Förstudie. Fördjupning av Knep, Kulturella näringars utvecklingsprogram.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie. Fördjupning av Knep, Kulturella näringars utvecklingsprogram."

Transkript

1 Förstudie. Fördjupning av Knep, Kulturella näringars utvecklingsprogram. Studie genomförd av David Karlsson, Lotta Lekvall och Sara Vogel-Rödin Nätverkstan 29 mars 2014.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Förstudiens uppdrag Metod Varför kulturföretagare? Vilken typ av fortbildningsinsats? Resultat och analys Vad har vi lärt sedan tidigare? Resultat från intervjuer Kulturföretagare Affärsstödsystem Slutsatser Förslag Förslag till fortbildningsinsats till kulturföretagare Förslag till fortbildningsinsats till affärsstödsystemen Avslut Bilagor Bilaga 1. Intervjupersoner Bilaga 2. Frågeformulär Bilaga 3. Sammanställning av svar Bilaga 4. Till denna rapport bifogas Ekan AB:s utvärdering. Denna bifogas som eget dokument. 2

3 1. Bakgrund Under åren genomförde Nätverkstan två olika utbildningsinsatser riktade till 1) affärssödsystem i regionen med avsikt att öka deras kunskap om kultur och kulturföretagande och 2) till kulturutövare som drev någon form av företagande för att stödja möjligheterna till att kanske något bättre kunna leva på sitt konstnärliga utövande i en kurs vi kallade Knep, Kulturella näringars entreprenörskapsprogram. De två utbildningsinsatserna var del av en större satsning på kulturella och kreativa näringar (KKN) i Västra Götalandsregionen, vilket mynnade ut i flera insatser från regionens sida. Kultur- och Regionutvecklingsnämnden antog år 2008 en Handlingsplan för att näringslivsutveckla kultursektorn år Handlingsplanen låg till grund för flera insatser från regionens sida inom både kultur- och näringslivsområdet med fokus på fyra områden: tillämpad affärsutveckling, platsrelaterade systembyggen, mötes- och nätverksutveckling samt forskningsmiljö och think tank. Åtgärderna i programmet syftade till att skapa ökad sysselsättning och förädlingsvärde inom kultursektorn, att stödja entreprenörskap och företagande och att bidra till klusterutveckling och partnerskap. Regionutvecklingssekretariatet med tillhörande nämnd tog år 2010 ytterligare initiativ inom KKN och startade det stora projektet Kvintessensen, ett delvis EU-finansierat projekt med syftet att råda bot på de kommunikationssvårigheter man hade identifierat mellan kulturen och befintliga affärsstödsystem i regionen. 1 Målet var att utveckla ett aktivt samarbete mellan parter inom affärsstödsystemen och branschspecialister inom kulturnäringar, att utveckla metoder och strukturer för affärsutveckling inom kulturnäringarna och att stödja ett aktivt erfarenhets- och kunskapsutbyte. Västra Götalandsregionen satsar stora summor offentliga medel på affärsstödinsatser, både genom direkta stöd och som medfinansiering för utveckling och stöd till småföretagare i regionen. Man medfinansierar innovationssystem som Science Parks och inkubatorer samt stödjer via projektfinansiering aktörer som Nyföretagarcentrum, 2 Coompanion, Connect och Drivhuset. Det har dock visat sig att få kulturföretagare nås av de offentliga insatser som finns för utveckling av företagande och entreprenörskap. 1 Bo Öhrström, Utvärderingsrapport 2013:1. Regional Utveckling. Västra Götalandsregionens handingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn. Följeforskningen av Bo Öhrström, Industriförnyelse Planning & Development AB, Västra Götalandsregionen (2013). 2 E-post från Anders Persson, processledare på Västra Götalandsregionen, 16 mars

4 Projektet Kvintessensen skulle råda bot på denna kommunikationsbrist. I ett separat projektbeslut inom ramen för regionens handlingsprogram, men inom samma tanke att minska glappet mellan affärsstödsystemen och kulturföretagarna, fick Nätverkstan tillsammans med Coompanion och Göteborgs Artist Center uppdraget att ta fram en utbildning riktad till affärsstödsystemen som skulle öka kunskapen om kulturföretagande och kulturens specifika villkor. Målet med insatsen var att skapa bättre förståelse för och ökad kunskap om kulturaktörers situation. Inte minst ville man skapa en förståelse för kulturbranschens många olika delbranscher och villkor. Med ökad kunskap fanns förhoppningen att man skulle vara bättre rustad att ta emot kulturföretagare. Lär dig mer om de kulturella näringarna! var en två och halv dags fortbildning genomförd av Nätverkstan under hösten Den genomfördes i de fyra delregionerna; Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborsregionen. Vid varje träff var representanter och affärsutvecklare från olika affärsstödsystem inbjudna, t ex Nyföretagarcentrum, Drivhuset, Innovatum Inkubator, Business Region Göteborg och andra. Efter utbildningen fick varje deltagare en dokumentation med allt material som använts under kursen, kontaktlistor och en film om ett kulturprojekt. Det andra initiativ som togs av Nätverkstan i samverkan med Regionutvecklingssekratiatet var att ta fram en utbildning riktad till kulturaktörerna med fokus på konst och ekonomi, kultur och företagande, en kurs vi kallade Knep. Nätverkstan sökte och fick beviljat medel av Europeiska Socialfonden och utbildningen genomfördes år Många konstnärer och kulturaktörer frilansar mellan olika uppdrag, driver eget företag och har ett deltidsarbete. Man är kombinatörer och själva företagandet utgör plattformen från vilken man kan bedriva sitt konstnärliga utövande. Knep-kursen ville stödja allt det som fanns runt omkring det konstnärliga utövandet. Knep-kurserna nådde konstnärer och kulturaktörer inom olika branscher, och genomfördes i de fyra delregionerna i Västra Götalandsregionen. Utvärderingarna visade att kursen var uppskattad och många deltagare uttryckte en önskan om en fortsättning av något slag. Knep avslutades med en stor konferens, Ka-tziing, där deltagare från Knep-kurserna, affärsstödsystem och aktörer inom kulturföretagande samlades för en endagskonferens om kulturföretagande och dess villkor. Konferensen samlade cirka 250 deltagare och var en uppskattad dag för nätverkande i regionen. 4

5 Den 12 november 2013 antog Västra Götalandsregionen ett nytt handlingsprogram för att långsiktigt arbeta med att utveckla och stärka de kulturella och kreativa näringarna i Västra Götalandsregionen. Det finns därmed anledning att se tillbaka på vad insatserna gentemot affärsstödsystem och kulturföretagare mellan åren gav deltagarna och samtidigt undersöka om det finns behov av fler insatser inom respektive område. Föreliggande rapport avser att försöka ge svar på några av de frågorna. 2. Förstudiens uppdrag Nätverkstan fick den 15 december 2013 i uppdrag av Västra Götalandsregionens Regionutvecklingssekretariat att göra en studie av kulturaktörers behov av en fortsättning på Knep-kurserna, d v s de kurser i kulturföretagande som Nätverkstan drev Tidigare utvärderingar av kurserna visade på ett sådant behov. Det fanns anledning att undersöka detta närmare för att se om det finns fog för nya satsningar. Västra Götalandsregionens Regionutvecklingssekretariat visade intresse för en sådan studie då detta passade bra in i de tankar som arbetats fram i den nya handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Västra Götalandsregionen såg även behov av att undersöka hur fortbildningsbehovet såg ut hos rådgivare i affärsstödsystemet. Målen för studien var därmed att: Genomföra en förstudie om kulturföretagarens och kulturaktörens behov av fortbildning Ta fram ett koncept för hur ett utvecklingsprogram i verksamhetsutveckling och kulturföretagande kan se ut Ta fram ett fortbildningskoncept i kulturföretagande för affärsrådgivare Uppdraget är alltså tudelat: 1) att undersöka behov hos kulturaktörer av kurser i kulturföretagande och 2) att undersöka affärsrådgivares behov av fortbildning i kulturföretagares situation och affärsmodeller. 3. Metod 5

6 Metoden för studien har varit intervjuer med kulturaktörer som genomgått en knep-kurs och med kulturorganisationer och affärsstödrådgivare. Vi har återigen läst utvärderingar från de Knep-kurser och fortbildningsinsatser till rådgivare inom affärsstödsystemen som Nätverkstan genomförde En del av de frågor vi har ställt till kulturaktörerna har därför handlat om: Vad fick de med sig i knep-kursen? Vad skulle de vilja ha mer av? Om de fick möjlighet att gå ett steg två, vilket innehåll skulle de vilja se? Frågor till affärsstödsystemen rörde sig om: Hur många kulturaktörer har vänt sig till dem för hjälp? Har de rätt kompetens för att ta emot kulturföretagare? Vilket innehåll skulle de vilja se i en fortbildningsinsats för att lära sig mer om kulturföretagarens situation? Utgångspunkten för studien var att undersöka behoven av fortsatta fortbildningsinsatser riktade till kulturföretagare och rådgivare inom det befintliga affärsstödsystemet. Studien skulle också inventera behov hos dem som driver verksamhet i form av ideell förening, vilket är en vanlig form att bedriva verksamhet i kulturlivet men också en föreningsform som ofta faller bort i olika insatser. Som vi kommer att se är det vanligt i kulturlivet att blanda olika anställnings- och uppdragsformer. Man bedriver alltså sitt företagande i en blandad form av anställning och företag, ett perspektiv som också var viktigt att ha med i studien. 4. Varför kulturföretagande? Varför ska regionen överhuvudtaget bry sig om kulturföretagarna? Är branschen tillräckligt stor och betydelsefull för att försvara särskilda insatser och omsorg? Är inte branschen helt enkelt för liten? Hur omfattande är det svenska och Västsvenska - kulturlivet egentligen? Att få en samlad och total överblick över kulturlivets storlek och omfattning är svårt. Det döljer sig också mörkertal där många är konstnärligt verksamma men har en annan yrkesbana vid sidan av. Viktigt att komma ihåg är att kulturlivet är större än både kulturpolitik och marknaden. Den viktigaste studien på europeisk nivå är troligen fortfarande den det Brysselbaserade konsultföretaget KEA genomförde år Studien visade att den kulturella arbetsmarknaden var 3,1% och att kulturens andel av EU:s samlade BNP utgjorde 2,6%. 3 3 KEA European Affairs,The Economy of Culture in Europe (2006). 6

7 Siffrorna kan tyckas lite föråldrade vid det här laget, men är de som fortfarande ligger till grund för t ex det nya kulturprogrammet Creative Europe som startade den 1 januari Programmet förväntas leda till tillväxt och jobb i Europa och i programmet hänvisas till en sektor som omfattar 4,5% av EU:s BNP och åtta miljoner jobb. 4 I försök att ange det svenska kulturlivets omfattning av ekonomin brukar tre till tio procent av arbetsmarknaden anges. Det offentliga kulturstödet uppgår till omkring 24 miljarder kr/år och på statlig nivå utgör kulturpolitiken cirka en procent av de statliga utgifterna. 5 Andra siffror visar att kulturella och kreativa näringar i Sverige står för 3.3 procent av BNP, tillväxttakten är 5,5% och det är ungefär företag verksamma inom området. 6 Enligt en av Konstnärsnämndens rapporter om konstnärernas inkomster är det totala antalet professionellt yrkesverksamma i Sverige drygt personer. 7 Rapporten visar även att konstnärsgruppen som helhet är högutbildad men att inkomsterna samtidigt är låga. Medianvärdet för den sammanräknade förvärvsinkomsten 2004 för konstnärsgruppen år var kr. Många väljer att bedriva egen näringsverksamhet och i den undersökta gruppen hade 44% deklarerat näringsverksamhet 2004, vilket i jämförelse med övriga befolkningen är en hög andel (drygt 10%). I praktiken är andelen näringsidkare bland konstnärer högre, menar man i rapporten, eftersom statistiken inte registrerar antalet konstnärer som har aktiebolag, ekonomisk förening eller ideell förening. 8 I Västra Götalandsregionen utgör den kulturella arbetsmarknaden sju procent av regionens totala arbetsmarknad, detta enligt en kartläggning Västra Götalandsregionen lät genomföra År 2012 genomfördes ytterligare en kartläggning av det man kallade Upplevelse och med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån kunde man se att antalet sysselsatta inom upplevelse i Västra Götalandsregionen år 2010 var personer. Uppdelat på Kulturnäringar, Besöksnäring, Event & Sport och Creative/copyright industries ser fördelningen ut: personer, personer respektive personer 4 5 David Karlsson, Hur långt är ett snöre? Frågor och svar om kulturella och kreativa näringar. utgiven av Västra Götalandsregionen (2014) Konstnärernas inkomster en statistisk undersökning av SCB inom alla konstområden , Konstnärsnämnden och Statistiska Centralbyrån (2009). 8 Ibid s Intersecta, Kultur- och upplevelsesektorn i Västra Götalandsregionen. En studie av sysselsättning, företag, entreprenörskap och utbildningar , Västra Götalandsregionen (2008). 7

