Entreprenöriellt lärandet

Transkript

1 Entreprenöriellt lärandet - Att värdesätta det omätbara Balli Lelinge Forskare, utvecklingsstrateg, författare

2 Styrkedjans betydelse för framgång, stabilitet och långsiktighet Erfarenheter från Skolverkets nationella satsning från

3 Några deltagares tankar efter Skolverkskursen - Våra erfarenheter kan närmst beskrivas som en spiralform där nya utvecklingstankar ständigt är i rörelse. - Våra kurslärare och deras entreprenöriella förhållningssätt under kursen vi lever som vi lär, har gett oss kursdeltagare möjlighet att på riktigt praktisera Learning by doing. - Jag som kursdeltagare har hela tiden fått vara delaktig och aktiv i mitt eget lärande och därigenom utvecklat mina entreprenöriella förmågor, en aha- upplevelse. - Det har varit ett kreativt kaos många gånger när våra lärare ställt motfrågor kring examinationer: hur vill Du presentera din arbete? Det har varit en omvälvande erfarenhet! (VT15)

4 På min egen fakultet LS, och enheten KSM började ett intellektuellt bråkande om begreppets möjligheter och hinder - Resultatet blev en antologi där sju forskare förhåller sig till entreprenöriellt lärande i skola och samhälle, i teori och praktik.

5 Vi inleder boken med en reflektion kring kortsiktigt mätande i relation till långsiktiga effekter De flesta har deltagit i debatten om den svenska skolans påfrestande läge i den internationella mätningarna såsom PISA. Här är vi långt ner på listan Men få har hört talas om Innovation Union Scoreboard där man bl a mäter människors kreativa förmågor och nytänkande inom EU:s 27 medlemsstater. Sedan starten i början på 2000talet är vi i topp!

6 Stora skillnader i entreprenöriella angreppssätt Den praktiska verksamhet som bedrivs i utbildningssystemet idag uppvisar stora variationer hur man tolkar och arbetar med entreprenöriella arbetssätt. Grund-, gymnasie- och högskola angriper frågan på helt olika sätt och med helt olika idéer om vad entreprenörskap är.

7 Ett entreprenöriellt arbetssätt som lyfts fram på alla nivåer i utbildningssystemet är behovet av att öka samverkan med omvärlden. På högskolorna finns en trend att sådan samverkan kopplas allt närmare utbildning och forskning genom att praktiker kommer in till högskolesalen och forskaren kommer ut i klassrummet.

8 Vad är synligt? Vad är osynligt? Är det synonymt med EL i skola och utbildning?

9 Entreprenöriella begrepp vilka skulle Du lyfta fram? Tre lärare ville göra ett nytt luciaspel. De hade tröttna på det traditionella, gamla, slitna. De började med att låta eleverna skatta sig själva utifrån några entreprenöriella begrepp. ta initiativ samarbeta ta ansvar omsätta idéer till handling kommunicera utveckla nyfikenhet självtillit kreativitet mod ta risker fatta beslut Hur hade du skattat dig på en 1-10? (10 = väldigt bra på)

10 Inget nytt? Det har vi alltid gjort! Olika lärmiljöer- nya kunskapsallian ser Självstyrd motivation kontrollerad motivation Nyttoaspekter Deltagar orienter ad Entreprenörskap i skola och utbildning Verklig hetsbas erat Testa idéer/ risktagande Ämnesövergripande /tematiskt Medska pande Handlings orienterat Känslor ökad tolerans

11 Läroplansfokus? Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr 11) Undervisning i entreprenörskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i metoder för att driva projekt och genomför målinriktade processer. (Skolverket, Gy) Entreprenörskap är ett av EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet och regeringens mål är att det ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Skolverket)

12 Bred och smal definition av entreprenörskap I Toward an Enterprising Culture a Challange for Education and Training (OECD, 1989), förklaras entreprenörskap utifrån två ansatser: snäv och bred. Smal definitionen: företagande, affärsutveckling, kunna anställa sig själv. Bred definition: betonar i högre utsträckning personlig utveckling som värdeskapande för fler än mig själv, interaktion med omvärlden, teamarbete, gränsöverskridande osv.

13 Entreprenöriella kompetenser Entreprenörskapsforskningen har: 1. Aldrig kunnat påvisa att det finns en typisk entreprenöriell personlighet (Gartner, 1988), däremot studeras entreprenöriellt beteende och entreprenöriella processer. 2. Lyft fram ett antal kompetenser som tycks vara utmärkande hos individer som agerar entreprenöriellt, t ex färdigheter att se möjligheter, sociala färdigheter, strategiska färdigheter. De entreprenöriella kompetenser kan i stort delas in i tre områden: De kunskapsrelaterade, Färdighetsrelaterade och Attitydrelaterade (I Lackéus, 2014).

