stöd för sin begäran om befogenhetsprövning uteslutande är arbetsrättsliga. Det är istället snarast så att dessa omständigheter närmast synes vara att hänföra till sådant som skulle kunna föranleda domkapitlet att göra en prövning utifrån aspekten utövande av vigningstjänsten och efterlevnad av vigningslöftena och att domkapitlet borde ha vidtagit adekvata åtgärder utifrån sitt tillsynsansvar, utöver vad som redan har gjorts (se Överklagandenämndens beslut 2/07). Några ytterligare sådana åtgärder har inte redovisats i ärendet. Det har heller inte framkommit om kyrkoherden eller kontraktsprosten på något sätt har agerat och i så fall hur. Det har mot ovanstående bakgrund inte funnits förutsättningar för domkapitlet att förklara att de avsedda arbetsrättsliga åtgärderna inte skulle strida mot kyrkoordningens regler om tillsyn från biskop och domkapitel vad gäller lära, förvaltning av vigningstjänsten och efterlevnad av vigningslöften. Överklagandet skall således bifallas och domkapitlets beslut undanröjas. Överklagandenämndens beslut får enligt 16 kap. 7 kyrkoordningen inte överklagas. Överklagandenämndens beslut: Överklagandenämnden undanröjer domkapitlets beslut. Sökord: Befogenhetsprövning. Ärendenummer ÖN

5 Beslut 1/07