Etik i vården. forskning för vardagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etik i vården. forskning för vardagen"

Transkript

1 Etik i vården forskning för vardagen 2003

2 Etik i vården forskning för vardagen

3 Beställning av rapporten görs via: Etik i vården forskning för vardagen Barncancerfonden Hjärt-Lungfonden Vårdalstiftelsen Vetenskapsrådet ISBN Dokumentation: Agneta Barle, Ordförrådet i Falun Grafisk form: Marlene Truedsson Omslagsfoto: Bengt-Göran Carlsson/Tiofoto Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2003

4 Innehållsförteckning Förord 5 Ge plats för de etiska frågorna 7 Livets början 8 Att lära av och utveckla etisk praxis 9 Barn och föräldrar på sjukhus behov och deltagande i beslut 13 Livets slut 16 Hemmets betydelse som den sista vårdplatsen etik i hemmets och institutionens livssfär 17 Förhandsdirektiv för vård i livets slutskede. Etiska, juridiska och psykologiska aspekter 22 Att leva med risk 26 Ärftlig risk för Alzheimer etiska och psykologiska aspekter 27 Genetisk vägledning och presymptomatisk testning: Mål och etik för klinisk praktik, omvårdnad och utbildning 31 Etiska aspekter på reglering av försäkringsbolags tillgång till genetisk information 34 Etiska konsekvenser av prioriteringar inom hälso- och sjukvården 38 Tvingad till hjälp etiska konflikter vid tvång i barn- och ungdomspsykiatrisk vård 39 Äldres syn på prioritering i hälso- och sjukvården 43 Informerat samtycke i samband med rekrytering av patienter för klinisk undervisning 46 Samvetsstress i relation till moralisk känslighet, socialt stöd, inre styrka och utbrändhet hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor 49 Etiska principer i hälsoekonomisk analys 52 3

5 4

6 Förord Det behövs en etikforskning som är verklighetsförankrad i hälso- och sjukvårdens vardag. En sådan forskning förutsätter en medveten samverkan över gränserna, mellan forskare från olika discipliner. Dessa var några av utgångspunkterna till det femåriga forskningsprogrammet Etik i vården som Vårdalstiftelsen, Barncancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet startade tillsammans hösten För att sprida kunskap om vilka projekt som var på gång och vad de handlade om beslöt programstyrelsen också att genomföra en seminarieserie. Vid fyra tillfällen under 2002 och 2003 anordnades därför seminariedagar för vårdpersonal runt om i landet. Närmare 450 personer kom till Uppsala, Göteborg, Malmö eller Umeå för att lyssna, lära och inspireras. Sammanlagt 22 forskare, från olika discipliner, forskningsfält och lärosäten kom för att berätta om sina pågående arbeten inom forskningsprogrammet på ett enkelt och överskådligt sätt. Den här skriften vill visa den bredd som har präglat seminarieserien. Här finns allt från hälsoekonomiska resonemang och försäkringsteknisk reglering till samvetskval och barns behov när de hamnar på sjukhus. Och de svåra etiska ställningstagandena går som en röd tråd genom alla forskningsprojekt och seminarier. Ewa Ställdal Ordförande i programstyrelsen Harriet Wallberg-Henriksson Vice ordförande i programstyrelsen 5

7 Äntligen börjar forskarna och fotfolket att närma sig varandra! EN RÖST I PUBLIKEN Bra att olika yrkesgrupper får möjlighet att mötas och diskutera. Etik är ett högprioriterat ämne som finns med i alla perspektiv. EN RÖST I PUBLIKEN 6

8 Ge plats för de etiska frågorna All vårdpersonal har med sig ett etiskt förhållningssätt från sin utbildning. Vi har lärt oss att ord som trösta, lindra och bota ska vara vägledande för oss. Aldrig har så många fått så mycket av svensk sjukvård som nu. Men idag kommer bota före de båda andra begreppen. Kan det vara ett av skälen till all den ohälsa vi möter bland vårdpersonal? Glömmer vi att trösta? Att hålla varandra i hand? Var är människan bakom diagnosen? Har vi inget eget lugn att dela med oss av? Är det detta som känns fel? Borde inte trösten vara en mycket större artikel i sjukvårdsförrådet? Fortfarande står vårdpersonalen inför en rad svåra ställningstaganden och får för lite hjälp och tid att hantera dessa situationer. Förhoppningsvis kan forskningsprogrammet Etik i vården och dess resultat hjälpa alla er som arbetar i vårdvardagen och alla beslutsfattare som hanterar de här svåra frågorna. Genom gränsöverskridande forskning får vi bättre underlag att fatta rätt beslut medvetet och öppet. Den kunskap som dessa forskningsprojekt tar fram kan också användas för att utveckla det goda ledarskap som vården behöver. Vi måste se till att skapa utrymmen i vårdvardagen för reflektion och tankeutbyte. Vi behöver föra samtal kring de etiska dilemman som vi bland annat genom annan forskning själva ställt mänskligheten i. Använd den kunskap som de här forskarna har tagit fram och starta diskussioner på arbetsplatserna. Låt de etiska frågorna ta plats. FOTO: BIRGITTA WAHLBERG Annelie Nordström, vårdstrateg och moderator. 7

9 Livets början Att lära av och utveckla etisk praxis Barn och föräldrar på sjukhus behov och deltagande i beslut 8

10 Att lära av och utveckla etisk praxis Docent Mats G. Hansson och fil.dr Alina Rodriguez-Claezon, Uppsala universitet Docent Mats G. Hansson förestår forskningsprogrammet Biomedicinsk Etik vid Uppsala universitet och har i det här sammanhanget särskilt intresserat sig för barnens situation. Hur berättar man för ett barn att det ska dö? Gör det ont när man sticker någon i armen och är det ändå okej? Hur ska man göra med förebyggande genetisk screening av barn och ungdomar? Vad händer för barnen och hur kommunicerar man med föräldrarna? Frågorna är oändliga och vi behöver riktlinjer för hur vi ska hantera dem. Dilemma Hur ska vi inkludera barn i forskningen? Eftersom man inte har ett fullgott vetenskapligt underlag utsätter man många gånger barn för risker inom hälsooch sjukvården. Vi vet att mellan 40 60% av de mediciner och behandlingar man ger till barn idag endast är utprovade på vuxna. Detta är egentligen inte så konstigt, för vid de läkemedelsprövningar som krävs kan det innebära att man måste utsätta friska personer för någon form av risk. Detta vill man i möjligaste mån inte utsätta barn för. Det är därför inte lätt att närma sig föräldrar för att få ett samtycke till sådan forskning. Dessa etiska problem kring att forska på barn innebär dock att om vi inte klarar att hantera dem utsätter vi barn för risker i ordinarie behandling. Det är dilemmat. FOTO: BIRGITTA WAHLBERG Lagar distanserar Det står en rad värden på spel i olika etiska situationer som en patient kan hamna i under sin kliniska resa genom vårdkedjan. Mats G. Hansson beskrev hur man av tradition behandlar etiska frågor i samhället. Vi har en lagstiftning med tydliga regler, vi formulerar etiska riktlinjer, skriver policydokument, rekommendationer och föreskrifter. Antalet etiska kommittéer som ska behandla de här frågorna har ökat markant. Vi vill ge personalen inom vården råg i ryggen. Om vi bara fortsätter att skapa fl er och fl er distanserade instanser och regler kommer vi inte att hjälpa dem som står med de faktiska etiska besluten, framhåller Mats G. Hansson. 9

11 FOTO: BIRGITTA WAHLBERG Teamet är nyckeln Problemet är att man förlorar i närhet till de konkreta fallen. Distanseringen gör det svårare att hantera etiska problem i vardagen. Kring varje patient finns en undersköterska, en sjuksköterska, en kurator och en läkare och alla har sina erfarenheter och kompetenser. Det är detta team som tillsammans behöver bearbeta och lösa de etiska frågorna! När det gäller etiska beslut finns inget slutgiltigt svar på vad som är rätt eller fel. Därför måste organisationen ha en beredskap kring etiska ställningstaganden, så att man kan leva med denna omöjlighet att få ett slutgiltigt svar. Även om jag är docent i ämnet har jag inget patent på vad som är rätt eller fel. Det är du som arbetar i vården som är experten, det är du som sitter på de kliniskt viktiga nycklarna. Etikronder På Akademiska sjukhuset har man infört så kallade etikronder. Tanken är att läkare och sjuksköterskor identifierar ett patientfall som de upplever som etiskt problematiskt. Fallet presenteras för andra kollegor, i andra discipliner, så att de kan följa händelsekedjan. Med sina olika perspektiv och erfarenheter ska man kunna se var någonstans man kunde ha handlat annorlunda. Genom att lyssna på varandra kan man få fler moraliska infallsvinklar på hur man ska kunna bearbeta ett visst fall. Etikronderna leder till reflektion och eftertanke. Behandling av barn Barn är en diskriminerad grupp eftersom vi inte har lika goda vetenskapliga underlag kring dem. Därför vill vi se om vi kan lära oss något genom att titta på vilka förväntningar blivande föräldrar har. Hur gör vårdpersonalen när de tar hand om barn? Vi tror att det finns en praxis i sättet man har när man gör föräldrar och barn delaktiga i ett beslut. Tanken är att vi ska lära oss något om deras förmåga att kommunicera med barn. Ur denna kunskap tänker vi också arbeta fram tre webbaserade lärande program för läkare, sjuksköterskor, studenter och föräldrar. Alina Rodriguez-Claezon, Uppsala universitet. Varför studera förväntningar i relation till etisk praxis? Alina Rodriguez-Claezon, fil. dr i psykologi vid Uppsala universitet, berättade att tidigare studier har baserat sig på ett retrospektivt syn- 10

12 sätt man har kommit in när någonting redan har inträffat. Då vet man hur det gått och resultatet präglas av själva utfallet. De flesta studier har dessutom gjorts på vuxna, inte på barn. De här problemen vill vi komma åt i vårt projekt. Varför inte titta framåt i tiden? Då kan man verkligen se alla detaljer. Därför valde vi att studera gravida föräldrar. Homogen grupp Blivande föräldrar är medvetna om hälsoriskerna, de oroar sig och hoppas att barnet är friskt. De har regelbunden kontakt med vården och alla genomgår samma sak. Vi kommer in på ett naturligt sätt när vi frågar dem om deras förväntningar. Projektet har som mål att definiera etisk praxis i sina beståndsdelar. Vi vill komma åt olika situationer var det något som patienten kände obehag inför vad var det som hände? Vi vill titta på fyra situationer: 1. Kommunikationen mellan läkare och den blivande föräldern, hur man ger och tar emot information 2. Beslutsfattandet vilka möjligheter har föräldern att fatta vissa beslut 3. Autonomi självbestämmande 4. Informerat samtycke hur vill man tillåta barn att delta i forskning? Framåtblickande Materialet består av 435 gravida kvinnor (49% förstföderskor) och 427 blivande fäder vid Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Föräldrarna rekryterades vid den rutinmässiga ultraljudskontrollen. De fick besvara en enkät om vilka attityder de hade till forskning, om de var villiga att låta barnet delta i forskning o.s.v. Vi intresserade oss också lite extra för kvinnor med en högriskgraviditet, d.v.s. med en medicinsk komplikation. Det blev sammanlagt 125 kvinnor. Vår slutsats så här långt är att merparten av de blivande mödrarna är mycket villiga att låta barnen delta i forskning. Ju högre utbildning de har desto mer positiva är de. De som vet att deras barn eller de själva löper större risk är mer villiga att låta barnet delta i en forskningsprocess. Barnen deltar En svaghet med studien är dock att det fortfarande är en hypotetisk situation, vi saknar föräldrar som genomgått någon medicinsk behandling. Därför har vi studie II, där vi studerar etisk praxis i verkligheten i två olika situationer. Vi ska göra det ur läkarens, föräldrarnas och barnets perspektiv. Situationerna är rutinmässig behandling av ljumskbråck och flickor med för tidig pubertet. Också här arbetar vi framåt i tiden. Föräldrarna får en enkät 11

13 tillsammans med kallelsen till doktorn. Vi vill också objektivt studera de inblandades beteenden och det gör vi genom videoinspelningar. Slutligen ber vi om en rapport från läkare, föräldrar och barn om deras upplevelser. Det ger oss möjlighet att studera blivande föräldrars förväntningar med de här föräldragruppernas förväntningar och titta på hur det har gått och se vilka beteenden som är viktiga för etisk praxis. Styrkor med den här studien är att barnet deltar och att vi får möjlighet att jämföra förväntningar med beteenden. 12

14 Barn och föräldrar på sjukhus behov och deltagande i beslut Inger Hallström, barnsjuksköterska, klinisk lektor vid Lunds universitet och Vårdalinstitutet i Lund Inger Hallström började med en kort tillbakablick. Hon berättade om barnläkaren George Armstrong, som verkade i London på 1750-talet. Han var en av de första som behandlade barn som barn och inte som små vuxna. Han ansåg att sjuka barn skulle vårdas av sina föräldrar, eftersom de kände sina barn bäst. Detta synsätt If you take away präglade verksamheten i de första barnsjukhusen. a sick child from its Mödrar tilläts och uppmanades att vara med på parents, you break sjukhuset. its heart immediatly. I början av 1900-talet ändrades denna inställning drastiskt och nu var det renlighet, stränga GEORGE ARMSTRONG rutiner och mycket liten kontakt med yttervärlden som gällde. Detta system varade långt in i våra dagar och många barn och föräldrar for ganska illa. Det var experternas behov och deras åsikt om vad som var bäst för barnen man utgick ifrån. Idag är det rutin i västvärlden att föräldrar är med sina barn på sjukhuset. Barn är stora konsumenter av sjukvård men de tillfrågas sällan om vilka behov de har och vad de tycker om den behandling de blir utsatta för. De blir oftast företrädda av sina föräldrar, som inte alltid har så lätt att sätta sig in i barnens situation. Vad är ett behov? Vi säger att vi ska utgå från patienternas behov. Men vad är ett behov? Detta ville vi ta reda på. Den finske filosofen von Wright definierar behov som en varelse behöver sådant som det är illa för den att undvara och vår studie utgick från den definitionen. Vi samlade in materialet så nära barnets och föräldrarnas verklighet som möjligt. Frågar man barn eller föräldrar vilka behov de har, har de ofta svårt att svara, eftersom alla som behöver hälso- och sjukvård befinner sig i beroendeställning. För att få en uppfattning om dessa behov följde man 24 barn med föräldrar under nio veckor från det att de kom till sjukhuset tills barnen gick hem igen. Barnen var mellan fem månader och arton år, somliga kom in akut, en del var planerade inläggningar, andra var dagtidsbehandlingar. Vi försökte vara så osynliga som möjligt. Efter varje tillfälle gick vi ut och skrev ned våra observationer. Vad har hänt? Vad har sagts? Vem gjorde vad? 13

15 FOTO: JOHAN FRÄMST Detta resulterade i 500 sidor fältanteckningar. Vi strök alla värderingar men letade efter begrepp och uttalanden som stod för ett behov hos barnen och hos föräldrarna. Barns behov Det visade sig att barn hade helt olika behov beroende på om situationen uppfattades som hotfull eller inte. Detta uppfattades också olika från barn till barn. I icke hotfulla situationer hade de behov av aktivitet och sysselsättning, de ville röra på sig och utforska sin omgivning. De behövde få information om vad som hände runt omkring. De ville vara med och påverka sin situation. När de hade varit duktiga ville de att man skulle säga det. Naturligtvis behövde de få sina fysiska behov tillgodosedda och de behövde få vila när de inte orkade mer. Däremot var behoven helt andra i situationer som barnen själva uppfattade som hotfulla: att vara nära sina föräldrar, att ha kontroll över situationen, att ha det välkända nära, att få reda på att det här tar slut, jag kommer hem igen. Ett annat behov som också var tydligt var att de ville bli behandlade med respekt. Det är ingen idé att börja informera eller fråga hur barnet vill ha det i situationer som barnen upplever som hotfulla. Då är det redan för sent. Informationen och kommunikationen skulle ha kommit mycket tidigare. Detta är viktigt och det bör vi ta till oss, menar Inger Hallström. Vad behöver föräldrar? Det absolut övergripande behovet hos föräldrarna var att kunna känna trygghet. Den fick man på olika sätt: genom känslan av att man befann sig i en fungerande organisation, att personalen var kompetent och att man kunde vara nära sina barn. Kände föräldrarna sig trygga förmedlade de den känslan till sina barn. Kommunikationen mellan föräldrar och personal var viktig. Föräldrarna ville känna att deras information om barnet efterfrågades och togs tillvara, att de var en del av teamet runt barnet och att de respekterades. Även här fanns behov av kontroll över barnets tillstånd, personalens kompetens, vad som skulle hända. De förberedde sig noga inför allt som skulle hända. De kände förväntningar, både från sig själva, från barnen, den andra 14

16 partnern och från personalen, att de kunde ta hand om sitt sjuka barn. De undvek att säga något som kunde tolkas som kritik. De behövde träffa andra föräldrar som var i samma situation. Vi frågade föräldrarna hur de fick sina behov tillfredsställda. Vissa var mest tysta och ville inte vara till besvär, de väntade tills någon såg vad de behövde. De använder så fina ord, de tror att man förstår mer än vad man gör. Man känner sig överkörd på sjukhus. Andra försökte vara så trevliga som möjligt och skapa en god relation till personalen. En annan grupp visste precis hur de ville ha det och informerade personalen om detta. Behovet att få delta i beslut var lika viktigt för både barn och föräldrar. Personalens attityd Inger Hallström påpekade hur mycket personalens attityd påverkar om föräldrarna vågar uttala sina önskemål och värderingar eller ej. Den viktigaste faktorn, som påverkade om föräldrarna deltog i beslut eller inte, var hur tydligt föräldrarna uttryckte att de ville delta och ha sina åsikter framförda. En annan var hur känslig personalen var att uppfatta vad föräldrarna sade eller inte sade. Man kan ju fråga sig om situationer där vi uppfattade att barn och föräldrar inte deltagit i beslut är det situationer där personal följer rutiner och riktlinjer mer än man försöker individualisera vården? Eller involverar vissa av oss barn och föräldrar rutinmässigt i beslut? Inger Hallström frågade tills sist vad vårdpersonalen kan ha för nytta av denna kunskap. Jag fick bland annat det här svaret: När man arbetar med barn och föräldrar varje dag, får man en känsla för hur man tror att de har det. Men det är inget vi pratar om, vi vet inte om kollegorna känner likadant. Nu har ni satt ord på det vi intuitivt har känt. Det man har ord för kan man prata om och diskutera. Hur väl samarbetet mellan barn-föräldrar-personal fungerar beror i första hand på personalen. Det är vi som har makten, kunskapen och en position som gör att vi kan få en förändring till stånd. 15

17 Livets slut Hemmets betydelse som den sista vårdplatsen etik i hemmets och institutionens livssfär Förhandsdirektiv för vård i livets slutskede. Etiska, juridiska och psykologiska aspekter 16

18 Hemmets betydelse som den sista vårdplatsen etik i hemmets och institutionens livssfär Docent Britt-Marie Ternestedt, professor Lennart Nordenfelt, professor Göran Lantz och doktorand Ingrid Hellström Att bli beroende av andra, att leva nära döden hur påverkas man av det i vår västerländska kultur? Vilken innebörd får begrepp som valfrihet, självbestämmande, meningsfull vardag, som ofta används i olika styrdokument? Hur tar de sig uttryck på mikronivå, i mötet mellan äldre/närstående/vårdpersonal? Detta är kärnan i forskningsprojektet som docent Britt-Marie Ternestedt vid Ersta Sköndal högskola och hennes forskarkollegor bedriver. Inom vårt forskningsfält, vård i livets slutskede, är risken hundraprocentig. Vi kommer alla att dö. De flesta av oss kommer att bli gamla, vi kommer att dö den långsamma döden och vi kommer att bli beroende av andras omsorg. Vilka vårdformer kommer vi att ha att välja mellan? Britt-Marie Ternestedt inledde med en kort summering av projektet. Vad är viktiga värden under åldrandet och nära livets slut? Vad beskriver äldre som viktiga beståndsdelar i ett meningsfullt liv? Vilka värderingar har samhället när det gäller åldrandet, värdighet och självbestämmande? Vad sker i samspelet mellan personer på det enskilda boendet? Vilka etiska frågeställningar rymmer vården och omsorgen om äldre? Vi har fokuserat på ett antal nyckelbegrepp: självbestämmande, värdighet, livskvalitet, hemmet och meningsfull vardag. De är begrepp som man knappast tänker på förrän man blir av med något eller några av dem. Fyra delstudier Forskningsprojektet är i sin tur indelat i fyra delstudier: en filosofisk/etisk begreppsanalys och tre studier där man följer 80 äldre över tid (1 1,5 år) för att förstå mer om deras vardag. Detta studeras ur tre aspekter: inom olika boendeformer (hemmet, sjukhem, serviceboende m.m.), äldre med annan kulturell/ religiös bakgrund samt vård i hemmet vid nyupptäckt demenssjukdom. Vi vill fånga hur äldre beskriver sin vardag och vad livskvalitet innebär för dem. Vi gör det genom intervjuer och observationer på plats. Vi försöker se det både ur de äldres och närståendes perspektiv, men vi studerar också vilka normer och ideal som styr personalens handlingar i olika boendeformer. Så här långt kan vi se att de gamla och personalen tycks bo och verka i helt skilda världar med få möjligheter till möten. Man har så olika tidsperspektiv. 17

19 Genom studien löper också det arkitektoniska perspektivet som en röd tråd. Vad betyder miljön, atmosfären och stämningen för upplevelsen av värdighet eller meningsfullhet? Vård i hemmet av personer med demenssjukdom Ingrid Hellström är doktorand vid Tema Äldre och åldrande vid Linköpings universitet och ingår i forskargruppen. I sin framställning lät hon enskilda individer komma till tals. Dementa har ofta haft en begränsad roll i andra undersökningar. Man har inte frågat dem utan hämtat kunskap från närstående och genom observation. Därför försöker vi rikta oss direkt till den demenssjuke i vår studie. Det skulle vara etiskt fel att utesluta dem. Borta bra med hemma bäst Över hälften av alla dementa vårdas hemma av någon närstående. Att kunna bo hemma är en symbol för ett självständigt liv. Vi följer 20 personer med diagnostiserad demenssjukdom, som alla bodde hemma vid starten av studien, och deras make/maka. Alla har frivilligt valt att vara med. Alla intervjuas var sjätte månad under sammanlagt arton månader. Man är alltid två som intervjuar, den ene talar med den anhörige, den andra med den demente. Frågorna är de samma. Vi pratar om vad hemmet betyder för dem, vad som är viktigt i livet, vad självbestämmande står för, vad de har fått lämna ifrån sig och om begreppet värdighet. Efteråt pratar vi alla fyra över en kopp kaffe. Vi fotograferar också delar av hemmet som kan illustrera hur de intervjuade har det. Sakerna i hemmet säger mycket om personerna. De står som symboler för den man en gång har varit. Värdighet är ett abstrakt begrepp som kan vara svårt att prata om. Ingrid Hellström läste upp några anonyma svar som väckte starka känslor i publiken. Hon berättade bl.a. om maken till den kvinna som arbetat som husmor i hela sitt liv. Han sitter numera med i köket när hon bakar och låter henne säga alla momenten högt till honom. Då kan han följa med och se att hon ingenting glömmer. Då sitter jag jämter och tittar på och hjälper henne. Det är ju lätt att glömma. Javisst, det är lätt att glömma för vem som helst. Jag tittar i ugnen och säger till det när det är färdigt. På det viset hjälps vi åt. Han gör några moment men tar inte över. På det viset hjälper han henne att behålla sin värdighet. Vad är det i hemmet som är betydelsefullt? Ingrid Hellström läste upp ett typiskt svar: 18

20 FOTO: BIRGITTA WAHLBERG Lennart Nordenfelt, Britt-Marie Ternestedt och Ingrid Hellström. Ja, det betyder väl allt höll jag på att säga. Att man kan bo hemma och ha sin äkta hälft här och att vi kan vara tillsammans. Det är väl det som är viktigast nu på ålderns höst. Det är man tacksam för varje dag som går. När intervjustudien började bodde alla hemma. Nu har vi dock följt ett par där mannen flyttat till ett särskilt boende. Jag frågade honom hur han tyckte det kändes att flytta in där. Ja, det är bara en person som fattas. Hon kommer ibland när hon har tid. I det här fallet hade deras gemensamma hem försvunnit eftersom hustrun bytt bostad. Relationen till den anhörige är väldigt viktig. Här handlar det om livslånga äktenskap. Ingrid Hellström visade även några fotografier som hon tagit. Vi fotograferar detaljer från hemmet som kan illustrera hur de intervjuade har det omkring sig. Tingen säger mycket om personerna, de står som symboler för vad man en gång har varit. Värdighet som begrepp Professor Lennart Nordenfelt, Tema Hälsa och Samhälle vid Linköpings universitet, är en av flera som funderar kring begreppen livskvalitet, autonomi, värdighet och den meningsfulla vardagen. Han berättade att de två första begreppen har det forskats mycket om. Livskvalitet har även blivit ett medicinskt fält. Men med begreppet värdighet är det annorlunda. Det har en lång historia och har kommit att uppmärksammas i vissa policydokument. Exempelvis står det i Hälso- och sjukvårdslagen från : Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. 19

21 Här finns en tendens till att uppmärksamma värdigheten, men den är fortfarande väldigt lite studerad. Lennart Nordenfelt berättade också att han parallellt med det här projektet deltar i ett EU-finansierat projekt som heter Dignity of Older Europeans. I den här studien har vi utmejslat några begrepp som vi tänker studera: Människovärde det vi alla accepterar existensen av. Att det är ett värde som är lika för alla, så länge vi lever. Meritvärdighet den värdighet som ligger i att vi har ett ämbete. Vi har det av olika slag och i olika grader och grundar för vissa rättigheter. Detta är något som kan komma och gå. Den moraliska resningens värdighet som vi har när vi utför moraliska handlingar. Särskilt östfilosofer lyfter fram detta, den moraliska resningen som grund för självrespekt. Här varierar graden mellan olika människor och den kan också komma och gå. Den personliga identitetens värdighet kan vara den svåraste att upptäcka men är kanske den mest intressanta. Den har mycket med ens självbild att göra. Den är baserad på att vi har integritet, autonomi och att vi har en tillhörighet. Den kan berövas oss, både av oss själva och andra människor. Det kan ske på olika sätt, även i vården. Den kan berövas oss genom händelser och olika processer, genom sjukdom, åldrande. Den kan vara en värdighet som byggs upp under livet men som också kan komma och gå under livet. Dessa värdigheter markerar en position på en värdeskala. Typiskt är att de grundar för rättigheter, men den personliga identitetens värdighet innebär rättigheten att få vara sig själv. Ordet respekt gäller för alla ovanstående värdigheter. Antingen i form vissa rättigheter eller att man blir vördnadsfullt bemött. Det har framkommit i det empiriska material som vi studerat att just kring den sistnämnda värdigheten finns det fortfarande mycket att göra. Jag hoppas att den här analysen kan ge viss hjälp på vägen. Begreppet hem Professor Göran Lantz, Ersta vårdetiska institut, höll sig till hemmet som begrepp. Hemmet och sjukhuset är olika arenor med olika regler och värden. Vård ges också i boendeformer som varken är hem eller institution, t.ex. sjukhem, särskilda boenden, gruppboende. Vilka värden från hemmet kan vi bära över dit? Begreppet hem och familj är mycket mer känslomässigt laddat än bostad och hushåll. Hemmet har både en praktisk funktion och står för social gemenskap. Varje hem är en bostad, men inte tvärtom. Vad ska uppfyllas för att något ska kallas ett hem? Dels ska den ha en praktisk funktion, dels ska man identifiera boendet som sitt hem. Man känner sig hemma. 20

22 Göran Lantz gjorde en utvikning som handlade om vår människosyn. Jag kan reduceras till en kropp eller till jag som subjekt. Men däremellan finns också jag som person, den bild som andra har av mig. Jag som person har en diffus gräns till omgivningen, d.v.s. jag kan även införliva tingen omkring mig. De här glasögonen är en del av min person. Den största utsträckningen av oss är vårt hem. Där finns det som speglar våra intressen, smak o.s.v. Människan har egentligen tre hem. Det första är barndomshemmet som vi präglas av, det andra skapar vi själva och det tredje och sista är där vi slutar våra dagar ofta beroende av att andra sköter om oss. Vilket av dessa hem är mest betydelsefullt? Vilket hem vill vi spegla i det sista hemmet? Tre sfärer Göran Lantz nämnde tre sfärer som omger varje människa: Intimsfären, min kropp och mina närmaste attribut Livssfären, den som jag sätter min prägel på, exempelvis hemmet. Identifikationssfären kan vara hur stor som helst, t.ex. min hembygd. Den första och den tredje har vi av oss själva, men den andra förändrar sig med oss. Hur vi äger de här sakerna har inte så stor betydelse. Men tingen i hemmet blir en del av oss och speglar oss själva. Därför är det mycket ansvarsfullt att arbeta i ett hem, då går man i en annan människas livssfär. Det kräver lyhördhet, respekt och omtanke. 21

23 Förhandsdirektiv för vård i livets slutskede. Etiska, juridiska och psykologiska aspekter Doktorand Linus Broström, Lunds universitet Linus Broström är doktorand vid Enheten för medicinsk etik, Lunds universitet. Projektet, som professor Göran Hermerén är huvudansvarig för, är ännu på planeringsstadiet, men redan nu finns mycket att säga om den etiska problematiken kring projektets tema. Vad är det vi behöver fatta beslut om i livets slutskede? Ska livsuppehållande behandling påbörjas eller avslutas? Ska smärtbehandling sättas in? Var och med vilka personer vill patienten avsluta sitt liv? Vilka närstående ska underrättas? Ska sjukhuskyrkans tjänster användas? Det finns en rad frågor att ta beslut om. Linus Broström hänvisade till Hälso- och sjukvårdslagen där lagen kräver informerat samtycke i beslut rörande behandlingar. Men många patienter kan inte delta i dessa beslut av olika skäl: demens, medvetslöshet, smärtpåverkan o.s.v. Vem är det då som ska fatta besluten? Vi saknar fortfarande rättslig reglering i Sverige på det här området. Bland annat saknas bestämmelser om vilken relevans tidigare önskemål från patienten bör ha. Förhandsdirektiv Det finns flera möjliga lösningar på problemet och i studien fokuserar man på den där patienten upprättar ett s.k. förhandsdirektiv, medan hon ännu kan ta ställning till och tala om hur hon vill ha sin framtida vård. I Sverige har den här lösningen framför allt diskuterats som ett s.k. livstestamente. Här tar man bara ställning till frågan om livsuppehållande behandling. Men och detta är viktigt det finns andra typer av förhands- eller vårddirektiv. Det kan vara muntligt istället för skriftligt, det kan utse en ställföreträdande beslutsfattare och det kan redovisa allmänna värderingar, inte bara vårdbeslut. Det kan också innehålla andra önskemål, som exempelvis smärtlindring, var man vill vårdas i livets slutskede, hur miljön ska se ut, om man vill vara ifred eller ej, o.s.v. Linus Broström ställde följande tre etiska frågor: Bör möjligheten att upprätta förhandsdirektiv erbjudas? Under vilka omständigheter bör upprättade förhandsdirektiv respekteras? Bör upprättandet av förhandsdirektiv uppmuntras? 22

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra veckan i korthet Tillbakablick med fokus på distinktionen mellan aktiv och passiv Problematisering

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE

Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE Varför sitter ni där och jag står här? Människor efterfrågar ökat ansvar och handlingsfrihet, vilket också ställer nya krav på människors

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011 Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer