INNEHÅLL STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1

2 INNEHÅLL STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Koncernens resultat...2 Omvärlden...2 Samgången...4 Koncernens strukturarrangemang...5 Personal...5 Investeringar...5 Miljön...5 Kapitaltäckning...6 Riskposition...8 Koncernens riskposition...8 Bankrörelsens riskposition...9 Kapitalförvaltningens riskposition...13 Skadeförsäkringsrörelsens riskposition...13 Koncernfunktionernas riskposition...15 Rating...17 Aktier och aktieägare...17 Den ordinarie bolagsstämmans beslut...18 Förvaltning...18 Utländska filialer och representationskontor...19 Solidariskt ansvar...19 Insättnings- och investerarskydd...19 Händelser efter rapportperioden...20 Utsikter för Affärsrörelsernas resultat...22 Bankrörelsen...22 Kapitalförvaltningen...23 Skadeförsäkringsrörelsen...23 Koncernfunktionerna...25 Pohjola Bank Abp:s styrelses förslag till behandling av bolagets utdelningsbara medel...26 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen och nyckeltal per aktie...27 Formler för nyckeltalen...28 KONCERNBOKSLUT, IFRS...31 Koncernens resultaträkning...31 Koncernens balansräkning...32 Koncernens kassaflödesanalys...33 Förändring i koncernens eget kapital...34 Uppgifter enligt rörelsesegment...35 Noter till koncernbokslutet...42 Principer för upprättandet av koncernbokslutet...44 Principer för riskhantering och kapitalutvärdering...60 Affärsrörelser som förvärvats och sålt under räkenskapsperioden...86 Noter till resultaträkningen...87 Noter till balansräkningen...94 Noter till riskhanteringen Övriga noter till balansräkningen Noter angående ansvarsförbindelser och derivat Övriga noter MODERFÖRETAGETS BOKSLUT, FAS Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Principer för upprättandet av moderbolagets bokslut Noter till Pohjola Bank Abp:s bokslut Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Övriga noter REVISIONSBERÄTTELSE EKONOMISK INFORMATION 2009: Pohjola Bank Abp ger 2009 ut tre delårsrapporter: för januari mars , för januari juni och januari september POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

3 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Koncernens kundrörelse utvecklades gynnsamt under I bankrörelsen växte utlåningsstocken, garantistocken, räntenettot och marknadsandelarna kraftigt. I skadeförsäkringsrörelsen fortsatte premieintäkterna att öka, den försäkringstekniska lönsamheten var utmärkt och vår marknadsposition som den största skadeförsäkraren i Finland stärktes ytterligare. De av kapitalförvaltningen förvaltade kundmedlen minskade på grund av turbulensen på placeringsmarknaden, men trots det stärktes vår marknadsposition. Trots den positiva utvecklingen i kundrörelsen blev koncernens resultat 2008 klart mindre än året innan. Koncernens resultat belastades av att krisen på den internationella finansmarknaden tillspetsades och av att realekonomin försämrades med den påföljd att försäkringsverksamhetens placeringsintäkter till verkligt värde blev negativa och nedskrivningarna ökade. Koncernens kapitaltäckning är dock stark, likviditeten god och kapitalanskaffningen på kort sikt har trots det svåra marknadsläget fungerat väl. KONCERNENS RESULTAT Pohjola-koncernens resultat före skatt minskade till 119 miljoner euro (288) och resultatet före skatt till verkligt värde till -133 miljoner euro (234). Resultatet per aktie var 0,44 euro (1,04). Det egna kapitalet per aktie var 8,07 euro (9,19). Avkastningen på eget kapital till verkligt värde var -5,6 % (9,3). Koncernens räntenetto växte med över 50 % till 174 miljoner euro (115). Provisionsintäkterna var nästan lika stora som året innan, 108 miljoner euro (115). Koncernens nettointäkter minskade dock med 19 % till följd av de negativa värdeförändringarna i likviditetsreserverna och skadeförsäkringens placeringar. De uppgick till 589 miljoner euro (728). På grund av Lehman Brothers Holdings Inc.:s konkurs minskade nettointäkterna från handel med 9 miljoner euro och nedskrivningarna av fordringar ökade med 10 miljoner euro. De övriga nedskrivningarna av fordringar uppgick till totalt 18 miljoner euro. De negativa värdeförändringarna i likviditetsreserverna var totalt 74 miljoner euro. Kostnaderna ökade med 7 % till 470 miljoner euro (440). Avskrivningarna i leasingverksamheten ökade kostnaderna med 7 miljoner euro. Utan dem hade kostnadsökningen varit 5 %. I kostnaderna ingick dessutom 6 miljoner euro i kostnader för systemintegreringen av ICTdriftstjänster. Till följd av nedskrivningsprövningen av koncernens goodwill gjordes en nedskrivning på 3 miljoner euro för Seesams varumärke. Inget annat behov av nedskrivningar av goodwill förelåg. Till följd av den kraftiga nedgången i aktiekurserna och de förstorade kreditriskmarginalerna minskade fonden för verkligt värde före skatt med 252 miljoner euro. Kapitaltäckningen var vid slutet av rapportperioden 11,7 % (11,2) och primärkapitalrelationen 9,4 % (10,7). OMVÄRLDEN Den internationella finansmarknaden hamnade 2008 i en allvarlig kris. Problemen som ursprungligen hade börjat på den amerikanska bostadsmarknaden spred sig snabbt till andra länder och sektorer. Produktionen vände nedåt i många länder. Finland kan inte heller undvika att drabbas av den recession som sprider sig inom den internationella ekonomin. Konjunkturutsikterna för 2009 är dystrare än tidigare. Krisen på den internationella finansmarknaden tillspetsades hösten 2008, då investeringsbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Likviditeten på finansmarknaden rasade. Den växande misstron höjde de korta marknadsräntorna och ökade fluktuationen på aktie- och valutamarknaden. 2 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2008

