En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En introduktion till patientcentrerat arbetssätt"

Transkript

1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt KI har som lärandemål: Patientcentrering som arbetssätt. Vad menas med det? Det kan ju låta som en självklarhet - allt vårdarbete har väl patienten i centrum? Kan man verkligen tala om att någon är patientcentrerad och en annan inte; eller finns det risk att det då blir godtyckligt eller flummigt? Och hur gör man då; kan man lära sig det eller handlar det mest om personlig läggning eller lång erfarenhet? Den nya patientlagen 2015 lyfter fram kraven om patientens delaktighet, något som ofta anges som ett resultat av patientcentrerat arbetssätt. Hälso-och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Här kommer en kort bakgrund om varför patientcentrering kommit till och vad som karakteriserar det. En del av den forskning som finns inom ämnesområdet och som rör kommunikation, pedagogik och etik tas upp i den Prismatiska modellen. En lathund metod för arbetssättet ges i Läkarens Guide till patienten. Varför behövs patientcentrering överhuvudtaget? Ett svar på det kan vara enkelt, nämligen det att patienter inte alltid upplever sig vara i centrum. Patienter upplever sig t. ex inte ha blivit lyssnade på, inte tagna på allvar eller respekterad; med andra ord; de upplever sig inte alltid väl bemötta. Klagomål till patientnämnderna är en indikation på att bemötandet inom hälso- och sjukvården är problematiskt. Patienter upplever heller inte att de fått svar på sina frågor, att de fått tillräcklig kunskap om sitt problem eller sin medicin. Och framförallt; de känner sig inte delaktiga i beslut om sin behandling och uppföljning. Detta visades bl.a. i Vårdanalys 2013 där en stor genomgång av svensk sjukvård visade att denna ligger långt ner på skalan med avseende på patientcentrering i en internationell jämförelse (1). OECD rapport från 2014 lyfter fram detsamma liksom att svenska patienter i lägre grad känner sig delaktiga i beslut. Avsaknaden av delaktighet leder också till att patienter inte tar ordinerad medicin eller följer råd på så sätt handlar det också om patientsäkerhet. Det finns mycket som talar för att patientcentrerat arbetssätt eller som det numer allt oftare kallas personcentrerat arbetssätt och pedagogik kan bidra till att lösa problem. Det som stödjer ett sådant påstående presenteras här först översiktligt och därefter presenteras en metod. Historik Patientcentrerat arbetssätt användes ofta i kontrast till ett doktorscentrerat arbetssätt. Skillnaden beskrevs första gången av Byrne & Long 1976 i en omfattande empirisk studie där en analys av bandinspelade patient-läkar-samtal visade att läkare och patient oftast talade förbi varandra. Majoriteten av samtalen beskrevs som dysfunktionella och det på grund av att läkarna inte hade förstått patientens hela besöksorsak!

