Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg, enligt SOSFS 2011:9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg, enligt SOSFS 2011:9"

Transkript

1 Vård och omsorg December 2013 Per-Olof Frick, Kvalitetscontroller Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg, enligt SOSFS 2011:9 Antagen av nämnden

2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Innehållsförteckning Inledning... 1 Vård och omsorgs uppgifter... 1 Ledningssystem... 1 Struktur för ledningssystemet... 1 Planera... 2 Rättsliga, politiska och organisatoriska förutsättningar för verksamhetens kvalitetsarbete... 2 Investor in People... 4 Kvalitetsprojekt på enheter... 5 Definition av kvalitet... 5 Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet... 5 Roller och ansvar inom kvalitetsarbetet... 6 Processer, aktiviteter och rutiner... 8 Huvudprocesser och processmall... 8 Stödprocesser... 9 Ansvarsfördelning för processer... 9 Genomföra Insamling av kvalitetsmaterial Intern kontroll Klagomål- och synpunktshantering Utvärdera Kvalitetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Förbättra Revidering av Ledningssystem Bilaga Sammanfattande förklaring av ledningssystemets uppbyggnad... 14

3 Inledning Vård och Omsorgs uppgifter Förvaltningen Vård och Omsorg styrs av Vård- och omsorgsnämnden. Enligt Eslövs kommuns författningssamling ansvarar nämnden för kommunens uppgifter inom LSS, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen som gäller för äldre, funktionsnedsatta och psykiskt sjuka, samt tillsyn och kontroll enligt tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Därutöver ansvarar nämnden för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen samt för att avge yttranden enligt lotterilagen. Nämnden fullgör även den del av individ- och familjeomsorg som arbetar med behandling och socialt stöd från 18 år. Ledningssystem Ett ledningssystem är ett verktyg för att kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Genom ledningssystemets olika delar kan verksamheten såväl styras mot uppsatta mål som följas upp och löpande korrigeras och utvecklas. Ledningssystemet ska säkerställa kvaliteten i utförda prestationer och se till att den fortgående utvecklingen sker på ett systematiskt sätt. Detta ledningssystems utformning styrs av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Lagens del med föreskrifter, som är tvingande, ställer följande krav på ett ledningssystem: Att ledningssystemet är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning (4 kap. 1 ) Att processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet är identifierade, beskrivna och fastställda (4 kap. 2 ) Att processernas aktiviteter och ordning är identifierade (4 kap. 3 ) Att rutiner för aktiviteter är utarbetade och beskrivna samt att ansvaret för hur utförandet av aktiviteter är fördelat i verksamheten finns angivet (4 kap. 4 ) Att samverkan med interna och externa aktörer är identifierade och rutiner för samverkansformen är utarbetade, gäller socialtjänst och LSS (4 kap. 5 ) Att det finns utarbetade rutiner och processer för intern och extern samverkan om risk för vårdskada föreligger, gäller hälso- och sjukvård (4 kap. 6 ) Att riskanalyser för händelser som medför brister i verksamhetens kvalitet är upprättade (5 kap. 1 ) Att system för egenkontroll finns (5 kap. 2 ) Att system för klagomål, avvikelsehantering och rapporteringsskyldighet finns (5 kap. 3-5 ) Att system för samanställning och analys finns (5 kap. 6 ) Att system för förbättring av processer och rutiner finns (5 kap. 7 ) Att system så att personalen följer processer och rutiner finns (6 kap. 1-3 ) Att dokumentation som visar arbete med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet finns (7 kap. 1 ) Att en patientsäkerhetsberättelse finns (7 kap. 2 ) De allmänna råden ger vägledning om vad egenkontrollen kan innefatta (5 kap. 2 ) och att en årlig sammanhållen kvalitetsberättelse bör göras och dess innehåll (7 kap. 1 ) Struktur för ledningssystemet Kvalitetsarbetet pågår ständigt och verksamheten förändras över tiden, en kontinuerlig utveckling sker. I kvalitetsarbetet kommer det, över tiden, att fokuseras på olika faktorer. Nya kritiska processer kommer att identifieras och kartläggas och nya rutiner kommer att skapas. Att redogöra för ledningssystemets innehåll i detalj i detta dokument skulle inte vara effektivt. Dokumentet skulle dels bli otillgängligt och dels snabbt bli inaktuellt. Därför kommer ledningssystemets uppbyggnad att beskrivs på ett övergripande sätt i detta dokument. 1

4 För att tydliggöra ledningssystemets uppbyggnad kommer indelningen i fyra steg, som återfinns i figuren nedan, att användas. Del ett, planera, inleds med en redogörelse för de lagar och andra krav som styr Vård och Omsorgs verksamhet. Därefter följer en definition av kvalitet och ansvarsfördelningen inom organisationen för arbetet med kvalitetsfrågor. Slutligen i del ett beskrivs indelningen och innehållet för process- och aktivitetskartor. Styrande dokument Identifiera mål och krav från: Lagstiftning Politiska dokument Policys Planera arbetet Utforma processer och rutiner Fördela ansvar Planera uppföljning Göra riskanalyser 1. Planera 2. Genomföra Arbeta utifrån fastställda processer och rutiner Ta emot rapporter och klagomål Samla in information och utvärderingar Genomföra revisioner Följa upp processer Utveckla och förbättra processer och rutiner 4. Förbättra 3. Utvärdera Sammanställa material och analysera Upprätta kvalitetsberättelse Upprätta patientsäkerhetsberättelse Figur 1, Förbättringshjul för kvalitetsarbete Planera Rättsliga, politiska och organisatoriska förutsättningar för verksamhetens kvalitetsarbete Rättsliga Vård och Omsorgs verksamhet delas in i tre områden, äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt socialtjänst för personer över 18 år. Kvalitetsfrågor inom området vård och omsorg regleras i flera lagar och föreskrifter. Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har alla en liknande skrivelse om att verksamheten ska vara av god kvalitet och att verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. I de tre lagarna finns också krav på personalens kompetens. Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal som behövs för att kunna ge god vård. För utförande av uppgifter med god kvalitet inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. För verksamhet enligt LSS ska det finnas den personal som behövs för att kunna ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad. 2