4 För att lösa krisen vidtog olika länders centralbanker omfattande stödåtgärder för finansmarknaden. För att avvärja kreditkrisen ökade centralbankerna likviditeten på marknaden. Centralbankerna sänkte också sina styrräntor exceptionellt mycket. Dessutom meddelade flera stater om stora stimulanspaket. Många finansiella institut i olika länder har drabbats av massiva förluster och blivit tvungna att be om stöd hos staten. Det här har lett till otaliga omstruktureringar inom finanssektorn. Också Finland beslöt i oktober 2008 liksom de övriga EU-länderna att vid behov bevilja statsgarantier för bankernas utlåning och göra tidsbundna kapitalplaceringar i bankerna. Centralbankernas och staternas stödåtgärder lindrade finansmarknadens akuta kris. De korta marknadsräntorna började sjunka, och handeln mellan bankerna har något återhämtat sig. Det är emellertid ännu svårt att uppskatta de slutliga effekterna. Finland går in i en recession 2009 efter Förenta staterna och EU Den internationella finanskrisen har överallt förorsakat en försämring av konjunkturutsikterna. Både USA och de viktigaste EU-länderna har redan gått in i en recession. Tillväxten håller på att dämpas också på tillväxtmarknaderna, eftersom deras inhemska efterfrågan endast delvis kompenserar de försämrade exportutsikterna. Konjunkturläget i Finland försvagades snabbt under den senare hälften av Tillväxten av totalproduktionen avstannade under slutet av året. Exporten vände nedåt till följd av den internationella recessionen. Tillväxten i den privata konsumtionen bromsades upp av hushållens ökade försiktighet till följd av de ekonomiska nyheterna. Inkomstutvecklingen var fortfarande gynnsam, men sysselsättningen började försämras. Investeringarna ökade största delen av året, då tidigare påbörjade byggnadsprojekt färdigställdes. Byggnadstillstånden indikerar emellertid att investeringarna vänder brant nedåt. Finland är liksom de övriga industriländerna på väg in i en recession Av huvudbranscherna är nedgången inom industrin och särskilt inom byggnationen kraftig. Inom servicebranschen är nedgången långsammare än inom andra branscher. Konsumenternas förtroende är lika svagt som under depressionen på 1990-talet. Endast uppskattningarna om sparmöjligheterna är fortfarande goda. Uppgången i konsumentpriserna var 2008 som högst 4,1 %. Mest ökade inflationen av att livsmedlen och boendet blev dyrare. Då den ekonomiska tillväxten blir långsammare beräknas inflationen klart dämpas under Räntorna fortsätter att sjunka Euribor steg fram till hösten 2008 på grund av den misstro som rådde på finansmarknaden. Dessutom höjde Europeiska centralbanken med hänvisning till den höga inflationen ännu i juli sin styrränta till 4,25 %. Då finanskrisen under hösten tillspetsades sänkte Europeiska centralbanken under slutet av året sin styrränta tre gånger till 2,5 % och i januari 2009 till 2,0 %. Samtidigt vände euribor nedåt. Eftersom euroområdet är i en recession och inflationen har sjunkit räknar man med att räntorna fortsätter att sjunka under På bankmarknaden fortsatte den snabba ökningen av utlåningen och inlåningen under Tillväxten i de finansiella institutens lånestock var lika stor som under föregående år dvs. 11,7 % Den dåligt fungerande finansmarknaden ledde till att i synnerhet företagskrediterna ökade snabbt till 19,0 %. Däremot minskade tillväxten i bolånestocken till 8,7 % trots sjunkande räntor och bostadspriser under slutet av året. Hushållens kreditstock växte emellertid snabbare än intäkterna och skuldsättningen steg. Inlåningen ökade rekordartat med 12,9 %. Den branta nedgången på aktiemarknaden styrde sparmedlen till inlåningen. Under 2009 räknar man med att tillväxten på bankmarknaden blir långsammare. En ökning av inlåningen dämpas då intäkterna ökar långsammare och POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

5 avkastningen på tidsbundna insättningar minskar då räntorna sjunker. Man räknar också med att tillväxten inom bostadsfinansieringen dämpas, trots att snitträntorna på nya bolån sjunker. Utvecklingen på kapitalmarknaden var exceptionellt svag Börsåret var ett av de sämsta i historien, i och med att indexet OMX Helsingfors Cap som beskriver kurserna på den finländska aktiemarknaden sjönk med hela 50,0 %. Kapitalet i placeringsfonderna minskade med 37,4 % till följd av inlösen och negativa värdeförändringar. Trots att konjunkturutsikterna försvagades ökade premieinkomsten från skadeförsäkringen med 4,2 % Recessionens effekter på skadeförsäkringen minskas av den stora andelen av lagstadgade försäkringar. Samtidigt räknar man med att en sjunkande ekonomisk aktivitet minskar tillväxten av försäkringsersättningarna. SAMGÅNGEN Integreringen av den skadeförsäkringsrörelse som förvärvades 2005 framskrider enligt planerna. Resultaten hittills stöder de tidigare uppskattningarna om årliga avkastningssynergier på 17 miljoner euro och årliga kostnadssynergier på 35 miljoner euro. De effektiviseringsåtgärder som genomförts uppskattas 2009 ge inbesparingar på 33 miljoner euro. Från 2009 kommer inbesparingarna till följd av samgången att uppnå 36 miljoner euro på årsplanet. Före utgången av rapportperioden har den avkastningssynergi som det ökade antalet preferenskundshushåll medfört nått 12 miljoner euro på årsplanet. Målet är att nå 17 miljoner euro på årsplanet Från september 2005 till december 2008 har integrationskostnaderna i anslutning till Pohjola-köpet varit totalt 33 miljoner euro. I maj undertecknade Pohjolas moderföretag OP-Centralen anl (OPC) och TietoEnator ett avtal om att sammanslå och omorganisera driftstjänsterna i OP-Pohjola-gruppen. Genom att koncentrera hela Pohjola-koncernens driftstjänster till det här samföretaget uppnås betydande effektivitetsfördelar som från och med 2009 uppskattas vara 3 miljoner euro på årsplanet. I anslutning till det här betalade Pohjola i december 6 miljoner euro i integreringskostnader för koncentreringen av ICT-driftstjänster. Inom skadeförsäkringen ökade antalet preferenskundshushåll med hushåll. Vid slutet av året var antalet preferenskundshushåll nästan Det strategiska målet är att antalet preferenskundshushåll ska uppgå till före slutet av I kundbetjäningen gjordes ett stort framsteg i november 2007 då OP-Pohjola-gruppen utvidgade sina koncentreringsförmåner i anslutning till samgången. Sedan dess har kunderna kunnat använda den OP-bonus som samlats för banktjänsterna också för att betala Pohjolas försäkringar. Det är fråga om en betydande förmån för de kunder som koncentrerat sina bank- och försäkringsärenden till OP-Pohjola-gruppen. De här kunderna uppgick vid slutet av året till År 2008 användes bonus för 18 miljoner euro för försäkringspremier. Pohjola Försäkring Ab och flera andelsbanker började använda en ny modell vid försäljning av bank- och skadeförsäkringsprodukter till privatkunder. Den personal (294 anställningar) som betjänar privatkunder inom fältorganisationen för Pohjolas försäkringsrörelse övergick enligt planen i de lokala andelsbankernas tjänst Den nya verksamhetsmodellen skapar möjligheter att utveckla kundbetjäningen i synnerhet i fråga om korsförsäljningen av bank- och skadeförsäkringstjänster. Merparten av den personal som berördes av förändringen hade sedan tidigare arbetat i andelsbankernas lokaler, eftersom andelsbankerna och Pohjola har verkat i samkontor i så gott som hela landet. Några personalminskningar skedde inte i anslutning till förändringen. I ombudsverksamheten, försäljningen till företag och samfund eller i Pohjolas övriga servicekanaler skedde inte några förändringar. 4 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2008