2 Det var de doktorscentrerade läkarna som med sin agenda med fokus på diagnos och behandling gick miste om den fullständiga besöksorsaken. En förklaring är att den intervjustil läkare skolas i fokuserar på symptom och problem; den ger inget utrymme för det som patienten själv redan vet och tänkt, oroat sig för och konkret önskar, d.v.s. de frågor patienten har. Den doktorscentrerade läkaren hamnar därför i tolkningar och ibland gissningar och samtalet blir dysfunktionellt. Den patientcentrerade läkaren däremot uppmuntrar patienten att uttrycka egna idéer och känslor för att berätta om sina erfarenheter och kunskap och sina frågor vilket möjliggör dialog utan missförstånd. I läroboken i Family medicine på 80talet beskrivs att det patientcentrerade förhållningssättet handlade om att se med patientens ögon och på så vis också få syn på den kliniska problematikens helhet. Utgångspunkten för arbetssättet är att när människor har symptom och problem förknippade med möjlig eller konstaterad sjukdom så påverkas hela deras livssituation av de tankar och känslor oftast oron som dessa väcker. Läkaren behöver känna till det för att tolka anamnes, förstå och anpassa sitt uppdrag till patientens behov och frågor. Man talar också om helhetssyn där läkare och patient kan hjälpas åt att väga biomedicinska, psykosociala och existentiella perspektiv tillsammans med patientens styrkor och resurser. Vi är ju alla vana vid att tänka i helhetssyn med att väga in sociala och psykologiska aspekter på ett vårdnadsbehov. Arbetssättet tar ofta formen av en frågelista om social anamnes. anhöriga, arbete som vi sedan tolkar och anpassar vårdbehovet efter så gott vi kan. Det som karakteriseras patientcentrerat arbetssätt är att man istället för frågelista konsekvent först börjar i patientens spontana berättelse och uppmuntrar patienten att uttrycka tankar oro och önskemål och först därefter ställer de frågor som behövs för att fullfölja sitt professionella uppdrag. Varför det då så viktigt att alltid börja med patientens agenda? Jo för då vet man redan från början vad som är viktigt för patienten. Ett klargörande av patientens oro och tankar underlättar naturligt ett empatiskt förhållningssätt och visar det sig även läkarens differentialdiagnostiska förmåga! Frågor som inte kommer fram eller kommer sist i samtalet som helt oväntade aspekter är den huvudsakliga anledningen till upprepade återbesök, långa samtal och besvärliga samtal. Numera är de flesta specialiteter och professioner samt sjuk och hälsovårdens organisatörer engagerade inom ämnesområdet patient- eller personcentrering. Våra känslor. En annan viktig aspekt på kommunikation är medvetenheten om känslans betydelse som orsak till problem. Samtalet läkare patient handlar inte bara om att utbyta faktisk information, interaktionen påverkas också av

3 de känslor som väcks. Patienter har ofta oro och ångest som dominerande känslor men skam, osäkerhet, hopplöshet och nedstämdhet är också vanligt. En rädd och orolig patient kan ibland reagera med ilska och bli krävande. Känslan i rummet kan ge viktig kunskap men den behöver identifieras så gissningar och feltolkningar; man börjar tala förbi varandra, börjar argumentera och en känsla av obehag infinner sig. Om läkaren kan stanna till och sätta ord på patientens känslor och även i tysthet sina egna känslor slipper man övermannas av en ström av magkänslor eller bli smittad av patientens känslor. Varifrån kommer känslan; patienten, mig själv eller situationen? Kanske upplever jag patienten som besvärlig pga. av att jag inte har någon lösning på patientens problem, det som jag ju borde ha Beror mitt obehag på en otymplig och dåligt fungerande organisation med felbokade patienter på alltför kort tid? Vår känsla av irritation på en krävande patient kan komma från den vanmakt som en orolig och ångestfylld patient förmedlar i sina rop på hjälp. Kan vi hjälpa patienten uttrycka sina känslor vilket ofta görs bäst med att bekräfta patientens bekymmer och lidande så kommer vi vidare tillsammans. En definition på Patientcentrering; Patients want patient centered care which (a) explores the patients' main reason for the visit, concerns, and need for information; (b) seeks an integrated understanding of the patients' world that is, their whole person, emotional needs, and life issues; (c) finds common ground on what the problem is and mutually agrees on management; (d) enhances prevention and health promotion; and (e) enhances the continuing relationship between the patient and the doctor. Stewart BMJ 2001 En gemensam förståelse mellan läkare och patient har visats ha en positiv koppling till patientens compliance - "följsamhet eller concordance och med det kopplad outcome på en rad variabler som HbA1C, blodtryck, behov av lab, remisser och läkemedel. Det medför förutom minskad ångestnivå hos patienten även nöjdare läkare och risken för anmälning minskar. Inom sjukhusvård har evidens visats för t.ex. läkning efter operation och minskat antal sjukhusdagar. Se referenser till Prisma Idag beskrivs ofta patientcentring som en pedagogisk metod på etisk grund. Läkaren som pedagog tar sin utgångspunkt i patientens förförståelse och frågor för att utifrån det anpassa sina svar, information och förmedling av kunskap. Etiken rör dels bemötande och dels patientens autonomi och delaktighet. Hur gör man och kan man utbildas i patient/personcentrering? Vårdgivares förmåga att möta, och hjälpa sin patient rymdes länge inom ramen för samtalskonst som en tyst kunskap, en naturlig talang eller empatisk förmåga. Man trodde att lärandet bäst skedde via en förebild.

