Språk inom särskilt boende i Järfälla

Transkript

1 Språk inom särskilt boende i Järfälla Dnr Son 2016/485 Jenny Sjöberg November 2016

2 (11) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD REDOVISNING Kartläggning av språk på Järfälla kommuns äldreboende idag Verksamhetscheferna på de särskilda boendena Äldreenheten Det finska språket i Järfälla Finsk befolkning Finska pensionärsföreningen Varttuneet ANALYS SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Förslag Lönnens äldreboende blir finskt profilboende Vidare utredning... 9 BILAGOR... 10

3 (11) SAMMANFATTNING Järfälla kommun är en mångkulturell kommun och har en stor andel äldre med ett annat modersmål än svenska. Syftet med denna rapport har varit att undersöka förutsättningarna för att erbjuda omsorg på annat språk än svenska på något av äldreboendena i Järfälla kommun. Syftet har också varit att formulera ett konkret förslag på hur man skulle kunna förverkliga detta med start För utredningens räkning har en kartläggning av vilka språk som idag talas på kommunens äldreboende gjorts samt intervjuer med representanter inom kommunens äldreomsorg och föreningsliv. Ett studiebesök gjordes även på en finsk språkavdelning på äldreboendet Bällstahof i Sundbyberg. Utredningen visade att det idag finns många, både boende och personal, på kommunens äldreboende med ett annat modersmål än svenska. Det framkom också att majoriteten av de tillfrågade ansåg att det skulle finnas fördelar med att kunna ge äldre omsorg på sitt modersmål. Fördelarna låg främst i den personcentrerade omvårdnad detta skulle kunna innebära med ökat välbefinnande och trygghet för de äldre. Detta verkar vara särskilt fördelaktigt för personer med demensdiagnos. Dock såg de tillfrågade många nackdelar med att tillgodose språkbehovet genom att inrätta en särskild språkavdelning på något av kommunens äldreboenden. Nackdelarna rörde flytt av boende och personal, lång rekryteringsprocess för att hitta lämplig personal samt risken att avdelningen får tomma platser. Det framstod därför som ett bättre alternativ att istället tillgodose behovet av språk genom att skapa ett profilboende med språkinriktning på ett redan befintligt boende. Där skulle man kunna tillgodose de positiva aspekterna kring språk och kultur i den utsträckning de efterfrågas genom att säkerställa en viss andel tvåspråkig personal samt tillgodose kultur genom exempelvis högtider, mat och aktiviteter. Utrednings slutsats är därför att förorda att Järfälla kommun etablerar ett äldreboende med finsk språkprofil. Att utredningen förordar just en finsk inriktning grundar sig i underlaget att det finns en relativt stor äldre finsktalande befolkning i kommunen, att det finns en uttalad ambition från kommunens sida att erbjuda äldreomsorg på finska samt att det finns lärdom att hämta från andra kommuner. Utredningens förslag är att Lönnens äldreboende blir ett finskt profilboende med start under andra kvartalet BAKGRUND OCH SYFTE Järfälla kommun är en mångkulturell kommun. År 2015 var 27 procent av befolkningen i Järfälla utrikesfödda, jämfört med rikets 17 %. (Kommunfakta 2016 för Järfälla kommun) Detta innebär att kommunen båda har, och kommer att få, många äldre som talar ett annat modersmål än svenska. Det är därför för intresse för kommunen att se över möjligheten att på olika sätt erbjuda äldreomsorg på andra språk än på svenska. Socialförvaltningen gavs i uppdrag att utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda omsorg inom särskilt boende i kommunen på ett annat språk än på svenska. En del i detta har varit att undersöka förutsättningarna för att inrätta en språkavdelning på något av äldreboendena i kommunen. En språkavdelning innebär kortfattat att en avdelning inom ett äldreboende är vikt åt människor med samma modersmål (annat

4 (11) än svenska). På denna avdelning får de boende tillgång till personal som talar deras modersmål samt även tillgång till kultur från hemlandet såsom mat, musik och böcker samt att fira hemlandets högtider. Vidare har uppdraget också inbegripit att undersöka andra alternativ för att kunna erbjuda äldreomsorg på annat språk än svenska på särskilt boende. När förutsättningar kring språk är utredda är det också utredningens syfte att presentera ett konkret förslag på hur omsorg på annat språk än svenska kan införas på särskilt boende i kommunen under METOD För att se vilka förutsättningar det finns för kommunen att erbjuda omsorg på annat språk än på svenska inom särskilt boenden så har det först varit viktigt se över hur det ser ut i kommunen idag gällande språk och äldreomsorg. En kartläggning har därför gjorts kring vilka språk som talas av personal och boende på kommunens äldreboenden. Vidare har information och synpunkter inhämtas kring både de fördelar och de nackdelar som en språkavdelning eller annan språkinriktning på ett äldreboende skulle kunna innebära. Verksamhetscheferna på kommunens äldreboende, ansvariga på äldreenheten samt kommunens demenskoordinator har blivit tillfrågade om sina tankar kring detta. En djupdykning kring det finska språket har gjorts genom att kommunala dokument har granskats samt att den finska pensionärsföreningen Varttuneet har intervjuats. Vidare har ett studiebesök gjorts på Bällstahof äldreboende i Sundbyberg där det idag finns en finsk språkavdelning. Slutligen har teorin om relationen mellan språk och demensdiagnos undersökts. 3. REDOVISNING 4.1 Kartläggning av språk på Järfälla kommuns äldreboende idag Det finns idag 10 särskilda boenden i Järfälla kommun. Dessa är Kastanjen (korttidsboende), Tallbohov omsorg, Tallbohov demens, Almen, Flottiljen, Linden, Lönnen, Olovslund, Björken och Eken. Vissa av boenden drivs i kommunal regi och vissa av externa utförare. Alla utom Tallbohov (som är uppdelat i två boenden för respektive demens och omsorg) har både omvårdnadsplatser och demensplatser. För denna rapports räkning har en kartläggning gjorts för att se vilka språk som talas på de olika boendena. Siffror har dels tagits från en kartläggning som gjordes under 2015 som visade vilka olika språk som då talades av de boende på de olika äldreboendena. Sedan har en kartläggning även gjorts 2016 som visade dels vilka olika språk som de boende talade och dels vilka olika språk som personalen behärskade. Kartläggningen genomfördes genom att verksamhetscheferna fick inventera språken på sina respektive boenden. Då uppgifter är inlämnade under olika perioder av 2016 så kan inte kartläggningen sägas visa en heltäckande bild av språk vid ett givet tillfälle. Istället kan man se kartläggningen som en indikator på hur det

5 (11) ungefärligt kan se ut på kommunens äldreboende i nutid. (Se Bilaga 1 Kartläggning av de språk som talas på Järfälla kommuns särskilda boenden) Vad kartläggningen visar är att det talas väldigt många olika språk på de olika äldreboendena runt om i kommunen. Vad gäller de boende själva så visar kartläggningen att det i allmänhet finns några stycken på varje boende som har ett annat modersmål än svenska. De flesta av dessa har ett annat europeiskt språk som modersmål och det finska språket dominerar. När det gäller personalen finns det ett stort antal på kommunens boenden som förutom svenska även behärskar ett annat språk. Här rör det sig om en stor variation av olika språk från hela världen, exempelvis är det många som talar arabiska, tigrinja, persiska och spanska. Vad gäller finskspråkig personal så finns det representerat på några av boendena av en eller flera finskspråkiga personal Verksamhetscheferna på de särskilda boendena För denna rapports räkning har verksamhetscheferna på kommunens äldreboenden fått svara på frågor kring hur de ser på språk och på en eventuell språkavdelning på något av kommunens boenden. Nedan följer en sammanställning av vad som framkom genom denna utfrågning. När det gäller fördelar med att erbjuda omsorg på annat modersmål än på svenska på äldreboende så ser vissa av de tillfrågade inga fördelar eller kan inte svara på frågan. Andra ser flera fördelar med att personer skulle kunna uttrycka sina behov och bli förstådda på sitt modersmål samt att kunna umgås med andra boende som talar samma språk. De anser att detta skulle kunna bidra till både ökad trygghet och ökad glädje för de äldre. Särskilt för personer med demensdiagnos skulle äldreomsorg på modersmålet vara välgörande, tror de flesta. Merparten tycker dock att det är svårt att svara på vilket språk som skulle kunna vara mest aktuellt. Vidare tillfrågades verksamhetscheferna vad de ser för möjlighet och hinder kring att inrätta just en språkavdelning på något av kommunens äldreboenden. Merparten tror att det skulle vara svårt att hitta tillräckligt med personer som vill bo på en språkavdelning och ser en farhåga i att det skulle kunna resultera i tomma lägenheter. För att inrätta just en språkavdelning så skulle man behöva skapa en avdelning på ett redan befintligt boende och detta skulle innebära flytt av både personal och boende, alternativt att man skulle kunna fylla på med personer till språkavdelningen efter hand. En eventuell flytt skulle kunna leda till otrygghet för de äldre som måste flytta, ansåg några av de tillfrågade. Man skulle sedan också behöva rekrytera ny personal med rätt språkkompetens, vilket anses svårt av de flesta. När det gäller hur lång tid som skulle behövas för att inrätta en språkavdelning så ligger svaren på alltifrån 3 månader till 2 år, och vissa har svarat att de inte vet. Verksamhetschefen på Lönnens äldreboende visade stort intresse för att erbjuda äldreomsorg på ett annat språk än svenska och ansåg att detta skulle vara mycket positivt för de boende som blir berörda. Verksamhetschefen fick därför i uppgift att presentera ett förslag på en handlingsplan kring hur Lönnens äldreboende skulle kunna bli ett profilboende med finsk inriktning, se Bilaga 2. Idag har Lönnen en stor andel finsktalande äldre och också ett par finsktalande personal. Det föll sig därför naturligt att utgå från en finsk språkprofil.