6 KONCERNENS STRUKTURARRANGEMANG OKO Bank Abp:s bolagsstämma ändrade bolagets namn till Pohjola Bank Abp från Vid marknadsföring och tillsammans med logon används kortformen Pohjola. Också namnen på dotterbolagen som började med OKO ändrades så att de nu börjar med Pohjola. Pohjola-koncernen består av moderbolaget Pohjola Bank Abp och dess dotterbolag. Pohjola Bank Abp och Kesko Abp undertecknade ett avtal om köpet av aktiestocken i K-Rahoitus Oy. Köpesumman var cirka 30 miljoner euro, av vilken cirka 12 miljoner euro utgjorde goodwill. Aktiestocken i K-Rahoitus Oy övergick i Pohjola Bank Abp:s ägo och bolagets namn ändrades till Pohjola Finance Ab. Pohjola Bank Abp:s och Pohjola Finance Ab:s styrelser har accepterat en plan enligt vilken Pohjola Finance Ab fusioneras med sitt moderbolag före slutet av september Syftet med fusionen är att förtydliga koncernens företagsstruktur, effektivisera affärsrörelsen och minska de administrativa kostnaderna. Eftersom det är fråga om en dotterbolagsfusion, betalas inget fusionsvederlag. Helsingfors tingsrätt meddelade sin dom i inlösningstvisten mellan Pohjola Bank Abp och de tidigare minoritetsägarna i Pohjola-Gruppen Abp. Tingsrätten fastställde inlösningspriset på en aktie i Pohjola-Gruppen Abp till 13,35 euro. Tvisten gällde cirka 2,1 % av aktierna i bolaget (cirka 3,4 miljoner aktier). Tvisten om inlösningen av aktierna fortsätter i hovrätten eftersom den gode man som förordnats för minoritetsägarna i Pohjola-Gruppen Abp och vissa enskilda minoritetsägare har sökt ändring i den dom som Helsingfors tingsrätt meddelade. Pohjola Bank Abp har också sökt ändring i den dom som nämns ovan. Bankens överklagande gäller de rättegångskostnader som motparten dömts att betala, den ränta som fastställts på inlösningspriset och vissa frågor i anslutning till rättegångsförfarandet. Inlösenförfarandet inleddes i en skiljedomstol 2006 sedan Pohjola Bank Abp förvärvat över 90 % av aktierna i Pohjola-Gruppen Abp. Pohjola Bank Abp har som inlösningspris på minoritetsaktierna i Pohjola-Gruppen Abp erbjudit 13,35 euro per aktie. Skiljedomstolen fastställde i maj 2007 inlösningspriset på aktien till 14,35 euro. PERSONAL Koncernen hade vid slutet av december anställda, dvs. 145 färre än vid slutet av Vid köpet av K-Rahoitus Oy övergick 21 anställda till koncernen. Den personal (294 anställningar) som betjänade privatkunder inom fältorganisationen för Pohjolas försäkringsrörelse övergick enligt planen i de lokala andelsbankernas tjänst Inom bankrörelsen arbetade 613 anställda (549), kapitalförvaltningen 154 (154), skadeförsäkringsrörelsen i Finland (2 023) och utomlands 273 (224) samt koncernfunktionerna 129 (108). INVESTERINGAR De totala investeringarna 2008 var 21 miljoner euro (19). Av dem gjordes 4 miljoner euro inom bankrörelsen, 1 miljon euro inom kapitalförvaltningen, 13 miljoner euro inom skadeförsäkringsrörelsen och 3 miljoner euro inom koncernfunktionerna. Av investeringarna gick 17 miljoner euro till datasystem. MILJÖN Pohjolas miljöansvar omfattar beaktandet av miljöaspekter i arbetsrutiner, de tjänster som erbjuds kunderna samt i valet av samarbetspartners. Finansieringsverksamheten förknippas också med POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

7 indirekt ansvar för miljökonsekvenserna i anslutning till kundernas verksamhet. I Pohjolas indirekta miljöansvar poängteras företagskundernas investeringsprojekt och finansieringen av dem. Kundens miljöansvar är en del av bedömningen av riskerna i anslutning till kundens verksamhet. Pohjola använder inga särskilda metoder och verktyg för bedömningen av företagskundernas miljörisker och miljöansvar. Miljöriskerna granskas som en del av hela riskhanteringen. Också inom skadeförsäkringsrörelsen granskas kundernas miljörisker och miljöansvar som en del av kundens totalbedömning. Pohjola inledde 2008 en utredning om klimatförändringens inverkan på skadeförsäkringen. Pohjola strävar efter att återvinna skadade varor som kunderna fått ersättning för. I kundrörelsen satsade man på att öka användningen av den miljövänliga e-fakturan. KAPITALTÄCKNING Kapitaltäckningen hölls fortfarande god trots den kraftiga tillväxten i utlåningsstocken och turbulensen på finansmarknaden. Kapitaltäckningen utan beaktande av övergångsbestämmelserna uppgick till 12,0 % (12,2) och med beaktande av övergångsbestämmelserna till 11,7 % (11,2) medan det lagstadgade minimikravet är 8 %. Primärkapitalrelationen utan beaktande av övergångsbestämmelserna var 9,6 % (11,6) och med beaktande av övergångsbestämmelserna 9,4 % (10,7). Behandlingen av försäkringsbolagen i kapitaltäckningsanalysen enligt kreditinstitutslagen preciserades med Finansinspektionen. I kapitaltäckningsanalysen vid slutet av året har för försäkringsbolagen beaktats endast bokföringsvärdet av investeringarna i försäkringsbolag så att hälften har dragits av från det primära kapitalet och hälften från det supplementära kapitalet. Jämförelseuppgifterna har ändrats på motsvarande sätt. Kapitalbasen ökade till följd av rapportperiodens resultat och låneemissioner från miljoner euro till miljoner euro. Det primära kapitalet var miljoner euro (1 247). Turbulensen på finansmarknaden försvagade värdet av placeringarna, så kapitalbasen förstärktes genom emissioner av ett kapitallån på 50 miljoner euro som räknas till det primära kapitalet och debenturlån på sammanlagt 270 miljoner euro som räknas till det undre supplementära kapitalet och den övriga kapitalbasen. Kapitallånens andel av det primära kapitalet var 274 miljoner euro, dvs. 13,8 % (11,4). Kapitalkravet för marknadsrisken var 47 miljoner euro (46). Fonden för verkligt värde uppgick vid slutet av rapportperioden till -22 miljoner euro (-3). De riskvägda posterna uppgick vid slutet av rapportperioden utan beaktande av övergångsbestämmelserna till miljoner euro, medan motsvarande tal för jämförelseperioden var miljoner euro. Förändringen berodde främst på tillväxten i kreditoch garantistocken. De riskvägda posterna var med beaktande av övergångsbestämmelserna miljoner euro (11 705). OP-Pohjola-gruppen fick tillstånd av Finansinspektionen att från och med tillämpa intern riskklassificering för att beräkna kapitalkravet för kreditrisken. Tillståndet gäller exponeringar mot företags- och samfundskunder. De här exponeringarna motsvarar cirka två tredjedelar av Pohjolas kapitalkrav. För de övriga exponeringsklasserna kommer övergången till intern riskklassificering att ske stegvis så att följande steg är att börja tillämpa klassificeringen på hushållsexponeringarna. Siffrorna i bokslutet 2007 har ändrats så att de är jämförbara. Från början av 2008 har kapitalkravet för de operativa riskerna beräknats enligt basmetoden och för marknadsriskerna enligt schablonmetoden. 6 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2008

