Kvalitetsrekommendation för vård, skola och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrekommendation för vård, skola och omsorg"

Transkript

1 Expertgruppen för kvalitet i välfärden Kvalitetsrekommendation för vård, skola och omsorg

2 Innehåll 1. Expertgruppens uppdrag Välfärdsuppdraget Marknaden för vård, skola och omsorg En gemensam värdegrund Vägen till god kvalitet Expertgruppens rekommendationer Bilaga innehåll

3 1. Expertgruppens uppdrag Expertgruppen för kvalitetsfrågor är en fristående och oberoende grupp som bildades på uppdrag av Svenskt Näringslivs styrelse för att stödja utvecklingen av kvaliteten inom välfärdsföretagen. Målet är att företagen ska kunna erbjuda en välfärd som präglas av valfrihet, mångfald och hög kvalitet. Gruppen har bestått av representanter från välfärdsföretagen och andra delar av det svenska näringslivet samt fristående experter/forskare. I gruppen har följande personer ingått: Lennart Evrell, vd och koncernchef Boliden (ordförande), Carola Lemne, vd och koncernchef Praktikertjänst AB (vice ordförande), Leif Anjou, Ek. dr. jur. kand, Thomas Berglund, vd och koncernchef Capio AB, Helena Bonnevie, vd Akers Friskola, Per Granath, koncernchef Humana, Sven-Olof Karlsson, Fil. Dr. HC, Carl-Axel Palm, vd och ägare Vingslaget Omsorgs AB, Mikaela Valtersson, vice vd kunskapsskolan, Lena Vågberg, VP Regulatory Affairs AstraZeneca och Stefan Palmgren senior, vice president Powertrain Production Scania AB. I detta dokument ger expertgruppen sin samlade bedömning och rekommendationer till främst Vårdföretagarna, Friskolornas riksförbund och deras medlemsföretag om hur kvaliteten i välfärdsverksamhet kan utvecklas och redovisas. Kvalitetsfrågor är oberoende av ägarformer och rekommendationerna kan tillämpas i såväl privata verksamheter som inom kommuner, landsting och stat där så är meningsfullt. En mängd initiativ gällande kvalitet inom välfärden har redan tagits inom företag, branschorganisationer och av regering och myndigheter. Inget av dessa initiativ har dock tagit ett samlat grepp kring själva kärnfrågan kvalitetskriterier och kvalitetsredovisning. Idag saknas nationell enhetlig redovisning av kvalitet inom välfärden. expertgruppens uppdrag 3

4 2. Välfärdsuppdraget För Sverige och dess invånare är välfärden högt prioriterad. God kvalitet och tillgänglighet efterfrågas inom vård, skola och omsorg. Den svenska välfärdsmodellen är utformad för att möta invånarnas förväntningar på tillgång till välfärdstjänster efter behov. Den solidariska finansieringen borgar för detta. Detta är en viktig grundvärdering i den svenska välfärden och basen för utvecklingen av välfärdstjänsterna framöver. Samhällets välfärdsuppdrag utmanas från flera håll, vilket förändrar invånarnas behov av välfärdstjänster. Demografiska faktorer som befolkningstillväxt och åldersfördelning, teknikutveckling, internationell konkurrens och makroekonomisk utveckling sätter nya förutsättningar för samhällets förmåga att leverera välfärdstjänster som är uthålliga över tiden. Lägg därtill att förändringar i välfärdssystemen ofta har en fördröjningseffekt innan resultaten blir synliga. Förändring tar tid. Idag levereras de solidariskt finansierade välfärdstjänsterna till invånare på tre sätt: genom kommuners och landstings egen regi, genom upphandlade tjänster från privata utförare och genom kundval. Valfrihetssystemet har bidragit till att ge valmöjligheten och därmed makten till brukaren i högre grad. Med denna utveckling har privata utförare kommit att arbeta på uppdrag av landsting och kommuner och levererar ett alternativ till de offentligt utförda välfärdstjänsterna. Under dessa förutsättningar ska de privata välfärdsföretagen leverera i nära samverkan med den offentliga beställaren och kunden. Detta är en viktig utgångspunkt för privata välfärdsföretag för att möta invånarnas rättmätiga och förändrade behov av välfärdstjänster. Utförare har olika förutsättningar bland annat beroende på var i välfärden de verkar, verksamhetens omfattning och geografiska etablering. Men företagen ska alltid ha en målsättning att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet och tillgänglighet. Företagen bör hela tiden sträva efter att utnyttja basen i sina verksamheter för att utveckla och införa nya metoder och processer som har förmågan att kombinera hög kvalitet med ett bättre utnyttjande av våra gemensamma resurser, skattebetalarnas pengar. Därmed kan de också bidra till en ökad förändringstakt som påskyndar den nödvändiga omdaningen av svenska välfärdstjänster. De privata företagen är en del av en större helhet där de med ett tydligt och jämlikt uppdrag kan medverka till en gradvis utveckling av den svenska välfärden, på skolans, vårdens och omsorgens område. 4 Välfärdsuppdraget