5 Andra viktiga lagkrav som skapar förutsättningar för verksamhetens kvalitetsarbete är att vården inom hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 2 a HSL. Likande krav finns inom socialtjänsten i 1 kap. 1 SoL där det bland annat anges att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet samt att socialtjänsten ska inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser. I LSS 6 anges det att verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Det anges också att verksamheten ska bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Politiska Kommunfullmäktige och Vård- och omsorgsnämnden fastställer kommunövergripande mål samt nämndsmål. Målen gäller för en mandatperiod. Utifrån dessa övergripande mål, ska verksamheterna själva fastställa mål för respektive verksamhet och enhet. Målen ska också brytas ner till olika delmål över tiden. Visionen för Vård och Omsorg är Eslöv ska ge Sveriges bästa vård och omsorg. Nämnden har tagit fram tre ledstjärnor vid värdegrundsarbetet, varav kvalitet är en ledstjärna. Ledstjärnan kvalitet definieras utifrån att kvalitet ska finnas med i varje möte och att alla möten ska präglas av empati, lyhördhet och respekt. De andra två ledstjärnorna är egenmakt och förändringsvilja. En annan viktig förutsättning för verksamheten är de viljeinriktningar, inom olika områden, som formuleras i policys. I Eslövs kommun definieras en policy på följande sätt: "en policy ska ange viljeinriktning för Eslövs kommun. Den ska vara vägledande för beslut och styrning inom alla verksamheter och på alla nivåer. Den ska formuleras kortfattat och vara tillgänglig för såväl tjänstemän, som förtroendevalda och allmänhet" (Kommunstyrelsen ). Totalt finns det ett tjugotal policys som i varierande utsträckning påverkar Vård och Omsorgs verksamhet. Bland policys som kan ha en större påveverkan för verksamheten kan nämnas alkohol och drogpolicy, arbetsmiljöpolicy, inköpsoch upphandlingspolicy, likabehandlingspolicy, miljöpolicy, policy för elektronisk informationssäkerhet, policy för hälsa och trygghet i Eslövs kommun, policy för anpassnings- och rehabiliteringsarbete, policy för systematiskt brandskyddsarbete och resepolicy. Inom kommunen delas styrande dokument in i olika kategorier beroende på omfattning och detaljeringsgrad. Förutom policys används begreppen program, plan/handlingsplan, riktlinjer och rutin. Ett program anger långsiktiga och målmedvetna avsikter i en fråga av större vikt. Ett program är mer beskrivande än en policy och mer övergripande än en plan. En plan eller handlingsplan innehåller åtgärder som ska vidtas inom ett särskilt område. Åtgärderna syftar till att förverkliga till exempel mål, policy, lagar, förordningar eller andra av Eslövs kommuns åtaganden. En handlingsplan är mer konkret och specificerad än en plan såtillvida att ansvar och tidsangivelser framgår. En riktlinje innehåller anvisningar om hur en fråga ska hanteras. Den är vägledande i hur tjänstemän bör agera. En rutin slutligen är en detaljerad beskrivning om vad tjänstemän ska göra i en viss situation. Den ska uppdateras kontinuerligt. Organisatoriska Organisatoriskt leds Vård och Omsorgs verksamhet av en förvaltningschef som har det övergripande ansvaret. Den operativa verksamheten är uppdelad i tre delar; Funktionsnedsättning, Äldreomsorg och Socialtjänst över 18 år. För var och en av dessa tre verksamheter finns det en verksamhetschef. Verksamheterna Funktionsnedsättning och Äldreomsorg delas sedan upp i ett antal enheter. Inom varje enhet har en enhetschef det övergripande ansvaret. En enhet kan t ex vara ett äldreboende eller daglig verksamhet. Inom en enhet finns teamledare. Teamledare har inte personal- eller ekonomiansvar utan ska arbeta med kvalitet mot enskilda brukare. Teamledaren har i sitt team huvudansvaret för kvaliteten i tjänsten till brukaren och för att de mål som satts upp för brukaren uppnås. Inom myndighetsenheten hanteras ansökningar och beslut fattas som sedan verkställs inom de olika verksamheterna. Stödfunktioner finns samlade i två enheter; administrativa enheten och personal- och utvecklingsenheten. 3