8 Kapitalbas och kapitaltäckning Milj. e Kapitalbas Eget kapital* Kapitallån Immateriella tillgångar Förändring av fonden för verkligt värde, överskott i pensionsåtaganden, och förvaltningsfastigheternas värdeförändring Styrelsens förslag till vinstutdelning Investeringar i försäkringsföretag 50 % Nedskrivningar-förväntade förluster 50 % Primärt kapital Fonden för verkligt värde Efterställda skulder som ingår i det övre supplementära kapitalet Efterställda skulder som ingår i det undre supplementära kapitalet Investeringar i försäkringsföretag 50 % Nedskrivningar-förväntade förluster 50 % Supplementärt kapital Övrig kapitalbas 46 Kapitalbas totalt Riskvägda poster utan beaktande av övergångsbestämmelserna Riskvägda poster med beaktande av övergångsbestämmelserna Relationstal utan beaktande av övergångsbestämmelserna: Kapitaltäckning, % Primärkapitalrelation, % 12,0 12,2 9,6 11,6 Kapitaltäckning enligt konglomeratslagen 1,29 1,49 Relationstal med beaktande av övergångsbestämmelserna: Kapitaltäckning, % Primärkapitalrelation, % 11,7 11,2 9,4 10,7 Kapitaltäckning enligt konglomeratlagen 1,26 1,38 *) Den finansiella företagsgruppens eget kapital, efter avdrag av försäkringsbolagens inverkan på koncernens eget kapital. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning i enlighet med kreditinstitutslagen var 12,7 % (13,8) och primärkapitalrelationen var 12,6 % (12,6). OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning uträknad med konsolideringsmetoden enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat var 1,40 (1,52). POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

9 RISKPOSITION Riskhantering Riskhanteringens uppgift är att identifiera de hot och möjligheter som inverkar på hur strategin fullföljs. Riskhanteringens mål är att ge stöd för att de mål som ställts i strategin ska uppnås genom att övervaka att riskerna står i rätt proportion till riskhanteringsförmågan. De viktigaste riskerna i Pohjola-koncernens verksamhet är kreditrisken, ränterisken, valutarisken, aktierisken och likviditetsrisken i bankrörelsen och koncernfunktionerna, försäkringsriskerna i skadeförsäkringsrörelsen samt marknadsriskerna och kreditriskerna i placeringarna. De strategiska och operativa riskerna, såsom förändringar i det ekonomiska läget, konkurrensläget eller kundbeteendet, är nära anknutna till bankrörelsen, kapitalförvaltningen, skadeförsäkringsrörelsen och koncernfunktionerna. Principerna för riskhantering beskrivs i detalj i bokslutsnoten 'Principer för kapitalutvärdering och riskhantering'. KONCERNENS RISKPOSITION Effekterna av finansmarknadskrisen märktes 2008 inom Pohjola-koncernen främst i värderingarna av likviditetsreserverna och avkastningen på skadeförsäkringens placeringsportfölj. Marknadsstörningen gav upphov till ett internationellt problem med att få fram tillförlitliga marknadspriser för värderingen av de tillgångsposter i balansräkningen som värderas till verkligt värde. Av de skuldebrev som ingår i OP-Pohjola-gruppens likviditetsreserver omklassificerades skuldebrev för ett belopp om 3,8 miljarder euro från och med med stöd av en förordning från EU-kommissionen. De finansiella instrumenten har värderats med noteringar från marknaden (mark to market). Inga egna värderingsmodeller har använts trots den olikvida marknaden. Pohjola har inte heller värderat skuldebrev som emitterats till allmänheten till verkligt värde. Den negativa värdeförändring som bokfördes för likviditetsreserverna uppgick till 88 miljoner euro och av den hänfördes 74 miljoner euro till resultatet. De negativa värdeförändringarna återförs under skuldebrevens återstående löptid, om skuldebreven inte säljs före förfallodagen och om emittenten av skuldebreven inte mister sin betalningsförmåga. Den kraftiga nedgången i aktiekurserna och de bredare kreditriskmarginalerna påverkade avkastningen från skadeförsäkringsrörelsens placeringsportfölj som var -7,0 % till verkligt värde (4,8). Aktierisken reducerades under det sista kvartalet Finansieringsläget och likviditeten förblev trots finansmarknadskrisen goda eftersom den finansiella ställningen förstärktes med det masskuldebrevslån på 1 miljard euro som Pohjola Bank Abp emitterade i augusti och med ökningen i andelsbankernas insättningar. Pohjola Bank Abp förvaltar OP-Pohjola-gruppens likviditetsreserver som främst består av skuldebrev som godtas som säkerhet för centralbanksfinansiering. De finansiella tillgångarna som räknas till likviditetsreserven uppgick vid slutet av 2008 till miljoner euro (5 749). De likviditetsreserver som Pohjola Bank Abp förvaltar bildar tillsammans med de poster som ingår i gruppens balansräkning den centralbanksdugliga likviditetsreserven som vid behov kan användas för att täcka poster som förfaller i hela gruppens partikapitalanskaffning över en period på cirka 24 månader. Likviditetsreserven beskrivs närmare i koncernfunktionernas riskposition. Koncernens kreditriskposition förblev god, trots att finansmarknadskrisen påverkat realekonomin så att effekterna börjar märkas i kundernas affärsrörelse. Kreditvärdighetsklassificeringarna var goda för såväl de totala exponeringarna som företagsexponeringarna, men beloppet av exponeringar i den svagaste klassen växte i takt med att kundernas kreditvärdighet försvagades. Beloppet av oreglerade betalningsposter och problemfordringar ökade, men var fortfarande litet. Nedskrivningarnas nettoresultatinverkan var 28 miljoner euro (1). Beloppet av nedskrivningarna ökade för företagskrediternas och skuldebrevens del samt på grund av att Lehman Brothers gick omkull. Följderna på koncernens resultat av att Lehman Brothers gick omkull var -19 miljoner euro, 8 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2008