14 om, för, genom Utbildning om entreprenörskap Fokus främst på entreprenören, starta ett nytt företag Utbildning för entreprenörskap Fokuserar ofta på entreprenören som startar ett företag, men kan även innefatta att agera entreprenöriellt utan särskild koppling till att starta företag Utbildning genom entreprenörskap Process-, upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande

15 Utbildning genom entreprenörskap Aktionsbaserat lärande (Kolb, 1984) - Lärsituationen kännetecknas av hög grad av aktivt deltagande. (Deltagarorienterat arbete) Entreprenöriellt lärande (Leffler & Falk- Lundqvist, 2013) - Innefattar både ett entreprenöriellt förhållningssätt som olika pedagogiska metoder för att utveckla individens entreprenöriella kompetenser. OECD menar att entreprenöriellt lärande handlar om förhållningssätt till lärande som omfattar arbetsformer som stimulerar elevernas självtillit, självkännedom, kreativitet och handlingskraft.

16 Värdeskapande som pedagogisk metod (Lelinge, 2014; 2015) - PBL finns här, en riktig mottagare finns här. Nyttoaspekten är påfallande. Jag mår bra av de konkreta värdena. Tydligaste vinsterna: elever som har problem att följa den mer traditionella undervisningen.

17 Entreprenörskap som värdeskapande pedagogisk metod Samverka med omvärlden i projektform kring autentiska problem och utmaningar bygger kunskapsallianser och nya spännande möten utvecklas. Eleverna får ta större ansvar för processen som tillför både konkreta omedelbara värden och långsiktiga effekter. Tydlig ökad grad av motivation, lust och engagemang. Där finns en stor portion av relevans, nytta och begriplighet.

18 En variant som innehåller spår av PBL, Kollaborativt och utmaningsbaserat lärande som i större utsträckning ger högre flexibilitet, upplevd meningsfullhet och engagemang hos elever och lärare/pedagoger. Arbetssättet inkluderar alla, alla startar tillsammans och är i mål tillsammans. Skapas lätt en tsunami av känslor, där de omsorgsetiska värdena får ett högt värde i skolarbetet.

19 Några teoretiska förståelseramar John Dewy Learning by doing Edward Thorndike Trial and error Jonas Aspelin; Neil Nodding Omsorgs etiskt perspektiv Martin Buber Relationell pedagogik Feiwel Kupferberg Problembaserat lärande Daniel H Pink Motivationsteorier, inre/yttre drivkrafter Michael Bachtin Uppochner, ombytta roller, karnelvalsteorin Vilka använder du?

20 En sak är säkert, det är ett mångtydigt begrepp En lärare på mellanstadiet säger så här: På vårt stadium handlar det mer om ett sätt att tänka. Har de problem så ger jag dem inte lösningen, utan vägleder dem. Det handlar mycket om att skapa, lösa problem, reflektera och våga. Våga är en jättestor del. Våga fråga någon, våga tro på sin idé, våga tillföra gruppen sina tankar. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi tränar och uppmuntrar den här typen av förmågor därför jag tror att det handlar om en förutsättning för att vårt land ska överleva och att vi kan behålla vårt välstånd. Att vi uppmuntrar dessa människor som kan skapa!

21 Musikalen - En entreprenöriell katalysator för lärandet Entreprenöriellt lärande i skolan (Lelinge & Widén, red., 2014)

22 Under de senaste åren har jag alltmer intresserat mig för: Entreprenöriella lärprocesser i relation till estetiska lärprocesser för att skapa långsiktigt och meningsfullt lärande, såväl ur ett elev- som ett lärarperspektiv. Som forskare arbetar jag upp till 60-70% av min tjänst mot det omgivande samhället - kunskapsallianser i samverkan.

23 Jag började experimentera med drama och teater som en inkluderande arbetsform. FÖRST med besvärliga klasser, sedan med hela stadier (t ex alla 8:or eller alla 9:or) och nu senast med olika skolor på okända arenor Månteatern det blev en oväntad GLÄDJE-LUST-EXPLOSION!

24 Ett viktigt ledord: - To get something you never had, you have to give something you Till ett samlärande, där never done de blir sedda, uppmärksammade och En för alla alla för en, får en konkret innebörd. Från dramaövningar för att stärka gemenskapen, självkänslan och öka identifieringen av varandra.

25 När fokus för lärandet hamnar utanför klassrummet händer något annorlunda och då suddas gränserna mellan Vi och Dom ut När elever från två olika skolor sam-skapar under fem-sex dagar här man inte tid att bevaka revir När det är skarpt läge och det finns en riktig mottagare ser eleverna mening och nytta När processen är starkt deltagarorientera d och medskapande blir summan Action learning Läraren måste lita på fler än sig själv

26 Eleverna förmågor och relationer de vill utveckla Inför musikalveckan skrev eleverna ner vilka förmågor de ville utveckla. kommunicera bättre få större självförtroende utveckla sin kreativitet våga samarbeta med sådana man inte känner bli mer modig jobba under stress

27 Om betydelsen av att byta lärmiljö och komma hem igen det blev mer rättvist de gamla rollerna försvann man blev inspirerad av den nya miljön det var skönt att slippa vara på sin egen skola När vi kom tillbaka efter musikalveckan var det så konstigt, för fler lärare kom fram och gratulerade för en bra föreställning och klappade en på ryggen.

28 Lärarna förmågor och synligt lärande Detta arbete beskriver en handlingsorienterad och värdeskapande process, där eleverna stimuleras att använda sina färdigheter, sinnen och kunskaper på ett helt nytt sätt där lärandet blir synligt, vilket även vi vuxna behövde göra.

29 Nya kunskapsallianser i samverkan Jag som deltagande forskare upplever att alla medverkande parter känner sig som vinnare. Ingen är exkluderad och ingen är bättre än någon annan. Alla börjar samtidigt och alla kommer i mål samtidigt.

30 Transfereffekter Det kanske mest intressanta är hur känslan av självstyrande har en kraftfull inverkan på den individuella prestationen och attityden. Det har visat sig att man får bättre betyg, större uthållighet, ökad produktivitet, vänskapskretsen och de salutogena faktorerna växer. (Pink, 2012; Bamford, 2013; Winner, Goldstein & Vincent- Lancrin, 2013; Alwall & Lelinge, 2014).

31 Ett år senare Jo, visst har vi arbetat med teman och projekt tidigare, men då har man alltid typ vetat vem som är A och vem som är F. Men i detta projekt så visste man typ inte vem som var bra på vad man var tvungen att lyssna på varandra och på riktigt jobba för att komma i mål. Alla var liksom beroende av varandra, man ville inte göra någon besviken (Fokusgrupp, 2015, ett år senare).

32 En rektors tankar Elevernas sociala resa under musikalen kan man inte få under en vanlig schemalagd skolvecka. De vänskapsband de knyter mellan varandra och de kunskaper de tillägnar sig är helt otroliga! Jag är beredd att erkänna att de kunskaper som eleverna utvecklar under den här veckan är svåra att få på annat sätt, än i just sådana här skapande processer. De lär sig känna och bli medmänniskor! För mig som skolledare är det viktigt att stödja, våga och ge denna lärprocess lika stor legitimitet som den traditionella skolveckan. (i Lelinge, 2014, rektor)

33 Några övergripande slutsatser För att det ska fungera som en utmaning som leder till utveckling måste man ha en förståelse för att det finns en skarp skillnad mellan ett hinder och en utmaning. Likaså att det är skillnad på en uppgift och en utmaning. De elever som får vara med i en process som är entreprenöriellt influerad slutar att skolka eller bete sig illa när eleverna tillåts äga sin lärprocess skapas oftast konstruktiva, meningsfulla och transformativa erfarenheter. Musikalen speglar hur lärare och elever litar på varandra, där läranderummet är mobilt. Processen kännetecknas av att det bryter mönster och skapar nya kontaktytor (kunskaps-samverkar), där nyttoaspekten är påfallande, både där och då och senare

34 Musikalprocessen tycks ge samtliga inblandade något mer än bara ett tillfälligt uppochnedvändande av vardagens formella lärprocesser de får värden som varar livet ut. Lärprocessen lämnar avtryck lång tid efter att lamporna släckts och publiken gått hem. Arbetssättet och projektformen tycks även bidra till att tidigare roller inte längre är lika behovsstyrda. Inkluderingsmöjligheter mångdubblas, utan att någon kategoriseras som i behov av särskilda åtgärder eftersom arbetssättet i sig är särskilt. Musikalen känns och upplevs, här skapas möjligheter att erfara gammal och ny kunskap i nya former.

35 Med nya sätt att tänka skapas nya lösningar på gamla frågor Verklighetsbaserad undervisning ökar elevers intresse. Om eleverna erbjuds en inlärningsmiljö där både praktiska och teoretiska moment integreras, där även yttre parter samspelar väcks en nyfikenhet att bidra. Nyttoaspekterna blir plötsligt synbara. Genom entreprenöriellt lärande kan man erbjuda eleverna en lärmiljö som är anpassad till de förändrade kunskaps- och kompetenskrav som ställs på eleverna idag. (Helena Sagar Teacher change in relation to professional development in entrepreneurial learning, 2014) gupea_2077_34375_1.pdf

36 Framgångsfaktorer och utmaningar med den värdeskapande entreprenörskapsmetoden De största utmaningar med arbetssättet är kopplade till utbildningssystemet som sådant i form av rigida regler och utvärderingssystem, stöd från ledningen, ont om tid för planering, bristande entreprenöriell kompetens och svårigheter att få respons från omvärlden. Härutöver finns även utmaningar att lösa som hör ihop med vem som är inom upplevelse - cirkeln och utanför. (Sagar, 2012; Lackéus; Lelinge, 2014, 2015)

37 En central fråga: Hur blir entreprenöriellt lärande en naturlig röd tråd genom hela utbildningssystemet?

38 Tack för idag! Kontaktuppgifter: Intresserad av mer? Artiklarna: 1. Hur många glas krävs för att (inte) släcka kunskapstörsten? (på väg i Svens pedagogisk forskning) 2. Alla kan vara med. När entreprenöriellt lärande blir värdeskapande (UF)