6 (11) Äldreenheten Även äldreenhetens enhetschef, gruppledare och platssamordnare har blivit tillfrågade inom ramen för denna utredning kring hur de ser på att erbjuda omsorg på annat språk än svenska inom särskilt boende. De ansåg att det skulle kunna finnas vissa fördelar med en med att erbjuda omsorg på de äldres modersmål, främst kanske för personer med demensdiagnos. Detta då den äldre skulle kunna få tala sitt modersmål och även fira högtider och liknande som är knutna till hemlandet. De berättar att de ibland har folk som söker äldreboende där det talas exempelvis finska eller persiska, men att en del av dem helst vill till ett riktigt profilboende i privat regi. De ser därför vissa farhågor kring att inrätta just en språkavdelning då de tror att det skulle bli svårt att hitta tillräckligt många personer som vill bo på en sådan avdelning. En risk med om det blir tomma platser på en språkavdelning är antingen att man skulle behöva fylla på med brukare som inte har rätt språkprofil och därför utarma hela idén om en språkavdelning. Väljer man å andra sidan att behålla lägenheterna tomma så kan det leda till att man måste köpa platser utanför kommunen till de äldre som inte får plats och som inte har rätt språkprofil. En av dem minns också att det tidigare har funnits en finsk språkavdelning i kommunen och tycker sig minnas att denna var tvungen att lägga ner då platserna inte gick att fylla. De tror också att det kan bli svårt att hitta personal som talar rätt språk. De anser därför att det är en bättre idé att omvandla ett befintligt äldreboende i kommunen till ett boende med språkinriktning, exempelvis finska. Här skulle man då kunna erbjuda äldreomsorg på finska genom att säkerställa ett visst antal finsktalande personal samt genom att tillgodose kulturella aspekter såsom högtider och mat. Men då även andra boende skulle bo på boendet skulle det inte bli lika sårbart när det gäller exempelvis tomma platser, utan antalet boende som talar finska skulle kunna variera utifrån efterfrågan på platserna. 4.3 Det finska språket i Järfälla Då det visat sig under kartläggningen men också under intervjuerna att finska är ett språk som talas av många äldre i kommunen samt även av en del personal på äldreboendena så görs här en djupdykning i hur det ser ut just kring det finska språket i kommunen Finsk befolkning 11 % av befolkningen i Järfälla har en anknytning till Finland ansökta Järfälla om att bli ett finskt förvaltningsområde men fick avslag då regeringen beslutade att inte ta in några nya kommuner i minoritetsspråkens förvaltningsområde, tills dess att minoritetslagen setts över. Kommunstyrelsen antog dock redan år 2013 en Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla. I Sverige finns fem nationella minoriteter som har speciella rättigheter i förhållande till andra minoriteter; sverigefinnar, samer, judar, romer och tornedalingar. Dessa minoriteter har ett antal rättigheter enligt lag som genom Järfällas policy har konkretiserats när det gäller vad som gäller för kommunen. Rättigheterna rör: Information, skydda och främja språk och kultur, samråd kring frågor som berör minoriteterna och slutligen äldreomsorg på minoritetsspråk. Det

7 (11) sistnämnda innebär enligt Järfälla kommuns policy att kommunen ska erbjuda äldreomsorg på finska. Hur kommunen ska erbjuda detta och i vilken utsträckning står dock inte specificerat i policyn Finska pensionärsföreningen Varttuneet Varttuneet är en finsk pensionärsförening i Järfälla med c:a 100 medlemmar i åldrarna år. Ordförande för föreningen i Järfälla anser att det finns behov av finskspråkigt äldreboende i Järfälla. Han menar att det finns många äldre som kan dålig svenska, eller ingen alls och dessutom tappar mer av det svenska språket när de blir gamla eller får en demensdiagnos. Just nu börjar många av de som kom från Finland på och 1970-talet att bli gamla och börjar därmed bli aktuella för äldreboende. Ordförande för Varttuneet tror att det kan vara en trygghet för den äldre att få vård och omsorg på sitt modersmål. Dessutom skulle de äldre kanske komma att hamna tillsammans med människor de redan känner. Det viktigast när man talar om omsorg på finska på ett äldreboende anser han är att personalen kan språket, sedan kan finsk mat vara aktuell vid speciella tillfällen såsom högtider. 4.4 Andra kommuner Sundbyberg Stad Äldrenämnden i Sundbyberg fattade för ett antal år sedan ett politiskt beslut att inrätta en demensflygel för finsktalande personer i det nu nyöppnade äldreboendet Bällstahof. Sundbyberg är ett förvaltningsområde för finska och har därför fått bidrag från Länsstyrelsen för att starta upp och driva en finsk språkavdelning. Den blåvita finska flygeln har sju lägenheter samt en bastu och den blåvita finska flaggan är färgtema på avdelningen. Pia Edström är enhetschef på Bällstahof och berättar att det kändes viktigt att få till ett tema kring hela avledningen vad gällde färg och utsmyckning samt att det var nödvändigt att ha en bastu. Hon har även köpt finska filmer och CD-skivor i Finland samt beställt finska böcker Att servera finsk mat vid högtider är också viktigt samt att de ibland har finska aktiviteter. Pia Edström berättar att hon påbörjade rekryteringen av personal till språkavdelningen så tidigt som ett år innan öppnandet och det var inte alldeles enkelt att hitta finsktalande personal. Avdelningen har idag även finsk nattpersonal samt vissa finsktalande vikarier. Pia menar att öppna ett boende för finsktalande inte skiljer sig från att öppna något annat boende, den enda skillnaden är att det är det finska språket och kulturen som präglar verksamheten. I dagsläget är samtliga platser utom en belagda på avdelningen. Sundbyberg stad har tagit beslutet att lägenheter inte tas i anspråk av andra sökande om det finns tomma platser utan då hålls platserna. Pia anser att både personal och boende tycker att det har varit mycket positivt med den finska språkavdelningen. 4.5 Språk och demens Det finns idag inte särskilt mycket forskning mellan språkets betydelse för personer med demensdiagnos. Dock råder en viss konsensus om att språk är en viktig faktor vid demens. Ofta kan personer med demensdiagnos tappa det nya språket som de lärt sig och gå tillbaka till sitt modersmål. Demenskoordinatorn på Järfälla Hemstöd säger att trots att det inte finns något vetenskapligt belägg så är det så det blir för

8 (11) många med demensdiagnos. Att därför få vård och också att få umgås på sitt modersmål kan därför skänka trygghet för dessa personer. Trots att det vetenskapliga underlaget är svagt så finns det också rekommendationer i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom När det gäller Personcentrerad omvårdnad så står det att detta också innebär att man i vården och omsorgen särskilt beaktar behov relaterade till att personer har en annan kulturell eller språklig bakgrund Exempelvis genom få behålla sina kulturella traditioner och sedvänjor, få kulturellt anpassad mat och möjlighet att få tillgång till personal som talar samma språk. Fördelarna med detta beskrivs vara följande: - En personcentrerad omvårdnad kan öka integriteten, självständigheten, initiativförmågan samt minska agitation hos personer med demenssjukdom. Det kan också minska användningen av antipskykosmedel. Slutligen kan det att bli vårdad av personal som kommunicerar på samma modersmål och har kulturkompetens ge personen med demenssjukdom och annan etnisk bakgrund trygghet, ökat välbefinnande och en känsla av hemmastaddhet. 4. ANALYS Det har under redovisningen framkommit att Järfälla kommun är en mångkulturell kommun där en stor andel av kommunens invånare, och därmed också den äldre befolkningen, talar ett annat modersmål än svenska. Vid kartläggningen på kommunens äldreboenden visar det sig att inte bara de boende utan även en stor del av personalen behärskar andra språk än svenska. Finska är det språk som framstår som vanligast bland de äldre men dock inte hos personalen. När det gäller att få omsorg på sitt modersmål så anser merparten av de intervjuade att detta kan skapa både trygghet och välbefinnande för äldre. Att det skulle vara särskilt fördelaktigt för personer med demensdiagnos är också något som de flesta är överens om. Just denna koppling stärks också genom de nationella riktlinjerna kring vård och omsorg vid demenssjukdom. Att erbjuda omsorg på ett annat språk än svenska på ett av kommunens äldreboenden ses därför som positivt. Men när det gäller just att öppna en specifik språkavdelning finns det många farhågor hos de tillfrågade. Den ena farhågan gäller kring den flytt av boende och personal som en språkavdelning skulle innebära på ett befintligt boende. Sedan finns det också farhågor kring svårigheten att rekrytera tillräckligt med personal som behärskar det språk som ska talas på avdelningen. Slutligen uttrycks det en farhåga kring att det skulle kunna bli tomma platser på en språkavdelning som skulle innebära en kostnad för kommunen. I Sundbybergs kommun har en finsk språkavdelning visat sig vara lyckad. Förutsättningarna från Järfälla skiljer sig dock på en rad punkter. För det första är Sundbyberg ett finskt förvaltningsområde och har som sådant fått ett visst finansiellt stöd när det gäller den finska språkavdelningen. Vidare skapades den finska språkavdelningen på ett nybyggt äldreboende, vilket innebär att vare sig boende eller personal behövde flytta samt att det fanns en lång startsträcka för rekrytering av personal. För Järfälla kommun framstår det därför som ett bättre alternativ att istället för en språkavdelning göra ett äldreboende i kommunen till ett boende med språkinriktning,

9 (11) ett så kallat profilboende. På så sätt skulle man kunna undvika negativa konsekvenser i form av flytt av boende och personal samt tomma platser inom avdelningen. Samtidigt skulle man kunna tillgodose de positiva aspekterna kring språk och kultur genom att säkerställa tvåspråkig personal i viss utsträckning samt tillgodose kultur genom exempelvis högtider, mat och aktiviteter. De boende skulle också få möjlighet att träffa personer med samma modersmål på boendet. Vad gäller det finska språket så finns det en del som talar för att det språkprofilerade boendet borde inriktas mot just detta språk. Det finns en stor andel äldre i Järfälla och på Järfällas äldreboende som har finska som modersmål och också en viss andel av personalen som talar finska. Järfälla som kommun har vidare uttryckt en ambition att erbjuda just äldreomsorg på finska. Man skulle också gällande en finsk inriktning kunna ta med sig goda exempel gällande personalrekrytering och kulturskapande från studiebesöket på den finska språkavdelningen i Sundbyberg. 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Det är denna utrednings förslag att Järfälla kommun inrättar ett äldreboende med finsk språkprofil. Genom att erbjuda omvårdnad på finska skulle kommunen ha möjlighet att erbjuda en ny sorts omvårdnad som utgår från att språk och kultur kan påverka brukarens välbefinnande. Detta verkar vara särskilt fördelaktigt för personer med demensdiagnos. Att utredningen förordar just en finsk inriktning grundar sig i underlaget att det finns en relativt stor äldre finsktalande befolkning i kommunen, att det finns en uttalad ambition från kommunens sida att erbjuda äldreomsorg på finska samt att det finns lärdom att hämta från andra kommuner. Att etablera en finsk språkprofil på ett av kommunens befintliga äldreboenden skulle generera positiva konsekvenser för brukarna och man skulle samtidigt undvika de möjliga negativa konsekvenser som en särskild språkavdelning skulle kunna innebära, såsom tomma platser och flytt av boende och personal. Nedan följer ett konkret förslag på hur ett finskt profilboende skulle kunna förverkligas under Förslag Lönnens äldreboende blir finskt profilboende Utredningens förslag är att Lönnens äldreboende blir ett finskt profilboende. Att det är just Lönnens äldreboende som föreslås grundar sig delvis i att Lönnen idag har en stor andel finsktalande boende samt viss personal som talar finska. Det grundar sig också på det faktum att verksamhetschefen på Lönnen visat stort intresse och engagemang i frågan, vilket lägger en bra grund för det framtida arbetet. Ett förslag till handlingsplan för Lönnens äldreboende, skapat av verksamhetschefen, biläggs denna rapport. Nedan följer förslag på genomförande. Språk och kultur: För att tillförsäkra att det finns tillgång till finsktalande personal för de boende är förslaget att Lönnens äldreboende, i tillägg till den finsktalande personal som redan idag arbetar där, anställer ny finsktalande personal. Detta ska ske delvis genom nyanställningar om det uppstår vakanser, vilket det idag finns goda förutsättningar för på Lönnen. De som anställs måste även då ha rätt formell kompetens såsom genom att vara utbildad undersköterska eller sjuksköterska. Förslaget innefattar

10 (11) också att utöver detta nyanställa två stycken undersköterskor på cirka 75 procent som arbetar i omvårdnadsarbetet måndag-söndag. Vidare föreslås en samordnare som arbetar måndag-fredag på cirka 50 procent anställas som har till uppgift att tillse behovet av kultur och aktiviteter för de finskspråkiga boendena. När det gäller språket bör även information och andra dokument på boendet, såsom exempelvis klagomålsblanketter, översättas till finska. Förutom att säkerställa språkkompetens på Lönnens äldreboende bör man också säkerställa tillgång till den finska kulturen. För detta ansvarar den finsktalande samordnaren och det kan exempelvis innefatta prenumeration på finsk dagstidning, införskaffandet av böcker och cd-skivor på finska samt genom att uppmärksamma finska traditioner och högtider. Tidsplan: Första kvartalet under 2017 ägnas åt förberedelser på Lönnens äldreboende, exempelvis genom personalrekrytering, införskaffande av finsk kultur såsom cdskivor och böcker, översättning av informationsblad, förberedelser för kockarna med mera. Under andra kvartalet 2017 lanseras Lönnens äldreboende som ett boende med finsk språkprofil och äldreenheten kan placera personer som har önskemål om finsk äldreomsorg på detta boende, i mån av lediga platser. En riskfaktor kring denna tidsplanering är att rekryteringen av finskspråk personal drar ut på tiden. Eftersom det finns resurser redan idag på Lönnens äldreboende i form av finskspråkig personal så bör detta inte bli alltför bekymmersamt vid en eventuell försening. Ekonomiska förutsättningar: De ekonomiska konsekvenser som ett finskt profilboende på Lönnens äldreboende får gäller rekrytering av extra personal. Förslaget gäller två stycken undersköterskor som arbetar måndag-söndag på cirka 75 procent vardera samt en samordnare som arbetar måndag-fredag på cirka 50 procent. Lönekostnaden för detta blir på ett år cirka kronor. Dock ska uppstarten inte ske förrän under andra kvartalet 2017, och kostnaden för 2017 beräknas därmed till cirka kronor Vidare utredning Socialförvaltningen bör förslagsvis efter en tid utvärdera det finska profilboendet på Lönnen. Beroende på de lärdomar man drar kan man undersöka möjligheten att etablera profilboende även för andra språk, så som exempelvis arabiska eller persiska, eller också inrätta särskilda språkavdelningar på de äldreboenden som kommer att byggas i kommunen framöver

11 (11) BILAGOR 1. Kartläggning av de språk som talas på Järfälla kommuns särskilda boenden 2. Handlingsplan från Lönnen: Profilerat äldreboende Lönnen AB