10 varav 10 miljoner euro har bokförts på nedskrivningar och 9 miljoner euro i nettointäkter från handel. Marknadsriskerna hölls moderata under hela räkenskapsperioden. Koncernens riskposition hölls trots det mycket exceptionella marknadsläget god. Effekterna av den marknadsstörning som fått sin början i den internationella finansmarknadskrisen har börjat synas i realekonomin och i såväl USA, euroområdet som Finland har tillväxten i samhällsekonomin snabbt dämpats och vänt mot en nedgång. Operativa risker De viktigaste operativa risker som identifierats hänför sig till system, handel och utförande av order samt tillräckligheten hos kunnandet och resurserna. Den negativa inverkan på resultatet av de operativa risker som uppkommit var 2008 miljoner euro 4,2 miljoner euro (1,1). Kostnadsökningen berodde på fel i anslutning till datasystem. Länderrisk En väsentlig del av Pohjola-koncernens länderrisk består av likviditetsreserverna och skadeförsäkringsrörelsens placeringsportfölj. Beloppet av den sekundära länderrisken, exklusive Finland, var vid slutet av året 9,0 miljarder euro, vilket var 2,4 miljarder mera än ett år tidigare. Den största delen av tillväxten i länderrisken härrörde från masskuldebrevslån. Placeringarna i utländska masskuldebrevslån ökades för att upprätthålla OP-Pohjola-gruppens likviditetsreserv. Områdesvis granskat riktades största delen av länderrisken till EU-länder. Länder utanför EU stod för 14 % av länderrisken. BANKRÖRELSENS RISKPOSITION Kreditriskposition I granskningen av kreditrisker följs utvecklingen av de totala exponeringarna och kundernas kreditvärdighet upp. Med totala exponeringar avses det totala beloppet av fordringar och poster utanför balansräkningen som är utsatt för kreditrisk. I de totala exponeringarna ingår både ränta och kapital, från vilket de individuella nedskrivningarna har dragits av. Trots den ökade osäkerheten på finansmarknaden och de kraftigt ökade totala exponeringarna hölls bankrörelsens riskposition god. De totala exponeringarna ökade i januari december med 3,6 miljarder euro till 21,5 miljarder euro. Fordringar på kunder utgjorde ungefär hälften av de totala exponeringarna. De totala exponeringarna specificerade, mrd. e Förändring, % Fordringar på kunder 11,4 9,2 24 Fordringar på kreditinstitut och centralbanker 0,6 0,5 16 Skuldebrev 1,5 1,4 8 Outtagna krediter och oanvända limiter 3,0 3,3-11 Garantier och remburser 2,7 2,2 25 Derivatinstrument 2,0 1,0 105 Övriga poster utanför 0,3 0,3-3 balansräkningen Totalt 21,5 17,9 20 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

11 De totala exponeringarna per motpart, mrd. e Förändring, % Företag 14,6 12,3 18 Kreditinstitut 3,1 2,2 37 Andelsbankerna och OP-Centralen 0,1 0,1 81 Icke vinstsyftande samfund 1,9 1,8 5 Offentliga samfund 1,2 0,9 37 Privatkunder 0,6 0,5 3 Totalt 21,5 17,9 20 I granskningen enligt motpart är de totala exponeringarna uppdelade i sex kundgrupper. Den största kundgruppen var företagskunderna, vilkas andel av de totala exponeringarna var 68 % (69). Företagsexponeringarna ökade under året med 2,3 miljarder euro, dvs. med 18 %. Av företagsexponeringarna stod krediterna och garantierna för 52 %, finansieringen mot fordringsoch objektsäkerhet för 15 % samt de outnyttjade limiterna och outtagna krediterna för 18 %. De totala exponeringarna per ratingklass * mrd. e Ratingklass Förändring, mrd. e 1 2 2,8 2,8 0, ,2 9,2 1, ,3 3,2 1, ,9 1,6 0,3 10 0,1 0,0 0, ,1 0,1 0,0 Oklassificerade 0,5 0,6 0,0 Totalt 20,9 17,4 3,5 *) exkl. privatkunder Ratingfördelningen av de totala exponeringarna grundar sig i första hand på gäldenärens eller motpartens kreditvärdighet. Vid fastställandet av kreditvärdigheten har säkerheter eller garantier inte beaktats. Exponeringar som till sin rating räknas till investeringsnivån, dvs. ratingklasserna 1 5, exklusive privatkunder, stod för 67 % (69) av de totala exponeringarna, klasserna för 0,5 % (0,4) och de oklassificerade exponeringarna för cirka 3 % (3). Företagskundernas rating och företagsexponeringarnas ratingfördelning försämrades under året. Exponeringarna hos företag på investeringsnivån minskade med 5 %-enheter från 65 % till 60 % av företagsexponeringarna, dvs. är fortfarande god. Ratingfördelningen har presenterats på basis av motpartens ratingklasser. I fördelningen har de säkerheter eller garantier som ställts för åtagandena inte beaktats. 10 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2008