5 3. Marknaden för vård, skola och omsorg Företagen i välfärden har, till skillnad från företag på andra marknader, sitt uppdrag från två håll kommuner, landsting och stat å ena sidan och de personer som ska använda vård, skola och omsorg å andra sidan. Verksamheten är reglerad genom lagar och föreskrifter som specificerar hur och i vilken omfattning olika uppgifter ska lösas. Verksamheten styrs också av ställda krav vid upphandlingen. Upphandlingar utformas idag på ett sätt som innebär en detaljstyrning av hur verksamheten ska bedrivas, istället för att beskriva avsett resultat. En sådan modell för upphandling riskerar att leda till styrning av en lägsta nivå snarare än att stimulera hög kvalitet och och att hämma kvalitetsutvecklingen. Beroende på hur uppdraget utformas betonas antingen den som står för den huvudsakliga finansieringen landstinget eller kommunen eller den slutliga kunden eleven, patienten eller omsorgsbrukaren. Från företagens synpunkt måste givetvis båda parter bli nöjda, men fokus ska alltid ligga på den individ som kommer i kontakt med den dagliga verksamheten. Genom att i så hög utsträckning som möjligt sträva efter att organisera välfärden utifrån valfrihetssystem skapas förutsättningar för ett ständigt och positivt utvecklingstryck. För att stärka kundens inflytande och makt över sin egen omsorg, behandling eller utbildning är det viktigt att ge den som ska välja så god information som möjligt om olika utförares erbjudande och vilken kvalitet de håller. En sådan utvärdering och mätning bör organiseras så att oberoende säkerställs. Förutom den obestridliga rätten att kunna ändra sitt val måste man också kunna klaga på en tjänst som inte blivit rätt utförd. Därför behövs en stärkt konsumentmakt för välfärdstjänster. En del av en stärkt konsumentmakt är att tydligt definiera och kommunicera mot brukaren vilken tjänst som denne kan förvänta sig och vad som händer om tjänsten inte uppfylls/levereras. Det kan innefatta skyldigheter för utföraren att tillhandahålla kompenserande välfärdstjänster eller ekonomisk kompensation. gemensam värdegrund 5

6 4. En gemensam värdegrund God kvalitet är en förutsättning för välfärdsföretagens existens Det övergripande målet för företag verksamma inom vård, skola och omsorg måste alltid vara att leverera god kvalitet. Det är nödvändigt både för företagens långsiktiga utveckling och för att de ska kunna försvara sin rätt att verka i en skattefinansierad ersättningsmodell. Företag är till för att uppfylla kundernas behov Att leverera god kvalitet är en förutsättning för att skapa förtroende och kunna attrahera kunder, personal och kapital. God kvalitet går hand i hand med effektiva arbetsprocesser och leder i förlängningen till ett gott ekonomiskt resultat. En ständig strävan efter rätt kvalitet stimulerar till fortsatt utveckling av tjänsteinnehållet och bygger långsiktiga verksamheter som förmår att utvecklas med sin samtid och påverka densamma. Det är inte definierat vad som är god kvalitet i vård, skola och omsorg och i upphandlingarna inom välfärden specificeras sällan tillräckligt tydliga kvalitetskrav. Dessutom får allmänheten ingen heltäckande bild av kvaliteten inom vården, skolan eller omsorgen. Detta leder till att allmänheten har svårt att få rätt förväntningar på de tjänster som ska levereras. Drivkrafterna för god kvalitet i offentligt finansierad verksamhet behöver stärkas De naturliga drivkrafter för kvalitet som finns på andra marknader, där fri prissättning råder och kunderna har valfrihet och själva betalar för tjänsten, är till viss del begränsade i offentligt finansierad verksamhet. Därför är det viktigt att skapa mekanismer som efterliknar de processer som skapar kvalitet och styr på en fri marknad. Det naturliga trycket att leverera god kvalitet och att ständigt förbättra sig ökar om en beställare/uppdragsgivare och potentiella kunder har en tydlig bild av en utförares kvalitet. Detta gäller både för offentliga och privata aktörer inom vård, skola och omsorg. Kvalitet behöver definieras och mätas av oberoende parter De anställda inom företagen står för den professionella kunskapen om hur vården, utbildningen och omsorgen bäst bedrivs, baserat på forskning, evidensbaserade metoder och erfarenhet. Både processer och resultat av vården, utbildningen och omsorgen kan i hög grad mätas. 6 en gemensam värdegrund

7 Allt som definierar kvalitet i en bransch som arbetar med människor är dock inte mätbart. God kvalitet uppnås när resultaten är goda och verksamheten fungerar effektivt, samtidigt som barn, föräldrar, patienter, de äldre och anhöriga är nöjda. En kritisk faktor för god kvalitet är utvecklingen av normer och värderingar i det lokala ledarskapet, något som måste drivas inom företagen och som ofta är svårt att mäta. Att mäta kvalitet inom välfärden kräver därför att det finns definierade och brett accepterade mått för både resultatet av verksamheten och kundernas upplevelser. Kvaliteten inom vård, skola och omsorg bör följas upp av oberoende parter, som säkerställer att beställare och allmänhet på ett enkelt och begripligt sätt kan ta del av resultaten av kvalitetsmätningarna. Resultaten ger samtidigt en bra utgångspunkt för styrning och uppföljning av den interna kvalitetsutvecklingen. De pågående kvalitetsmätningsprojekten inom Friskolornas riksförbund och Vårdföretagarna i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser vi som goda och nödvändiga initiativ för att öka drivkrafterna för kvalitet. Relevanta och allmänt en gemensam värdegrund 7

8 använda kvalitetsmått skapar förutsättningar för en bättre beställning och uppföljning av vård, skola och omsorgstjänster inom både offentlig och privat verksamhet. I projekten är det viktigt att det skapas system som säkerställer att medborgarna får relevant och lättförståelig information om kvaliteten hos olika utförare, som underlättar jämförelser och val av utförare. Detta ökar också allmänhetens insyn och möjligheter till påverkan. En gemensam värdegrund: God kvalitet är en förutsättning för välfärdsföretagens existens Att varje dag leverera god kvalitet skapar förtroende Normer och värderingar i det lokala ledarskapet är en kritisk faktor för att nå hög kvalitet Kundernas förväntningar styr kvaliteten Drivkrafterna för god kvalitet inom vård, skola och omsorg behöver stärkas Att mäta kvalitet inom välfärdens tjänster sker genom att mäta resultatet av verksamheten i kombination med kundernas upplevda kvalitet Kvaliteten inom vård, skola och omsorg behöver följas upp av en oberoende part Allmänheten ska enkelt kunna ta del av kvalitetsresultaten Resultaten ska redovisas på ett likartat, lättillgängligt och transparent sätt för att underlätta den enskildes val Företagen inom vård, skola och omsorg bör arbeta för att sätta branschstandarder för god kvalitet, i samarbete med övriga aktörer där det är tillämpligt 8 en gemensam värdegrund

9 5. Vägen till god kvalitet Kvalitet i tjänsteföretag I företag som primärt levererar tjänster är de medarbetare som interagerar med kunderna avgörande för att god kvalitet uppnås. Det är i mötet med kunden som den enskilde medarbetaren ska ha rätt förutsättningar för att uppfylla ställda krav och kundernas behov. Därför blir ett mycket viktigt uppdrag att säkerställa att dessa medarbetare har rätt förutsättningar och att det lokala ledarskapet prioriteras högt. Tjänsteföretag är beroende av att ett stort antal människor fattar rätt beslut och vidtar rätt åtgärder i en komplex miljö och i nära samspel med kunderna. I denna miljö är företagskulturens mjuka och hårda beståndsdelar en stor del i ledningsarbetet. Men utöver företagskulturen finns många andra beståndsdelar i framgångsrika tjänsteföretag som kunskap om kunderna, ledarskap, organisation och systematiskt arbetssätt. Goda exempel från chefer på alla nivåer är nödvändiga för att demonstrera kompromisslöshet vad gäller arbetssätt, uppfyllande av regler och krav, normer och värderingar. Kunderna är utgångspunkten Utgångspunkten för god kvalitet är alltid kunderna. Företaget finns till för att uppfylla kundernas behov. Centralt är då att känna till vilka kunderna är och vilka behov de har. Dessutom måste man känna till hur väl kundernas uttalade och outtalade behov uppfylls. expertgruppens syn på vägen till god kvalitet inom vård, skola och omsorg 9

10 Värderingar är fundamentet Företagskulturen i framgångsrika företag består av insikter, värderingar och arbetssätt omsatta i handling. Dessa är djupt förankrade på alla nivåer i organisationen och omfattas av samtliga individer. Ledningen bär det yttersta ansvaret för att själva införa, förstärka och utveckla värderingar och arbetssätt. Ledningen ansvarar för att det görs regelbundna uppdateringar med engagemang från organisationen. Insikter i framgångsrika företag: Varje individ i företaget känner till att kundernas, eller kundgruppernas, behov är utgångspunkt för verksamheten. Det är djupt rotat hos medarbetare på alla nivåer i företaget att företagets och alla medarbetares uppgift är att uppfylla dessa behov. En effektiv organisation byggs med kunderna som utgångspunkpunkt. Behoven hos de medarbetare som möter kunden måste styra hur företagen organiserar flöden, resurser, befogenheter och ansvar. Fokus är att följa vad som händer i den kundnära verksamheten och hur den kan förbättras och utvecklas. Ett gott lokalt ledarskap är avgörande för att nå god kvalitet och effektivitet, liksom för att bedriva en kontinuerlig utveckling i vardagen. Människor motiveras mer av att förstå och utveckla sin uppgift i en helhet och att vara en del i något som är större än dem själva. Företagets uppgift är därför att se till att alla medarbetare får nödvändig information och har djup insikt i verksamheten, strategierna, krav, värderingar och mål. Alla organisationer och individer har värderingar uttalade eller outtalade. Genom att välja ut de värderingar som organisationen anser särskilt viktiga, strävar man efter att förstärka dessa. I en tjänsteverksamhet har medarbetarna ett stort ansvar att hantera det stora antal olika situationer som kan uppstå i mötet med kunderna. Det är varken lämpligt eller möjligt att utveckla instruktioner för alla situationer en medarbetare kan ställas inför. I dessa situationer är det kunskap och värderingar som vägleder. När beslut ska fattas i olika situationer utgör värderingarna fundament som besluten ska fattas utifrån. Engagerade och kompetenta medarbetare Det är i mötet med kunden kvaliteten avgörs, vilket i sin tur medför att engagerade och kompetenta medarbetare är avgörande för framgången. Rätt kompetens handlar om konsten att rekrytera rätt, men även om intern och extern vidareutbildning av chefer och medarbetare. Det handlar också om att skapa förut- 10 vägen till god kvalitet

11 sättningar för alla medarbetare att skapa god kvalitet och att ha en beredskap för att åtgärda brister som kan uppstå. Framgångsrika företag har engagerade medarbetare, och varje enskilt företag behöver hitta sitt system för att skapa engagemang i arbetet. Engagemang skapas av en helhet som består av olika delar där kultur, struktur och ledarskap stödjer och uppmuntrar medarbetarnas engagemang. Tjänster och tjänsteleverans byggs på kompetens och kunskap Planering, rekrytering, anskaffning av stödjande utrustning/hjälpmedel och välstrukturerade ledningssystem är väsentliga områden för att tjänsterna ska kunna uppfylla beställarens generella krav. För att uppfylla kundernas gemensamma och individuella behov är medarbetarnas kompetens och kunskap om de bästa metoderna för vård, skola och omsorg primära beståndsdelar. Det framgångsrika företagets tjänster är baserade på best practice inom det specifika området, och har strukturerade arbetssätt för att ständigt förbättra sig. System finns för att säkerställa att de bästa metoderna används av alla inom företaget. När förbättrade metoder utvecklats och kvalitetssäkrats, implementeras dessa konsekvent och effektivt. Gamla metoder fasas ut. vägen till god kvalitet 11

12 Kvalitetsarbetet är en naturlig del av verksamheten I företag som levererar god kvalitet är kvalitetsutveckling en naturlig del av det dagliga arbetet, på alla nivåer i företaget. Kvalitetsrelaterade frågor tas naturligt upp och hanteras som en del i den löpande verksamheten och finns ständigt på dagordningen hos alla medarbetare. Transparens och öppenhet kring kvalitet och kvalitetsproblem är en framgångsfaktor. Intern eller extern granskning och tillsyn av den egna verksamheten bör välkomnas och ses som en möjlighet till vidareutveckling. Ständiga förbättringar med kunden i fokus Genomtänkta nyckelprocesser ska vara dokumenterade. Förbättringar ska uppmuntras, men får inte genomföras okontrollerat. Förändringar måste ske frekvent och med god kontroll samtidigt som dokumentationen uppdateras. Genom att göra rätt från början skapas kundnöjdhet samtidigt som onödiga kostnader och ibland allvarliga problem undviks. Att skapa en kultur som uppmuntrar medarbetarna till att omedelbart informera ledningen om missförhållanden och kvalitetsbrister är avgörande för att säkerställa och skapa god kvalitet. En sådan kultur innefattar att ledningen omedelbart agerar på anmälda missförhållanden och kvalitetsbrister. Kunder tillkommer som kan ha nya behov, kunders behov kan skifta, nya förbättrade metoder kan utvecklas och incidenter med bristande kvalitet kan uppstå. Som en säkerhetsventil bör en särskild oberoende organisation utanför det enskilda företaget skapas, som kan ta emot och initiera åtgärder vid missförhållanden och kvalitetsbrister. Att ständigt sträva efter förbättringar och vidareutveckling är en central del av kvalitetsarbetet. I ett framgångsrikt företag får alla medarbetare och chefer relevant, snabb och korrekt information om uppnådda resultat inom både kvalitet och ekonomi. Verksamhetsnära nyckeltal kopplas till kvalitetsmässig och finansiell prestation, som skapar grunden för och leder till kontinuerliga förbättringar. Återkoppling av information och avstämning av förbättringsarbetet sker kontinuerligt för att åtgärders effekter ska kunna avläsas i verksamheten utan fördröjning. Med rätt internt stöd kan alla medarbetare bidra till att utveckla verksamheten och finna lösningar på identifierade problem. I ett mindre företag arbetar merparten av medarbetarna direkt mot kund. Informationsåterkopplingen sker direkt och förbättringsarbetet kan beslutas och genomföras i den löpande verksamheten. I större företag behövs mer strukturerad återkoppling och systematiskt förbättringsarbete, men även i de mindre måste kvalitetsstyrningen dokumenteras. Att mäta kvalitet Mätningar av kvalitet har pågått och pågår i många branscher. Inom välfärdstjänsterna är detta däremot relativt nytt. Genombrottet för till exempel öppna jämförelser och nationella enkäter har banat vägen för att mäta kvalitet inom vård, skola och omsorg. Däremot är informationen till allmänheten om resultaten i dessa mätningar ännu inte tillräcklig. 12 vägen till god kvalitet

13 Det är önskvärt att allmänheten får lätt tillgänglig och begriplig information om kvaliteten på olika enheter i välfärdssektorn för att kunna göra informerade och aktiva val. När människor har tydlig information om olika utförares kvalitet kommer även drivkrafterna för att förbättra kvaliteten att öka. Expertgruppen har noterat att olika branschorganisationer, där så är möjligt i samverkan med SKL, nu sätter standarder för verksamheten, som både möjliggör mätningar av kvalitet och som i praktiken även sätter en lägsta kvalitetsnivå för utförarna i dessa branscher. Expertgruppen har tagit fram riktlinjer, som bilagts rekommendationerna, med exempel på innehåll och omfattning för vad sådana standarder kan innefatta. Dessa riktlinjer har som utgångspunkt den gemensamma värdegrunden och det systematiska arbetssättet för ständigt förbättrad kvalitet. Vad ska då mätas? Utgångspunkten för de branschstandarder som nu utarbetas är det informationsbehov de äldre, anhöriga, elever, föräldrar och sjuka har för att kunna göra ett informerat och aktivt val. Viktiga aspekter är att utförarna uppfyller ställda krav från beställaren, att önskat resultat uppnås och att utförarna uppfyller kundernas behov. Mått som speglar de interna processerna hos en utförare är mycket viktiga för kvalitetsstyrningen och förmågan att ständigt förbättra kvaliteten. Allmänheten däremot är mer intresserade av faktiska kvalitetskrav med kunden i fokus. Beställaren/ finansiären av välfärdstjänsten är förutom dessa aspekter intresserade av ett effektivt resursutnyttjande. System för självsanering är viktigt Varje bransch måste ha ett system för självsanering som garanterar att enskilda medlemsföretag följer den gemensamma branschstandarden när det gäller kvalitet. För att detta ska bli meningsfullt krävs dels att en fastställd miniminivå eller gemensamma vägen till god kvalitet 13

14 riktlinjer har utarbetats och godkänts av samtliga medlemmar, dels att det finns en fastställd ordning för hur man ska hantera ärenden då en medlem har brutit mot den gemensamma standarden eller miniminivån. Inom varje branschorganisation bör det också inrättas en whistle blower-funktion med uppgift att ta emot, värdera och vid behov agera på information från medarbetare på de anslutna företagen om allvarliga kvalitetsbrister. Whistle blower-funktionen är en viktig säkerhetsventil när kvalitetsbrister inte åtgärdas hos den enskilde utföraren. Denna funktion är ett komplement till författningsenlig skyldighet att anmäla missförhållanden. Vägen till god kvalitet God kvalitet uppnås när verksamhetens resultat är goda och verksamheten fungerar effektivt, samtidigt som barnen, föräldrarna, patienten, de äldre och anhöriga är nöjda. I praktiken betyder det att: Kundernas uttalade och outtalade behov och beställarens krav är kartlagda och kända i organisationen Tjänsterna utförs av engagerade och kompetenta medarbetare Företaget är byggt på tydligt uttryckta värderingar, har ett ledarskap, en organisation och en systematik som stödjer medarbetarnas dagliga arbete Företaget levererar tjänster som både uppfyller kundernas behov och beställarens krav Kompromisslöshet råder vad gäller uppfyllande av krav, regler, normer och värderingar på alla nivåer Företaget har välstrukturerade och implementerade kvalitetssystem Ständiga förbättringar sker med kunden i fokus Företagskulturen stödjer medarbetarna och ledare att agera vid missförhållande och kvalitetsbrister Kvaliteten i utförda tjänster mäts och resultaten är lättillgängliga för allmänheten Effektiva system för självsanering finns En oberoende funktion som kan ta emot information om allvarliga kvalitetsbrister ska finnas 14 vägen till god kvalitet

15 6. Expertgruppens rekommendationer Att staten inför ett starkare konsumentskydd för välfärdstjänster Att stat och SKL tillsammans med branschorganisationerna och Svenskt Näringsliv skapar oberoende nationella sajter för kvalitetsinformation till allmänheten Att stat, kommuner och landsting vid upphandling och valfrihetssystem fokuserar på resultatkrav kopplade till kvalitet och kundnöjdhet Att kommuner och landsting redovisar tillämpade ersättningsmodeller och ersättningsnivåer i upphandlingar och kundvalssystem Att Friskolornas riksförbund och Vårdföretagarna verkar för att resultat och processrelaterade indikatorer systematiskt mäts och följs upp utarbetar branschstandarder i samarbete med de offentliga och ideella aktörerna, för att förbättra kvaliteten inom välfärden, samt för att förbättra informationen till allmänheten tar fram riktlinjer för och verkar för att företagen inför kvalitetsledningssystem, kvalitetsbokslut och ökad öppenhet i den ekonomiska redovisningen och ägarstyrningen, enligt bilagda riktlinjer säkerställer efterlevnad av dessa riktlinjer på branschnivå och inom respektive medlemsföretag utvecklar alternativt standardiserar branschgemensamma verktyg för kvalitetsutveckling utvecklar och fastslår etiska plattformar samt system för självsanering i branschen inrättar en whistle blower-funktion, som kan ta emot information om allvarliga kvalitetsbrister som inte åtgärdats av den enskilde utföraren Expertgruppens rekommendationer 15

16 Bilaga: Riktlinjer för ökad kvalitet och transparens i välfärdssektorn Dessa riktlinjer ska utformas och anpassas till respektive bransch och medlemsföretag med hänsyn till verksamhetens inriktning och storlek jämte övriga krav på kvalitet och insyn som finns i förekommande lagstiftning och i avtal med beställaren. Nedan ges exempel på innehåll och omfattning. Det är varje utförares ansvar att tillämpa och offentliggöra resultaten av dessa riktlinjer. Branschorganisationerna för vård, skola och omsorg ska stödja medlemsföretagen i denna tillämpning genom branschgemensamma principer för tillämpning och uppföljning inom respektive bransch. Riktlinjerna ska verka för självsanering. Kvalitetsledningssystem Det ska finnas ett dokumenterat Kvalitetsledningssystem. Ett sådant ledningssystem ska offentliggöras och bör omfatta: Övergripande kvalitetsmål Organisation och ansvar Processer och arbetssätt Värderingar och normer Relevanta kvalitetsindikatorer (process- och resultatindikatorer) Registerrapportering Mätning och uppföljning Redovisning och offentliggörande Kvalitetsmätning Kvalitet ska mätas, jämföras och kommuniceras och är basen för förbättringsarbete i tjänsteleveransen. Förutsättningen för kvalitetsmätningar skiljer sig mellan olika tjänstesektorer. Följande fyra områden ska beaktas vid kvalitetsuppföljning av välfärdstjänster: Brukare Personal Resultat Ledarskap Brukare Mätning av olika aspekter på brukarnöjdhet ger viktiga indikationer på hur väl tjänsteleveransen tillgodosett brukarens behov i ett helhetsperspektiv. Sådana mätningar bör göras frekvent och redovisas externt minst årligen. 16 bilaga

17 Personal Nyckeln till god kvalitet i välfärdstjänster är i hög grad kopplad till personalens engagemang, delaktighet och kompetens att utföra givna uppgifter. Ansvar, befogenheter och möjligheter att påverka sin arbetssituation är andra komponenter med stor påverkan på kvalitetsnivån i tjänsteleveransen. Följande indikatorer är exempel på kvalitetsindikatorer som kan vara värdefulla att mäta inom området personal: Personalomsättning Sjukfrånvaro Arbetsolycksfall Personalnöjdhet Personalsammansättning Utbildningsinsatser Ledarskap Kvaliteten i ledarskapet ska mätas och utvärderas för att säkerställa ledarskapets förmåga att främja en ständig kvalitetsutveckling. Relevanta mått kan vara: Medarbetaruppfattning Chefsomsättning på olika organisationsnivåer Sjukfrånvaro Utbildningsinsatser Resultat Här definieras relevanta process- och resultatmått för verksamhetens kvalitet och avser mätningar av faktiska utfall i verksamheten. Valda indikatorer bör mätas fortlöpande och omfatta mått som har en väsentlig påverkan på verksamhetens kvalitet inom respektive välfärdssektor. Rapportering till befintliga och för verksamheten relevanta nationella och regionala kvalitetsregister ska alltid tillämpas jämte specifika beställarkrav i enskilda avtal. Indikatorer för patientsäkerhet inom vårdverksamhet och motsvarande mått för skola och omsorg ska särskilt beaktas. Resultatutfall bör i tillämpliga fall redovisas med jämförbarhet mellan enheter och utförare inom respektive tjänstesektor. Kvalitetsbokslut Varje utförare ska årligen redovisa en sammanfattning av verksamhetens kvalitetsutfall i ett kvalitetsbokslut som offentliggörs. Detta dokument bör redovisa och kommentera utfall inom områdena brukare, personal, ledarskap och verksamhet. Transparens i ekonomisk redovisning Det är av största betydelse att utförare inom skattefinansierad välfärd har öppenhet i den ekonomiska redovisningen i syfte att vara transparenta i hur samhällets resurser förbrukas. Detta ska ske med beaktande av etablerade principer för finansiell redovis- bilaga 17

18 ning, samt upprätthållande av principer för konkurrensneutralitet och likabehandling av utförare. Detta ska ske genom en sammanhållen ekonomisk redovisning på koncern- eller bolagsnivå, samt för större företag en segmentsredovisning om meningsfullt. Varje aktör definierar själv vilket eller vilka segment som är relevant/a, givet den verksamhet som bedrivs. Till denna redovisning kan fogas en redogörelse enligt följande: Ekonomi Huvudinriktning och volymer avseende den svenska verksamheten Omsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal Vinstdisposition Segmentsredovisning om meningsfullt (för större företag) Erhållen ersättning från kommun/landsting Betalda skatter m.m. Bolagsstyrning Ägare Styrelse Företagsledning Styrelsens och företagsledningens kompetens Ersättning till ledande befattningshavare (Styrelse och ledning) Utdelningspolicy 18 bilaga

19

20 Storgatan 19, Stockholm Telefon herlinwiderberg.com

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kvalitet www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Kvalitet www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Kvalitet Vi är en kvalitetsleverantör av telefonisttjänster. Kvalitet Vår viktigaste källa i kvalitetsarbetet är våra egna kunder. Varje år gör vi därför en kundundersökning där vi mäter vårt NKI (Nöjd-kund-index).

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv. Andy Warhol INNEHÅLL Den här skriften beskriver hur Upplands Väsby kommun leds och styrs

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Lednings- och styrdokument KVALITET. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument KVALITET. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument KVALITET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 5 Kvalitet... 2 Kommuninvånare och kund/brukare... 2 Bättre Vara... 2 Tjänstegarantier/servicedeklarationer...

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson Kvalitetssäkring Annika Asplind och Lena Svensson 3 Vad innebär valfrihetssystem? Brukare, elever, patienter väljer utförare Ersättningen kopplat till valet LOV LOU- bidrag Kommunen/landstinget beslutar

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

Riktlinjer. Kvalitetsarbete Riktlinjer Kvalitetsarbete Riktlinjer för kvalitetsarbete inom Luleå kommun 1. Inledning Riktlinjer för kvalitetsarbete omfattar samtliga verksamheter inom Luleå kommun och är vägledande för de majoritetsägda

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna Uppfylla vår medarbetarstrategi Leverera våra HR ambitioner Stödja vår verksamhet Främja våra värderingar Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna www.schindler.com/careers

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Processledning i praktiken. Monica Tägtström Bergman

Processledning i praktiken. Monica Tägtström Bergman Processledning i praktiken Monica Tägtström Bergman Processledning i Förskola Processorientering och processledning är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Så här gör vi i Vård

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna handbok vad är lean? professionalism engagemang värderingar principer arbetssätt resultat professionalism engagemang lärande inbyggd kvalitet inbyggd kvalitet stoppa vid fel standardisering utjämning normalläge

Läs mer

Grundläggande värderingar

Grundläggande värderingar Grundläggande värderingar Institutet för Svensk Kvalitet, SIQ, har funnit att det finns ett antal grundläggande värderingar (13st) som är gemensamma för riktigt framgångsrika företag. Tomas och Leo på

Läs mer

Att utvärdera kvalitet

Att utvärdera kvalitet Att utvärdera kvalitet Att utvärdera mervärden objektivt, transparent och förutsebart tillsammans med sakkunniga: Så genomförde serviceförvaltningen, Stockholms stad, upphandlingen av vård och omsorgsboenden

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Äldreboende i utveckling

Äldreboende i utveckling Äldreboende i utveckling Öppet möte angående äldreboende i utveckling den 3 juni 2014 Anne Simmasgård, socialchef, hälsade deltagarna välkomna till det öppna mötet och presenterade Vård- och omsorgsnämndens

Läs mer