Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande

Transkript

1 Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande Idag: två spår Folkbibliotek och vuxnas lärande - några ord om utvecklingen under tio år Ett empiriskt exempel - vuxenstuderande och informationskompetens Talar utifrån dessa erfarenheter: Avhandling: Verktyg för lärande (2010) Kunskapsöversikt: Tio år med vuxnas lärande (2011) Projekt: Folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande (2006) Vad handlar det om? Vad behöver vi ta reda på? För att kunna analysera och problematisera biblioteket som verktyg för lärande behöver vi kanske lära oss något om - vuxnas villkor och behov - utbildning för vuxna - lärande, formellt och informellt - informationskompetens, informationsbehov, och informationsanvändning - biblioteket och dess roll och uppgift - bibliotekariens roll och arbetsmetoder - etc. Vi behöver dessutom kunna analysera området från användarnas perspektiv, bibliotekets perspektiv och skolans perspektiv. 1

2 Hinder för biblioteksanvändning (Identifierade i VUXBIBprojekten) Hinder hos användarna enligt bibliotek: Fysiska och psykiska funktionshinder, läs- och skrivsvårigheter, ingen vana att använda bibliotek Hinder hos bibliotek och bibliotekarier enligt bibliotek: Bristande kompetens/kunskap (t ex kunskap om lärande, användarundervisning, dagens utbildningssystem), bristande marknadsföring av sina resurser, dålig ekonomi, bristande samverkan med andra bibliotek, utbildningsanordnare etc., låg status i kommunerna m.m. Hinder enligt användarna själva: Inga! (Se Gärdén m.fl, 2006) Exempel på förändring i begreppsanvändning utifrån användarstudier om vuxna i lärande beskrivning service individ analys informationskompetens samspel kontext Se Gärdén 2011,Tio år med vuxnas lärande, s

3 Bibliotekets pedagogiska uppgift Förändring över tid service utbildning och bildning studerande biblioteksperspektiv studieplatser, datortillgång stöd lärande vuxna i lärande användarperspektiv lärmiljö Se Gärdén, 2011, Tio år med vuxnas lärande s. 35. Bibliotekarien som stöd Uppgift: att främja lärande och informationskompetens, genom att arbeta användaranpassat med teoretisk och praktisk kunskap om t.ex. - pedagogik i biblioteksmiljö - samarbete med andra aktörer - vuxnas behov och förutsättningar - och informationskompetens - processinriktad verksamhet - verktyg och arbetsmetoder - biblioteket som lärmiljö 3

4 Folkbiblioteket som lärmiljö Fysisk/virtuell, formell/informell, lärcentrum Exempel på frågor: Höja IKT-kompetens Främja literacy/litteracitet (läs- och skrivfrämjande verksamhet) En god lärmiljö innebär bl.a: Hög kvalitet som främjar lärande/kunskaper för att vara delaktig i samhället Gynna vilja och lust att lära Trygg miljö, framförallt för biblioteksovana vuxna I samklang med förändringar i samhället Kompetenta guider, inspiratörer och handledare = bibliotekarier Se Gärdén, 2011 Exempel på användarstudie: Avhandlingen Verktyg för lärande Avhandlingens syfte är att skapa kunskap om spraktiker i vuxenutbildning, särskilt med avseende på samspelet mellan, informationsanvändning och lärande. - Hur förhandlar olika aktörer, närmare bestämt kursdeltagare i vuxenutbildningen, lärare och bibliotekarie, om mening genom samspel? - Vilka stöd och verktyg används i praktiken, dvs. och informationsanvändning i arbetet med en särskild skoluppgift, och varför? - Hur använder vuxenstuderande information för att skapa mening i arbetet med skoluppgifter? - Vilka aspekter av informationskompetens framträder i relation till vuxenstuderandes arbete med en skoluppgift? 4

5 Teoretiska utgångspunkter och metod - Lärande, och användning av information studeras som en social praktik. - Samspelet mellan individ och kontext. Informationsbehov, och informationsanvändning ses inte som något som sker i ett vakuum, utan som något som formas i samspel i en social praktik. - Sociokulturellt perspektiv betonar samspelet mellan aktörer, praktik och redskap. - Kvalitativ fallstudie - Studerande vid kommunal vuxenutbildning har följts under ca tre månader personer har intervjuats: 14 studerande, en lärare och en bibliotekarie. - Datainsamlingen inkluderar 43 intervjuer, 30 observationsprotokoll samt 14 rapporter. Slutsatser om informationskompetens (Gärdén 2010) Att förstå att vad som kan karaktäriseras som och -användning varierar med sammanhang/ uppgift Att förstå distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ Att kunna pendla mellan öppenhet och avgränsning under och -användning Att vara medveten om olika informationskällors karaktär, genrekunskap INFORMATIONSKOMPETENS Att kunna uttrycka sig om och -användning muntligt/skriftligt Att kunna förhålla sig kritisk till information Att kunna identifiera och använda verktyg och stöd för och -användning 5

6 Att förstå distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ Kvantitativ: stora mängder information, sökmotor, ett eller två sökord, ett tillfälle för, urval av information för att passa ämne i efterhand etc. Kvalitativ: mer avgränsad, upprepad, kritisk, kvalitet, genreurval etc. Att kunna pendla mellan öppenhet och avgränsning under och -användning Öppenhet och följsamhet kontra att kunna avgränsa, tolka och placera i olika sammanhang. Hur tillfredställa informationsbehov utan att få ett överflöd av information? Risk att få för mycket eller att inte hitta tillräckligt. 6

7 Att kunna uttrycka sig om och - användning muntligt/skriftligt Informationskompetens som en kommunikativ färdighet: fysiska och språkliga handlingar som uttryck för vad vi lärt. Informationskompetens inte endast en individuell färdighet. Brist på samtal = problem med att utveckla kunskap om och informationsanvändning. Att kunna identifiera och använda verktyg och stöd för och -användning Vad är stöd och verktyg? Kursplan, betygskriterier, uppgiftsinstruktion, bibliotek, databaser, bibliotekskatalog etc. Hur kan de användas? Varför ska de användas? 7

8 Att kunna förhålla sig kritisk till information Värderar information i termer av rätt eller fel, sant eller falskt Saknas kunskap om hur verktyg för källkritik kan tillämpas Separerade framställningsformer Det egna tänkandet framhävs på bekostnad av det kritiska tänkandet Att vara medveten om olika informationskällors karaktär, genrekunskap Saknas resonemang om olika texters ursprung. Skillnad mellan dagstidningar/kvällspress/läroböcker, uppslagsböcker/forskning? Fakta eller inte fakta 8

9 Att förstå att vad som kan karaktäriseras som och -användning varierar med sammanhang/uppgift Vad som menas med information i ett specifikt sammanhang. Informationens kontextuella karaktär. Att plocka information här och där utan att ta hänsyn till sammanhang. Sätt att närma sig varierar (inte) med uppgift. Konsekvenser för och informationsanvändning retorik individuellt lärande styrning skola och bibliotek praktik kollektivt samspel stöd skolbibliotek (Gärdén 2010) 9

10 Till sist Detta var översiktligt och nära på 45 minuter Välkomna med frågor och kommentarer! 10