8 år Hur många inom kulturnäringar drev någon form av företag? Det visade sig att det år 2010 fanns företag som hade kulturnäringar som sin huvudnäring. Studien visade en ökning av dessa företag från med 636 st. Av dessa hade merparten år 2010 inga eller 1-9 anställda (97%). 11 Ett av fyra prioriterade områden i Västra Götaland 2020 är En ledande kunskapsregion. Man eftersträvar en samlad satsning på företagsamhet, internationalisering och goda förutsättningar för utbildning, forskning och innovation och att det ska vara ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande i regionen. 12 Västra Götalandsregionen stoltserar med att ha Sveriges största regionala kulturbudget och de kulturella och kreativa näringarna bedöms ha en stor utvecklingspotential. 13 I november 2013 antog Regionutvecklingsnämnden, en månad senare Kulturnämnden, ett gemensamt handlingsprogram som avser att utveckla och stärka de kulturella och kreativa näringarna i Västra Götaland Handlingsplanen omfattar alltså två politikområden: kulturpolitiken och näringspolitiken. Det nuvarande handlingsprogrammet har fokus på fyra områden: 1. Utveckling och kvalitetssäkring av affärststödsystemen gällande KKN-sektorn 2. Utvecklingsinsatser för företagare inom KKN-sektorn 3. Utveckling av kultursystem i Västra Götaland 4. Utveckling av Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete inom KKN-området Västra Götalandsregionen identifierar alltså, genom sina båda nämnder, en stor potential i kulturella och kreativa näringar. Man planerar alltså insatser inom dessa fyra områden såsom t ex utbildning, finansieringsstöd, stöd för deltagande i internationella forum, samarbete med internationella kulturaktörer. Utbildning handlar om att insatser från två håll: Det ena genom fortbildning riktade till kulturaktörerna, det andra till affärsstödsystemen. 10 Power Point presentation Upplevelse Västra Götaland. Källa SCB av Anders Persson, Regionutvecklingssekretariatet (2012). 11 Uppgifter enligt mail den 30 oktober 2012 från Anders Persson, Näringslivsenheten, Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsrgeionen. 12 Budgetunderlag Västra Götalandsregionen, Västra Götalandsregionen. S Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Naringsliv/Nyheter/Langsiktigt-stod-till-de-kulturellaoch-kreativa-naringarna/ 8

9 Men är inte insatser som dessa ren näringspolitik? Vad har det med kultur och kulturpolitik att göra? I den av Västra Götalandsregionen nyligen utgivna skriften Hur långt är ett snöre? görs försök till att ge en del svar och förtydliga relationen mellan kultur- och näringspolitik. Att kulturpolitiken överhuvudtaget befattar sig med kulturföretag handlar om kulturpolitikens förändrade roll sedan Idag inskärps ofta behovet av att arbeta tvärsektoriellt och att ha helhetsperspektiv, och att samverka över politikområdesgränser. Det är inte kulturpolitikens uppgift att stimulera kulturföretagande, de ska däremot ge medborgare tillgång till konst och kultur. Då många konstnärer organiserar sitt arbete i företagande, kan stöd till kulturföretagande hjälpa till att uppnå de kulturpolitiska målen. Näringspolitiken, å andra sidan, ska stötta kulturföretagande utifrån målet att det handlar om jobb och tillväxt. Ibland sammanfaller helt enkelt kulturpolitikens och näringspolitikens intressen, vilket de kan sägas göra i insatser riktade till kulturföretagare. 14 Vi har här i stora drag skisserat omfattningen av kulturområdet och det vi kallar kulturella och kreativa näringar i Sverige och i Västra Götaland. Vi har försökt svara på frågan om varför Västra Götalandsregionen överhuvudtaget ser detta som ett viktigt insatsområde och förstå den kontext föreliggande studie är omgiven av. Uppdraget för denna studie är att se över behoven av utvecklingsinsatser riktade till å ena sidan kulturföretagare, å andra sidan rådgivare inom affärsstödsystemet. Men vad ska i så fall sådana fortbildningsinsatser innehålla? 5. Vilken typ av fortbildningsinsats? Vad bör en fortbildningsinsats som den vi här skisserar bestå av? Vad bör vara dess innehåll? Granskar man vad som gjorts på området de senaste femton åren, d v s så länge som man talat om kulturella och kreativa näringar, kan man urskilja tre olika svar på den frågan. De insatser som gjorts för att stärka kulturföretagandet kan i grova drag delas in i tre kategorier. Det handlar om insatser som antingen: 1) syftar till attitydförändring, eller; 2) vill tillföra kulturföretagaren affärskunskap, eller slutligen; 3) tar sin utgångspunkt i konstnärens och kulturföretagarens kreativa processer och bygger vidare på dessa. Ofta, i verkligheten, blandas dessa tre olika metodiska angreppssätt samman. Det finns skäl att 14 David Karlsson, Hur långt är ett snöre? Frågor och svar om kulturella och kreativa näringar. utgiven av Västra Götalandsregionen (2014), s

10 hålla isär dem, även om de på ett praktisk plan kan kombineras. Nätverkstan har i olika sammanhang arbetat med alla tre metoderna. Låt oss diskutera dem en i taget. 1. Attitydförändring Ett viktigt skäl till varför många kulturföretag har svårt att bli bärkraftiga, att bli lönsamma, handlar om attityder. Inte så få konstnärer uppfattar själva tanken på företagande som något främmande, ja rent av konstfientligt. Dock inte alla. Det finns i konstnärskåren diametralt motsatta uppfattningar. Design är kapitalismens revansch på postmodernismen har den nordamerikanske konstkritikern Hal Foster sagt i en berömd formulering. Det vill säga: det finns en kapitalistisk rationalitet i en verksamhet som oskadliggör all kritik, varje ansats till ifrågasättande och inlemmar självtänkande konstnärer i dominerande tanke- och handlingsmönster, gör dem ofarliga. Många konstnärer identifierar sig med denna hållning och kan uppfatta alla ansträngningar att få det egna företaget att bära sig som ett svek mot högre ideal. Konsthantverkaren och scenografen Gunilla Palmstierna-Weiss hör till dem som argumenterar på annat sätt. Redan på 1950-talet kritiserade hon de högre konstnärliga utbildningarna för att dessa saknade yrkesförberedande moment. Utbildningarna har ett ansvar att förbereda studenterna på deras kommande arbetsmarknad: När det gäller skolor i konst, konsthantverk eller överhuvudtaget konstnärlig verksamhet, är det rätt underligt att man år efter år släpper ut elever utan någon kunskap om marknadsföring, bokföring, kontraktsskrivning, skatter och så vidare. 15 Attityderna skiljer följaktligen åt. Många konstnärer är ofrivilliga företagare. Det var också titeln på en rapport vi på Nätverkstan skrev 2002 och till vars slutsatser hörde att många fördomar står i vägen för ett ändamålsenligt kulturföretagarstöd. Konstnärerna har fördomar vad gäller företagande och företagsrådgivning, företagsrådgivarna har å andra sidan en rad fördomar när det gäller hur kulturbranschen fungerar. Såväl attityder som språkbruk skiljer sig mellan dessa båda professioner. Det krävs därför, hävdade vi, översättning mellan dessa skilda sammanhang. I affärsstödsystemet saknas vidare ofta adekvat kunskap för att kunna bistå kulturföretagen. Och vad värre är: man vet inte alltid 15 Gunilla Palmstierna-Weiss, Minnets spelplats, Albert Bonniers Förlag (2013), s

11 om att man saknar kunskap. Man tror sig besitta generellt giltiga metoder som kulturföretagaren helt enkelt måste anpassa sig till när det i själva verket är så att särskilda branschspecifika insatser behövs. Det krävs följaktligen attitydförändringar från såväl företagsrådgivaren som konstnären. De insatser som Nätverkstan gjort inom ramen för Knep och den fortbildningsinsats för affärsstödsystemets aktörer i Västra Götalandsregionen som vi genomförde under hösten 2010 hade följaktligen som ett av sina viktigaste syften attitydförändring. Knep handlade i hög grad om att få konstnärerna att betrakta sina kulturföretag med andra ögon (mer om det nedan). På motsvarande sätt ville vi få affärsrådgivarna att höja blicken och se kulturföretagen en aning mindre fördomsfullt. Det är en förutsättning för en effektiv affärsrådgivning. 2. Tillföra kulturföretagen affärskunskap. De vanligaste insatserna till stöd för kulturföretagare handlar om att tillföra kulturföretagaren praktisk kunskap kring hur man driver företag. Dessa bygger på en enkel tanke: konstnärer är måhända duktiga på vad de gör men saknar information kring företagandets elementa (hur man inregistrerar ett företag, vilka moms- och skatteregler som gäller, hur man bäst organiserar företaget etc). Så resonerade till exempel Gunilla Pamstierna-Weiss i citatet ovan. Kurser i kulturföretagande handlar därför, enligt denna analys, om att ge kulturföretagaren denna information. Många av de kurser och utbildningsinsatser på temat KKN som getts i Sverige det senaste decenniet har haft detta fokus. Det gäller såväl diverse punktinsatser, skräddarsydda utbildningspaket för yrkesverksamma, som försök att komplettera konstnärliga utbildningar med yrkesförberedande moment. Denna uppfattning ligger också väl i linje med affärsstödsystemets aktörers självuppfattning. Dessa besitter information som kulturföretagaren saknar: utbildning och fortbildning på området handlar följaktligen om informationsöverföring. Denna syn på kulturföretagarfortbildning som informationsöverföring stärks av att kursdeltagare ofta efterfrågar just sådan konkret information: Ska jag starta enskild firma eller handelsbolag? Vilken momssats gäller i denna situation? Kan jag i deklarationen dra av kostnader för en studieresa? Som fortbildare eller rådgivare är det då enkelt att helt enkelt tillhandahålla den information som efterfrågas. Vår erfarenhet från Kulturverkstan 11

12 är likadan. Många studenter efterfrågar sådan konkret information. Man vill veta hur man ska göra och efterfrågar det rätta svaret på den fråga som ställts. Så enkelt är det emellertid inte. Informationsöverföring är som pedagogisk metod tämligen primitiv. Vi hör till dem som tror att det är bättre att lära den fattige att fiska än att ge honom en fisk. Det finns flera skäl till varför denna pedagogiska metod är otillräcklig. Dels det allmänna förhållandet att man sällan ställer de konkreta frågorna innan man befinner sig i en konkret situation och behöver svar. Detta gör att individuell rådgivning ofta är en bättre metod än gemensamma föreläsningar eller generella råd. Dels ett annat skäl som hänger samman med det ovan nämnda resonemanget om attityder. Konstnärers attityd till företagsrådgivning är ofta sådan att den står i vägen för en fungerande rådgivning. Utan attitydförändring är därför sådana insatser bortkastade. Sammanfattningsvis: Konstnärer behöver affärskunskap. Det är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att de framgångsrikt ska kunna bedriva sitt kulturföretag. Informationsöverföring behövs men räcker inte. Den kan behöva föregås av ett arbete med attitydförändring eller av ett översättningsarbete. Allra bäst är om kursdeltagaren lär sig hur man skaffar sig den information man behöver. 3. Utgå från konstnärens och kulturföretagarens kreativa processer och bygga vidare på dessa. Nätverkstan har i skilda sammanhang verkat i en pedagogisk riktning som kan beskrivas som att utgå från konstnärens och kulturföretagarens kreativa processer och bygga vidare på dessa. Detta har visat sig vara en framkomlig och produktiv väg på Kulturverkstan, i en rad nationella och internationella sammanhang där vi gjort punktvisa fortbildningsinsatser, i de kurser vi utvecklat tillsammans med institutionen för kulturvård liksom den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet samt inte minst inom Knep. Denna pedagogiska utgångspunkt eller hållning kan tillämpas både på vad företaget säljer varor, tjänster, upplevelser och sättet att organisera företaget (organisationsform, processer för produktutveckling, marknadsföring). Det vill säga: konstnärens kreativitet kan användas både till produktutveckling och organisationsutveckling. 12

13 Den pedagogiska grundtanken är: du kan mer än du vet. Det handlar om att locka fram, artikulera kulturföretagarens tysta kunskap. I samarbete med Nesta och Goldsmith University i London har vi kommit i kontakt med handfasta metoder, konkreta seminarieövningar, för att locka fram denna tysta kunskap. Dessa metoder har vi själva, och i dialog med de brittiska institutionerna, vidareutvecklat och översatt till svenska förhållanden. En del av dessa metoder har visat sig fungera mycket väl. En viktig ingrediens har varit att visa den kursdeltagande konstnären respekt. Tyvärr ofta en bristvara i dessa sammanhang. Kommer man få kulturföretagare och rådgivare inom affärstödsystemet att mötas, att kunna docka ihop? Vad krävs för att komma förbi ömsesidiga fördomar? Det kommer att ta tid. Det är djupt rotade strukturer som kräver långsiktigt arbete. Målsättningen är inte att alla konstnärer ska bli företagare. Däremot att de kulturaktörer som vill ska kunna hitta möjligheter att utveckla sitt kulturföretagande och också få del av det offentligt stödda affärsstöd som finns i regionen. För det krävs att rådgivarna i systemet har kunskap om kulturlivet och kulturföretagarnas förutsättningar. Insatser som Knep och kurser till affärsstödsystemet kan vara del i ett sådant långsiktigt arbete. Förslag på hur sådana kurser kan utformas ger vi här nedan. 6. Resultat och analys 6.1 Vad har vi lärt sedan tidigare? Nätverkstan har, som tidigare nämnts, arbetat med kurser och utbildningar i projektledning, konst och ekonomi, kultur och entreprenörskap i många år. Sedan 1999 driver vi Kulturverkstan, en internationell projektledarutbildning, vi har arbetat med universitetskurser och med enstaka workshops. Utgångspunkten är alltid kulturlivets specifika villkor, något vi resonerar mycket omkring i rapporten Den ofrivillige företagaren från Kursernas innehåll börjar i den situation och specifika kontext som konsten utövas i, för att därifrån hitta metoder och möjliga vägar framåt. 16 David Karlsson och Lotta Lekvall, Den ofrivillige företagaren, Nätverkstan (2002). 13

14 Det konstnären absolut behöver är ensamhet, mörker och tystnad. Då kan konstnärligt arbete bli till, sade Kerstin Norén, skådespelerska och kritiker, på ett seminarium nyligen i Litteraturhuset i Göteborg. Den konstnärliga processen är utsatt, riskfylld och ytterst personlig. Varje konstnär har sin specifika process för hur det konstnärliga arbetet blir till. Samtidigt som man brottas med att hyran måste betalas, mat köpas och konstnärligt material finnas tillgängligt. De två processerna blir lite som olja och vinäger, de blandar sig inte särskilt väl. Vår erfarenhet från tidigare kurser är att det går att hitta vägar framåt om utgångspunkten för samtalet och insatsen är med hänsyn tagen till kulturlivets villkor och med stor respekt för den konstnärliga processen. Sådana initiativ uppskattas av många och är fortfarande tämligen ovanliga. Projektet Knep var ett sådant initiativ som Nätverkstan genomförde under 2011 och 2012 med finansiering av Europeiska Socialfonden. Sexton kurser genomfördes över en period om två år i hela Västra Götalandsregionen. En viktig aspekt av Knep var att kursplatserna skulle ligga runt om i regionen och inte enbart i Göteborg. Vi valde därför att förlägga fyra kurser i Fyrbodal, två i Skaraborg, två i Sjuhärad och resterande i Göteborg. Orterna valdes utifrån devisen att kursen skulle ligga på en plats dit flest deltagare hade en rimlig resväg. Kurserna var förlagda till kvällstid kl och vid varje kursomgång genomfördes en konferens med alla deltagare från kurserna i de olika delregionerna. Totalt 161 deltagare påbörjade kurserna och av dessa deltog 136 deltagare vid minst hälften av utbildningstillfällena. Vid varje kursavslut gjordes en enkätundersökning som togs fram och sammanställdes av utvärderingsföretaget Ekan AB. Utvärderingarna från Knep visar att deltagarna var överväldigande positiva till kursen och upplägget. Ekan AB konstaterar att deltagarna är mycket nöjda med utbildningen i Knep, att de upplever den som ett stöd i sitt yrkesutövande och något som ökar deras möjligheter att försörja sig på sitt konstnärskap. 17 Ett problem med kursen var att vi inte nådde de antal deltagare, 192 stycken, som var planerat från början. Orsakerna till det var flera, inte minst det lite aviga arbetssättet i Europeiska Socialfondsprogrammet att man var tvungen att ange antal deltagare långt innan kursen startade. Deltagarna var tvungna att anmäla sitt intresse under mobiliseringsfasen, minst sex månader innan kursen eventuellt skulle starta om den blev beviljad medel. 17 Anna Segerberg och Petter Spanne, KNEP. Slutrapport, Ekan AB

15 De som fullföljde kursen var genomgående mycket positiva och det deltagarna efterfrågade var fler träffar, fördjupning och fler möjligheter att nätverka med de övriga deltagarna. Många deltagare uppskattade att kursen var förlagd till deras hemmaplan och man tyckte det fungerade väl med att varva kvällar och heldagar. Den enkla dialogen mellan deltagare tyckte många var positiv och också att det var väldigt positivt för identifikation, stärkande och skapat nätverk. Man lyfte även fram föredragshållarna, övningarna, kurslitteraturen och de verktyg man blev introducerad till. Någon menar att den har överträffat mina förväntningar. 18 Men man saknade också några delar i kursen och kanske allra främst efterfrågades fler tillfällen, fler inspirerande föreläsare och fler konkreta exempel på hur andra verksamma inom kulturområdet försörjer sig. Några önskade fler diskussioner i gruppen, fler tillfällen för handledning, fördjupat fokus på budget och marknadsföring, medan andra lyfter mer information kring att driva företag. Många deltagare lyfte också betydelsen av nätverket och de konferensdagar som ingick i kursen. Dessa var tillfällen då konstnärligt verksamma från olika delar av regionen fick tillfälle att träffas. Många arbetar enskilt i sina ateljéer och möjligheten att träffa andra konstnärer från olika platser i regionen ger nya perspektiv och också den enkla insikten att man inte är ensam. Slutsatsen vi drar av Knep är att kursen var uppskattad och att den var till hjälp för deltagarna i sin strävan att hitta möjligheter att försörja sig på sin konst. Man önskar också fler tillfällen samt möjlighet till fördjupning inom vissa områden. 6.2 Resultat från intervjuer För att få svar på hur behoven av fortbildning idag ser ut, har vi intervjuat dels deltagare i Knep-kurserna, dels affärsrådgivare. Knep avslutades Det har alltså gått mellan ett och ett halvt år till två och ett halvt år sedan den sista kursen genomfördes. Deltagarna kan nu med perspektiv blicka tillbaka och identifiera vad de fick med sig, men också reflektera kring hur en fortsättning skulle kunna se ut. Vi har även intervjuat representanter från de flesta konstnärliga centrumbildningar för att 18 Anna Segerberg och Petter Spanne, KNEP. Slutrapport, Ekan AB

16 få en bild över hur behoven ser ut för deras medlemmar. Ytterligare ett perspektiv som var viktigt att få med var om kulturaktörerna har varit i kontakt med rådgivare från affärsstödsystemen, hur den kontakten var och vad de identifierar saknas i strukturen. Det visade sig tidigt i vår studie att få kulturaktörer vänder sig till de befintliga affärsstödstrukturerna. Mer om det nedan. Fortbildningsinsatsen till affärsrådgivarna, Lär dig mer om de kulturella näringarna!, genomfördes Vi har intervjuat ett urval av rådgivare inom de olika stödsystem som finns för företagare i Västra Götaland, alltifrån Nyföretagarcentrum som ger rådgivning i uppstarten av företag till inkubatorer som erbjuder plats för utveckling av företagande Kulturföretagare Våra samtal med kulturaktörerna och kulturorganisationerna visar att Knep var en uppskattad kurs och att det finns behov av en återkommande satsning av det slaget. Ofta blir sådana kurser i form av tomtebloss, de växer fram inom ramen för offentliga korta satsningar eller som tillfälliga kortkurser, men det finns få alternativ för den som återkommande vill utveckla sitt kulturföretagande, få rådgivning och stöd. Det tycks som om det upplägg Knep hade fungerade väl för deltagarna. De flesta såg det upplägg som kursen hade som en tillgång och ett stöd i deras konstnärliga arbete. Utvärderingen som Ekan AB genomförde visar också, som vi sett, att övervägande delen tyckte att de fick stöd i sitt yrkesutövande och att de kunde bättre försörja sig på sitt konstnärskap efter kursen. De Knep-kurser som genomfördes 2011 och 2012 är att se som grundläggande kurser som öppnar för diskussion kring konst och företagande: att hitta sina egna vägar framåt och vägen dit. Den fördjupning som flera deltagare efterfrågade i utvärderingen och i våra samtal skulle med fördel kunna läggas i en Knep 2, alltså ett nästa steg. Intervjuerna pekar mot att ett Knep 2 skulle kunna vara mer branschspecifik och anpassad efter deltagarnas behov. Det kan handla om hur man når ut, hur man skapar samarbeten, hur man orienterar sig i en bredare kontext, hur man gör en budget och resonerar kring ekonomi, d v s en fördjupning i allt det där andra runt det konstnärliga utövandet. Knep 2 skulle också kunna vara ett litet steg på vägen mot de inkubatorer som finns i regionen, varav det egentligen endast är en som möjligen passar de levebrödsföretag och 16

17 kombinatörer som konstnärerna ofta utgör: Brewhouse Inkubator. Men mer om affärsstödsystemen nedan. Vår slutsats är att det finns fortsatt behov av en grundläggande kurs, Knep 1, och att man skulle kunna forma en fördjupningskurs, Knep 2. Vi beskriver dessa mer utförligt under Förslag nedan Affärsstödsystem I samtal med rådgivare inom affärsstödsystemen framträder en intressant bild. Många menar att man helt enkelt inte träffar kulturföretagare i rådgivningssituationen, kulturföretagarna hittar inte dit och affärsstödjarna söker inte aktivt efter denna. Många anser därmed att man inte har några utbildningsbehov. Den branschspecifika kunskapen är inte nödvändig, dels därför att konstnärerna uteblir men också därför att processen att starta och driva företag är densamma för alla. En annan orsak till att kulturföretagen uteblir från systemen är helt enkelt att affärsstödsystemets uppdrag inte tillåter att arbeta med levebrödsföretag. De flesta av till exempel regionens inkubatorer har tydliga tillväxtmål där företagen som utvecklas ska bli tillväxtföretag. Därmed faller en stor del av kulturföretagarna, och också den ideella sektorn, utanför dessa system. De platsar helt enkelt inte. En inkubator som på senare år fått ett ändrat uppdrag är Brewhouse Inkubator, där en öppning mot kultursektorn verkar möjlig. Detta är främst i första steget, förinkubatorn. Ska man kunna gå vidare till nästa steg läggs tyngd vid företagaren bör visa en vilja till att växa. Beskrivningen är förstås lite hårddragen och gäller inte alla affärsstödjare. Några trycker på behovet av att lära mer om konstnärernas villkor och också att möta och få lyssna till konstnärligt verksamma och hur de driver sitt företagande. Exempel hänvisas till exempel till kursen Lär dig mer om de kulturella näringarna!, där vi hade bjudit in en musiker, en keramiker och en designer vid olika tillfällen som berättade hur deras ekonomi såg ut, hur företagande gick till och hur de balanserade sitt konstnärliga utövande med företagandet. Behoven av kompetensutveckling inom kulturella och kreativa näringar ser alltså olika ut. Några affärsrådgivare betonar att de kan den kreativa sektorn ganska väl, men inte den kulturella. Andra menar att det inte är några skillnader i företagande mellan olika sektorer och att det därför inte behövs särskilda insatser. 17

18 Lyssnar man på kulturlivet, däremot, är många slående överens om att det saknas branschkunskap i affärsstödsystemen. Vi återkommer alltså till de tre olika förhållningssätt som man kan se i initiativ riktade till kulturföretagare: de som 1) syftar till attitydförändring, eller; 2) vill tillföra kulturföretagaren affärskunskap, eller; 3) tar sin utgångspunkt i konstnärens och kulturföretagarens kreativa processer och bygger vidare på dessa. Det är få av de befintliga affärsstödsystemen som arbetar utifrån den tredje och sista punkten. Däremot hittar man sådana initiativ i kulturlivet. Slutligen ser vi att det finns ett stort behov av mentorer och affärsänglar som kan kulturlivet och dess förutsättningar. Vilken slutsats ska man dra av detta? Ja, det ena är att hos affärsstödrådgivarna själva råder det delade meningar om huruvida man behöver ytterligare kompetens inom kulturföretagande. Det är inte någon enhetlig bild som framträder. Det andra är att kulturlivet anser att branschkunskap behövs om de ska kunna få relevant rådgivning inom affärsstödsystemet. Vi ser också att det finns en problematik kring behov och strukturer. Västra Götalandsregionens system för att stödja kulturella och kreativa näringar är inte fullt komplett. Levebrödsföretag, kombinatörer och ideella föreningar, former som är vanliga typer av organisering inom kultursektorn, hamnar utanför systemet. För att få överblick över vilka strukturer som passar kulturföretagen och var de hamnar mellan stolarna, är vårt förslag att genomföra en kartläggning över hela affärsstödsystemet i Västra Götaland. 7. Slutsatser Vi drar följande slutsatser av våra intervjuer och de tidigare utvärderingarna: Deltagarna hade nytta av Knep-kursen Deltagarna i Knep-kursen önskar en fortsättning i någon form Deltagarna och centrumbildningarna tycker att affärsrådgivarna behöver större branschkunskap Traditionella företagsrådgivare möter fortfarande få, om några, kulturföretag 18

19 Traditionella företagsrådgivare har svårt att se behovet av branschkunskap inom kulturområdet. Företagen de möter är helt enkelt för få. Knep-deltagare hittar inte in i affärsstödsystemen, vilket beror på 1) ömsesidiga förutfattade meningar om varandras roll, 2) affärsstödstrukturens eget regelverk och uppdrag med betoning på tillväxt (levebrödsföretag och ideella föreningar passar inte in) och 3) branschkunskap saknas vilket medför illa anpassade metoder för arbete med kulturföretag. En kartläggning över affärsstödsystemet, deras uppdrag och insatser, bör tas fram. I denna bör framgå vilka som vänder sig till kulturföretagare samt vad de erbjuder. 8. Förslag Nedan följer våra förslag till fortsatta fortbildningsinsatser riktade till 1) kulturföretagare och 2) rådgivare inom affärsstödsystemet. Men vi börjar med några sammanfattade förslag till fortsatta insatser. Vi föreslår att Västra Götalandsregionen: ställer sig bakom ansökan till Europeiska Socialfonden om ett nytt Knep-projekt av med start 2015 startar och finansierar Knep 2 med start hösten 2014 fattar beslut om en fortbildningsinsats för affärsstödsystemens aktörer med start hösten 2014 tar fram en kartbild över affärsstödsystemets aktörer i Västra Götaland samt ange vilka som vänder sig till kulturföretag, dess uppdrag och inriktning ser över direktiven för dessa initierar ett nätverk affärsstödsystemen emellan för utbyte av branschkunskap och erfarenheter inom kulturföretagande 8.1 Förslag till fortbildningsinsats till kulturföretagare När vi har skisserat på innehållet i fortsatta Knep-kurser, har vi valt att utgå från idén att lägga upp kurser i två steg, d v s Knep 1 och Knep 2. Medan Knep 1 förblir en grundläggande kurs i att orientera sig i och utveckla sina möjligheter att försörja sig på sitt konstnärliga uttryck, är Knep 2 en fortsättning som avser att fördjupa kunskaperna och arbeta ytterligare med att hitta former för att bedriva sin verksamhet. Båda kurserna tar 19

20 avstamp i det tredje förhållningssättet vi beskrivit ovan, d v s de tar sin utgångspunkt i konstnärens och kulturföretagarens kreativa processer och bygger vidare på dessa. Knep 1 är en kurs riktad till konstnärligt verksamma som vill utveckla sina möjligheter att försörja sig på sitt konstnärskap. Den handlar om allt det där andra utanför själva konsten och är en hjälp att utifrån sitt konstnärliga arbete finna vägar framåt. Kursen ska ge inspiration, nätverk, verktyg och fördjupad kunskap om olika aspekter att driva eget företag. Den utgör ett rum för reflektion kring den egna verksamheten, yrkesidentitet, försörjningsmöjligheter, kring konstens roll i samhället och den egna platsen i kulturlivet. Under kursens gång arbetar deltagaren både i grupp och enskilt. Vi bjuder även in konstnärer under kursens gång som får berätta om sitt konstnärskap och hur de driver sin verksamhet. I den första versionen av Knep låg kursen över sex veckor med sammanlagt fem träffar, ett handledningstillfälle och en gemensam konferensdag. Det finns många fördelar att ha en kurs över tid. Det ger tid för reflektion emellan träffarna. Samtidigt har vi goda erfarenheter av att förlägga kursen som en 2,5 dags workshop. Det innebär i och för sig lite kortare kursmoment, men ger samtidigt en möjlighet till en intensiv process. I detta förslag håller vi öppet vilken av dessa två man ska välja och beskriver istället innehållet. I detta förslag har vi lagt till ett kurstillfälle, då vi separerat ekonomi och handlingsplan. I detta förslag är det alltså sex kurstillfällen. Knep 1 innehåller sex tillfällen med innehåll som stegvis bygger på varandra. Kursen är upplagt som en process. Tillfälle 1. Introduktion och nuläge. Första tillfället är en introduktion till kursen och deltagarna. Deltagarna får göra ett antal övningar som syftar till att skapa frågor och reflektioner till relationen mellan det konstnärliga skapandet och företagandet. Deltagarna gör en nulägesanalys som utgör grunden för fortsättningen av kursen. Tillfälle 2. Kulturella näringar och kulturföretagare. Att bygga relationer. Andra tillfället diskuteras relationen konst och entreprenörskap ur ett större perspektiv. All verksamhet bedrivs i en kontext. Denna kontext behöver deltagarna förhålla sig till. Från det kontextuella perspektivet tar kursen steget till deltagarnas specifika kontext, vilka intressenter 20

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Strategisk utveckling av K + K näringar och lite annat. Anders Persson Regionutvecklingssekretariatet

Strategisk utveckling av K + K näringar och lite annat. Anders Persson Regionutvecklingssekretariatet Strategisk utveckling av K + K näringar och lite annat Anders Persson Regionutvecklingssekretariatet Förord Västra Götalandsregionen Del 1 Strategiskt arbete Хорошая жизнь Hyvä elämä Ukuphila okuhle

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN

HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN BESLUTS-PM HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN 2008-11-17 Annika Ottosson Åke Lindén 1. SYFTE Det övergripande syftet med programmet är att näringslivsutveckla kultursektorn. Målet

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Lär dig mer om de. kulturella näringarna!

Lär dig mer om de. kulturella näringarna! Lär dig mer om de kulturella näringarna! Fortbildning av affärsrådgivare De kulturella näringarna skapar jobb och hållbar ekonomisk tillväxt. Dessa branscher teater och scenkonst, bildkonst, kulturarvsinstitutioner,

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Rapport inför möte med styrgruppen för Fyrbodals fordonskommuner - Omställningsprojektet den 7 maj 2010

Rapport inför möte med styrgruppen för Fyrbodals fordonskommuner - Omställningsprojektet den 7 maj 2010 Rapport inför möte med styrgruppen för Fyrbodals fordonskommuner - Omställningsprojektet den 7 maj 2010 Inledning Inför varje styrgruppsmöte så har vi i projektet för avsikt att i förväg sända ut en kort

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Regionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg

Regionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg Regionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg 2015-03-17 Projektbeslut från regionutvecklingsnämndens sammanträde 17 mars Regionutvecklingsnämnden medfinansierar satsningar för att främja tillväxt

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag. Regeringsbeslutet för utveckling av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar

Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag. Regeringsbeslutet för utveckling av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar Marie Wall, +4684733293 Marie.Wall@VINNOVA.se Projektnr Ert diarienr 1 (5) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag Regeringsbeslutet

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM AUDITION SPEED DATE FÖRBEREDANDE AKTIVITETER FÖR STUDENTER Inför Audition Kartlägg

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp

Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp KONSTFACK Instutitionen för Konsthantverk Kurskod: TXK 318 Nivå: Grund Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp Delkurs Matrialiserande och gestaltning inom kurs Ställningstagande och kritiska

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Social ekonomi. Maria Johansson

Social ekonomi. Maria Johansson Social ekonomi Maria Johansson Organisation Program för social ekonomi i Västra Götaland Regionstyrelsen, Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden, Folkhälsokommittén, Kommittén för rättighetsfrågor Sociala

Läs mer

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen Filmsatsningar i Örebro län 1998-25 som beviljat stöd av Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 26:16 Projektägare Filmpol mitt II Örebro läns landsting Projektperiod 2311 25123 Utveckla film- och mediabranschen

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet 2013-01-09 Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se 036-166401 2. Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Kundundersökning 2011 Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2009-2011 Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Kursintroduktion. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Kursintroduktion. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Kursintroduktion Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Kontakt Peter Almerud peter.almerud@gmail.com 0733-561223 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna q redogöra för

Läs mer

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Tid: Fredagen den 18 oktober 2013, kl. 09:00 15:15 Plats: Närvarande: Förhindrade: Ordförande: Sekreterare: Innovatum hus 74 och företagsbesök

Läs mer

Kursintroduktion. Karlstad 25 augusti 2015

Kursintroduktion. Karlstad 25 augusti 2015 Kursintroduktion Karlstad 25 augusti 2015 Kontakt Peter Almerud peter.almerud@gmail.com 0733-561223 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna q redogöra för olika skeden i framväxten av kulturpolitiken

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Totalt var 54 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra 10 gäster inräknade i summan, så 44 medlemmar deltog. Svarsfrekvensen var den sämsta

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB VAD kan jag? HUR delar jag med mig? VILKEN är Affärsnyttan? VARFÖR har mina kunder valt mig? www.stepeducation.se olofson@stepeducation.se 070 208 67 88 St Lars

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé Sida 1(6) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Idé- och företagsfabriken Nybro Nybro Företagsgrupp Kontaktperson Carolina Thaysen Telefonnummer E-postadress 0481-175 85 carolina@nfg.se

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN TORSBY 12-02-23

AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN TORSBY 12-02-23 AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN TORSBY 12-02-23 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Heldag i en kommun Torsby Datum då aktiviteten genomfördes:

Läs mer

Tid: Torsdagen den 4 september kl Plats: Kajutan och Saras Hus, Henån

Tid: Torsdagen den 4 september kl Plats: Kajutan och Saras Hus, Henån 1 (5) 2008-09-04 Beredningsgruppen Kultur MINNESANTECKNINGAR Tid: Torsdagen den 4 september kl 13.30 16.45 Plats: Kajutan och Saras Hus, Henån Närvarande Beredning kultur Lars G Blomgren, ordförande Gerd

Läs mer

Fåglarnas Färd. - Att ha flyktingar i Västra Götalandsregion, som medverkande och välja ut 3-4 personer i projektet från målgruppen.

Fåglarnas Färd. - Att ha flyktingar i Västra Götalandsregion, som medverkande och välja ut 3-4 personer i projektet från målgruppen. Fåglarnas Färd Konstnärlig ledare: Talat Samawi Grupp: International Akito Company Mål: Den här ansökan från International Akito Company i Västra Götalandsregion, som heter "Fåglarnas Färd" och avser genom

Läs mer

Kulturarbetaren i en tillväxtfokuserad samhällsdiskurs. Kulturproduktionens villkor Karlstad 10 september 2015

Kulturarbetaren i en tillväxtfokuserad samhällsdiskurs. Kulturproduktionens villkor Karlstad 10 september 2015 Kulturarbetaren i en tillväxtfokuserad samhällsdiskurs Kulturproduktionens villkor Karlstad 10 september 2015 Zambrellis frågeställningar Hur kan samhällsdiskursen kring kultur och tillväxt skönjas i kulturarbetares

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Förmiddagen innehöll diverse olika Carpe frågor, en blandning av information

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

Industriell livskraft. i Fyrbodal

Industriell livskraft. i Fyrbodal Industriell livskraft i Fyrbodal IUC Väst en partner för industriell utveckling Industriföretagen i Sverige utgör en stor del av landets tillväxt och sysselsätter idag över en halv miljon svenskar. Branschen

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2012, har du startat företag eller ej? Procent. Proce nt 23 5% 14 3%

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2012, har du startat företag eller ej? Procent. Proce nt 23 5% 14 3% NKI 2012 NyföretagarCentrum Stockholm respondenter: 692 När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2012, har du startat företag eller ej? Anta l Ja, jag har startat

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Kulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011

Kulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011 Kulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011 Per-Olof Remmare Tillväxtverket Nationella program/entreprenörskap 1 Vad ingår eg. i kulturella och kreativa näringar KKN? Arkitektur

Läs mer