12 Företagsexponeringar per ratingklass, milj. e Ratingklass Förändring, milj. e Oklassificerade Totalt Tillväxten av företagsexponeringar koncentrerades till investeringsnivåns ratingklasser 3 5 och till ratingklasserna 6 7. Exponeringarna i de fyra svagaste ratingklasserna ökade med totalt 186 miljoner euro till följd av att kunders ratingar sjunkit. Ratingarna sjönk på grund av att marknadsläget försämrats. Exponeringarna i de två svagaste ratingklasserna uppgick till 110 miljoner euro, dvs. 0,7 % av företagsexponeringarna (0,6). De oklassificerade företagsexponeringarna uppgick till cirka 0,5 miljarder euro, dvs. cirka 3 % av företagsexponeringarna (2). De två största branscherna utgjordes av metallindustri och handel. Metallindustrins andel av företagsexponeringarna var cirka 14 % och handelns cirka 13 %. Mätt i euro växte tjänster, fastighetsinvestering och metallindustri mest. Tillväxten inom företagsexponeringarna riktades till flera olika branscher, vilket ytterligare ökade företagsexponeringarnas breda spridning branschvis. Stora exponeringar mot kunder Som stora exponeringar mot kunder räknas företagskunders och icke vinstsyftande kunders direkta exponeringar som överstiger 10 % av koncernens kapitalbas. Koncernens kapitalbas ökade från miljoner euro till miljoner euro, dvs. med 16,5 %. Beloppet av de stora exponeringarna uppgick vid slutet av året till 4,4 miljarder euro, vilket är 0,8 miljarder euro större än ett år tidigare. De stora kundexponeringarna bestod av 19 kundkoncerners (15) exponeringar och deras andel av kapitalbasen var 271 % (221). Av de stora exponeringarna var 94 % (90) exponeringar på investeringsnivån. Förfallna betalningar och problemfordringar De förfallna betalningarna ökade med 17 miljoner euro till 32 miljoner euro, men deras andel av kredit- och garantistocken var fortfarande låg, dvs. 0,2 % (0,1). Problemfordringarna, dvs. de oreglerade fordringarna, nollräntefordringarna och fordringarna till underpris ökade med 19 miljoner euro till 35 miljoner euro. Problemfordringarnas andel av kreditoch garantistocken var fortfarande liten, dvs. 0,3 % (0,1). Nedskrivningar som minskar fordringarna fanns vid slutet av året för 24 miljoner euro (21). Av nedskrivningarna var 6 miljoner euro (5) gruppvisa nedskrivningar. Av nedskrivningarna allokerades 18 miljoner euro (11) till oreglerade fordringar. Kredit- och garantiförlusternas samt nedskrivningarnas nettoresultatinverkan försvagade resultatet med 18 miljoner euro (1). Marknadsriskposition Finansmarknadskrisen kulminerade i banken Lehman Brothers konkurs i medlet av september. Marknaden för masskuldebrev mellan bankerna upphörde nästan helt att fungera och POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

13 penningmarknaden stramades åt kraftigt. Många stater har offentliggjort betydande stödåtgärder för finanssektorn och banker har till och med nationaliserats. Marknadsriskerna hölls fortfarande moderata på den volatila marknaden. De större kreditriskpremierna försvagade lönsamheten i trading-verksamheten. Over night-valutapositionen och dess risk var låga hela året. Vid årsskiftet uppgick nettovalutapositionen till 18 miljoner euro (-15). Valutahandeln koncentrerade sig i huvudsak på dagsintern handel. Marknadsriskens känslighetsanalys Marknadsriskens känslighetsanalys milj. e Bankrörelse, milj. e Riskparameter Förändring Ränterisk Ränta 1 %-enh. 5 3 Valutarisk Marknadsvärde 20 %-enh. 4 1 Volatilitetsrisk Räntevolatilitet Volatilitet 20 %-enh. 1 2 Valutavolatilitet Volatilitet 10 %-enh. 0 1 Kreditriskpremie *) Kreditriskmarginal 0,1 %-enh. 0 1 Känslighetstalen har räknats som summan av valutornas absolutvärden. *) Kreditriskpremien har räknats på basis av de skuldebrev som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och de skuldebrev som kan säljas, vilka ingår i likviditetsreserven. Det är svårt att bedöma hur länge osäkerheten på finansmarknaden fortsätter och hur det påverkar räntorna, aktie- och valutakurserna, kreditriskmarginalerna samt ekonomin över lag. På basis av känslighetsanalysen för marknadsrisken intill var de mest betydande marknadsriskerna inom bankrörelsen ränterisken och valutarisken i hela balansräkningen. Den allmänna höjningen av kreditriskmarginalerna har å andra sidan på längre sikt en positiv effekt på skuldebrevens och kreditstockens snittmarginal, men en negativ effekt på kostnaderna för kapitalanskaffningen. Aktierna och kapitalfonderna har kategoriserats som finansiella tillgångar som kan säljas, varför deras värdeförändringar inte redovisas i resultaträkningen, utan i fonden för verkligt värde under eget kapital. Derivatrörelse I bokslutsnoterna redovisas derivatinstrumenten specificerade enligt syfte. Derivatrörelsen växte under Mätt enligt antalet ökade beståndet av ränteswappar och ränteoptioner med mer än 20 %. Den nedgång i räntorna som började under slutet av året har bromsat upp försäljningen av ränteoptioner, Till följd av den ökade rörelsen växte derivatinstrumentens kreditmotvärden från 1 miljard euro till 2 miljarder euro. Dessutom hade många kunder skyddat sig mot en räntestegring, så den nedgång i räntorna som började under slutet av året ledde för sin del också till att kreditmotvärdena ökade. Derivatrörelsens marknadsriskposition hölls hela året moderat. Kundernas intresse för derivat har ökat och sortimentet med derivatprodukter har ökat. Riskhanteringen i anslutning till derivat utvecklas fortlöpande. För att minska motpartsrisken i handeln med derivat undertecknades CSAsäkerhetsavtal (Credit Support Annex) med de viktigaste motparterna. 12 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2008

14 KAPITALFÖRVALTNINGENS RISKPOSITION Det försvagade marknadsläget på placeringsmarknaden minskade de tillgångar som förvaltas inom kapitalförvaltningen, och det här avspeglade sig i provisionsintäkterna från kapitalförvaltningen. Kapitalförvaltningens riskposition var till övriga delar fortsatt god. SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS RISKPOSITION Vid slutet av 2008 uppgick skadeförsäkringens solvenskapital till 608 miljoner euro (613). Solvenskapitalet i relation till premieintäkterna var 66 % (72). Turbulensen på finansmarknaden försvagade värdet av placeringarna och genom det också solvensen. För att stärka solvensen emitterade Pohjola Försäkring Ab ett kapitallån på 50 miljoner euro och Pohjola Bank Abp kapitaliserade skadeförsäkringsbolagen för sammanlagt 65 miljoner euro. Styrelsen har som mål för skadeförsäkringen ställt en A-rating. Moody's höjde i december ratingen för Pohjolas dotterbolag Pohjola Försäkring Ab, som bedriver skadeförsäkringsrörelse, från A2 till A1. Enligt Moody's avspeglar ändringen i ratingen den lyckade integreringen av Pohjola Försäkring och Pohjola Bank. Standard & Poor's har gett Pohjola Försäkring Ab ratingen A+ (12/2008). Försäkringsriskposition Återförsäkringen av skadeförsäkringen har skötts centralt. Den självbehållna andelen av de riskspecifika återförsäkringarna är högst 5 miljoner euro och för katastrofåterförsäkringens del 5 miljoner euro. Kapaciteten hos katastrofåterförsäkringen som ger skydd i händelse av kumulskador är 80 miljoner euro. De normala variationerna i affärsrörelsen medför variationer i resultatet och eget kapital. I tabellen nedan beskrivs olika riskvariablers inverkan på resultatet och solvenskapitalet. Riskvariabel Totalbelopp milj. e Förändring i riskvariabel Inverkan på totalkostnadsprocenten Försäkringsbestånd 923 ökar 1 % förbättras 1 %- eller premieinkomst enhet Ökning i försäkringsersättningarna -643 ökar 1 % försvagas 1 %- enhet Storskada över 5 milj. e 1 st. försvagas 1 %- enhet Personalkostnader -111 ökar 8 % försvagas 1 %- enhet Funktionsvisa kostnader *) -254 ökar 4 % försvagas 1 %- enhet Inverkan på eget kapital milj. e *) Funktionsvisa kostnader för skadeförsäkringen exkl. skötselkostnader för placeringar och kostnader för produktion av övriga tjänster. Antalet skador och deras storlek varierar från år till år. Skadekostnaden för storskador förklarar en betydande del av den årliga variationen i försäkringsrörelsens resultat. Under 2008 inträffade 204 stora och medelstora skador (229) och deras skadekostnad för egen räkning var totalt 84 miljoner euro (101). Största delen av skadeförsäkringens försäkringstekniska avsättningar är pensionsåtaganden som påverkas av den uppskattade dödlighetsintensiteten, inflationen samt den använda diskonteringsräntan. I tabellen nedan presenteras de försäkringstekniska avsättningarnas känslighet i relation till de storheter som bedöms. POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

15 Riskvariabel Förändring i riskvariabel Inverkan på eget kapital, milj. e Inflation + 0,25 %-enheter -3 Livstid + 1 år -29 Diskonteringsränta - 0,1 %-enheter -15 De diskonterade försäkringstekniska avsättningarna var miljoner euro (1 244). De har diskonterats med en ränta på 3,5 % (3,5) och deras duration är 11,9 år (11,7). I övrigt är de försäkringstekniska avsättningarna på 848 miljoner euro (773) odiskonterade och deras duration är 2,4 år (2,2). Placeringarnas riskposition Skadeförsäkringens placeringsbestånd uppgick vid slutet av 2008 till miljoner euro (2 511), dvs. något mindre än ett år tidigare. Placeringsbeståndet inkluderar de placeringar som utgör täckning för de försäkringstekniska avsättningarna och för solvenskapitalet. Masslånens andel av placeringsportföljen var 70 % (69) medan noterade aktiers och kapitalinvesteringars andel var 8 % (16). Aktiernas andel minskades under årets senare hälft och andelen penningmarknadsplaceringar ökades. Allokering av skadeförsäkringens placeringsbestånd, milj. e Allokering Verkligt värde , Verkligt värde , milj. e % milj. e % Penningmarknaden Masslån och räntefonder Aktier och kapitalinvesteringar Alternativa placeringar Fastigheter Totalt Skadeförsäkringens ränteportföljs genomsnittliga rating var enligt S&P:s rating AA-, dvs. densamma som ett år tidigare (AA-). Ränteportföljens återstående genomsnittliga löptid var 6,6 år och durationen 4,3 år (3,8). Vid årsskiftet var den löpande räntan i ränteportföljen 5,3 % (4,8). Skadeförsäkringens ränteportfölj, fördelning enligt löptid och rating , milj. e År Totalt Andel % Aaa % Aa1 Aa % A1 A % Baa1 Baa % Ba1 eller lägre % Intern rating % Totalt % Skadeförsäkringens öppna valutaposition var 60 miljoner euro (101) eller något mer än två procent av placeringsbeståndet. Valutarisken har säkrats aktivt med valutaderivat Den kraftiga nedgången i aktiekurserna och de större kreditriskmarginalerna påverkade avkastningen från skadeförsäkringrörelsens placeringsportfölj som det sista kvartalet var -167 miljoner euro till verkligt värde (122), dvs. -7,0 % (4,8), vilket klart understiger avkastningsförväntningen på lång sikt. Placeringsportföljens riskposition har sänkts genom att säkra aktierisken med aktiederivat. 14 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2008

16 Följande tabell beskriver placeringsriskernas känslighet och deras inverkan på det egna kapitalet: Skadeförsäkring Riskparameter Förändring Inverkan på eget kapital, milj. e Masslån och ränta 1 %-enhet räntefonder 1) Aktier 2) marknadsvärde 20 %-enheter Kapitalinvesteringar marknadsvärde 20 %-enheter och onoterade aktier Råvaror marknadsvärde 20 %-enheter 2 5 Fastigheter marknadsvärde 10 %-enheter Valuta valutavärde 20 %-enheter Kreditriskpremie 3) riskmarginal 0,1 %-enheter 3 4 Derivat volatilitet 20 %-enheter 0 0 1) Inkluderar penningmarknadsplaceringar, konvertibla skuldebrev och räntederivat 2) Inkluderar hedge-fonder och aktiederivat 3) Inkluderar masslån och penningmarknadsplaceringar exkl. masslån emitterade av utvecklade stater. KONCERNFUNKTIONERNAS RISKPOSITION Kreditriskposition Koncernfunktionernas totala exponeringar uppgick vid slutet av 2008 till totalt 13,8 miljarder euro och bestod av likviditetsreserven samt fordringar på andelsbankerna. Exponeringarna kom så gott som helt och hållet från motparter på investeringsnivån. Andelsbankerna och OPC jämte dotterföretag utgör en betydande kundgrupp för Pohjola Bank som centralbank för OP-Pohjola-gruppen. Andelsbankernas och OPC:s exponeringar minskade under året med 0,6 miljarder euro eller cirka 10 %, vilket berodde på den ökade inlåningen från allmänheten i andelsbankerna. Andelsbankernas och OPC:s åtaganden hör till investeringsnivån. I koncernfunktionerna upprätthålls en likviditetsreserv för att trygga OP-Pohjola-gruppens likviditet. Likviditetsreserverna uppgick till 9,8 miljarder euro (5,7). Tillgångarna har placerats främst i skuldebrev emitterade av stater, kommuner, finansiella institut och företag med god ratning samt i värdepapperiserade fordringar. Finansiella tillgångar som ingår i likviditetsreserven enligt balanspost , milj. e Milj. e Kontanta medel Kortfristiga skuldebrev Långfristiga skuldebrev Finansiella tillgångar för handel Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar som kan säljas Investeringar som hålls till förfall Lån och övriga fordringar Likviditetsreserver totalt POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

17 Finansiella tillgångar som ingår i likviditetsreserven enligt löptid och rating Likviditetsreservernas fördelning enligt löptid och rating , milj. e År Totalt Andel, % Aaa ,3 Aa1 Aa ,4 A1 A ,3 Baa1 Baa ,1 Ba1 eller lägre ,2 Intern rating ,7 Totalt ,0 Den genomsnittliga återstående löptiden för likviditetsreserverna var 2,4 år. Finansiella tillgångar med intern rating utgörs främst av masskuldebrevslån emitterade av finländska företag och samfund. Marknadsriskposition Den tillspetsade globala finanskrisen och tynande likviditeten på marknaden breddade kreditriskmarginalerna rekordartat efter slutet av september. På grund av turbulensen på finansmarknaden idkades inte längre handel med vissa finansiella instrument eller så var marknaden för dem antingen i en allvarlig kris eller avbruten. Det här gjorde det problematiskt att tillförlitligt värdera tillgångsposterna i balansen till verkligt värde. Europeiska gemenskapernas kommission offentliggjorde förordning (EG) nr 1004/2008, enligt vilken klassificeringsoch värderingsbestämmelserna i den internationella redovisningsstandarden IAS 39 ändrades. På basis av förordningen omklassificerade Pohjola Bank från och med skuldebrev i likviditetsreserven till sådana balansklasser där tillgångsposterna kan behandlas till anskaffningsvärde. Principerna för och effekterna på resultatet av omklassificeringen redovisas i bokslutsnot 23. Värdeförändringarna i finansiella tillgångar för handel och finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen har upptagits i resultaträkningen och beträffande finansiella tillgångar som kan säljas till fonden för verkligt värde under eget kapital. De snabbt växande kreditriskmarginalerna medförde en negativ värdeförändring på 74 miljoner euro (-54) inom koncernfunktionerna på grund av att skuldebreven som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och skuldebreven som kan säljas, vilka räknas till likviditetsreserverna, värderats till marknadsvärde. Av det här hänförs 62 miljoner euro till resultatet och 12 miljoner euro till fonden för verkligt värde. Efter omklassificeringen av likviditetsreserven medför de större kreditriskmarginalerna inte längre någon negativ värdeförändring, men eftersom finanskrisen börjat få effekter i realekonomin har nedskrivningsrisken i skuldebreven ökat. För årets sista kvartal bokfördes nedskrivningar av skuldebrev för 9 miljoner euro i likviditetsreserverna. Beloppet av koncernfunktionernas nettokreditförluster var 12 miljoner euro. Aktie- och kapitalinvesteringsfondernas marknadsvärde var vid slutet av året 43 miljoner euro (44), av vilket kapitalinvesteringsfonderna jämte placeringslöften stod för 34 miljoner euro (30). Vid slutet av 2008 var kapitalet uppbundet i fastighetsinnehav 24 miljoner euro (27), av viket fastigheter i eget bruk stod för 2 miljoner euro (3). Dessutom uppgick innehaven i fastighetsinvesteringsbolag till 2 miljoner euro (10). 16 POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2008

18 Marknadsriskens känslighetsanalys Koncernfunktionerna, milj. e Riskparameter Förändring Ränterisk Ränta 1 %-enhet Räntevolatilitet Volatilitet 20 %-enheter 0 0 Kreditriskpremie *) Kreditriskmarginal 0,1 %-enheter 0 10 Prisrisk Aktieportfölj Marknadsvärde 20 %-enheter 2 3 Kapitalfonder Marknadsvärde 20 %-enheter 7 6 Fastighetsrisk Marknadsvärde 10 %-enheter 2 3 Känslighetstalen har räknats som summan av valutornas absolutvärden. *) Kreditriskpremien har räknats på basis av de skuldebrev som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och de skuldebrev som kan säljas, vilka ingår i likviditetsreserven. RATING Pohjola Banks rating är följande: Ratinginstitut Kortfristig kapitalanskaffning Långfristig kapitalanskaffning Standard & Poor's A-1+ AA- Moody's P-1 Aa1 Fitch F1+ AA- Ratingutsikterna är stabila enligt alla ratinginstitut. AKTIER OCH AKTIEÄGARE Pohjola Bank Abp:s aktier fördelar sig på serierna A och K. Aktierna i serie A kan överlåtas fritt och de noteras på Helsingforsbörsen. Aktierna i serie K kan däremot innehas bara av företag som hör till OP-Pohjola-gruppen. Aktieserierna avviker också i övrigt från varandra: På bolagsstämman medför varje aktie i serie A rätt till en röst och varje aktie i serie K till fem röster. Dessutom berättigar aktierna i serie A till en årlig vinstutdelning som per aktie är minst tre cent högre än vinstutdelningen per aktie i serie K. Vid slutet av året uppgick antalet aktier till drygt 203 miljoner, dvs. samma antal som ett år tidigare. A-aktiernas andel av alla aktier var 78,5 %, dvs. 159,6 miljoner. Inga omvandlingar av aktier i serie K till aktier i serie A skedde enligt omvandlingsklausulen i Pohjola Bank Abp:s bolagsordning Pohjola Bank Abp innehade inga egna aktier vid slutet av året och bolagsstämman har inte gett bemyndigande för förvärv av egna aktier. Vid slutet av året hade Pohjola Bank Abp cirka registrerade aktieägare. Antalet var 320 större än ett år tidigare. Vid slutet av året innehade privatpersoner aktier i bolaget. Den största enskilda aktieägaren var bolagets moderbolag OP-Centralen anl (OPC), vars andel av aktierna var 29,9 % och av rösterna 57,0 %. De förvaltarregistrerade aktiernas andel av aktierna sjönk från 18,0 % i slutet av året innan till 17,4 %. Bolagets aktiekurs sjönk på ett år med 27 %, samtidigt som det viktbegränsade indexet på börsen i Helsingfors (OMX Helsingfors CAP) sjönk med 50 %. År 2008 utvecklades Pohjolas aktie bäst av de stora finländska bolagen på Helsingforsbörsen. Vid slutet av året var aktiens kurs 9,75 euro, POHJOLA BANK ABP VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT