Miljöbilar. i Stockholm. Historisk återblick MILJÖFÖRVALTNINGEN.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbilar. i Stockholm. Historisk återblick 1994-2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN. www.stockholm.se/miljobilar"

Transkript

1 Miljöbilar i Stockholm Historisk återblick MILJÖFÖRVALTNINGEN

2 TITEL Miljöbilar i Stockholm Historisk återblick UTGIVEN AV Miljöförvaltningen, Stockholms Stad PROJEKTLEDARE Eva Sunnerstedt, Miljöbilar i Stockholm, Miljöförvaltningen, Box 8136, Stockholm, FÖRFATTARE: Kristina Birath, Sirje Pädam m fl på WSP Analys och Strategi, Box , Stockholm FORMGIVNING Annika Olofsson, Grafisk form TRYCK Tryckt på miljögodkänt papper Profisilk Dixa AB 2010

3 Inledning Miljöbilar i Stockholm så började det Beslut att starta Miljöbilar i Stockholm Så har arbetet organiserats Avsaknad av marknad för miljöbilar och bränslen Det gäller att våga ta initiativ Första fasen undanröja hinder och skapa efterfrågan Stadens fordon som drivkraft EU-projekt finansierar introduktion av miljöbilar ZEUS satte Stockholm på Europas miljöbilskarta En lång rad EU-finansierade projekt Övrig finansiering av miljöbilsprojekt Samarbete med bränslebolag Samverkan för att undanröja hinder Teknikupphandlingar driver på marknaden Teknikupphandling inom EU-projektet ZEUS Teknikupphandling av etanolbilar Upphandling av biogasbilar och elhybrider Teknikupphandling av etanoldrivna transportfordon Internt fokuserad information och kommunikation MATS.BÄCKER Andra fasen bredda marknaden Incitament Bilinköpen decentraliseras Trendsetter öppnade för extern information och kommunikation Kampanj Miljöbilar är bättre än vanliga bilar Se och uppleva miljöbilar lånebilsflottor och provkörningar Behov av en miljöbilsdefinition Staten tar initiativ till pumplagen Tredje fasen från pilotland till större marknad Fler lokala och nationella incitament Undantag från trängselskatt för miljöbilar Miljöbilspremie Från lägre fordonsskatt till skattebefrielse Trängselskatteundantag och lågt pris på miljöbränsle viktigast Rundabordsinitiativ för biogas Regionalt nationellt samarbete knyter ihop marknaden Internationellt nätverk Stockholm antar samma definition som staten med tillägg Aktiv information och kommunikation Nyhetsbrev Konferenser och studiebesök Miljöbilar i Stockholm prisat miljöarbete EU-projekt om miljöfordon som Stockholm koordinerat eller medverkat i

4 Inledning Miljöbilar i Stockholm drivs av Miljöförvaltningen i Stockholms stad sedan Syftet är att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Denna skrift handlar om Miljöbilar i Stockholms historia såsom den ses av dem som arbetar med miljöbilar i Stockholms stad idag. När arbetet började var en central stötesten mot miljöbilar det klassiska dilemmat om vad som kommer först; hönan eller ägget? Den fråga som många ställde sig var om det är miljöbilarna som kommer först eller om det är tankstationerna för miljöbränslen? Om det inte finns några bilar som kan köra på miljöbränslen så kommer ingen att öppna tankstationer och finns det inga tankstationer kommer inte bilindustrin att ta fram bilar som kan köra på miljöbränslen. En viktig utmaning i början av arbetet var att göra något åt den här låsningen. Vägen ut ur dilemmat var att inrikta arbetet på både bränslen och fordon och att använda den kommunala flottan för att underlätta omställningen. Mycket har hänt under de drygt 15 år som har gått sedan de första kommunala bilarna i stadens fordonspark byttes ut mot bilar som kunde köras på kretsloppsanpassade drivmedel. Miljöbilen har blivit en normal bil och stod 2009 för nära 40 procent av nybilsförsäljningen. Det finns allt fler modeller att välja på och kunskapen om miljöbilar är större. Fler och fler ser nyttan med miljöbilar och miljöbränslen. Under de första åren var den lokala luftkvaliteten en viktig drivkraft. Klimatproblematiken och transporternas bidrag till koldioxidutsläppen har under åren fått en allt större uppmärksamhet. Dessutom har medvetenheten om att oljan inte räcker till gjort att allt fler ser ett behov av att hitta alternativ till bensin och diesel. Den övergripande strategin för arbetet inom Miljöbilar i Stockholm har handlat om att underlätta en marknadsintroduktion av miljöbilar och kretsloppsanpassade drivmedel. Därför har ledstjärnan hela tiden varit att samarbeta med marknadens aktörer och hitta sätt som gör att efterfrågan på miljöbilar och miljöbränslen ökar. Sedan starten har arbetet utvecklats i dialog med företag och kommuner som själva satsar på miljöbilar och med företag som tillverkar fordon och bränsleleverantörer. Stadens arbete har genomgått tre faser. I den första fasen handlade arbetet om att undanröja hinder för att bana väg för användare av miljöbilar. När arbetet i den första fasen började ge resultat genom att nya modeller introducerades övergick arbetet till att handla mer om att bredda marknaden. Sverige ses idag som ett viktigt pilotland för miljöbilar. För att det ska bli intressant för biltillverkarna att ta fram nya generationer av miljöbilar krävs en större marknad. Arbetet i den tredje fasen har därför kännetecknats av att öka marknaden för miljöbilar utanför Sverige, tillsammans med andra städer i Europa. På evenemanget Nordisk Miljöbil i mitten av 90-talet, kom jag i samtal med olika fordonstillverkare. Alla kunde ju visa upp konceptmodeller av olika typer av miljöbilar. Dessvärre fanns det inga ute på gatorna. När jag frågade varför sa de att när det finns en marknad kan de leverera och att ingen köper en miljöbil om det inte finns tankmöjligheter. Jag insåg då att vår främsta uppgift måste vara att undanröja de hinder som fanns för en miljöbilsmarknad. Detta har varit en ledstjärna för vårt arbete genom åren. Gustaf Landahl, Miljöbilar i Stockholm 4 Historisk återblick

5 Genom att marknaden breddats har de tre faserna fått olika inriktning, men till stor del används samma sätt att arbeta i alla faser. Trots att det finns ett samband mellan tid och fas, pågår introduktionen av olika bränslen parallellt och de har nått olika långt. Personbilar som kan köra på etanol och biogas har nu nått den tredje fasen. Breddningen av marknaden för elbilar och miljölastbilar har gått mycket långsammare. Arbetet med att öka antalet miljölastbilar och elbilar befinner sig fortfarande i den första fasen. När Miljöbilar i Stockholm började sitt arbete var elbilar i fokus. Sedan försvann elbilsfokuset när utbudet av fordon blev allt sämre och räckvidden för de bilar som fanns på marknaden inte blev bättre. Mycket hopp sattes i början av 2001 till en elbil som skulle ha en liten bensinmotor för att komplettera batteriet. En teknik som liknar dagens laddhybrider, men den bilen lyste med sin frånvaro och biogas- och etanolbilar introducerades på bred front. Nu, i början av 2000-talets andra decennium, är elbilarna och miljölastbilarna i fokus igen. Månadsvisa nyregistreringar av Nyregistreringar miljöbilar, Sverige av miljöbilar, Sverige Nyregistreringar Nyregistreringar av miljöbilar, av miljöbilar, Sverige Sverige Trängselskatteundantag Trängselskatteundantag och och Elbilsupphandling Första leveransen fri boendeparkering fri boendeparkering upphör upphör i ZEUS av FFV (FordFocus) Särskild kö för Elbilsupphandling Elbilsupphandling Leverans Första av leveransen Första leveransen miljötaxi Arlanda Permanentning Permanentning i ZEUS i ZEUS de första av FFV 20 (FordFocus) av FFV Etanolupphandling, (FordFocus) Särskild kö för Särskild kö för av trängselskatt av trängselskatt Renault Clio FFV miljötaxi Arlanda rans av miljötaxi Arlanda Leverans av rsta 20 de första 20 Etanolupphandling, Etanolupphandling, Electrique Ytterligare reduktion av ult Clio Renault Clio FFV FFV miljöbilars förmånsvärde Miljöbilspremie Miljöbilspremie trique Electrique Start av Ytterligare reduktion Ytterligare av reduktion av kr kr Pumplag Miljöbilar miljöbilars förmånsvärde miljöbilars förmånsvärde Gratis boendeparkering Reduktion av Start av i Stockholm i Stockholm miljöbilars Pumplag Pumplag Miljöbilar Gratis Reduktion av förmånsvärde boendeparkering Gratis boendeparkering i Stockholm Reduktion av Generell i Stockholm i Stockholm miljöbilars miljöbilars skattereduktion Trängselskatteförsök förmånsvärde förmånsvärde för biodrivmedel Generell Generell Försöksverksamheter skattereduktion ZEUS skriver skattereduktion Trängselskatteförsöskatteförsök Trängsel får skattebefrielse för biodrivmedel kontrakt för med biodrivmedel Fiat, Förordning rksamheter Försöksverksamheter ZEUS för skriver biodrivmedel ZEUS skriver Peugot och Citroën myndigheters befrielse får skattebefrielse milljöbilar kontrakt med Fiat, kontrakt med Fiat, Förordning Förordning vmedel för biodrivmedel Peugot och Citroën Peugot och Citroën myndigheters myndigheters Lånebilsflottor milljöbilar milljöbilar Bonus för Lånebilsflottor Lånebilsflottor miljöbil till färdtjänsttaxi Bonus för miljöbil till färdtjänsttaxi Bonus för miljöbil till färdtjänsttaxi Trängselskatteundantag och fri boendeparkering upphör Permanentning av trängselskatt Miljöbilspremie kr Gas-, 2001 etanol-, el och elhybridbilar Max g CO Gas-, etanol-, el- Gas-, och elhybridbilar etanol-, el- och elhybridbilar Max 120 g CO2 Max 120 g CO2 Antalet miljöbilar i riket som helhet och händelser som påverkat arbetet för Miljöbilar i Stockholm, , månadsdata Historisk återblick 5

6 Miljöbilar i Stockholm så började det Miljöbilar i Stockholm startade 1994, men redan innan hade Stockholms stad tagit initiativ till att undersöka möjligheterna att införa miljövänlig fordonsteknik. Stockholms Materialförsörjningsorganisation (MFO), som vid den tiden stod för anskaffning och skötsel av stadens fordon, gjorde under 1989 en kartläggning av befi ntlig elbilsteknik. En följd av denna var att staden köpte in 10 stycken elbilar av märket VW City Stromer; en konverterad VW Golf. De tidiga aktiviteterna dominerades av elbilar, vilket bland annat berodde på att tankställen för andra drivmedel saknades helt. Stadens första miljöbil var en konverterad VW Golf för batteridrift. FOTO: STOCKHOLMS STAD I början av 1990-talet producerades elbilar i små serier av nischtillverkare på olika håll i Europa. Elbilarna hade blybatterier och en körsträcka på cirka 50 kilometer per laddning. Även batteriernas livslängd var begränsad och uppskattades till cirka 3 år. Till skillnad från de elbilar som hade testats på 1970-talet och som helt plötsligt kunde stanna, var emellertid 1990-talets elbilar utrustade med driftsäkra batterier. För att öka räckvidden pågick det försök med andra batteritekniker (natrium-svavel, nickel-kadmium), men dessa var inte färdigtestade. På Nuteks initiativ bildades 1991, STEG (Storstädernas Elfordons Grupp) som fungerade som ett samarbetsorgan för Stockholm, Göteborg och Malmö. STEG arbetade för introduktion av elbilar av miljöskäl. Under 1992 startade Nutek en nationell teknikupphandling. Genom MFO deltog Stockholms stad i upphandlingen. Syftet var att få fram bättre elbilar och att samordna efterfrågan från flera köpare. Som ett resultat av Nutek-upphandlingen kom de första batteridrivna Renault Clio till Sverige Bilarna hade nickel-kadmium-batterier och kunde köras nära 80 kilometer per laddning. År 1993 gav regeringen Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) i uppdrag att driva ett utvecklings- och demonstrationsprogram om el- och hybridfordon. Parallellt bedrevs ett omfattande arbete för att utveckla infrastrukturen för elfordonsdrift. Främst var arbetet inriktat på att få till stånd offentliga batteriladdningsstationer för både normal- och snabbladdning. Elbilsinitiativen var inspirerade av Kaliforniens Zero Emission Vehicle -program. Kalifornien hade satt upp som mål att 10 procent av nybilsförsäljningen skulle vara nollemissionsfordon år I efterhand kan det tyckas att det fanns en betydande övertro på det kaliforniska initiativet. Samtidigt hade Kalifornien bara ett decennium tidigare gått i bräschen för en annan omöjlig miljösatsning; Att alla nya bensinbilar skulle utrustas med katalysatorer. Ett initiativ som lyckades och som kom till Sverige i slutet av 1980-talet. Beslut att starta Miljöbilar i Stockholm Startskottet för Miljöbilar i Stockholm kan dateras till den 15 juni Då biföll kommunstyrelsen ett förslag till program för introduktion av elbilar och annan miljöanpassad fordonsteknik. Programmets övergripande målsättning var att minska den negativa miljöpåverkan från vägtrafiken i Stockholm. 6 Historisk återblick

7 Kommunstyrelsen beslöt att 1. staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt som möjligt, ersätts med eilbilar och/eller fordon som drivs med alternativ och miljövänlig teknik 2. tillsätta en politisk referensgrupp med representanter från berörda nämnder och styrelser 3. som ett första delmål, via den av Nutek initierade beställargruppen, ersätta 300 av stadens konventionella fordon med elbilar enligt ovan nämnda program 4. finansieringen sker i enlighet med vad som redovisats i programmet 5. uppmana miljö- och hälsoskyddsnämnden att efter samråd med gatu- och fastighetsnämnden uppdra åt Miljöförvaltningen att tillsätta en förvaltningsövergripande projektgrupp för miljövänliga transporter med huvudsaklig uppgift att upprätta ett genomförandeprogram för ökat användande av miljövänlig fordonsteknik i stockholmstrafiken följa teknikutvecklingen med avseende på miljöfrågor för transportfordon, arbetsfordon, energibärare m.m. till stadens nämnder och styrelser lämna förslag på åtgärder syftande till att introducera miljövänliga fordon och fordonsteknik i staden 6. staden söker medlemskap i CITELEC. Själva skapandet av Miljöbilar i Stockholm var ett tecken på stor framsynthet, ett klokt beslut. De som fattade det beslutet ska ha all heder av att de vågade! Hans Nyström 2009, Miljöansvarig på Taxi Stockholm CITELEC är en Europeisk organisation för städer som är intresserade av Elektriska fordon. Organisationen grundades 1990 och syftar till att sprida information till medlemmarna, delta i forsknings- och utvecklingsprojekt, följa upp och utvärdera utvecklingen av elektriska fordon och infrastruktur och delta i standardiseringsarbete. Så har arbetet organiserats Ansvaret för att genomföra arbetet inom Miljöbilar i Stockholm ligger således på Miljöförvaltningen och i arbetet deltar ett flertal förvaltningar. De första åren fanns en förvaltningsövergripande projektgrupp. I den deltog Gatu- och fastighetskontoret, Stockholm Vatten, Stockholm Energi (senare Fortum) och MFO. I och med att miljöbilar blev allt vanligare runt 2001/2002 upplöstes den förvaltningsövergripande projektgruppen och ersattes av projektgrupper kopplade till specifika frågor eller projekt. Miljöbilar i Stockholm har ända sedan starten en politisk referensgrupp (PRG). Denna har vanligtvis varit sammansatt av tre representanter från majoriteten i fullmäktige och två från oppositionspartierna. PRG har inget formellt politiskt mandat, utan politiska beslut fattas i nämnder och fullmäktige som vanligt. Däremot har denna grupp gjort det lättare att nå politisk enighet kring miljöbilsarbetet. Det breda politiska stödet har varit viktigt under hela arbetet. PRG har haft en särskilt viktig roll för att göra Stockholms arbete med EU-projekt snabbfotat. Ofta behövs beslut, om att Stockholm kan gå in som partner i EU-ansökningar, på kort varsel och här har den politiska referensgruppen kunnat bidra till en snabbare hantering av projekten. FORTUM Historisk återblick 7

8 8 Historisk återblick Personerna bakom Miljöbilar i Stockholm. Från vänster Jonas Ericson, Eva Sunnerstedt, Helene Carlsson, Gustaf Landahl, Milla Sundström, Johan Seuffert och Björn Hugosson samtliga vid Miljöförvaltningen i Stockholm, februari FOTO: LENNART JOHANSSON, STOCKHOLMS STAD.

9 Avs aknad av marknad för miljöbilar och bränslen Trots de tidiga initiativen var utbudet av miljöbilar nära nog obefintligt när Miljöbilar i Stockholm startade. Det rådde stor tvekan bland tillverkare och återförsäljare. Detta kan illustreras med ett tidstypiskt uttalande: Miljöbilar är mindre driftssäkra och har ett osäkert andrahandsvärde. Det kräver uthållighet för att sätta denna produkt på marknaden. Uddabilar är inget återförsäljarna längtar efter oavsett om det är en elbil eller en extrem bil av annat slag. De behöver snabb omsättning och inga hyllvärmare. De har dessutom inte kunskap att sälja denna typ av uddabil. Bilförsäljare i avidentifi erad intervju, underlag till rapporten om incitament för miljöbilar, Rapport 1998:1, Miljöförvaltningen i Stockholm. Det första uppdraget för Miljöbilar i Stockholm var att ersätta konventionella fordon i stadens egen fordonsflotta med miljöbilar. För att kunna göra detta var det nödvändigt att välja sådana tekniker som passade den egna fordonsflottan, som fanns tillgängliga i en nära framtid och som kunde vara intressanta för fordonsindustrin att fortsätta utveckla. Kraven från kerna var att bilarna skulle kunna drivas med el eller krets- politibiogasbilar kom något senare. Sveriges tre första etanolbilar inloppsanpassade drivmedel. Ett visst utbud av elbilar fanns redan, medan etanol- och troducerades i Örnsköldsvik Under 1990-talet fanns endast en modell tillgänglig; Ford Taurus Flexi-Fuel Vehicle (FFV). Bilen kunde inte köpas utan leasades ut till större företag och myndigheter. För att kunna utnyttja skatteundantaget på biodrivmedel som gällde försöksverksamhet hade alla FFV-fordon samma ägare. Kravet på att bilarna användes i försöksverksamhet begränsade dock antalet totalt sett. Vid 1990-talets början var det svårt att få tag på gasbilar i Sverige, trots att de var vanliga i ett flertal länder runtom i världen, till exempel Italien, Turkiet, Ryssland och Nya Zeeland. De första svenska gasbilarna kom 1996 när Volvo lanserade Volvo 850 bi-fuel. Samma år började BMW sälja sin modell 316g i Sverige. Det var de enda modellerna som hade blivit helbilsgodkända inom EU. Hindren var flera. Förutom en högre inköpskostnad förekom ett flertal administrativa svårigheter. Svenska myndigheter krävde att gastanken skulle klara minus 40 grader, vilket biltillverkarna inte accepterade. För att få ett typgodkännande för en ny modell krävdes dispens. Dessutom innebar gasbilen ytterligare besvär eftersom det krävdes två kontrollbesiktningar; ett av fordonet och ett av gastanken. De första mackarna för E85 och biogas togs i drift Miljöbilar i Stockholm kom att arbeta mycket aktivt med att påverka de stora drivmedelsdistributörerna OK (senare OK/Q8), Shell och Statoil att komplettera sina stationer med pumpar för biogas, etanol och batteriladdning. Ford Taurus Flexi-Fuel Vehicle (FFV) var den enda E85- modellen som fanns i Sverige under 1990-talet. FOTO: LENNART JOHANSSON, STOCKHOLMS STAD I Stockholm öppnades de första mackarna för E85 och biogas FOTO: PER WESTERGÅRD Historisk återblick 9

10 Stockholms stad har från början följt inriktningen att miljöbilar är fordon som kan drivas med el eller kretsloppsanpassade bränslen. De förnybara bränslen som blev kommersiellt tillgängliga några år efter starten av Miljöbilar i Stockholm dominerar fortfarande på den svenska marknaden. RME fanns också, men bedömdes vara mest intressant för tunga fordon. En orsak till detta var att det fanns få lätta dieselbilar, både i Stockholms egen bilpark och i fordonsflottan i allmänhet. En annan var de relativt stora utsläppen av kväveoxider och problemen med höga halter på bland annat Hornsgatan. Under hela arbetet har staden följt utvecklingen på bränsleområdet och när nya bränslen med hög miljönytta har funnits tillgängliga har de haft en roll att spela i Stockholms arbete. Genom att Stockholm vågade satsa på ett flertal tekniker i större skala kom själva initiativet att bli banbrytande. Det gäller att våga ta initiativ Stockholms stads långsiktiga ambition med arbetet var att få en fungerande marknad för miljöbilar. Stadens roll var att initiera utvecklingen. Staden ville därför samarbeta med marknadsaktörerna. Kontakterna med bilindustrin var dock inte så uppmuntrande. Så här sammanfattas biltillverkarnas syn år 1996: Miljöbilsarbetet i Stockholms stad engagerade tidigt många; såväl politiker, tjänstemän som bilansvariga och enskilda förare inom stadens förvaltningar och bolag. FOTO: LENNART JOHANSSON, STOCKHOLMS STAD När det gäller alternativa- och biobränslen är tekniken inget problem. Problemet är tillgången... Varken SAAB eller Volvo kommer att satsa på alternativa bränslen om det inte finns någon marknad. Man ställer sig också skeptiskt till politiska lösningar och konstgjorda grunder för biobränslen. En långsiktighet när det gäller alternativa bränslen är en förutsättning när nya bränslen skall införas.... Sammanfattningsvis kan man säga att introduktionen av ett nytt bränsle tar längre tid än att utveckla nya motorer. Sammanfattning av en enkät till 23 biltillverkare i Olsson, Lars-Ola (1996) Fordonskostnadens påverkan vid användandet av biodrivmedel, på uppdrag av KFB. 10 Historisk återblick

11 Utan marknad, inga bilar och utan bilar går det inte heller att skapa efterfrågan. Detta så kallade hönan-ägget -problem hotar ofta att sätta stopp för tidiga satsningar. Genom att satsa på både bränslen och fordon ville Miljöbilar i Stockholm visa att det går att bryta hönan-ägget-problemet, men det tar tid för att det ska bli resultat. Miljöbilar i Stockholm började använda den så kallade S-kurvan för att beskriva sitt arbete. S-kurvan kom att bli ett viktigt hjälpmedel för den interna förankringen och för kommunikationen utåt. S-kurvan illustrerar att introduktionsförloppet för ny teknik är trögt i början, så också när det gäller spridningen av miljöbilar. Det finns flera exempel på trögheterna vid teknikspridning. Televisionen fanns under några decennier innan den blev mer allmän och det tog nästan tio år för Internet att slå igenom. Innan den nya produkten blir självgående krävs normalt en kritisk massa. Introduktionsförloppet över tid kan beskrivas med en S-kurva där den kritiska punkten eller acceptansnivån är den punkt på kurvan när tillväxtfasen tar fart. MAGNUS KRISTENSON Miljöbilarnas intåg i fordonsflottan följer en S-kurva Spridning av miljöbilar S-kurvan brukar förklaras av att många är avvaktande inför att skaffa sig en ny produkt när den lanseras. De uppfattar den som alltför extrem eller osäker. Under 1990-talet befann sig spridningen av miljöbilar på en sådan nivå. Acceptansnivå När försäljningen växt har andelen av befolkningen som använder den ökat och nått en acceptansnivå. Därefter tar tillväxten fart. När teknikintroduktionen kommit så pass långt börjar de, som tidigare avvaktat, att se möjligheterna och bli intresserade av att skaffa den nya produkten. När denna punkt har passerats tar en snabb spridning vid. Tid Miljöbilar i Stockholm såg som sin uppgift att stötta spridningen till det att miljöbilarna hade nått ett tillräckligt genomslag för att tillväxten sedan kunde bli självgående. Det finns flera viktiga faktorer som bidrar till en självgående marknad: teknologiska förbättringar, prissänkningar, kännedom om produkten och servicegarantier är några. Ett spridningsförlopp kan också tolkas i termer av olika grupper som använder den nya varan. De tidiga användarna är innovatörer i den meningen att de ser nya möjligheter och vågar lite mer. De är antagligen beredda att ta en större risk genom att köpa en bil som ingen annan har och kan vara beredda att betala mer för den. Andra hålls tillbaka kanske av att det inte verkar finnas tillräcklig information eller stöd hos omgivningen för att välja just en miljöbil. För att få en uppfattning om vilka volymer som skulle krävas för en självgående marknad användes kunskap från marknadsföringsområdet. I början anammas tekniken av en liten grupp av innovatörer. Dessa brukar anses omfatta ungefär 2,5 procent av användarna. Därefter hakar nästa grupp på. De kallas de tidiga användarna. När man nått ungefär 13 procent börjar tekniken bli mer allmän och majoriteten tar vid. Innovatörerna uppfattas ofta som lite udda och äventyrslystna, medan de tidiga användarna anses vara de som trampar upp stigen. Miljöbilar i Stockholm har påverkat utvecklingen! Det handlar om att någon måste våga. Margareta Olofsson, Miljö- och fritidsborgarråd (v) , oppositionsborgarråd Historisk återblick 11

12 För att påskynda spridningen av miljöbilar var det uppenbart att man behövde stötta marknaden så att man kom förbi fasen med de första 2,5 procenten. Stödet för miljöbilar behövde dessutom ge tillräcklig skjuts för att även de tidiga användarna ska haka på. Bedömningen var att det skulle behövas stöd för att påverka cirka 5 procent av antingen nybilsförsäljningen eller av bilparken. I Stockholm köper företag cirka 70 procent av alla nya bilar, så när det var dags att börja arbeta med att bredda marknaden var företagen en naturlig målgrupp. Även om det har blivit allt vanligare att privatpersoner köper nya miljöbilar, så är företagens dominans på nybilsmarknaden fortfarande stor. Med facit i hand kan man säga att det har behövts mer insatser än så. En orsak är att försäljningen av fordon och bränslen är nära integrerade med andra marknader och detta på ett sätt som är mycket mer komplext än för en del andra enklare produkter. För att försäljningen av miljöbilar ska bli självgående behövs det ett samspel med positiv återkoppling mellan fordons- och drivmedelstillverkare samt försäljare och distributörer å ena sidan och användarnas uppskattning å den andra. MATS BÄCKER 12 Historisk återblick

13 Första fasen undanröja hinder och skapa efterfrågan När arbetet inleddes fanns, som tidigare beskrivits, många fl askhalsar för en ökad försäljning av miljöbilar. Få bilmodeller, få tankställen och ett regelverk som både var krångligt och ledde till att det var dyrare att köpa och köra miljöbil var några av de hinder som fanns. Stockholm inledde sitt arbete med att undanröja hinder och att på olika sätt visa tillverkare av fordon och bränslen att det fanns en marknad för miljöbilar. Stadens fordon som drivkraft Den övergripande målsättningen för Miljöbilar i Stockholm är att förbättra miljön genom att ersätta konventionella fordon med mindre miljöbelastande fordon. En viktig uppgift har varit att påverka stadens egen fordonsflotta. Det första delmålet som sattes var att 300 av de konventionella bilarna skulle ersättas med miljöbilar före utgången av Målet uppnåddes före årsskiftet 1997/1998. De flesta miljöbilarna var då biogasbilar. Övriga var el- eller etanolbilar. Att staden ska vara en förebild har hela tiden varit en viktig ledstjärna för Stockholms arbete. Det ger trovärdighet om man lever som man lär, men tanken är mer nyanserad än så. Genom att staden går före och investerar i miljöbilar öppnas möjligheter för efterföljare. Ambitionen har varit att ligga i framkant och successivt demonstrera ny fordonsteknik varefter den blivit tillgänglig. Ett exempel är projektet Cute, som drevs tillsammans med SL, Fortum, Busslink och KTH, där tre bränslecellsbussar in- gick i ett försök och även en produktionsanläggning för vätgas sattes upp på prov. Arbetet med att ersätta en del av stadens egna fordon med miljöbilar krävde en hel del insatser från Miljöbilar i Stockholm. Det gällde att övertyga stadens förvaltningar och bolag om varför det var angeläget att byta ut de konventionella bilarna mot miljöbilar. En betydande knäckfråga var miljöbilarnas högre inköpskostnad. Det var inte självklart vem som skulle stå för merkostnaden, var det förvaltningen som använde bilen eller borde alla fordonsanvändare vara med och dela på kostnaden. Principen som valdes var att förvaltningar och bolag inte skulle behöva betala mer för miljöbilar jämfört med konventionella fordon. Merkostnaderna för fordonsinköp kom att finansieras genom bidrag från EU, staten och från stadens egen budget. För att underlätta övergången till miljöbilar beslutades det att stadens förvaltningar från och med 1997 skulle hyra sina fordon via stadens egen fordonsförvaltare. Därmed kunde staden styra fordonsflotta och hjälpa till vid inköp. I budgeten för 1998 uppmanades dessutom stadens förvaltningar att fortsättningsvis bara välja miljöbilar medan stadens bolag rekommenderades samma åtgärd. Det skyndade på omställningen. Vid millennieskiftet hade antalet miljöbilar i stadens fordonspark ökat till 500. Ökningen bestod främst av el- och biogasbilar. Under år 2000 sattes det som mål att 600 miljöbilar skulle vara i drift i stadens fordonspark till årets slut. 300 miljöbilar var världsrekord 1997! FOTO: STOCKHOLMS STAD Historisk återblick 13

14 Samma vecka som Stockholms stad firade 750-års-jubileum i juni 2002 rullade den 750:e miljöbilen in i stadens fordonsflotta. För att fira detta arrangerade Miljöbilar i Stockholm en miljöbilsparad och ett världsrekordförsök. Världsrekordförsök samtidigt som stadens 750:e miljöbil rullar in, juni FOTO: MIKAEL RÖHR Vårt första EU-projekt kom till lite av en slump. Jag fick ersätta förvaltningschefen på en resa till Bryssel. I pausen på mötet i Bryssel talade jag med några personer från andra städer om att vi borde satsa på ett projekt tillsammans om miljöbilar. Visst, bara du håller ihop ansökan, var deras svar. Jag antog utmaningen och ett halvår senare hade vi ZEUS-projektet Gustaf Landahl, Miljöbilar i Stockholm MAGNUS KRISTENSSON Även om antalet bilar ökade var det svårt att få förarna att tanka miljöbränslen. Det fanns få tankställen och många fick köra en omväg för att tanka etanol eller biogas. För att öka användningen av miljöbränslen satte staden som mål att de egna biogasbilarna till 50 procent och etanolbilarna till 80 procent skulle köras med biogas respektive etanol. Genom att arbetet under år inriktades på att öka biogasproduktionen ökade kravet på biogastankning. Målsättningarna skärptes allt eftersom och det beslutades att till 2006 skulle 60 procent av stadens fordon vara miljöbilar och att dessa skulle tankas med biodrivmedel till 80 procent. EU-projekt finansierar introduktion av miljöbilar När beslutet att byta stadens fordon mot miljöbilar togs 1994 fick Miljöförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur utbytesprogrammet skulle finansieras. Ett av förslagen var att få medel från EU genom att delta i olika EUprojekt. Syftet med att delta i EU-projekt var inte bara rent ekonomiska utan också ett sätt att skapa nätverk med städer och aktörer i Europa och att förstärka Stockholms ställning som ledande miljöstad. ZEUS satte Stockholm på Europas miljöbilskarta Det första riktigt stora EU-projekt som Stockholms stad deltog i var ZEUS Zero and Low Emission Vehicles in Urban Society. Projektet pågick mellan 1996 och Stockholm var koordinator för projektet som genomfördes i samarbete med sju andra städer i Europa. 14 Historisk återblick

15 Syftet med projektet var att överbrygga marknadshinder för en bredare introduktion av miljöbilar. Några exempel på marknadshinder, som var i fokus för ZEUS, var högre pris på miljöbilar, brist på tankstationer, laddplatser och service liksom brist på incitament som gynnar miljöbilar. Det senare är viktigt för att marknaden ska börja växa. Inom ramen för ZEUS var målet att städerna tillsammans skulle introducera miljöfordon, såväl bilar som cyklar, bussar och lastbilar. Stockholms stad arbetade med följande delprojekt: ansvar för en gemensam upphandling av elfordon i städer som ingick i ZEUS 300 miljöbilar (el, etanol och biogas) till stadens egen fordonspark tankstationer för biogas distribution av biogas till publika tankstationer med hjälp av en biogasdriven lastbil två biogasdrivna sopbilar till Gamla Stan konvertering av SL:s sex bensindrivna elhybridbussar till etanol snabbladdningsstation för elbilar verka för införandet av incitament för ökad användning av miljöbilar ZEUS gav Stockholm utrymme att göra en rad viktiga insatser för att öka tillgången på tankstationer och fordon. Det var viktigt för att visa att miljöbilar fungerar. Stockholm fick ett gott rykte i Europa och sågs som ett bra exempel på hur städer kan arbeta med miljöbilar. Det underlättade för staden att få en bättre position och ett gott rykte om att vara bra på att administrera EU-projekt. En lång rad EU-finansierade projekt Redan 1995 ansökte Stockholm tillsammans med städer runt om i Europa om att driva projektet ELCIDIS (ELectric Vehicle CIty DIStribution). Det tog tid innan ansökan godkändes, så projektet kom inte igång förrän 1998 och pågick till I projektet samar- betade Stockholm bland annat med Rotterdam, Stavanger och La Rochelle. Inom ramen för ELCIDIS testades sex hybridlastbilar (Mercedes Atego) och tre eltransportbilar (Citroën Berlingo) för varudistribution i centrala Stockholm. Projektet skulle inte ha varat i mer än tre år, men fick förlängas i 12 månader, eftersom det tog över ett år att få lastbilarna levererade. Fyra transportbolag var med i projektet. ELCIDIS fick också stöd från Energimyndigheten. Sedan dess har Stockholm varit med i en rad EU-projekt. Flera gånger har staden haft rollen som koordinator, exempelvis i ZEUS, Trendsetter och BEST. Staden har använt EU-projekten för att underlätta introduktion av den nya tekniken och för att visa att den fungerar, se tabell längst bak för en översikt av EU-projekten. Stockholm har också varit mycket konsekvent i sitt arbete och hållit fast vid sina satsningar på etanol och biogas, men samtidigt testat nya tekniker. Staden har inte låtit EU-utlysningarnas målsättningar styra inriktningen på arbetet, utan EU-bidragen har använts för att genomföra liggande verksamhetsplaner. Det finns en risk att annars börja hoppa tuva mellan olika tekniker. Vi satte de första två biogassopbilarna i drift i Gamla Stan år Bilarna uppskattades av förarna framför allt för att de var tystare. När den ena bilen tillfälligt togs ur drift och ersattes av en dieselsopbil ringde många boende och klagade över att bullernivån från sopbilen plötsligt blivit så mycket högre! De hade uppenbarligen vant sig vid den lägre bullernivån. Vi fi ck en bekräftelse på att vårt arbete var uppskattat. Nils Lundkvist, Trafi kkontoret Avfall. Sopbilarna som introducerades i ZEUS-projektet är fortfarande i drift. FOTO: MAGNUS KRISTENSON Avgas- och bullerfri transport med elhybridlastbil som testades i Stockholm inom ramen för EU projektet ELCIDIS. FOTO: MAGNUS KRISTENSON Historisk återblick 15

16 Övrig finansiering av miljöbilsprojekt Svenska finansiärer har också bidragit med pengar till en lång rad av Stockholms miljöbilsprojekt. Olika statliga myndigheter såsom Kommunikationsforskningsberedningen KFB, Miljöteknikdelegationen och Energimyndigheten har bidragit till projekt som initierats av Miljöbilar i Stockholm. Även de statliga miljöprogrammen, Lokala investeringsprogrammet, LIP, och Klimatinvesteringsprogrammet, KLIMP, har finansierat projekt. Stockholms stads eget miljöinvesteringsprogram, Miljömiljarden, har också bidragit med pengar. Sammanlagt har Miljöbilar i Stockholm delat ut inköpsbidrag till ett stort antal miljöbilar. I den första fasen var stadens fordonsflotta i fokus. Genom LIP fick Stockholm medel för flera projekt som syftade till att öka andelen miljöbilar och öka användningen av biodrivmedel. I första omgången av LIP fick staden stöd till två projekt: Alternativa fordon och bränslen som innebar bidrag till del av merkostnaden för 300 miljöbilar samt Tankstationer för etanolinblandning som introducerade sju tankstationer med E10 (10 procent etanol och 90 procent bensin) i Stockholm. Projektet Tankstationer för etanolinblandning fick avbrytas eftersom EU:s mineraloljedirektiv, som styr vad bränslen får innehålla, enligt nytt beslut inte tillät högre inblandning av etanol än 5 procent. Samtidigt beslutade också bränslebolagen med början i Stockholmsområdet att frivilligt börja blanda in 5 procent etanol i all bensin, något som också gjorde projektet mindre intressant. Tank- och laddställen i Stockholm år Samarbete med bränslebolag För att få fart på miljöbilsförsäljningen var en ökad tillgång till tankställen för biodrivmedel av yttersta vikt. Miljöbilar i Stockholms strategi har varit att samarbeta med bränslebolagen för att få in pumpar med biogas och etanol på många ställen runt om i staden. Det var en medveten strategi att få marknadens aktörer att tillhandahålla biodrivmedel. En fördel med att arbeta ihop med bränslebolagen är att befintliga betalningssystem och bränslekort kan användas för tankning. Pumparna blir också tillgängliga för allmänhet och företag på det sättet. Parallellt med arbetet i Stockholm togs 1994 initiativ till import av etanolbilar av BioAlcohol Fuel Foundation, BAFF, i Örnsköldsvik. Stockholm var med i projektet och beställde fem Ford Taurus FFV. Under 1996 kom en tankstation för E85 till Stockholm. OK (senare OKQ8) lovade att sätta upp en pump för E85 för var 10:e etanolbil och Stockholm stad beställde ytterligare 35 Taurus FFV och OK satte upp ytterligare fyra etanolpumpar. Stockholm arbetade ihop med framför allt OKQ8, Statoil och Shell för att få upp fler tankstationer. År 2000 fanns det fyra tankstationer för biogas och åtta tankstationer för E85. Birka Energi (senare Fortum) investerade i fyra snabbladdningsstationer för elbilar varav den första sattes upp vid Shells mack på Norra Bantorget. Det gick också att ladda elbilar på ett 20-tal platser i stadens parkeringsgarage. Eftersom det fanns förhållandevis få tankningsplatser togs en karta fram som visade var pumpar och eluttag fanns. Biogas Etanol E85 E10 Snabbladdning Normal laddning 16 Historisk återblick

17 Lägre skatt på miljöbilar och förnybara drivmedel var ett par av önskemålen till finansminister Bosse Ringholm när han våren 2002 uppvaktades av storstäderna genom Alf T Samuelsson, miljöborgarråd i Stockholm, Bengt Sabel, ledamot av trafiknämnden i Göteborg och Emmanuel Morfidakis, ordförande i tekniska nämnden i Malmö. FOTO: MAGNUS KRISTENSON Samverkan för att undanröja hinder När arbetet med miljöbilar inleddes fanns många hinder i lagstiftning och skattesatser för en snabb miljöbilsintroduktion. Beslut av regering, riksdag och nationella myndigheter har under åren behövts för att undanröja flera av hindren. Stockholms stad har arbetat aktivt för att underlätta för ett förändrat regelverk. För att få ökad tyngd i argumentationen gentemot beslutsfattare på nationell nivå har Stockholms stad samarbetat med andra aktiva miljöbilsstäder som Göteborg och Malmö. Städerna har genomfört gemensamma uppvaktningar av miljö- och finansministrarna under en rad år, med början Uppvaktningarna syftade till att visa kommunernas engagemang och tydliggöra de hinder som fanns för fler miljöbilar. Städerna gav en bakgrund till sina krav och vad de själva gjort för att driva på utvecklingen. Städerna framförde konkreta förslag på åtgärder som skulle underlätta för att få fler miljöbilar. De olika städernas politiker samverkade kring frågeställningarna. En viktig fråga vid uppvaktningen 1999 var att skattereglerna skulle utformas så att de inte missgynnade miljöbilar. Det gällde särskilt reglerna för förmånsbilar, som baserades på inköpspriset som var högre för miljöbilar och därför blev förmånsskatten högre. Andra frågor som togs upp 1999 var att miljöklassningssystemet inte heller skulle missgynna miljöbilar, att skattereglerna för alternativa drivmedel skulle ha en långsiktig utformning och att godkännande och besiktning av miljöbilar skulle förenklas. Uppvaktningen gav snabbt resultat och under samma år likställdes värdet för miljöbilar med konventionella bilar. förmåns- Under år 2000 efterlyste städernas politiker en statlig definition av miljöbil. En annan fråga som fördes fram var att blandbränslen måste tillåtas och inte motarbetas. Detta var strax efter det att E10 (10 procent etanol och 90 procent bensin) hade förbjudits. Politikerna efterlyste på nytt klara, samordnade regler för miljöbilar. Miljöminister Kjell Larsson gör entré på el-skoter vid miljöbilskonferens FOTO: STOCKHOLMS STAD Historisk återblick 17

18 MAGNUS KRISTENSON Teknikupphandlingar driver på marknaden Ett problem för staden var att utbudet av miljöbilar var så litet. Detta gjorde att det var svårt att hitta miljöbilar som passade för de transportbehov som fanns. Ett sätt att få biltillverkarna att våga satsa på nya modeller var att samla köpare och göra en gemensam förfrågan på en större volym. Stockholms stad har varit drivande i flera teknikupphandlingar för fordon under alla år och dessa har haft stor betydelse för att öka utbudet på marknaden. Teknikupphandling inom EU-projektet ZEUS Den teknikupphandling av elbilar som genomfördes inom ZEUS var den första i sitt slag genom att det ingick köpare från flera olika länder. Upphandlingen var mer en samordnad upphandling än en teknikupphandling, men det fanns förväntningar om en ny batteriteknologi för de person- och skåpbilar som ingick i förfrågan. Behovet av en gemensam upphandling föddes ur att städerna i ZEUS upplevde att det fanns för få elektriska fordon på marknaden. De ingående parterna i projektet bestämde sig då för att tillsammans arbeta för att utveckla marknaden genom att gå ut med en gemensam förfrågan till fordonstillverkare. Stockholm som ledde upphandlingen bildade ett köparkonsortium tillsammans med fyra av de europeiska städer som ingick i ZEUS: Aten, Köpenhamn, London/Coventry och Palermo. Den grupp som arbetade med elbilsupphandlingen tog fram en kravlista med specifikationer för fordonen. Alla kända tillverkare av elbilar och lätta skåpbilar kontaktades och en annons sattes ut i Official Journal i februari De framtagna specifikationerna bildade sedan bas för anbudsförfrågan. Sammantaget var städerna intresserade av att beställa 174 personbilar och 37 lätta skåpbilar av nollemissionstypen. I avtalet lades också en öppning för tredjepartsköpare. 18 Historisk återblick

19 Av 20 tillverkare av elektriska fordon, var det sju som ansåg sig mogna att svara på anbudsförfrågan och av dessa sju var det endast två som kunde erbjuda sig att förse alla städer med fordon. Brist på högerstyrda fordon var en speciell barriär för den brittiska marknaden. Av de inkomna anbuden valdes slutligen Citroën Berlingo Electrique, Fiat 600 Elettra samt, för den brittiska marknaden, Peugeot 106 Electric. Även om inte upphandlingen resulterade i en teknisk utveckling, erbjöd Citroën en ny affärsmodell genom att erbjuda köp av bil exklusive batterier kombinerat med batterileasing. Detta var en stor framgång, eftersom batterileasingen innebar att köparna kunde försäkra sig om att alltid ha tillgång till fungerande batterier. De fem europeiska städerna köpte tillsammans 200 elbilar och lyckades pressa priset rejält. Stockholm tecknade avtal med Citroën och Fiat. Förutom förmånligare pris öppnades marknaden för elbilar i ett par länder där sådana inte tidigare hade gått att köpa och batterileasing introducerades för första gången. Genom upphandlingen fick dessutom användare utanför ZEUS möjlighet att köpa över 150 elbilar till samma förmånliga pris. Teknikupphandling av etanolbilar Miljöbilar i Stockholm initierade och genomförde med ekonomiskt stöd av Miljöteknikdelegationen en teknikupphandling av etanol-bensinbilar i mellanklassen. Teknikupphandlingen genomfördes och ledde till att Ford Focus etanol fick världspremiär i Sverige under Inledningsvis bildades ett köpkonsortium. I konsortiet ingick Stockholms stad, SMHI, Växjö kommun, Servicekontoret Borås, Gatubolaget Malmö stad, Helsingborgs kommun, Haninge kommun, Örebro Bostäder, Örebro kommun, Länsförsäkringar Malmö, Landstinget Halland samt LRF Sverige. Behovet av upphandlingen berodde på att det bara fanns en E85-modell tillgänglig vid den här tiden (Ford Taurus FFV, se foto på sidan 7). Ytterligare skäl var att denna bil endast kunde leasas, att den drog mycket bränsle och att modellen var dåligt anpassad till användarnas krav. Dessutom fanns det redan över 30 tankstationer för E85 runt om i landet. För att få fram information om potentiella köpare och deras önskemål genomfördes en förstudie, där de fick tala om bland annat vilken av tre olika storleksklasser de var intresserade av. Det togs fram ett utkast till kravspecifikation där efterfrågad bil beskrevs på ett märkesneutralt sätt; bilen skulle vara en miljöbil av typen FFV med emissioner och energianvändning som skulle vara lika med eller bättre än motsvarande konventionell bil. Även återförsäljarna tillfrågades på motsvarande sätt och förstudien visade bland annat att Ford och Volvo var mycket intresserade. Volvo presenterade en Volvo V70 etanol och gav den politiska referensgruppens medlemmar möjlighet att provköra den utanför stadshuset i Stockholm. I maj/juni 1999, när det stod klart att det enda anbudet skulle komma från Ford, eftersom Volvo inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap om hur bilen skulle fungera på lång sikt, övergick man till en förhandlad upphandling. Ett villkor för leverans från Ford var att beställargruppen skulle generera intresseanmälningar på sammanlagt Focus FFV-bilar innan aprils utgång år Ford erbjöd å sin sida en rabatt på kronor under priset för en vanlig Focus. Som ett led i att samla en tillräckligt stor beställargrupp inleddes en informationskampanj. Kampanjen resulterade i beställningar av bilar. Ford började leverera fordon sommaren 2001 och till och med år 2003 hade Ford levererat fordon. Ford konstaterar att utan teknikupphandlingen hade Focus i FFV-version inte kommit till Sverige. Ford Focus etanol hade världspremiär i Stockholm. FOTO: MAGNUS KRISTENSON Ett av Miljöbilar i Stockholms absolut viktigaste bidrag till utvecklingen är etanolbilsupphandlingen som gjordes Det var ett genidrag som visade hur en stad proaktivt kan rucka på det moment 22 som hade uppstått, där det inte fanns tankställen på grund av att det inte fanns bilar och där det inte fanns bilar för att det inte fanns tankställen. Stockholm lyckades lösa den knuten och det ska de ha all cred för. Jacob Lagercranz, ordförande Gröna bilister Historisk återblick 19

20 Upphandling av biogasbilar och elhybrider Under 2001 initierade Miljöbilar i Stockholm två nya upphandlingar. En för biogasfordon och en för elhybrider. Upphandlingarna kom senare att slås ihop med en vanlig kommunal bilupphandling som genomfördes av Kommentus. Intresset att delta var mycket stort från både offentliga förvaltningar/bolag och privata företag. Den slutliga upphandlingen genomfördes på uppdrag av: 46 kommuner, 15 kommunala bolag, 4 landsting, 42 enheter inom Stockholms stad samt 25 övriga företag och organisationer. Upphandlingen ledde till ett ramavtal med rabatter på upp till 14 procent på de miljöbilsmodeller som fanns på den svenska marknaden för de parter som deltog i upphandlingen. Inga särskilda incitament för miljöbilar fanns i avtalen eller upphandlingen, utan det var upp till varje beställare att, precis som Stockholm, sätta upp egna principer för hur många miljöbilar som skulle finnas i den egna flottan. Upphandlingen ledde till inköp av 400 el-/elhybridfordon och 650 gasfordon. Upphandlingen kompletterades också, på beställarnas önskan med etanolfordon. Inom avtalet beställdes etanolfordon. En effekt av upphandlingen var att Toyota Prius kom tidigare till Sverige, jämfört med övriga Europa. Staden har hela tiden samarbetat med marknadens aktörer. Här Takehisa Yaegashi, ingenjören som ledde arbetet med att utveckla Toyota Prius, i samspråk med Eva Sunnderstedt vid Miljöbilar i Stockholm. FOTO: MAGNUS KRISTENSON Teknikupphandling av etanoldrivna transportfordon Utbudet av miljöbilar på personbilssidan ökade kraftigt från 2005, men det fanns fortfarande få transportfordon. Många kommuner och mindre företag, till exempel hantverkare, har behov av sådana fordon. År genomförde Miljöförvaltningen, med finansiering av Miljömiljarden, en teknikupphandling av etanoldrivna transportfordon. Upphandlingen initierades eftersom utvecklingen för transportfordon drivna med alternativa bränslen gick trögt och det saknades miljöbilsmodeller i fordonsklasserna lätta lastbilar och tunga fordon. Upphandlingen kom att genomföras i följande steg: kartläggning av intresse. En enkät skickades ut till juridiska personer som hade minst fem transportfordon; 200 svar kom in informationsseminarier för intresserade köpare avgränsning av upphandlingen till tre fordonsklasser framtagande av kravspecifikation tillsammans med de intresserade köparna möte med tillverkare och löpande information till dem Stockholms stad skrev avtal med Kommentus som tog på sig att genomföra upphandlingen och skriva avtal med den utvalda leverantören ett anbud godkänns, kontrakt skrivs med Volkswagen och upphandlingen avslutas 20 Historisk återblick

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

1 000 Etanoltankstationer i Sverige!!!

1 000 Etanoltankstationer i Sverige!!! Etanol (E85) som drivmedel säkerhet och risker 27 nov 2007 Miljöförvaltningen i Stockholm, Vägverket och Räddningsverket SIDAN 1 Alla presentationer från idag 2 rapporter Säkerhetsaspekter med E85 som

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2010-08-24\dagordning\tjänsteutlåtande\20.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-10 Eva Sunnerstedt Projektledare

Läs mer

Elbilar är roliga att köra! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm. Electric Vehicles are fun! Try!

Elbilar är roliga att köra! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm. Electric Vehicles are fun! Try! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm Elbilar är roliga att köra! Electric Vehicles are fun! Try! 1 Electric Vehicles are fun! Try! 2 From Evolution

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Kommunens roll. Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm. Clean Vehicles in Stockholm

Kommunens roll. Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm. Clean Vehicles in Stockholm Clean Vehicles in Stockholm Kommunens roll CLEAN VEHICLES IN STOCKHOLM ENVIRONMENT & HEALTH ADM www.miljobilar.stockholm.se Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm 170.000 miljöbilar 20 %! 95 200.000 % av

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Försäljning av miljöfordon. drivmedel i Stockholm

Försäljning av miljöfordon. drivmedel i Stockholm Miljöbilar i Stockholm Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för 2006 samt prognos för 2007 Maj 2007 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon

Läs mer

Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756

Läs mer

Lägesrapport Elbilsupphandlingen

Lägesrapport Elbilsupphandlingen MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-03-17 Handläggare: Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-04-12 P. 17 Förvaltningens förslag till

Läs mer

Att skapa en marknad för hållbara transporter -erfarenheter från Stockholm-

Att skapa en marknad för hållbara transporter -erfarenheter från Stockholm- 2011-09-21 SIDAN 1 Att skapa en marknad för hållbara transporter -erfarenheter från Stockholm- Gustaf Landahl Stockholms stad År1994 beslöt staden Ersätt konventionella bilar med elbilar el liknande Börja

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅTER ÖKA ANDELEN NYA MILJÖBILAR.

ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅTER ÖKA ANDELEN NYA MILJÖBILAR. SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-08-27\dagordning\tjänsteutlåtande\21.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-08-06 MHN 2009-08-27 p21 Johan Seuffert

Läs mer

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil

Läs mer

i Stockholm Lova André Nilsson f.d. Miljöbilar i Stockholm Vehicles in Stockholm

i Stockholm Lova André Nilsson f.d. Miljöbilar i Stockholm Vehicles in Stockholm Clean Miljöbilar Vehicles in Stockholm och miljöbränslen i Stockholm CLEAN VEHICLES IN STOCKHOLM ENVIRONMENT & HEALTH ADM www.miljobilar.stockholm.se Lova André Nilsson f.d. Miljöbilar i Stockholm Miljöbilar

Läs mer

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som av miljömålsberedningen

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna!

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna! Miljöbilar i Stockholm Erfaringer frå Stockholm Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Berekraftig energiframtid, Ålesund 10. februar 2010 95.000 miljöfordon 10 %! 75 % av bensinstationerna! 10 % förnybart

Läs mer

Miljöbilssituationen i Höör

Miljöbilssituationen i Höör Miljöbilssituationen i Höör ** 2 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Juni 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala e-post:

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle. 2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall

Läs mer

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN 2008-10-20 Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Miljö- och trafikroteln Kontaktperson

Läs mer

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Miljöbilssituationen i Hedemora *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Hedemora *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Hedemora *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Februari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756

Läs mer

Biogas som drivmedel Östersund

Biogas som drivmedel Östersund Biogas som drivmedel Östersund Kommunens klimatmål i Agenda 21 och i miljöledningssystem 75% av kommunförvaltningens fordon och motorredskap ska vara anpassade för och drivas med förnyelsebara bränslen..

Läs mer

Miljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Mars 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16, 1 tr. Org.nr. 802400-0674 753 32

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06

Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Miljöförvaltningen,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar?

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? En intervjustudie med privatbilister och förmånsbilister, samt några leasingbolag 2014-05-02 FÖRORD Miljöförvaltningen i Stockholm stad vill ha ett underlag

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Miljöbilars restvärde

Miljöbilars restvärde Miljöbilars restvärde -En nulägesrapport Hässleholm 2009-03-11 Miljöbilars restvärde en nulägesrapport Aktörer Värderingsföretag Inter-Global ETG AB med värderingssajten, bilvärde.se Kvarndammen AB med

Läs mer

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet PM 2008:222 RII (Dnr 001-2183/2008) Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2011 December 2012 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Miljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756 52

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 212 Maj 213 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Projektledare:

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April 2016 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar

Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar Februari 2016 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att

Läs mer

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2014 Januari 2016

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2014 Januari 2016 Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2014 Januari 2016 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon och förnybara drivmedel

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av fordon och transporter

Miljökrav vid upphandling av fordon och transporter Miljökrav vid upphandling av fordon och transporter En upphandlares vardag Innehåll Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Miljökrav fordon personbilar och

Läs mer

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2013 December 2014 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon och förnybara drivmedel

Läs mer

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11 Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne Hässleholm 2009-03-11 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-013575-206 SID 1 (9) 2012-05-09 Handläggare: Lova André Nilsson Telefon: 08-508 28 940 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05-22 p. 23 Definition

Läs mer

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Bioethanol expansion in Sweden year 2001 2005 300 000 250 000 200 000 150 000 Total RME-volym Total etanol-volym 100

Läs mer

Växjö Tabell 1

Växjö Tabell 1 I fordonsunderlaget ingår både kommuners och landstings filialer och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På www.miljofordonsdiagnos.se visas endast resultat för de organisationer

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till

Läs mer

Miljöbilar i Stockholm. Efterfrågan på fordonsgas i Stockholms län 2007 Uppföljning januari-juni 2007

Miljöbilar i Stockholm. Efterfrågan på fordonsgas i Stockholms län 2007 Uppföljning januari-juni 2007 Miljöbilar i Stockholm Efterfrågan på fordonsgas i Stockholms län 2007 Uppföljning januari-juni 2007 ORIGINAL Oktober 2007 Dokumentinformation Titel: Efterfrågan på fordonsgas i Stockholms län 2007 Projektledare:

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Försäljning av miljöfordon. drivmedel i Stockholm

Försäljning av miljöfordon. drivmedel i Stockholm Miljöbilar i Stockholm Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2008 April 2009 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara

Läs mer

Slutrapport för projektet BiogasMax

Slutrapport för projektet BiogasMax MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-02-24 Handläggare: Milla Sundström Telefon: 08-50828996 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-03-22 p18 Förvaltningens förslag till beslut

Läs mer

Strategi för att stödja introduktion av elfordon i Göteborg

Strategi för att stödja introduktion av elfordon i Göteborg TN 85/10 TN 98/10 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2010-05-27 2010-06-17 Diarienummer 1046/10 Trafikant och ITS/Analys Camilla Pärlbäck Telefon 031-368 25 36 E-post: camilla.parlback@trafikkontoret.goteborg.se

Läs mer

Premiär för Stockholms nya elbusslinje

Premiär för Stockholms nya elbusslinje Premiär för Stockholms nya elbusslinje publ icerat av U L O 1 6 MA RS 201 5 SID A F Ö R U TSKRIF T Kraften kommer från ovan. Två av Stockholms nya laddhybridbussar, Volvo Electric Hybrid, vid laddstationen

Läs mer

Miljöbilssituationen i Forshaga ***** 5 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Forshaga ***** 5 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Forshaga ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister September 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Dags för sverige att ta ledartröjan. så når vi en miljon elbilar år 2030

Dags för sverige att ta ledartröjan. så når vi en miljon elbilar år 2030 Dags för sverige att ta ledartröjan så når vi en miljon elbilar år 2030 Så kan Sverige nå en miljon elbilar 2030 Sverige har som mål att minska utsläppen i transportsektorn med 70 % till år 2030. För att

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

Elbilsstrategi. helsingborg.se. Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.

Elbilsstrategi. helsingborg.se. Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg. SID 1(5) Elbilsstrategi Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(5) Helsingborgs stads styrdokument Aktiverande syftar

Läs mer

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

Elbilsupphandlingen - slutredovisning

Elbilsupphandlingen - slutredovisning Sida 1 (9) 2015-05-04 Handläggare Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-05-19 p 14 Elbilsupphandlingen - slutredovisning Förslag till beslut: Förvaltningen föreslår

Läs mer

Stockholms stads miljöbilsdefinition och mål för stadens fordonsflotta 2011-2014

Stockholms stads miljöbilsdefinition och mål för stadens fordonsflotta 2011-2014 Utlåtande 2010:20 RII (Dnr 303-1466/2009) Stockholms stads miljöbilsdefinition och mål för stadens fordonsflotta 2011-2014 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande 1. Miljöbilsdefinition

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Mycket miljö för pengarna - Kostnadseffektiva miljökrav i den offentliga upphandlingen jenny.vonbahr@greenindex.se 1 Presentation Jenny von Bahr, miljöekonom och VD för f Greenindex Rapport: Kostnadseffektiva

Läs mer

Deltagande i EU projektet EV-EXPAND

Deltagande i EU projektet EV-EXPAND Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-06-19 Handläggare Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-08-27 p.25 Förslag till beslut: Uppdra

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET

KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET JURIDIKEN Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster

Läs mer

Stockholm väljer miljöbilar

Stockholm väljer miljöbilar Stockholm väljer miljöbilar Visste du att... det finns alternativ till vanliga bilar som belastar miljön mindre och som fungerar lika bra. dessa miljöbilar skulle kunna hjälpa till att lösa de miljöproblem

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven

Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ynnor AB, oberoende rådgivare för företagens bilar. Pressmeddelande 2012-12-03 Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ny teknik för att klara

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län 4. Hållbart transportsystem 2011-11-01 Petra Bjurhall, Grontmij AB Petra.Bjurhall@grontmij.com, 070-317 17 67 Inventering av åtgärder

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer