Förstudie inom projektet Baltic Energy Cetehallen AB, Ramsele. Linn Larsdotter för Baltic Energy Härnösand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie inom projektet Baltic Energy Cetehallen AB, Ramsele. Linn Larsdotter för Baltic Energy 24.08.2012 Härnösand"

Transkript

1 Förstudie inom projektet Baltic Energy Cetehallen AB, Ramsele Linn Larsdotter för Baltic Energy Härnösand

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Behov Syfte Omfattning och avgränsning Genomförande Cetehallen AB Verksamhetsbeskrivning Ingångsdata Energibehov Elförbrukning Energiförbrukningens fördelning Nulägesanalys och åtgärdsförslag Byggnad Energiförsörjning Livsmedelskyla Ventilationssystem Belysning Uppvärmning och avkylning Tappvarmvatten Entré Frikyla Snökyla Älvkyla Berg-/jordkyla Solkyla Lönsamhet Inledande LCC-kalkyl Lönsamhet solfångare Investeringsstöd Isolering Materialval Kalkyl för tilläggsisolering Begreppsförklaring Diskussion Slutsats Litteraturförteckning

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under år 2009 genomförde Energimyndigheten en kartläggning över livsmedelsbutiker, gallerior och övrig handel. Projektet STIL2 upprättade energiinventeringar som visar att de svenska handelslokalerna i genomsnitt har en specifik energianvändning på 256 kwh per kvadratmeter och år. (1) Resultatet av inventeringarna visar också att det finns en teknisk potential att minska elförbrukningen för belysning, fläktar och livsmedelskylar med 35 kwh per kvadratmeter och år. Detta motsvarar 20 % av den totala elanvändningen. Inom handelssektorn är därmed effektivisering ett stort intresse när dessa installationer svarar för 70 % av elbehovet, exklusive elvärme.(1) Det ökade intresset för energieffektivisering blir också allt mer märkbart på grund av den osäkra prognosen av det framtida elpriset. STIL2 fann även att livsmedelsbutiker är den mest energiintensiva butikstypen och har i genomsnitt ett energibehov på 399 kwh per kvadratmeter och år. (1) En förklaring kan vara den stora mängden kyl- och frysanläggningar som krävs vid hantering och förvaring av livsmedelsvaror. Enligt BeLivs, Energimyndighetens Beställargrupp Livsmedelslokaler, så bedöms energieffektiviseringspotentialen för enbart livsmedelsanläggningar år 2012 till mellan %. (2) Denna förstudie av Cetehallen AB i Ramsele ingår i projektet Baltic Energy som har en målsättning att främja nya småskaliga sätt att producera miljöanpassad energi, såsom exempelvis frikyla och geotermisk energi. Man vill därmed stödja fastighetsägare som har intresse av att konvertera till mer hållbara installationer och visa på möjligheten att effektivisera de befintliga. 1.2 Behov Livsmedelsbutiker förbrukar ca 3 % av Sveriges totala elanvändning, ungefär 4 TWh. Kylning av varor står för hela 50 % av denna elförbrukning i butiken. (2) Mellan år 1990 och 2009 har livsmedelshandelns elanvändning ökat från 257 till 309 kwh per kvadratmeter och år, exklusive elvärme. (1) Det tyder på att försäljningen av frysta och kylda varor har ökat, vilket också leder till ett förhöjt behov av livsmedelskyla, uppvärmning, belysning, ventilation etc. Cetehallen AB är en ICA nära-butik med en total yta på 973 m 2. Som ICA nära-butik är verksamheten beroende av väl genomtänkta installationer, såsom komfortkyla och värme för kunder och personal. Man har även ett stort behov av belysning, pumpar, fläktar och datorer. Butiken har också en chark där varm- och kallvatten är en förutsättning, samt att det finns mer energikrävande utrustning som en grill. 2

4 1.3 Syfte Studien syftar till att presentera ett underlag för att bedöma huruvida verksamheten har en möjlighet att konvertera nuvarande installationer till mer miljöanpassad energiteknik. Fokus kommer att ligga på potentialen för utveckling av det befintliga kylsystemet, med inriktning mot frikyla och geotermisk energi. Man vill också visa på möjligheter för verksamheten att minska sin energiförbrukning. Målet är därmed att studera möjliga alternativ till dagens energiprocesser i verksamheten som kan leda till mer hållbara lösningar, såväl ekonomiskt, tekniskt som miljömässigt. 1.4 Omfattning och avgränsning Denna förstudie omfattar en objektiv utredning av miljövänlig energiteknik som kan vara aktuell för verksamheten. Eftersom studien inte innehåller en fullständig analys av alla parametrar så utelämnas vissa processer med anledning av studiens avgränsning. Exempel på en sådan process är butikens avfrostningsteknik och problematik med isbildning, där luftfuktighet är en avgörande faktor. Viss teknisk- och tidsbegränsning gör också att de åtgärdsförslag som presenteras har behov av vidare granskning innan åtgärder vidtas. På grund av utrustningens ålder och en ofullständig OVK gjordes en bedömning att det inte var intressant att uppskatta data från installationernas ingångsvärden. Med en snäv tidsplan fanns heller ingen möjlighet att genomföra mätningar på fastighetens energifördelning. Under dessa förutsättningar har istället data som funnits tillgänglig för butiken använts tillsammans med underlag från energifördelningen inom svensk livsmedelshandel enligt Energimyndighetens projekt STIL2. Det har inneburit att en del antaganden har gjorts med anledning av brist på information. När dessa antaganden används i studien kommer det att understrykas. 1.5 Genomförande Fas 1: För att få en bred uppfattning av Cetehallens verksamhet gjordes ett besök 19/6-12. Detta besök hade som syfte att genomföra en energiinventering av lokalerna och kartlägga verksamhetens behov och alternativ. Fas 2: Nästa steg innebar insamling och bedömning av material rörande den totala energianvändningen som skedde i samarbete med fastighets-/ verksamhetsägaren. Ytterligare två besök gjordes i Ramsele den 26/6-12 och 4/7-12 för att inhämta material, ta bilder och ställa kompletterande frågor. Fas 3: I nästa steg genomfördes ritningsgranskning och beräkningar med bland annat information från samhällsbyggnadskontoret i Sollefteå som grund. Förstudien sammanställdes som ett resultat av materialets analys under dessa tre faser. 3

5 2. Cetehallen AB 2.1 Verksamhetsbeskrivning Cetehallen AB är en ICA nära-butik belägen cirka 80 km nordväst om Sollefteå, i tätorten Ramsele. Öppettiderna är mellan 9-19 på vardagar och mellan 9-17 och under lördag och söndag. Butiken har därmed 63 öppna timmar en vanlig arbetsvecka. 2.2 Ingångsdata Företag: Cetehallen AB Kontaktperson: Jonne Nordin Telefon: Fastighetsnummer: Ramsele Nyland 1:23 Adress: Storgatan 7, Ramsele E-post: Area: 973 m 2 Vattenförbrukning 2011: 198 m 3 Total energiförbrukning 2011: kwh/år Total energiförbrukning 2011 (per m 2 ): 433,2 kwh/m 2 per år Total energiförbrukning (kwh) Total energiförbrukning (kwh/m 2 ) 463,9 433,2 436,2 Den uppskattade totala energiförbrukningen under år 2012 ansätts till kwh och 436,2 kwh/m 2. Dessa värden bör i praktiken dock bli aningen lägre än trenden, på grund av åtgärder som vidtagits det senaste året med utbyte av frysdiskar i april För energiförbrukningens månadsfördelning se avsnitt 3, Energibehov. 1 Den totala energiförbrukningen för år 2012 är en prognos där mätdata för perioden jan-maj har kompletterats med ett medelvärde av perioden juni-dec för år 2010 och

6 3. Energibehov 3.1 Elförbrukning Cetehallens inköpta energitillförsel består av elenergi. När fastighetens elmätare registrerar den totala energiförbrukningen visas resultatet i form av en konflikt mellan värmebehovet, som är störst under vintermånaderna, och kylbehovet som är drivande under sommaren. Samtidigt har värme- och kylbehovet ett starkt samband till varandra, där förluster från kyldiskarna ökar värmebehovet. På samma sätt gör fastighetens uppvärmning att också kylbehovet växer. Som resultat är Cetehallens inköpta energibehov som lägst under försommarmånaderna april-juni och höstmånaderna september-oktober, se Figur 1. Energi (kwh) Elförbrukning Cetehallen Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Tid (månad) Figur 1. ICA-butikens elförbrukning under år 2010, 2011 och de fem första månaderna under Som figuren visar representerar de blå staplarna eltillförseln under år 2010, de röda år 2011 och de gröna år 2012, till och med maj. Enligt grafen så ökar energiförbrukningen under sommarperioden juli och augusti, där kylbehovet troligtvis uppnår sin största förbrukning. I stapeldiagrammet kan man också urskilja perioden då frysdiskarna installerades, i april Mellan månaderna mars och maj 2012 skiljer det 4235 kwh, men detta säger dock lite om de nya frysdiskarnas minskade elkonsumtion. För att bedöma energibesparingen behöver man istället studera förbrukningen för just kylbehovet och gärna jämföra motsvarande period under flera år bakåt. Anledningen till att år 2010 hade ett så högt elbehov under december månad, jämfört med januari 2011, kan troligen förklaras med en kall månad i december Inga större förändringar i Cetehallens energisystem gjordes under denna period. I övrigt infördes LED-belysning under 2010 som enligt fakturor sparar 5000 kwh/månad. 5

7 3.2 Energiförbrukningens fördelning Med endast information om den totala användningen blir energifördelningen hos de olika komponenterna svår att bedöma. Energimyndighetens inventeringar av livsmedelsbutiker inom projektet STIL2 ger däremot en användbar uppskattning. Där sammanfattas medelvärdet av svenska handelsbutikers energibehov, fördelat på de mest krävande installationerna, se Figur 2. Energiförbrukning svenska livsmedelsbutiker (STIL2) 6% 3% 2%1% 6% 22% 23% 37% Livsmedelskyla Belysning Uppvärmning Verksamhetsel Fläktar Pumpar Övrig fastighetsel Komfortkyla Figur 2. Energibehovets fördelning inom svenska livsmedelsbutiker år 2009, enligt STIL2. Men då Cetehallen är utrustad med LED-lysrör bör den procentuella energiförbrukningen hos belysningen vara betydligt lägre är medelvärdet. Samtidigt kan det antas att ventilationsaggregaten är mindre eleffektiva än den svenska medelbutikens, med tanke på att systemen installerades redan 1968 och blev ombyggd Även uppvärmningen på Cetehallen antas kräva mer på grund av Ramseles nordliga inlandsklimat. Med dessa antaganden som grund redovisar Figur 3 en grov uppskattning av den specifika energiförbrukningens fördelning för butiken, utifrån den generella energiförbrukningen i Figur 2. Energiförbrukning uppskattad Cetehallen 8% 6% 2% 1% 8% 25% 10% 40% Livsmedelskyla Belysning Uppvärmning Verksamhetsel Fläktar Pumpar Övrig fastighetsel Komfortkyla Figur 3. Energibehovets fördelning för Cetehallen vid grov uppskattning. 6

8 4. Nulägesanalys och åtgärdsförslag 4.1 Byggnad Cetehallens ursprungliga byggnad uppfördes 1963, och en påbyggnad med bland annat kontor och personalrum tillkom i mitten på 70-talet. En ytterligare utbyggnad genomfördes 1988 som nästan fördubblade Cetehallens golvyta. Under en okulär rundvandring på taket konstaterades att ursprungsbyggnaden har en takisolering av gullfibermatta som uppskattas till 20 cm, med spår av hoptryckning. Åtgärdsförslag: Förstärk takisoleringen på ursprungsbyggnaden med sprutad lösull. Tilläggsisolera genom att addera cm och lämna utrymme för luftspalt mellan isolering och yttertaket för att driva ut fukt. Ungefär 15 % av värmen i ett svenskt genomsnittshus försvinner ut genom taket. För att minska värmeförlusterna är det viktigt att ytterväggar, tak och grund är ordentligt isolerade. Varm luft stiger, vilket gör det extra viktigt att ha en välisolerad vind. Att tilläggsisolera med lösull på vindsbjälklag är den vanligaste och den mest effektiva metoden idag. (3) En investering i förstärkt isolering är en relativt billig och enkel åtgärd på en fastighet, sett till mängd sparad energi. Kostnaderna består av isoleringsmaterial, arbetsinsats för att få isoleringen på plats samt eventuella tilläggsarbeten för att säkerställa god ventilation och eventuellt gångbroar m.m. Se avsnitt 7, Isolering. 4.2 Energiförsörjning Verksamheten har en årlig energiförbrukning på 433,2 kwh/m 2, uppmätt under Vid jämförelse med genomsnittet av Sveriges livsmedelsbutiker, med ett energibehov på 399 kwh/m 2, så kan man konstatera att det fortfarande finns stor potential att genomföra energibesparingar. Och eftersom Cetehallens inköpta energitillförsel idag endast består av el, så är en jämförelse mellan alternativa energikällor av stort intresse. 7

9 Åtgärdsförslag: Byggnaden har ett delvis horisontellt tak med en yta på ungefär 970 m 2 som kan vara intressant för installering av solceller. Enligt Energimyndigheten genererar en anläggning på 1 kw, som är placerad rakt mot söder med graders lutning i Sverige ungefär 850 kwh per år, och tar upp en yta av drygt 8 m². Det innebär att en yta på 800 m 2 utrustad med solceller kan producera 20 % av den el som Cetehallens fastighet förbrukade under För att kunna göra en grundligare bedömning om en möjlig installations lönsamhet krävs dock mer avancerade uppgifter såsom ytans solinstrålning och antal soltimmar per år, specifikt för Ramsele. För en satsning på nätanslutna solcellssystem kan man idag få upp till 45 % i statligt investeringsbidrag. Dagens stöd gäller dock för installationer som slutförs senast den 31 december 2012, och vid en eventuell investering bör man vara medveten om de krav som införs Det kan eventuellt också krävas en ansökan om bygglov innan man påbörjar en installation. (4) 4.3 Livsmedelskyla Eftersom kylning av matvaror står för omkring hälften av elanvändningen i livsmedelsbutiker, exklusive uppvärmning, så kan en optimering av kylanläggningen vara en bra investering. I samband med att Cetehallen omvandlades till en ICA-närabutik under våren 2008 skedde ett byte till dörrförsedda kyldiskar. I april 2012 genomfördes nästa etapp där frysdiskarna ersatts av nya enheter utrustade med dörrar och lock. Kvar finns idag ett mindre antal kylar som saknar dörrar och lock, men som har nattäckning och gardiner fördragna när butiken är stängd. Åtgärdsförslag: De kylar som ännu inte har ersatts av nya bör vara förtäckta under butikens alla stängda timmar. En investering i att ersätta även de kvarvarande gamla kyldiskarna borde övervägas. Med dörrar på en kyl- och frysanläggning kommer många fördelar, så som minskad temperaturförlust, sänkt temperatur och jämnare kylfördelning vilket leder till ökad livsmedelskvalité och ett minskat kylbehov. 8

10 4.4 Ventilationssystem Generellt sett har en handelslokal sin ventilation påslagen i genomsnitt fyra timmar längre än vad butikerna har öppet. Genom att halvera den tiden till två timmar skulle det vara möjligt att spara 60 GWh per år. En nästan lika stor besparing kan uppnås genom att byta ut just äldre ventilationsaggregat till mer effektiva. Cetehallens ventilationssystem bidrar till fastighetens klimatvärme och kyla, samt förser lokalerna med god luftkvalité. Det ursprungliga systemet installerades tillsammans med byggnaden 1963 och har sedan utvecklats vid ett flertal tillfällen under åren. Idag återför ventilationen även återvunnen värme från kylmaskinernas kondensorer till butiken, se avsnitt 4.6, Uppvärmning och avkylning. Åtgärdsförslag: För god driftsekonomi ska ventilationsaggregaten ha elenergieffektiva fläktar och god värmeåtervinning. En första besparing kan göras genom att serva och förnya aggregaten. En sådan åtgärd kan vara att byta till direktdrivna ventilationsaggregat med värmeväxling som styr luftmängden. Rengör också regelbundet kanaler, ventiler och fläktar. Även byten av filter är en viktig och kostnadseffektiv åtgärd. Samtidigt bör man också komplettera med servicevakter som larmar vid störningar, alternativt införa strikta servicerutiner som kontinuerligt kontrollerar systemets skick. Det inledande arbetet bör också fokusera på att minska drifttiden. Installera behovsstyrd ventilation, förslagsvis med hjälp av CO 2 -givare, med lägre flöden på vintern och vid låga koldioxidhalter. Då kan drifttid och luftflöden anpassas till behovet. Detta är dock endast möjligt vid ett byte till direktdrivna ventilationsaggregat. Det nuvarande ventilationssystemet har ingen värmeåtervinning ur frånluften, något som kan vara möjligt i ett så kallat FTX-system. Detta innebär att man återvinner den utgående frånluftens värme genom att överföra en del av energiinnehållet till den ingående tilluften. Detta bör vara högintressant om det rent systemmässigt är möjligt att sammanföra frånluft/tilluft i en modern roterande värmeväxlare. Då Cetehallens fastighet idag har en anmärkning på en del av sin OVK (systemnummer TF1/FF) är det inte aktuellt att göra några övriga beräkningar på luftflöden. Efter godkänd inspektion kan en ny studie vara möjliga för att utreda potentialen för optimering av ventilationssystemet. 9

11 4.5 Belysning Ljussättning i butiker har blivit ett viktigt verktyg för att exponera varor för kunden. Detta är en del av förklaringen till livsmedelhandelns ökade energikonsumtion. Cetehallen har öppet 10 timmar per dag under vardagarna och är i stort behov av belysning året runt, delvis eftersom butiksdelen saknar fönster. Majoriteten av fastighetens nuvarande belysning består av LED-lysrör, sedan 2 år tillbaka, och resterande består av T5- och T8-belysning. Dessa är relativt moderna och energisnåla installationer. LED-lampor har dubbla fördelar, de både drar mindre el och avger mindre värme. Butiken har dock ingen automatisk tändning och släckning, utan all belysning styrs manuellt. Detta ökar risken att oönskad belysning glöms bort en längre tid, exempelvis i källarlokalerna där aktiviteten är mindre. Åtgärdsförslag: Släck ljuset när det inte behövs och se över var behovet för belysningen egentligen finns i butiken. Man bör även överväga att installera ljussensorer, rörelsevakter eller tidur som släcker lampor när ingen är i lokalerna. 4.6 Uppvärmning och avkylning Butikens lokaler utnyttjar idag återvinning från kylmaskinernas kondensorvärme. Köldbäraren, brinen, är i dagsläget glykol som transporterar energi på den kalla förångarsidan. Glykol är dock en relativt icke-effektiv energibärare när temperaturen sjunker. Värmeöverföringsegenskaperna försämras snabbt på grund av laminärt flöde som uppstår till följd av en ökad viskositet. Generellt kan man säga att det inte finns någon idealisk köldbärare för alla applikationer. Man måste alltid ta reda på vilka krav som varje enskild köldbärare ställer på systemutformning och materialval. Köldbärare bör väljas med avseendena på vilket temperaturområde den ska arbeta i och hur systemet är uppbyggt. Den ska vara lätt att pumpa, inte orsaka slitage eller korrosion i systemet samt arbeta i temperaturer under 0 C. 10

12 Man bör också ta hänsyn till de miljöfarliga effekterna vid läckage som kylmaskinens kemikalier bidrar till, såsom ozonpåverkan och växthuseffekt. En energibärare bör inte vara brandfarlig, giftig eller ostabil, samtidigt som den ska vara förenlig med alla andra material i systemet. Dagens värmeåtervinning från kylmaskinernas kondensorvärme återförs idag till butiken, och när denna temperatur inte når upp till det önskade börvärdet aktiveras ett el-batteri som värmer upp luften till den begärda temperaturen. Detta el-batteri vill man i möjligaste mån undvika att aktivera eftersom eluppvärmning är ett enormt resursslöseri, med avseende på exergi. Åtgärdsförslag: Då butiken idag värms med el kan en värmepump vara ett gott alternativ, trots att det indirekt fortfarande krävs el. Finns andra möjligheter till hands, som exempelvis fjärrvärme med biobränslebas, bör detta analyseras i ett bredare perspektiv. Det bör också utredas om man kan effektivisera dagens återvinning av kylmaskinernas kondensorvärme med en ny värmepumpslösning. En eventuell värmeåtervinning från kylmaskinerna för ost- och grönsaksdiskarna bör också utredas, något som inte görs idag. Som tidigare nämnts så sker det heller ingen återvinning av frånluften, i ett så kallat FTXsystem, något som bör vara kostnadseffektivt, samt markant minska behovet av elbatteriet, se avsnitt 4.4, Ventilationssystem. Man kan också återvinna värmen som kommer från kylmaskinrummet genom att sätta in en frånluftsvärmepump som fördelar värmen där behov finns i önskade delar av fastigheten, alternativt för att värma tappvarmvatten. Idag skickas denna energirika frånluft direkt ut ur byggnaden. I övrigt bör man överväga när kostnaden för driften motiverar en nyinvestering av kylmaskiner, då dagens är av det äldre slaget. Exempel på ett framtida alternativ är butiker som har börjat använda koldioxid som köldmedium i anläggningar med såväl kaskad- som transkritiska system. (5) ICA Kvantum i Vara har en så kallad CO 2 -transkritisk anläggning. Den är direktverkande vilket innebär att koldioxid i kylmaskinerna kyler diskarna direkt. Ett direkt system är både energieffektivare och koldioxid har mindre miljöpåverkan jämfört med syntetiska köldmedier. (6) 11

13 4.7 Tappvarmvatten Cetehallens vattenförbrukning under 2011 var 198 m 3. Fastighets-/ verksamhetsägaren Jonne Nordin uppskattar grovt att minst 50 % av denna förbrukning går till varmvatten. Idag värms varmvattnet upp med hjälp av en elberedare. Åtgärdsförslag: Eftersom butiken har ett varmvattenbehov året runt så bör man utreda möjligheten att värma upp vattnet genom att återvinna värmen från kylmaskinrummet, eller frånluften med hjälp av en frånluftsvärmepump. En lösning kan också vara att installera solfångare för tappvarmvattnets uppvärmning. En installation bör dock förstärkas med elberedaren under vintermånaderna då anläggningen inte är lika effektiv. En eventuell lönsamhet kan utredas vidare, se avsnitt 6.2, Lönsamhet solfångare. I övrigt bör även snålspolande munstycken bli en kostnadsoch energibesparing. 4.8 Entré Vid kassorna finns idag elelement för att värma personalen som utsätts för ett kallt drag under de kalla månaderna. Vid den okulära inventeringen så konstaterades att det inte borde bero på de närliggande kyldiskarna, utan snarare från ett undertryck i lokalen som gör att uteluft sugs in genom entrén. Åtgärdsförslag: En lösning kan vara att öppna upp ett överluftsdon vid pantautomaterna som skapar ett utsug. Den inkommande kalla luften från entrén kan då föras ut den vägen, istället som idag sugas in i butiken. Därmed kan man undvika den låga temperaturen vid kassorna och behovet av element försvinner. Enligt en grov uppskattning kan man minska elanvändningen per element med 1300 kwh per år, om man antar att ett element har en effekt på 1000 W och används under 50 timmar i veckan under oktober-mars. En annan tänkbar lösning kan vara att installera en automatisk dörr även vid den inre entrén och kompletterar med en luftridå. Målet är i detta fall att bilda en luftsluss som bromsar upp, och hindrar kall luft från att dra in i butiken. 12

14 5. Frikyla Med frikyla menas teknologi som använder naturens egna resurser för att kyla anläggningar och byggnader. Exempel på frikyla är älv-, snö-, havs-, berg- och solkyla. Metoden är baserad på den omvända principen av en värmepump, det vill säga att man leder bort energi från det önskade kylobjektet. När kylning av livsmedel förbrukar nästan 50 % av svenska livsmedelsbutikers elenergibehov, exklusive uppvärmning, finns det stor vinning i att se över sin försörjning av kyla. Här nedan följer en sammanfattning av dessa tekniker, och potentialen för Cetehallen att investera i frikyla. 5.1 Snökyla Snökyla är från början en gammal metod som återfått ett uppsving i och med stigande elpriser. En snöanläggning består av ett snölager, genom vilket ett kylmedium, vanligen vatten, cirkulerar och smälter snön. Kylmediet pumpas till en värmeväxlare för att sedan återcirkulera genom snölagret. Den lågvärdiga energin transporteras vidare för att kyla ändamålet. Snölagret kan bestå av en gjuten grop eller ett bergrum. För att minska förluster vid värmetransport i luft och mark isoleras snöreservoaren med exempelvis flis. Figur 4. Ett exempel på hur en snöanläggning kan kyla Cetehallen. Tekniken tillämpas idag på Sundsvalls sjukhus med goda resultat. Snökyla-anläggningen vid Sundsvalls sjukhus är idag den enda anläggning i Sverige som använder metoden att lagra kyla från snö och is. I säsongslagret samlas snö under vintertid för att förse sjukhuset med komfortkyla, samt kyla för medicinsk utrustning och servrar. Anläggningen stod klar år 2000, och under genomfördes ett antal effektiviseringsåtgärder som idag ger lagret en kapacitet på m 3 snö och maxeffekt 3,8 MW. 13

15 En eventuell möjlighet för Cetehallen att bygga en snöanläggning är beroende av många faktorer. De frågor som man i första skedet bör ställa är: o Finns det tillräckligt stor tillgång på snö i Ramsele? o Finns det en markyta stor nog att rymma snölagret på? o Är en konvertering till snökyla ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt försvarbart i jämförelse med dagens installationer? Snötillgång: Andelen snö varierar från år till år. Ramseles geografiska placering bör dock ge en fördel när det gäller medelvärdet på snömängd under ett år. För att närmare avgöra om en snökyla-anläggning har nog tillgång på snö under en vintersäsong krävs en metrologisk bedömning. Om den årliga mängden inte är tillräcklig bör det naturliga snölagret kompletteras med konstsnö. Yta: Idag tippas Ramseles snööverskott i Ångermanälven där det finns nipor som ger en bra fallhöjd. Det finns också en gammal deponiplats, men som är belägen utanför tätorten. Detta gör att det kan finnas en efterfrågan på en mer lokal placering. Dock är dagens snötipp avgiftsfri och gör att det kan bli svårt att få inkomster från de som vill lämna sin snö på lagret, något som anläggningen i Sundsvall gör. De tar idag ut en avgift på 10 kr/m 3 snö. Effektivitet: Systemets verkningsgrad är starkt beroende av den avsmältning som sker till omgivningen via värmetransport. Ett effektivt sätt att minska på förluster är att ha en så liten ytterarea som möjligt, i förhållande till lagervolymens storlek. En liten area leder också till att mindre bearbetning av ytskiktet krävs, samt att mängden isoleringsmaterial minskar. I övrigt är vattennivån och dimensionen på rören två påverkande faktorer vid effektökning. Ekonomi: Sedan snöanläggningen i Sundsvall byggdes år 2000 har man lyckats minska den sammanlagda drift- och kapitalkostanden till 0.60 kr/kwh (inkl. bidrag). Det går att jämföra med den alternativa kostnaden för kyla från konventionella kylmaskiner som är minst 0.80 kr/kwh. Man har också uppnått en reducering av elenergibehovet med drygt 90 %. Alltså gör man en ekonomisk och miljömässig vinst under driften, jämfört med om man hade använt det gamla systemet med kylmaskiner. Investeringskostanden däremot är förhållandevis stor. 14

16 Fördelar: o Man minskar behovet av köldmedier och därmed hanteringen av kemikalier och dess system- och miljöpåverkan. o Man minskar elanvändningen jämfört med konventionella kylkompressorer, vilket leder till en minskad klimatbelastning i form av reducerade CO 2 -utsläpp. o Man skapar en snödeponi som kan korta ner dagens snötransporter. o Driftsäker. Snöanläggningen i Sundsvall har inte haft några driftstopp eller större störningar under de 12 år som anläggningen varit verksam. o Metoden renar förorenad snö som annars hade lämnat miljögifter på den ordinarie snötippen. Nackdelar: o Kräver stor markyta. o Är beroende av vintrarnas nederbörd. o Har behov av komplement med konstgjord snö. o Blir inte lika kostnadseffektivt om man tvingas tillverka stora delar konstsnö. Sammanfattning: Eftersom snökyla är en teknik som kräver en stor yta avsedd för snölagret, så är en snökyla-anläggning inget lämpligt kylsystem för Cetehallen då den omkringliggande ytan på fastigheten används till parkering. Om man däremot kan lösa lagrets placering så vore det intressant för en vidare utredning. Ramsele har en stadig nederbörd av snö varje år vilket annars är en bra förutsättning för att metoden ska bli lönsam. Om man samtidigt kan samarbeta med Trafikverket och andra aktörer som har ett överskott på snö, så bör inte snötillgången vara den begränsade faktorn. Då är frågan om en anläggning kan bli vinstgivande mer komplicerad, vilket först kräver mer djupgående beräkningar innan en bedömning kan göras. 5.2 Älvkyla Faxälven är en fjällälv som rinner genom Jämtland och Ångermanland. Inklusive källflöden sträcker den sig nästan 400 km och passerar genom Ramseles samhälle. Tekniken älvkyla innebär att en pump hämtar vatten från älven, och genom ledningar i marken förs det kalla vattnet till ett kylaggregat. Vid värmeväxling kyler vattnet ett köldmedium som förser fastigheten med kyla. Vattnet återförs sedan tillbaka till vattendraget med en förhöjd temperatur. I annat fall kan älvkyla också innebära att man lägger ut en slang med ett kylmedium direkt i älven, där man låter det kalla älvvattnet kyla vätskan. 15

17 Redan i mitten av 1990-talet installerades älvkyla från Ångermanälven på Sollefteå sjukhus där goda resultat har uppnåtts. Åtgärden har minskat elenergiförbrukningen med en faktor 3. (7) Exempel på liknande installationer är fjärrkyla-nätet i Skellefteå som delvis hämtar sin kyla från vattnet i Skellefteälven. Frikyla i form av älvkyla tillämpas också i Göta älv. Älvvatten räknas till en förnyelsebar energikälla och metoden lämnar en relativt liten miljöpåverkan. Huruvida älvkyla är en lämplig teknik för Cetehallen beror främst på: o Avståndet och fallhöjd till älven? o Anläggningens omfattning? o Är det tekniskt möjligt? o Anläggningens pris? Avstånd: Butikens fastighet ligger ungefär 700 m fågelvägen från Faxälven och har en fallhöjd på ungefär 100 m. Redan nu kan det konstateras att denna teknik inte lämpar sig för Cetehallen, eftersom den höga fallhöjden gör att det skulle krävas för mycket energi för att pumpa upp älvvattnet. Om man istället skulle lägga en kollektorslang i älven så blir sträckan på 700 m (enkel väg) den begränsade faktorn, då pumpeffekten blir för stor. Ekonomi: Installationskostnaden för älvkyla är helt beroende på hur komplicerad själva dragningen av ledningar blir. I regel så är metoden med vattenkulvert dyrare än en sluten kollektorslang. Temperaturen vid bottennivån i strömmande vatten är jämn, sett över perioden av ett år. Det möjliggör ett kontinuerligt energiuttag från vattnet. Därmed räknas metoden som leveranssäker och har relativt låga drift- och underhållskostnader. Fördelar: o Inga direkta utsläpp och liten miljöpåverkan. o Vattnet fungerar som köldmedia och man behöver inga kylkompressorer. o Leveranssäkerhet och låga driftkostnader. Nackdelar: o Det blir en insats i naturen vid nedgrävning av vattenledningar/kulvert. o Kräver en nära anslutning till älven för att systemet ska vara effektivt. o Fortfarande el- och temperaturberoende. Sammanfattning: Då Cetehallen har en alltför stor höjdskillnad och för långt avstånd till Faxälven så anses denna teknik inte aktuell. Om det däremot hade funnits ett fjärrkylanät i Ramsele som utnyttjar frikyla så hade en anslutning kanske varit möjlig. 16

18 5.3 Berg-/jordkyla System för geotermisk värme och kyla har funnits i många decennier, men de senaste tekniska framstegen har ökat utbudet dramatiskt för fastigheter med behov av uppvärmning eller nedkylning. Berg- och jordkyla använder sig av samma teknik som berg- och jordvärme, men med skillnaden att man utnyttjar differensen i energiinnehåll för att leda bort värme från det önskade kylobjektet. Dessa kylsystem använder sig av naturlig återladdning med vinterkyla eller geotermisk avkylning. Borrning: För bergkyla borras ofta en eller flera slangförsedda energibrunnar på fastigheten och en vätska cirkulerar i det slutna systemet. Borrhålet är ofta fyllt med grundvatten som fungerar bra som värmeledare mellan berget och kollektorslangen. Den kylda vätskan värmeväxlas med ett köldmedium som sedan för den låga temperaturen vidare till kyländamålet. Bergets förmåga att ta upp eller avge värme beror på bergets temperatur och materialets värmeledande förmåga. Antalet borrhål beror på den dimensionerade effekt- och energilasten samt geologiska, termiska och borrtekniska förutsättningar. Slangläggning: Vid jordkyla gräver man istället ner en kollektorslang i marken. Längden på slangen är beroende på kylbehovets storlek. Vid slangläggning måste man tänka på att slangen läggs på rätt djup och med rätt avstånd mellan slingorna, för att få ut rätt effekt och för att undvika tjälskador. Man måste också ta hänsyn till dräneringar, kablar, vatten- och avloppsledningar. På grund av läckagerisk ska avståndet till närmsta vattentäkt vara minst 20 m. Leverantörer av jordkyla rekommenderar generellt att en slinga ska ha en maxlängd på 500 m. Annars är det bättre att parallellkoppla slangarna. Några frågor att besvara: o Lämpar sig någon av metoderna på Cetehallens mark? o Vilka spår lämnas synliga på fastigheten? o Hur stor blir kostnaden? Ekonomi: Bergkyla är känt för höga initialkostnader, men också stabil och säker drift under lång tid. Tiden för berg- och jordkyla att nå break even är individuellt för varje enskild installation. Man måste noga dimensionera systemet så man får ut högsta möjliga effekt. För bergkyla är den största installationskostnaden oftast borrningen, där priset är varierande beroende på hur djup brunnen måste vara. Beroende på antal hål och medföljande säkerhetsåtgärder påverkas också kostnaden. Jordkyla har generellt en billigare investeringskostnad. 17

19 Fördelar: o Inga direkta utsläpp och liten miljöpåverkan. o Finns möjlighet att kombinera värme och kyla. o Borrhål/markslingan håller relativt jämn temperatur hela året. o Behöver ingen stor yta. Lämnar liten inverkan på marken. (bergkyla) Nackdelar: o Tekniken fortfarande beroende av el. o Kräver öppning av mark vid slangläggning. (jordkyla) o Borrning ger relativt hög investeringskostnad. (bergkyla) Sammanfattning: Det krävs relativt stora markytor för kollektorslangen, något som Cetehallens fastighet har. Vid nedgrävningen av slingorna innebär det dock att man öppnar upp jorden, vilket eventuellt betyder att asfalt måste brytas upp och sedan läggas om. Men en stor del av Cetehallens parkering består även av ett grus/jordlager som förenklar för grävning. Något som man bör titta vidare på är om man vill kombinera värme och kyla under de olika årstiderna, och om man därmed vill ha ett isolerande snölager under vintern. Då lämpar sig inte parkeringen för jordkyla eftersom den samtidigt kräver skottning. I annat fall kan bergskyla i form av ett eller flera borrhål passa bättre. Om man kan lösa markfrågan bör båda metoderna ha god potential för Cetehallen, för att långsiktigt ge en kostnadsbesparing - och direkt en miljövinst. Vid en investering i berg- eller jordkyla bör man först inleda med att samla in många offerter från olika leverantörer, för att få en bra bild av den geologiska förutsättningen, kostnader, risker och alternativ. 5.4 Solkyla Solen är den största energikällan, som direkt eller indirekt styr alla jordens resurser. På Närvården Härnösand, tidigare Härnösands sjukhus, finns idag världens första solenergianläggning som genererar el, värme och kyla samtidigt. På taket sitter solfångare som följer solhöjden under dagen. Den unika teknologin tar hjälp av tryckskillnader och sorption i saltkraft för att framställa kyla. Tekniken är ett samarbete mellan företagen Climatewell och Absolicon. Enligt Absolicon kan 1 kwh värme med hjälp av 80 grader generera 0,7 kwh kyla. Vid 160 grader kan 1 kwh värme generera upp till 1,6 kwh kyla. Lägre temperaturer passar ofta bäst i mindre system medan stora kylanläggningar bör arbeta vid högre temperatur. Reaktionerna i solkylans processer blir i regel effektivare ju högre temperatur som används. En solkyla-anläggning kan också användas som en kombination av kyla och producent av ljummet vatten. Denna värme kan med fördel användas för att förvärma tappvarmvatten. 18

20 Eftersom Cetehallen både har ett stort kylbehov och ett elenergiberoende så kan det vara intressant att utreda mer ingående om en investering i en kombinerad solanläggning kan vara lönsam. Information som kan vara värdefulla att ta reda på: o Finns det nog med solinstrålning? o Blir en installation lönsam? o Vad kostar systemet? o Hur säker är driften? Solinstrålning: Medelvärdet för den årliga solinstrålningen i Sverige är mellan kwh/m 2, beroende på breddgrad och lokalt klimat. Rent generellt varierar solinstrålningen inte mycket mellan norra och södra Sverige och är av samma storleksordning som i Tyskland, som är världens ledande solcellsnation. (8) Enligt SMHI:s klimatdata 2 för solskenstid, så har Ramsele ungefär 1600 soltimmar per år, vilket är ett stadigt medelvärde i Sverige. (9) Ekonomi: Kostnaden för denna typ av kylteknik jämfört med alternativa kylmetoder är i dagsläget mycket hög. Detta kan bero på att teknologin är relativt ny och att Sverige idag endast har en sådan anläggning, den på Närvården i Härnösand. Så länge solkyla inte är fullt kommersiellt utvecklat hos flera leverantörer torde det vara mer ekonomiskt fördelaktigt att använda traditionella solceller som försörjer kylmaskinerna med el. Fördelar: o Möjlighet till integrerad energilagringen. o Reaktionen saknar rörliga delar vilket ökar driftsäkerheten. o Tekniken arbetar utan något bränsle och ger inga direkta utsläpp. Nackdelar: o Kräver visst underhåll. o Relativt dyr investering. o Är ny på marknaden och har liten erfarenhet. o Beroende av solinstrålning och väderförhållanden. Sammanfattning: Även om teknologin med direkt solkyla är väldigt intressant i ett framtida perspektiv, så är det ingen metod som lämpar sig för Cetehallen i dagsläget. Ramsele har i stort sett samma förutsättningar som resterande Sverige vad gäller solenergi, men för att få en ekonomisk och hållbar vinning är detta inte lönsamt idag. 2 Solskenstid under ett år för den av WMO definierade normalperioden , SMHI. 19

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Energi i handelslokaler

Energi i handelslokaler Energi i handelslokaler Förord Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet

Läs mer

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR 1. Karta 2. Energy Factor 2 3. Intensivvårdsavdelningen, Sundsvalls sjukhus 4. Högakustenbron 5. Lysrörsarmatur 6. Sundsvalls sjukhus 7. CO 2 -utsläpp 1995-2010 8.

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Energianalys. ICA Maxi Gävle

Energianalys. ICA Maxi Gävle Energianalys ICA Maxi Gävle Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd av Ulf Larsson Gävle tekniska högskola i samarbete med Peter Karlsson Industriell Laststyrning samt projektledare

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energianalys. ICA Maxi Sandviken

Energianalys. ICA Maxi Sandviken Energianalys ICA Maxi Sandviken Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd av Ulf Larsson Gävle tekniska högskola i samarbete med Peter Karlsson Industriell Laststyrning samt projektledare

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30

Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 VÄLKOMNA Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 Välkomna Presentation av projektet Träff 1,2,3,4,5,6 Studiebesök Intresse, eget gemensamt (andel) Administration,

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Skogsvallen idrottsanläggning

Skogsvallen idrottsanläggning Schneider Electric, Hägersten 2009-11-20 A 1 (5) Skogsvallen idrottsanläggning Uppdrag Nässjökommun och Karlsson Wachenfeldt arkitekter har gett Schneider Electric i uppdrag att Skogsvallens energiförbrukning

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Energi i idrottsanläggningar

Energi i idrottsanläggningar Energi i idrottsanläggningar Förord Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 9 september 2015 Adress/ort: Sunnanvindsg 7, Västerås Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Denna

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Kvalité till rätt pris

Kvalité till rätt pris 2015 Innehåll Kvalité till rätt pris... 3 10 anledningar till varför jag inte kan vara utan en solcellsanläggning.... 4 Varför är det lönsamt?... 4 Om jag inte får någon ersättning alls då?... 5 Innosund

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-08 Fastighetsbeteckning: Skegrie 35:7 Adress/ort: Solängen 17, Trelleborg Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 7/10-15 Fastighetsbeteckning: Skrållan 13 Adress/ort: Bullerbygatan 32, Malmö Besiktigad av (certnr): Jamii Olsson (5441) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-12 Fastighetsbeteckning: Kornellen 21 Adress/ort: Vistabergs Allé 79 / Huddinge Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204 K)

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Kungälv 2012-11-08. Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2

Kungälv 2012-11-08. Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2 Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8 Jan Arstad 121108_1JA Godkänd av Jan Arstad Utgåva A Fastighet: Orust Huseby 1:36 Adress: Björnbärsvägen 2 1 Innehåll 1. Fastighetsuppgifter:... 3 2. Sammanfattning...

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Materialspecifikation för Isover InsulSafe Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.

Läs mer