4 Upptäckten av den vanligt förekommande dysfunktionella kommunikationen mellan läkare och patient i Byrne& Longs studie ändrade synen på vad som var goda samtalet. En första förutsättning var att undvika att tala förbi varandra. The Patient-Centred Clinical Method delar upp patientens agenda (subjektiva sjukdomskänslan och förväntningar, känslor och oro) från läkarens (diagnostiska sjukdomsorienterande) agenda och dessa två förenas och förhandlas. Parallellt började man använda videoinspelningar där man kan se vad som objektivt utspelade sig för att utifrån det kunna ge konkret återkoppling på välfungerande strategier. Patientens agenda är något mer än bara symtomet eller sjukdomen eller problemet. Vi undantar här blåljusets akutmedicin. Det inte symptomet i sig som kommer - det magonda, knölen i bröstet eller yrseln. Patienten har förberett sig före sitt besök Föreställningar, Farhågor eller Förväntningar de tre F:en eller Tanke Oro Önskan, engelskans ICE (Ideas, Concerns and Expectations). ICE är direkt knutna till de frågor som patienten allra helst vill ha svar på. Att få klarhet i patientens tankar oro och önskan bidrar dessutom konkret och direkt till läkarens empati. Vårdgivarens del är den traditionella med fokuserad anamnes, frågor om Hur länge? och Var? Uppgifter om hur symptom och problem påverkar patientens liv osv liksom psykosociala faktor i stort ingår också här. Så går vårdgivaren vidare i labvärden status och utredning och involverar patienten. I gemensam del får först patienten svar i möjligaste mån svar på sina ursprungliga frågor, uttryckta som tanke, oro och önskan. Sedan ger vårdgivaren underlag för sin medicinska bedömning i nuläget på ett sätt patienten kan ta in och uppfatta. En kontroll på om det finns en ömsesidig förståelse behövs, kanske följer frågor varefter den gemensamma planeringen kan ta vid. Sammanfattning Trots all tid och engagemang vårdpersonal lägger på patientsamtal är problem vanliga. Lång klinisk erfarenhet leder tyvärr inte självklart till god förmåga att kommunicera. Patienter upplever att de inte blivit förstådda eller fått svar på sina frågor. Vårdpersonal frustreras av att patienter inte förstår eller följer råd. Patient/personcentrerat arbetssätt underlättar genom att öka förståelsen och samverkan. Förutom det att bägge kan blir nöjdare spar man tid och resurser inom sjukvården. Det finns kriterier på patient/personcentrerat arbetssätt som är förankrade i pedagogik och etik. En grundläggande färdighet i arbetssättet kan tränas av alla och värderas och bedömas genom självskattning, och av handledare. Det bästa sättet är att få feedback på vad som fungerar och vad som kunde göras annorlunda är att videoinspela konsultationer från verkliga patientmöten.

5 VT 2015 Läkarens Guide till Patienten Starta i Patientens del besöksorsaken Välkomna och invitera öppet och lyssna lugnt till patientens berättelse (ca 3 min) och du får värdefull information om symptom, problem och patientens känslor och tankar Ge kvitto/bekräfta! det låter besvärligt Sammanfatta kortare/längre så kan patienten lägga till och korrigera, du minns bättre och patienten vet att du lyssnat och förstått Klargör patientens frågor patientens tankar/föreställningar t.ex. Vad har du själv tänkt? oro/farhågor t.ex. Har du oroat dig för något speciellt? önskan/förväntan t.ex. Har du tänkt är det är något särskilt som skulle göras? Sist kan du sammanfatta och få ett ok att du fått med hela patientens besöksorsak Fortsätt med din professionella del Differentialdiagnostiskt arbete med fokuserad anamnes; Hur länge? När? Var? Påverkan funktion/vardag? Tidigare besvär/sjukdom? Status, Lab, Rtg, osv till preliminär bedömning Sluta i Gemensam del - patienten görs delaktig och vidare planer i samråd Du besvarar patientens frågor (oftast patientens tankar, oro och önskan före besöket) och förklarar din bedömning utifrån ditt underlag Ni samråder om planering och uppföljning Och avslutar med Något mer? Några frågor? Vad tar du med dig? Patientens del Professionens del Gemensam del

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt 1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska

Läs mer

Kort Introduktion till patientcentrering

Kort Introduktion till patientcentrering 1 Kort Introduktion till patientcentrering Analysverktyget Prisma i 10 perspektiv med referenser Samt Lathund för Den patientcentrerade konsultationen läkare tabu agenda gemensam öppet lyssna salus helhet

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

Patientcentrering och Motiverande samtal

Patientcentrering och Motiverande samtal Patientcentrering och Motiverande samtal 2017-11-29 Maria Wolf, Specialist i allmänmedicin Vårdutvecklare APC Klinisk adjunkt KI Konsultationen 1) Patientens del 2) Behandlarens del 3) Gemensam del Personcentrering/Patientcentrering

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT16 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållsförteckning Sida 3 Introduktion Sida 4-5 Målsättning samt målbeskrivning Sida 6 Aktiviteter dag

Läs mer

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling PATIENT- SAMTALET Samtalsmetodik och anamnes Susanna Calling Vad är empati? Empati att känna vad den andre känner (affektiv empati) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) att avgöra från vem

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 VT17. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 VT17. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 VT17 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållsförteckning Sida 3 Introduktion Sida 4-5 Målsättning samt målbeskrivning Sida 6 Aktiviteter dag

Läs mer

Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT19. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT19. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT19 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning Välkomna till Läkarprogrammets Termin 3... 3 Kursövergripande mål för Primärvården

Läs mer

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet Professionellt förhållningssätt Mia Ramklint Uppsala universitet Våra programmål Kunskaper Färdigheter Professionellt förhållningssätt www.lakarprogrammet.uu.se Programmets delmål professionellt förhållningssätt

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet

Läs mer

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14). Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och REMISSVAR Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2015-05-28 Socialdepartementet Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna

Läs mer

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande

Läs mer

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821) Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen

Läs mer

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som

Läs mer

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientlagen och informationsplikten 2014:821 Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård

Läs mer

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Hässelby Akalla AVC, Liljeholmens AVC, Mörby AVC och S:t Eriks AVC Akademiska vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 VT -14. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 VT -14. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT -14 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA 2012 Lena Runius lena.runius@inera.se Länk till E-utbildningen samtalsprocessen http://www.inera.se/invanartjanster/1177-

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Patientsäkerhetskonferensen 2016-09-21, seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Deltagarnas mentometersvar på frågan: Vad tar du med dig härifrån? Det här ska jag testa o Det här

Läs mer

Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård?

Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård? Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård? Niels Lynøe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet?

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT -12 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4-5 Introduktion Målsättning samt målbeskrivning Sid 6 Aktiviteter dag

Läs mer

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Att handleda introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra

Läs mer

Läkarstudent i vårdverksamhet

Läkarstudent i vårdverksamhet Läkarstudent i vårdverksamhet Den här broschyren innehåller praktiska råd och tips riktade till dig som är läkarstudent och är på väg, eller nyligen har börjat, att ha kliniska placeringar i olika vårdverksamheter.

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Interkulturell kompetens. Lyssna aktivt - en guide i sju steg

Interkulturell kompetens. Lyssna aktivt - en guide i sju steg Vad är ett aktivt lyssnande? Aktivt och empatiskt lyssnande är ett viktigt verktyg för att skapa ett bra bemötande mellan människor. Det gäller i interkulturella möten - och i alla andra möten. Ett genuint

Läs mer

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer Behovssegmentering Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer Bygga från grunden för speciella behov Föruttänkta moduler kan anpassas för vanliga behov När vi bara gör på

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 HT-16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 HT-16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 2 HT-16 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållförteckning Innehåll Student- och handledar- information... 1 Praktisk information... 3 Målsättning

Läs mer

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw

Läs mer

Foto: Sophie Eriksson

Foto: Sophie Eriksson Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning

Läs mer

KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering

KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering Hinder till optimal vård för utlandsfödda kvinnor Språkförbristningar leder till förseningar med att söka nå fram till erhålla.vård Kommunikationsproblem

Läs mer

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån

Läs mer

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården Patientnämnden en länk mellan patienten och vården 2013 Patientnämndens uppdrag Lag 1998:1656 Utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte ÖMSESIDIGT LÄRANDE FÖR STUDENTER, PATIENTER OCH PERSONAL PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte Förberett för: Pia Kinhult, Region Skåne Bearbetat av: Lars Lindmark, Jidoka Innovation AB Tomas Kirkhorn,

Läs mer

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Delaktighet och patientmedverkan

Delaktighet och patientmedverkan Delaktighet och patientmedverkan Ann Catrine (Ankie) Eldh Leg. sjuksköterska, fil.dr. Bitr. professor Historik Antiken Medeltid 1900-tal Nutid Reflektion Jag kände mig delaktig i rollen som patient när.

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Avancerad nivå Utbildning

Läs mer

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

Vår gemensamma värdegrund.

Vår gemensamma värdegrund. Vår gemensamma värdegrund. Dynamiskt engagemang Bemötande Personligt mod Gemensamt arbete Kunskapstörst På vår skola visar vi ett positivt och varmt engagemang i varandra och i skolan. Vi visar vilja att

Läs mer

KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE?

KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE? KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE? EN UNDERSÖKNING UTARBETAD AV BOEHRINGER INGELHEIM Revision 1, 2019. Inkluderar detaljerade dataset Value Through Innovation HUNDÄGARE ÄR INTE LÄNGRE SOM DE ALLTID

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 2 VT-16 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållförteckning Praktisk information... 1 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Synpunkter till patientnämnden som rör kommunikation inom primärvårds- och rehabcentrum samt de privata vårdcentralerna i vårdvalet

Synpunkter till patientnämnden som rör kommunikation inom primärvårds- och rehabcentrum samt de privata vårdcentralerna i vårdvalet Rapport Område: Patientnämnden Faktaägare: Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo Fastställd av: patientnämnden 2017-04-06 Synpunkter till patientnämnden som rör kommunikation inom primärvårds-

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA mönster Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna skrift ger Dig inspiration och

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen och Charlotte Hedberg, augusti 2012 Introduktion Vi delar upp konsultationen i en kronologi med tre delar (1-3). Du startar konsultationen i Patientens del och

Läs mer

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts

Läs mer

KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE?

KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE? KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE? EN UNDERSÖKNING UTARBETAD AV BOEHRINGER INGELHEIM 2018 Value Through Innovation HUNDÄGARE ÄR INTE LÄNGRE SOM DE ALLTID HAR VARIT DET HAR KOMMIT EN NY GENERATION

Läs mer

Den första VFU:n - en lärmiljö med många facetter

Den första VFU:n - en lärmiljö med många facetter Den första VFU:n - en lärmiljö med många facetter Termin 2 Vård i ett hälsoperspektiv Sjuksköterskeprogrammet KI Vård i ett hälsoperspektiv 30 hp, 7 moment Momentet Verksamhetsförlagd utbildning VFU 9hp

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017 Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg Waldemar Bau 2018-03-19 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? 2018-03-19 M. KARLSSON 2 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt?

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar

Läs mer