6 Förvaltningschef Myndighetschef Myndighetsenheten LSS-handläggare, LSS/psykiatrihandläggare, Vårdplanerare Biståndsbedömare äldre och Forsknings- och utvecklingsledare, Kvalitetscontroller, MAS och MAR Biträdande förvaltningschef Administrativa enheten Förvaltningssekreterare, Systemadministratör, Avgiftshandläggare, Administrativa assistenter, Ekonomi och redovisning, Information Personal och utvecklingschef Bemanningsenheten, HR-konsult, Personalhandläggare Rekryteringsassistenter Verksamhetschef Äldreomsorg Äldreboende, Rehabilitering/ korttidsvård, Hemsjukvård och Hemtjänst Verksamhetschef Funktionsnedsättning LSS/personlig assistans, Socialpsykiatri och Daglig verksamhet Verksamhetschef Socialtjänst över 18 år Serveringstillstånd/tillsyn, Anonym rådgivning, Fältgruppen, Mottagningssekreterare och Familjerådgivning Enheter med enhetschefer tex Äldreboende och Hemtjänstområde Enheter med enhetschefer tex LSS område och Personlig assistans Figur 2, Organisationsschema Investor in People Vård och Omsorg har sedan 2005 varit certifierade enligt Investor in People (IiP) standarden. IiP är en evidensbaserad metodik, en internationell kvalitetsstandard för verksamhetsutveckling och samtidigt ett managementverktyg. Syftet med IiP är att få organisationer att utveckla sina medarbetare för att nå resultat, genom att öka kompetensen, delaktigheten och inflytandet hos medarbetarna. Medarbetarna skall förstå verksamhetens syfte och mål, liksom sin egen roll och hur man själv bidrar till goda resultat. Stor vikt läggs även på ledarskapet och kompetensutveckling. IiP inriktar sig på att man gör det man säger att man ska göra. Att bli certifierad som en Investors in Peopleorganisation sker efter utvärdering av en auktoriserad examinator och gäller i tre år. De tre principerna: Planera Genomföra Utvärdera uppdelas i tio indikatorer som sedan är uppdelade i 39 bevis (figur 3). Indikatorerna beskriver vad som ska åstadkommas och bevisen vad som ska uppvisas. För att bli godkänd krävs att 80 % ska uppnås per bevis. Figur 3. IiP- Principer och bevis 4

7 Kvalitetsprojekt på enheter Inom varje enhet ska det att bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje enhetchef ska årligen formulera ett eller flera olika kvalitetsprojekt för sina enheter. Projekten struktureras enligt gemensam mall med tydliga effekt- och leveransmål. Genom bakgrundsbeskrivningen framkommer varför projektet ska genomföras, till exempel kan en brukarundersökning utgöra grunden för ett projekt. I projekten beskrivs kopplingar till förvaltningens nämndsmål. Också andra kopplingar till styrande regler kan beskrivas. Inom äldrevården kan det till exempel innebära att projektets koppling till SOSFS 2012:3 Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre, beskrivs. Projekten följs upp systematiskt enligt en förutbestämd plan. Verksamheternas projektbeskrivningar finns tillgängliga under en speciell rubrik Handlingsplaner och projekt i den elektroniska delen av ledningssystemet. Genom den gemensamma mallen och att projekten görs tillgängliga skapas förutsättningar för kommunikation, inspiration och lärande mellan verksamhetens olika delar. Definition av kvalitet I Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) definieras kvalitet på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter 2 kap. 1 I ovanstående definition tar man de rättsliga kraven som utgångspunkt för att avgöra kvaliteten på en verksamhet. Denna definition kan sägas ange minimikravet för kvaliteten. Som framgår ovan styrs Vård och Omsorgs verksamhet också av politiskt fattade beslut. Beslut som formuleras som mål och som skapar ramar för verksamheten. De politiska målen kan innebära en breddning av de rättsliga kraven. Det kan t ex innebära att Vård och Omsorg erbjuder tjänster och service som inte är lagstadgade men som av kommunen anses som viktiga. Målen kan också innebära en fokusering och kvantifiering av vissa faktorer som är viktiga vid tjänsteerbjudandet, t ex minst 80% av brukarna ska uppleva hög kvalitet i bemötandet. En utvidgad definition av kvalitet skulle, utifrån ovanstående resonemang, kunna formuleras på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter samt enligt politiska beslut. Det är denna definition av kvalitet som är utgångspunkt för Vård och Omsorgs ledningssystem. Den utvidgade definition ligger också i linje med kravet på att ledningssystemet ska vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning (SOSFS 2011:9, 4 kap. 1 ). Ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet För att det ska finnas en systematik i kvalitetsarbetet, ska det finnas en organisatorisk struktur med tydlig fördelning av ansvar och tidsramar. Kommunfullmäktige och Vård- och omsorgsnämnden fastställer, som tidigare nämns, kommunövergripande mål samt nämndsmål. Målen sätts i inledningen av en ny mandatperiod. Utifrån dessa övergripande mål, ska verksamheterna själva fastställa mål för respektive verksamhet och enhet. De gemensamma målen fastställs vid Vård- och omsorgsnämndens möte i april närmast efter en ny mandatperiod. Målen bryts sedan ner till delmål för de olika åren inom mandatperioden. Utifrån dessa mål tar ledningsgruppen, som leder och fördelar arbetet inom Vård och Omsorg, fram en övergripande årlig handlingsplan. Verksamhetscheferna tar därefter årligen fram handlingsplan för respektive verksamhetsområden. Dessa handlingsplaner grundas på de övergripande målen och de verksamhetsspecifika utvecklingsområdena. De ska vara klara senast i juni respektive år. Enhetscheferna ska tillsammans med respektive arbetslag därefter utforma handlingsplaner på enhetsnivå. Kvalitetscontrollern är ett stöd till enhetscheferna genom tillhandahållande av underlag för att bedriva förbättringsarbete i kvalitetsfrågor. Stödet kan till exempel bestå av hjälp med analys, identifikation av områden att utveckla och metod och struktur för att bedriva förbättringsarbetet. 5

8 Kvalitetgruppen, som leds av kvalitetcontrollern, jobbar på uppdrag av förvaltningsledningen. Gruppen är ett forum för att diskutera och samordna förvaltningens kvalitetsarbete. Rent konkret kan arbetet innebära att ge förslag på områden för kvalitetsrevisioner och att också praktiskt utföra dessa. Roller och ansvar inom kvalitetsarbetet Förvaltningschefen har det övergripande kvalitetsansvaret för Vård och omsorgsförvaltningen vilket innebär att: fastställa ansvarsfördelningen avseende kvalitetsarbetet omvandla nämndens övergripande mål till handlingsplaner för ledningsgruppen inom förvaltningen bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete leda mot visionen Eslöv ska ge Sveriges bästa vård och omsorg Verksamhetschefen har det övergripande kvalitetsansvaret inom sitt verksamhetsområde vilket innebär att: omvandla förvaltningens övergripande mål till handlingsplaner gällande sitt verksamhetsområde inom verksamheten bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Myndighetschefen har det övergripande kvalitetsansvaret inom sitt verksamhetsområde vilket innebär att: omvandla förvaltningens övergripande mål till handlingsplaner gällande sitt verksamhetsområde inom verksamheten bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Administrativ chef har ett övergripande kvalitetsansvar för Vård och omsorgsförvaltningen vilket innebär att: omvandla förvaltningens övergripande mål till handlingsplaner gällande sitt specifika ansvarsområde inom förvaltningen bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete avseende administrativa rutiner Personal- och utvecklingschef har ett övergripande kvalitetsansvar för Vård och omsorgsförvaltningen vilket innebär att: omvandla förvaltningens övergripande mål till handlingsplaner gällande sitt specifika ansvarsområde ansvar för personal- och utvecklingsfrågor ansvar för kvalitetspriset ansvar för kompetensutveckling ansvar för teamledareuppdraget inom förvaltningen bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Kvalitetscontroller har ett övergripande kvalitetsansvar för Vård och omsorgsförvaltningen vilket innebär att: samordna, utveckla och organisera kvalitetsarbetet inom förvaltningen ansvara för kvalitetsledningssystemet upprätta kvalitetsberättelse sammankallande för kvalitetsgruppen inom förvaltningen bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Medicinskt ansvarig sjuksköterska, har ett övergripande kvalitetsansvar för Vård och omsorgsförvaltningen vilket innebär att: inom HSL bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete utfärda rutiner och riktlinjer och tillse att personalen följer gällande författningar och föreskrifter inom hälso- och sjukvård ansvara för avvikelsehantering av grad 3-5 för hälso- och sjukvård ansvara för att samverkan och samordning med andra vårdgivare inom och utanför den egna verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt för vårdtagaren upprätta en Patientsäkerhetsberättelse 6

9 samverka med andra huvudmän inom vården för att förbättra och verka för vårdutveckling bevaka forskning och utveckling av hälso- och sjukvårdsfrågor och spridarelevant material samverka med andra organisationer som verkar för vårdutveckling inklusive universitet och högskolor upprätta egna och delta i andra huvudmäns forsknings- och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig för rehabilitering, har ett övergripande kvalitetsansvar för Vård och omsorgsförvaltningen vilket innebär att: inom förvaltningen bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete utfärda rutiner och riktlinjer och tillse att personalen följer gällande författningar och föreskrifter inom verksamheter som hanterar rehabilitering, habilitering och hjälpmedel ansvara för avvikelsehantering av grad 3-5 inom arbetsområdet för leg sjukgymnast, leg arbetsterapeut samt där medicinteknisk produkt varit inblandad ansvara för att samverkan och samordning med andra vårdgivare inom och utanför den egna verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt för vårdtagaren Enhetschefen har det övergripande kvalitetsansvaret inom sin enhet vilket innebär att: omvandla verksamhetens övergripande mål till handlingsplaner gällande sitt område inom verksamheten bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete personalbemanningen ska planeras på bästa sätt i förhållande till målen och bästa kvalitén för brukarna. Detta kan innebära en omfördelning av personalresurser utifrån brukarnas behov genomföra de övergripande delarna av introduktionen till sina medarbetare Teamledarna har ett huvudansvar inom sitt arbetslag för kvalitén till brukaren och för att de mål som satts upp för brukaren uppnås vilket innebär att: ha regelbundna träffar med arbetsgruppen där de tar fram handlingsplaner för hur brukarmålen ska uppnås samt hur målen ska följas upp. Detta innebär att teamledaren leder mot de uppsatta brukarmålen samt är drivande i frågor angående kvalitet och bemötande. Detta sker bland annat genom att teamledaren regelbundet (minst var 8;e vecka) genomför dialogsamtal med medarbetarna i teamet. personalbemanningen ska planeras på bästa sätt i förhållande till målen och bästa kvalitén för brukarna. Detta kan innebära en omfördelning av personalresurser utifrån brukarnas behov, vilket görs i samråd med enhetschefen. ansvara för att nya medarbetare introduceras så att de kommer in i teamets arbete med att ge en god kvalitet till brukaren och med att uppnå brukarmålen samt följer upp introduktionen Kvalitetsgruppen jobbar på uppdrag av förvaltningsledningen och har en central roll i kvalitetsarbetet för Vård och omsorgsförvaltningen vilket innebär att: delta i utveckling och samordning av kvalitetsarbetet tillhandahålla underlag för beslut inom kvalitetsområdet samt föreslå och initiera aktiviteter samordna och i vissa fall utföra kvalitetsuppföljningar kunna tillhandahålla stöd vid genomförande av aktiviteter och handlingsplaner i verksamheten fungera som ambassadörer och förankra kvalitetsfrågor ute i verksamheten Alla medarbetare bär ett eget ansvar för kvalitetsarbetet vilket innebär att: arbetar utifrån förvaltningens ledstjärnor känna till och aktivt arbeta utifrån nämndens och den egna enhetens mål samt förvaltningens vision följa upprättade handlingsplaner följa styrdokument, rutiner och riktlinjer inom vård och omsorg rapportera brister, missförhållanden, synpunkter och klagomål i de fall man är kontaktperson, ska man följa de krav som ställs enligt särskilt uppdrag vara engagerad i vård- och omsorgsnämndens vision att ge Sveriges bästa vård och omsorg 7

10 Processer, aktiviteter och rutiner En process definieras här som en serie aktiviter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Med rutin avses ett bestämt tillvägaggångsätt för hur en aktivitet ska utföras och hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Huvudprocesser och processmall I detta ledningssystem delas processerna in i två huvudkategorier, huvudprocesser och stödjande processer. Huvudprocesserna är riktade mot och involverar brukarna. Stödprocesserna är inte direkt riktade mot brukarna men behövs för att verksamheten ska kunna fungera. Huvudprocesserna delas in dels efter de olika verksamheterna och dels i en tidsmässig ordning från uppsökande verksamhet till verkställighet och genomförande av beslut enligt figur 3 nedan. En standardamall finns för innehållet i en processbeskrivning. Förutom själva processkartan med olika aktiviter där det framgår vem som ska göra vad och hur de olika aktiviteterna är relaterade till varandra finns det också en beskrivning sam anger syftet med processen, risker, hur den kan följas upp samt vem som äger den. (se figur 4 nedan). Uppsökande verksamhet Ansökan till beslut Från beslut till verkställighet Verkställighet Socialtjänst över 18 år Socialtjänst över 18 år Socialtjänst över 18 år Socialtjänst över 18 år LSS LSS LSS LSS Socialpsykiatri Socialpsykiatri Socialpsykiatri Socialpsykiatri Äldrevård, säbo Äldrevård, säbo Äldrevård, säbo Äldrevård, säbo Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Hemsjukvård Hemsjukvård Figur 3, Indelning av huvudprocesser, brukarrelaterade Processbeskrivningarna ska utformas så att kvaliteten till brukarna säkerställs. Samtidigt ska de skapa en trygghet och vägledning för enskilda medarbetare. Detta skapar krav på att beskrivningarna är lätta att läsa och förstå och enkla att komma åt. Medarbetarna ska, i beskrivningarna, kunna utläsa vem som ska göra vad, hur det ska göras och i vilken ordning de olika aktiviteterna ska ske. Inom verksamheten finns en mängd beskrivningar och rutiner som för tillfället inte följer den uppgjorda mallen. Befintliga rutiner och beskrivningar sorteras in utifrån verksamhetsområde och typ av process enligt figur 3 ovan. Vid uppdatering av befintliga processer ska en värdering av beskrivningen ske utifrån tillgänglighet och stöd. Om behov finns ska en omarbetning ske utifrån mallen För att förtydliga vad en process, aktivitet och rutin är kan en ansökan enligt SOL användas. I figur 3 ovan skulle denna process återfinnas under ansökan till beslut och äldrevård. Processen kan sägas bestå av allt det som sker från det ett behov identifieras tills dess den ansökande får ett beslut på sin ansökan. Ändamålet med processen är att den sökande ska få sitt hjälpbehov prövat och erhålla ett beslut. Processkartan, som inte visas här, indelas i olika aktiviter till exempel ifyllande av ansökansblankett, utredning, eventuellt med utlåtande av olika specialister, kommunicering av beslut, etc. I processkartan har de olika aktiviteterna sorterats tidsmässigt och det anges också vem som ska göra vad, t ex handläggare, sökande eller god man. Det anges eventuellt också hur aktiviteten ska gå till, rutinbeskrivning. Om ansökan avslås ska det t ex anges hur ett överklagande går till. Den skriftliga delen av processbeskrivningen skulle kunna se ut enligt figur 4 nedan. 8

11 Översiktlig beskrivning av vad processen ska åstadkomma Processen som beskrivs är ansökan om plats i särskilt boende för äldre. Processen ska resultera i ett myndighetsbeslut och den ska genomföras med bra kvalitet sett ur ett brukarperspektiv och med ett effektivt utnyttjande av resurser. Bra kvalitet skapas framförallt utifrån ledstjärnan kvalitet i varje möte. Tillgång på information som är lätt att förstå och ta till sig är viktig för att uppnå god kvalitetet. Även hur den sökande och dess närstående bemöts är viktigt. Ett effektivt resursutnyttjande innebär att en lämplig avvägning mellan tid (för handläggning) och kvalitet på utredningen görs. Under tiden utredningen görs binds resurser i form av exempelvis hemtjänst eller plats på korttidsboende. Samtidigt finns det krav på en grundlig utredning som är rättssäker och som fungerar som underlag för verkställigheten och vid framtagningen av genomförandeplaner. De olika aktiviteterna och vem som utför dem framgår av processkartan som är en del av processbeskrivningen. Riskanalys, vilka kritiska aktiviteter finns det, hur stor är risken att de inträffar, vilka konsekvenser får det om det händer (något går fel)? En risk är att processen från ansökan till beslut tar längre än tre månader. Socialstyrelsen kan då utdöma böter. För brukaren innebär en lång väntetid troligen ett ökat behov av hjälp i hemmet genom hemtjänsten. Målet är att Eslövs kommun inte ska ha en längre utredningstid än två månader. I skyndsamma fall är målet att kunna ta beslut inom cirka en vecka. Det finns risker med en bristfällig utredning. Det kan leda till att den sökande inte får den hjälp den är berättigad till. Om så sker har den sökande möjligheten att överklaga beslutet, men det innebär att rätt beslut försenas. Det kan också leda till onödig stress och oro för den sökande. En annan risk (vid skyndsamma utredningar) är att informationen i utredningen inte ger tillräckligt underlag för verkställigheten då de ska skriva genomförandeplanen för den enskilde brukaren. Brister i utredningen kan då försvåra och tidsmässigt försena den speciella utformningen av hjälpen och stödet till brukaren. Hur ska processen följas upp, av vem, när och hur (till exempel nyckeltal)? Myndighetschefen initierar en gång per år en brukarundersökning gällande bemötande och information i samband med ansökansprocessen. Undersökningen genomförs bland dem som har ansökt om särskilt boende under september månad. Nyckeltal som kan mätas är genomsnittlig handläggningstid, antal överklaganden, Förvaltningsrättens beslut samt genomsnittlig tid en brukare är på korttidsboende. Processägare: Namn: Anna Fremner, Myndighetschef Processledare: Anna Andersson, Handläggare Figur 4, Skriftlig del av processbeskrivning Stödprocesser Som stödprocesser räknas de som inte är riktade mot brukarna och som inte kan sorteras in under matrisen enligt figur 3. Processerna kan vara relaterade till personal, t ex medarbetaresamtal, kompetensutveckling och rekrytering, till hantering av Lov-ansökningar eller inlämning av statistikuppgifter. Speciellt viktiga stödprocesser för kvalitetsarbetet är klagomål och avvikelsehantering samt egenkontroll. Mer om dessa kommer nedan. Ansvarsfördelning för processer Processägare: Godkänner processkartor Kvalitetscontroller: Upprättar processkartor, administrerar ändringar av processer. 9

12 Processledare: Ansvarar för att processen är dokumenterad, säkrad och känd. Värderar processens lämplighet och tillämpning (t ex genom samtal med användare). Initierar och leder förbättringsarbete av processen. Utbildar och stödjer användarna av processen. Följer upp, föredrar och föreslår förbättringar av processen i samband med ledningens processgenomgång. Ger underlag för kvalitetscontrollers administrativa arbete med processen Genomföra I denna del levereras de tjänster och den service som utgör Vård och Omsorg verksamhet. Personal möter brukare i olika situationer och sammanhang, kommuninvånare söker information på vår hemsida, planerade åtgärder utifrån handlingsplaner genomförs, etc. En massa möten sker mellan Vård och Omsorgs resurser, i form av personal och system, och olika intressenter. I mötena levereras tjänsten och en uppfattning om kvaliteten skapas. Viktiga frågor blir; uppnås den kvalitet som krävs enligt lag och politiska mål? Utförs tjänsten enligt de rutiner som är planerade? Insamlingen och uppföljningen ses i detta ledningssystem som en process på samma sätt som övrig tjänsteproduktion. Analys och utvärdering har separerats och återfinns under nästa del, utvärdera Insamling av kvalitetunderlag För att avgöra kvalitetsnivån krävs ett uppföljningssystem. Inom Vård och Omsorg sker en löpande informationsinsamling och uppföljning. Avvikelser som definieras som en icke förväntad händelse i verksamheten, som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten/brukaren eller ett icke verkställt beslut, är en viktig informationskälla. Rutiner finns för hur avvikelser, inklusive Lex-Sarah och Lex-Maria, ska registreras och hanteras. Också för klagomål, som ju indikerar att kvaliteten inte har nått upp till den nivå som den klagande hade förväntat sig, finns utarbetade rutiner. Genom rutinerna säkerställs att viktig information återförs till organisationen. Informationen används, efter analys, till att utveckla verksamheten. En systematisk kvalitetssäkring och utveckling sker. Information för uppföljningssystemet kommer från en mängd olika källor. För att systematisera insamlingsarbetet upprättas dokument enligt figur 4 nedan. Figuren visar exempel på informationskällor för att följa upp äldreboenden och samma tidsmässiga ordning, från uppsökande verksamhet till verkställighet och genomförande av beslut, som i figur 3 ovan används. Uppföljningar Äldreboende Process Undersökning Tidpunkt insamling Initieras av Uppgiftslämnare Uppgifter Publicering Uppsökande verksamhet Ansökan Brukarundersökning, egen regi Oktober Myndighetschef De som ansökt i september Information&bemötande Nyckeltalsundersökning November Myndighetschef Via Treserva 1)Genomsnittlig handläggningstid 2)Antal överklaganden 3)Förvaltningsrättens belut 4)Genomsnittlig tid för brukare på korttidsboende Januari Januari Beslut-Verkställighet Nyckeltalsundersökning November Boendesamordnare Via Treserva Genomsnittlig tid mellan 1) beslut och inflyttning 2)uppsägning lägenhet och ny inflyttning Januari Verkställighet Öppna jämförelser, Äldreguiden November Socialstyrelsen Enhetschefer Jämför kommuner eller stadsdelarmaj Öppna jämf. Äldres uppfattning om äldreomsorgen Maj Socialstyrelsen Brukare..\Kvalitetsarbete\brukarundersökning Nov / dec11\äldreboende\ Kostnad per brukare (KPB) Sept-okt SKL Controller Löpande Figur 5, Underlag för uppföljning Källorna kommer att förändras över tiden, t ex utvecklas och utvidgas Socialstyrelsens öppna jämförelser kontinuerligt. Det som står i kolumnen uppgifter är exempel på vad som kan mätas och ska hjälpa till att avgöra 10

13 kvalitetsnivån. Nyckeltalen hämtas bland annat från den mall för processkartläggning som redovisades ovan. Nyckeltalen ska ses som ett smörgåsbord på viktiga kvalitetsindikatorer. Det är inte administrativt möjligt att mäta och använda alla nyckeltalen för alla processerna samtidigt. Istället ska vissa nyckeltal, på årlig basis, väljas ut och följas upp utifrån aktuella målformuleringar i organisationen och/eller vid fokusering på vissa processer. Intern kontroll Kommunens interna kontroll syftar till, att med en rimlig grad av säkerhet, säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm. Varje nämnd har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ska som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar för sin verksamhet och ska varje år anta en särskild plan för genomförande av den interna kontrollen. Vissa av de områden som revideras har en ekonomisk inriktning medan en del områden har en tydlig koppling till kvalitetsområdet. Andra områden som kan anses kritiska för kvalitetsnivån, än de som nämnden utser, kan också vara föremål för revidering. Initieringen sker då av kvalitetscontrollern i samråd med kvalitetsgruppen. Klagomål och synpunktshantering Genom styrdokumentet Rutiner för hantering av klagomål inom Vård och Omsorg daterad , regleras handavandet av klagomål och den tänkta processen framkommer. Klagomål definieras som Med klagomål avses här brister i kommunens service till invånarna, inom Vård och Omsorgsförvaltningens verksamhetsområde. En ytterligare precisering sker sedan Klagomålet skiljer sig från de frågor som vi löpande får om verksamheten och de tjänster eller den service som vi erbjuder. Klagomålet bottnar i ett djupare missnöje än de vanliga frågor och synpunkter vi får. Klagomål kan inkomma på olika sätt genom telefonsamtal, per brev, e-post eller vid personliga möten med medborgaren. Vissa klagomål kan rättas till direkt, andra kräver noggrann undersökning. I styrdokumentet framkommer det också att Alla klagomål skall rapporteras, analyseras, åtgärdas, följas upp och erfarenheterna skall återföras till verksamheten dvs. vara en naturlig del i förvaltningens kvalitetsarbete. Vidare i styrdokumentet står det att Klagomål skall handläggas av enhetschefen på den enhet där det hör hemma. Den som tar emot ett klagomål ansvarar för att det kommer till rätt enhet och rätt enhetschef utan fördröjning. Gäller klagomålet dig själv, skall du vända dig till din närmaste chef för att få råd och stöd. Om medborgaren inte är nöjd med enhetens handläggning, skall närmaste chef (verksamhetschef och därefter förvaltningschef) ta över. Enhetschefens praktiska handläggning finns också beskrivet. Enhetschefen ansvarar för handläggning av klagomålet genom att skriftligt meddela den som klagat, att klagomålet har tagits emot besvara alla klagomål inom 10 arbetsdagar. Om handläggningen av ett speciellt ärende drar ut på tiden, skall den som klagat informeras om vad förseningen beror på. Detta kan ske genom telefon eller genom brev. Om det sker per telefon, skall en tjänsteanteckning göras. registrera alla klagomål i Synergi - klagomål. Skicka alltid bearbetade klagomål till resp. verksamhetschef, som avslutar ärendet vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra verksamheten Själva registreringen av klagomålet behandlas i dokumentets sista del. Klagomålet ska registreras i systemet Synergi och följande uppgifter ska finnas med: Datum för händelsen som klagomålet gäller Enhet där klagomålet uppstått Namn, adress och telefonnummer på uppgiftslämnaren (den som klagar) Vad klagomålet avser i en kortfattad beskrivning Datum för inlämnande av klagomål Om den som klagar vill vara anonym, måste han/hon upplysas om att vi inte kan återkomma och informera om vidtagna åtgärder. 11

14 Hur uppföljningen ska ske behandlas också Alla enhetschefer skall en gång per månad ta fram statistik över inkomna klagomål. Genomgång av klagomål och åtgärder skall göras i arbetslaget, där förbättringar diskuteras och beslutas Utvärdera Material samlas in från olika källor och sammanställs löpande under året. Beroende på materialets karaktär görs det tillgängligt vid olika tillfällen. Till exempel redovisas viss information löpande till nämnden och nämndens arbetsutskott. Visst material kan vara väsentligt för den löpande styrningen av verksamheten och då kommuniceras det så snart bearbetning har skett. Processägarna är ansvariga för att årligen initiera och genomföra en genomgång av de processer som de är ägare till. Genomgången sker med processledarna som inför mötet samlas information enligt ansvar processledare ovan. Vid genomgången beslutas eventuella förändringar av processen. Där det är organisatoriskt möjligt bör personal som jobbar med processerna delta vid genomgången. Implementeringen underlättas och delaktighetskänslan stärks då. Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen har två huvudsyften. Dels ett kontrollerande syfte, det vill säga klarlägga den nuvarande kvalitetnivån. Dels att skapa ett underlag för beslut om det fortsatta kvalitetsarbetet och utvecklingen. Berättelsen ska ge information för de grupper som fattar beslut om verksamheten och de som deltar i kvalitetarbetet. Den ska också, i sin helhet eller genom delar av den, utgöra material för extern kommunikation angående kommunens kvalitetarbete. Berättelsen ska vara färdigställd senast den 15 april årligen och ansvarig för upprättandet av berättelsen är kvalitetscontrollern. Kvalitetsberättelsen bör ta upp följande områden: o Brukarundersökningar o Egna o Nationella o Interna kvalitetsrevisoner o Nyckeltal o Nationella o Egna o Processer, risk och samverkan o Projekt, pågående och avslutade under perioden o Särskilda händelser o Avvikelser, fallskador, Lex Sarah, Lex Maria o Klagomål och synpunkter o Positiva händelser o Systematiskt kvalitetsarbete, analys och slutsatser Patientsäkerhetsberättelse Ansvarig för att upprätta berättelsen är medicinskt ansvarig sjuksköterska och den ska skrivas senast den 1mars varje år. Berättelsen ska, förutom en beskrivning av vilka resultat som har uppnåtts, också beskriva patientsäkerhetsarbetet under föregående kalenderår. Förvaltningen ska beskriva vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Förvaltningen ska också tala om hur och när man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart. Förbättra Genom en systematisk återkoppling av insamlat och analyserat material skapas en förutsättning för att verksamheten koncentererar sitt förbättringsarbete på rätt saker. Verksamhetscheferna ansvarar för och godkänner handlingsplaner inom kvalitetsarbetet. Inom enheterna bedrivs ett förbättringsarbete utifrån en gemensam struktur och metod. Till exempel delas målen för arbetet upp i effektmål och leveransmål, tydliga anvisningar för vem som ska göra vad och när det ska ske anges. Tidpunkt för när förbättringsinsatsen ska anses vara avslutad och hur det ska 12

15 avgöras om målet är uppnått ska anges. Denna standardisering underlättar kommunikationen inom förvaltningen och rapporteringen. På sikt kommer viktig metodkunskap att byggas upp. I enheternas förbättringsarbete fungerar kvalitetscontroller och kvalitetsgruppen som ett stöd. Revidering av Ledningssystem Detta dokument revideras genom beslut av Vård- och omsorgsnämnden vartannat år. Löpande revideringar beslutas av Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott. 13

16 Bilaga 1 Sammanfattande förklaring av ledningssystemets uppbyggnad Figur 6, Sammanfattande bild av ledningssystemets uppbyggnad Verksamheten styrs av olika lagar och interna regleringar. Politiska mål fattas på högsta kommunala nivå och bryts, i olika steg, ner till verksamheternas olika enheter. Detta är ramarna som styr den dagliga tjänsteproduktionen mot brukarna som i ledningssystemet kallas huvudprocesser. Tjänsterna som produceras är av olika typer och riktar sig till olika grupper. Verksamhetens produktion följs upp kontinuerligt både från externa källor som t ex Socialstyrelsen och anhöriga som har möjlighet att framföra sina åsikter via synpunkter och klagomål samt genom interna uppföljningar. Materialet från uppföljningarna analyseras och verksamhetens produktion utvärderas. Resultaten från utvärderingarna återförs till verksamheten och används i förbättrings- och utvecklingsarbete. 14

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM INOM VÅRD OCH OMSORG

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM INOM VÅRD OCH OMSORG Vård och omsorg Lilian Gullberg, projektledare 0413-62022 JUNI 2010 KVALITETSLEDNINGSSYSTEM INOM VÅRD OCH OMSORG Antagen av nämnden 2010-06-16 Kvalitetsledningssystem Ledningssystemet ska utgöra ett redskap

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 KVALITETSPLANENS FORTSATTA DISPOSITION... 2 GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun SOCIALNÄMNDEN SÖDERHAMNS KOMMUN Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU och LVM Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 2013

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll...

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll... Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Metod och avgränsning... 4 3. Organisation... 5 4. Granskningsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 1 (13) Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden (2014-10-08, 146 ) Gäller för: Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentansvarig: Kvalitetsutvecklare Beslutad av: Omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden Datum för revidering: 2014-12-31 Giltig fr.o.m. 2014-09-01 Dokumentförvaring:

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Omsorgsnämnden i Hässleholm kommun

Kvalitetsledningssystem för Omsorgsnämnden i Hässleholm kommun Handläggare Kvalitetscontroller Maria Boberg Verksamhetsutvecklare Gunilla Larsén Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lotta Tyrberg Omsorgsförvaltningen Stab Kvalitetsledningssystem för Omsorgsnämnden i

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll 1 (6) Plats och tid, Sammanträdesrummet, socialkontoret, kl 09:00 11:20 Beslutande Åsa Johansson (S) Dennis Byberg (M) Övriga Ersättare Eva Pettersson, sekreterare Monica Hammar, socialchef Eva Alama,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 2012-12-06 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 1 Innehållsförteckning Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Kommunens övergripande mål... 3 Kvalitet... 3 Grund

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Rutiner vid synpunkter och klagomål

Rutiner vid synpunkter och klagomål Sida 1(5) Rutin vid synpunkter, klagomål Version 2011-03-24 Socialförvaltningen Rutiner vid synpunkter och klagomål Sida 2(5) Synpunkt och klagomålshantering Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:11

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås

Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås Fastställt i SN 2005-01-12 Reviderat i SN 16 juni 2010 Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås Direktiv från Socialnämnden Verksamhetens innehåll och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Foto: IBL Bildbyrå Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Klagomål är gåvor Vi betraktar klagomål från våra kunder, externa som interna, som gåvor. Rätt hanterat kan ett klagomål förändra

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer