Perspektiv på handledarutbildning i socialt arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Perspektiv på handledarutbildning i socialt arbete"

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Masteruppsats 15 hp Vårterminen 2012 Perspektiv på handledarutbildning i socialt arbete En analys av litteraturlistor vid tre svenska lärosäten Perspective on education of supervisors in social work An analysis of course literature at three universities in Sweden Handledare Björn Blom Författare Carina Scheid

2 Abstract Handledarutbildning i psykosocialt/socialt arbete på avancerad nivå, 45 hp, bedrivs vid tre universitet i Sverige. Syftet med studien är att utifrån litteraturlistor vid dessa utbildningar undersöka handledarutbildningarnas teoretiska orientering. Studien är en jämförande undersökning utifrån en liknande studie gjord av Tine Egelund Förutom den teoretiska orienteringen är det även av intresse att undersöka på vilket sätt klienters livsbetingelser problematiseras i litteraturen, utifrån att handledarutbildningen ses som en utbildning på avancerad nivå i socialt arbete. I studien ges även exempel på en klientorienterad begrepps och förklaringsmodell som utvecklats utifrån aktiva socialarbetares kunskaper. Analysen visar att viss förändring i kurslitteraturens teoretiska orientering skett, i form av att språksystemiska, empowerment och lösningsfokuserade modeller presenteras. Det handlar delvis om förskjutningar inom det psykologiska fältet. I likhet med Egelunds studie dominerar fortfarande teoretiska förebilder, tekniker och modeller i litteraturen inspirerade från det psykoterapeutiska området. Litteratur som behandlar klienters livsvärld lyser i stort fortfarande med sin frånvaro. Sökord: Handledning, Handledarutbildning, Psykosocialt arbete, Socialt arbete, KAIMeR 2

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING BAKGRUND HANDLEDNINGSINRIKTNING HANDLEDNINGENS HISTORIK OCH TRADITION SOCIONOMUTBILDNINGENS EXAMENSORDNING INNEHÅLLET I SOCIONOMUTBILDNINGEN LITTERATUR OCH FORSKNINGSÖVERSIKT HANDLEDNING I PSYKOSOCIALT ARBETE ETT LITE BEFORSKAT OMRÅDE FORSKNING OM PSYKOSOCIAL HANDLEDNING I NORDEN TEORI PROFESSIONALISERING Professions- och organisationsteori inom människovårdande organisationer Socionomers professionella projekt Kunskapskällor i socialt arbete KAIMER EN TEORI I SOCIALT ARBETE Kontexter Aktörer Insatser Mekanismer Resultat HUSET SOCIALT ARBETE SAMMANTAGET METOD URVAL TEMATISERING Vilken karaktär har de angivna publikationerna? Vilka teoretiska referensramar bekänner sig författarna till? Vilka kunskapsinriktningar dominerar i litteraturvalet? BEARBETNING TILLFÖRLITLIGHET Verifiering Generaliserbarhet REFLEKTIONER RESULTAT OCH ANALYS VILKEN KARAKTÄR HAR DE ANGIVNA PUBLIKATIONERNA? Sammanfattning av Egelunds analys Mitt resultat Analys VILKA ÄMNEN BEHANDLAR LITTERATUREN? Sammanfattning av Egelunds analys Mitt resultat Analys VILKA TEORETISKA REFERENSRAMAR BEKÄNNER SIG FÖRFATTARNA TILL? Sammanfattning av Egelunds analys Mitt resultat Analys VILKA KUNSKAPSINRIKTNINGAR DOMINERAR I LITTERATURVALET? Sammanfattning av Egelunds analys Mitt resultat

4 6.4.3 Analys LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN EGELUNDS OCH MIN STUDIE Litteraturen Policy dokument DISKUSSION TEORIER I HANDLEDARUTBILDNING PROFESSIONEN KUNSKAP I SOCIALT ARBETE REFERENSLISTA BILAGA BILAGA

5 1 INLEDNING Jag har under drygt tio år bland annat arbetat med att utbilda yrkesverksamma socialarbetare i att handleda studenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning inom ramen för socionomprogrammet. Över tid har jag mött ett ansenligt antal kursdeltagare och i det sammanhanget brukar jag ställa frågan om de själva erhållit handledning i sin yrkesutövning. När jag därefter ställer följdfrågan om vilken typ av handledning de brukar ta del av, blir svaret vanligtvis processhandledning med tonvikt på arbetsgruppens och den enskildes process i förhållande till de klienter som för tillfället är aktuella inom verksamheten. Jag får också den uppfattningen att de handledare som kontrakteras för uppdraget att handleda inom professionen vanligtvis är socionomer, psykologer, beteendevetare och psykoterapeuter, vissa med någon form av handledarutbildning. Min tolkning är, utifrån dessa samtal, att handledningen har stor betydelse för personalens välbefinnande i bemärkelsen att de i handledning ges möjligheter att presentera och bearbeta konflikter och problem de känner sig överväldigade av. För att utveckla och fördjupa mina kunskaper i handledning har jag vid Stockholms universitet under tiden ht 2008 till och med ht 2009 utbildat mig till handledare i psykosocialt arbete. Ett krav inom utbildningen innefattade att jag handledde i 50 timmar, i mitt fall en arbetsgrupp inom socialtjänsten varannan vecka. I utbildningen ingick att vid varje handledningstillfälle skriva ett processreferat som blev föremål för bearbetning och analys i samband med utbildningssammankomsterna varannan vecka. Frågeställningarna i processreferaten, som jag skulle förhålla mig till, hade fokus på psykologiska processer och termer, såsom parallella processer, grupprocesser, överföringar, motöverföringar, projektioner, etcetera. Detta inverkade i stor utsträckning på mitt sätt att handleda och därmed också på förutsättningarna för handledningen. Bearbetning av referaten bidrog förvisso till nya tankesätt och strategier som för mig, och förhoppningsvis också för gruppen, var värdefulla och i det avseendet kan uppgiften knappas överskattas. Men det bidrog också till att handledningen psykologiserade och personliggjorde problemområden hos gruppdeltagarna när det kunde innefatta problematiska situationer som var relaterade till organisationens villkor och krav, klienters livsvillkor och en föränderlig samhällelig kontext där socialt arbete ingår. På uppdrag av Centrum för utvärdering av socialt arbete (Cus) granskade Tine Egelund för ett tiotal år sedan handledarutbildningarna i psykosocialt arbete vid universiteten i Göteborg, Umeå och Sköndal i Stockholm (Egelund, 1999). Vid den tiden var dessa de enda handledarutbildningarna på universitetsnivå som fanns att tillgå i Sverige (Åberg, 2009). Syftet med undersökningen var att analysera utbildningarna utifrån innehåll, form och teoretiska förankring. Egelund framförde en del kritik mot utbildningarnas innehåll och menade att de dominerande inslagen i utbildningarna främst inspirerades av teorier, begrepp och tekniker som var sprungna ur psykoterapeutisk tradition. I dessa utbildningar, menar Egelund, presenteras en världsbild av socialt arbete med tyngdpunkt på psykoterapi som inte fullt ut fångar det sociala arbetets komplexitet. Författaren menar att utbildningen bidrar till att socialisera de studerande till en dekontextualiserad, terapeutiskt inspirerad, professionell handledningsmodell, som uppfattas som universellt användbar tvärs igenom det sociala arbetets komplexitet och sammansatthet. Egelund ställer sig frågan hur väl de handledningsmodeller som förmedlas i handledarutbildningar, är anpassade till det sociala arbete som utförs i spänningsfältet mellan makro-, meso- och mikronivå i det vardagliga arbetet. 5

6 Författaren menar vidare att de handledningsmodeller som genomsyrar utbildningen presenteras utan reflektion över hur värdefulla sådana erfarenheter är för det sociala arbetets praktik. Risken finns, enligt Egelund, att handledningsmodeller som lägger alltför stor vikt vid psykologiska aspekter tillskrivs ett större värde än att i handledning arbeta med frågor som behandlar förhållanden som fattigdom och annan utsatthet. Egelund förespråkar ett eklektiskt arbetssätt där socialarbetare ses som kompetenta personer med lust att lära och utveckla sig, och där det är av vikt att tillvarata deras styrkor och resurser. Att komma till rätta med blockeringar och tillkortakommanden är naturligtvis viktigt, men den ensidiga betoningen på personliga konflikter i merparten av handledningslitteraturen, menar Egelund, manar till eftertanke. Min tolkning är att Egelunds slutsats i huvudsak består av att handledarutbildningarnas teorier, begrepp och tekniker inte fullt ut har den giltighet den borde ha i ljuset av de specifika klientgrupper, sociala problem, socialpolitiska och organisatoriska sammanhang där handledning av yrkesverksamma socialarbetare i praktiken försiggår. Egelund förespråkar en omorientering av handledarutbildningarna så att dessa kompletteras med andra perspektiv och empiriska forskningsresultat. Jag finner sålunda en poäng i Egelunds kritik men vill dock, som tidigare nämnt, betona att jag upplevt handledarutbildningen som värdefull, givande och användbar då den bidragit till att utveckla och fördjupa mina kunskaper om teorier och metoder utifrån såväl psykodynamiskt som systemiskt förhållningssätt. Det är nu drygt tio år sedan Egelund presenterade sin undersökning och jag vill undersöka om handledarutbildningarnas omorienterat sig mot bakgrund av hennes undersökning. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att, utifrån litteraturlistor, undersöka handledarutbildningars teoretiska orientering vid tre lärosäten i Sverige. Syftet preciseras i tre frågeställningar: 1. Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre lärosätena? 2. Vilka likheter och skillnader finns mellan Egelunds och min studie? 3. På vilket sätt diskuteras klienters/brukares livsbetingelser (den sociala kontexten) i litteraturen? Frågeställning 1 besvaras under rubriken Resultat och analys. Även fråga 2 besvaras under rubriken Resultat och analys. Den tredje frågeställningen besvaras i avsnittet Diskussion. 2 BAKGRUND I socialt arbete, bedrivs handledning av tradition av att man reflekterar, skapar och utvecklar sin professionella hållning. Att hantera osäkerhet och tvetydighet är inbakat i själva kärnan i socialt arbete då man arbetar med sociala problem och människors vardagsproblem av olika dignitet och karaktär. Det är ett grundläggande predikament att använda sig av olika sätt att förhålla sig till sociala fenomen beroende på vilket sammanhang man befinner sig i (Eräsaari i Karvinen, 2003). Idag är handledning och andra reflekterande forum för att stimulera enskilda och grupper till reflektion och lärande allt viktigare för organisationer som har till uppgift att arbeta med mänskligt förändringsarbete (Hawkins & Shoet, 2008; Karvinen, 2003). 2.1 Handledningsinriktning Akademikerförbundet Svenska Socionomers Riksförbund (SSR, 2005) har under lång tid drivit frågan att yrkesverksamma socionomer i sin yrkesutövning ska ha rätt till handledning som en nödvändig och integrerad del av det professionella arbetet. Handledningen ska enligt 6

7 SSR syfta till att bibehålla och höja de handleddas kompetens och för detta krävs att den som utövar handledning har speciella kvalifikationer. De kriterier som bör vara uppfyllda för att tala om allsidig handledning och som syftar till att utveckla och vidmakthålla professionalismen är, enligt Akademikerförbundet SSR: Val av handledare. Gruppen ska ges möjlighet att utifrån sitt behov välja handledare som man tror man kan samarbeta med. Kontrakt. Man enas gemensamt om handledningens mål, innehåll, hur handledningen ska gå till, vilka som ska delta, sekretessfrågor, tidsaspekter och utvärderingsförfarande. Kontinuitet. Handledningen ska vara kontinuerlig med reservation att handledaren bör bytas ut när gruppen och handledaren nått en punkt då likheterna mellan dem blivit för stora, dvs när det ovanliga har blivit alltför vanligt och förutsägbart. I alla interpersonella hjälprocesser behöver den som söker hjälpen konfronteras med obekanta idéer och bilder för att förändring ska uppnås. Handledarens ansvar. Samtliga gruppdeltagares kompetens ska tillvaratas och stimuleras så att handledningsgruppens samlade kompetens utvecklas och stärks. Handledaren har också ansvar för att handledningen sker på ett för klienten etiskt tillfredställande sätt. Handledaren har däremot inte ansvar för utförandet av enskilda arbetsuppgifter. Handledaren ska vara fristående. Handledaren ska inte ha andra funktioner gentemot de handledda eller i organisationen. Handledningen ska vara godkänd av verksamhetsledningen (Akademikerförbundet SSR, 2005, s 4). SSR klargör vidare i sin policyskrift vad handledning i socialt arbete innebär genom att lyfta fyra begrepp som viktiga funktioner hos handledare. Jag gör nedan en kort sammanfattning dessa: Identifikationsfunktionen: Genom att vara inkännande, lyhörd med resurser att härbärgera ångest, aggressivitet och andra känslor av olust kan man vara en modell för hur arbetet kan utföras. Genom att stå ut med att bli ifrågasatt och vara föremål för projektioner kan man visa på sätt att hantera konfliktsituationer. Stimulansfunktionen: Att man tillsammans med handledaren finner nya utvägar och oprövade förhållningssätt som man vid nästa tillfälle kan utvärdera och analysera. Handledningen får vara ett forum till att vända ett meningslöst ältande av problem till en positiv möjlighet. Containerfunktionen: Handledaren arbetar med den handledde parallellt med alla de svårburna känslor som den handledde överösts med vilket innebär att det är lättare att stå ut med dessa känslor. Man har alltså som handledd befriat sig från det som är känslomässigt betungande, vilket eliminerar risken att överidentifiera sig eller ta helt avstånd från klienten. Ventilfunktionen: Handledning får vara ett forum för avlastning när socionomer upplever vanmakt, olust, rädsla och ilska. Man kan under tillåtna former få vräka ur sig och därmed lätta på trycket. Grupphandledningens funktion bör därutöver förstärka teamkänsla, utveckla arbetsgruppens samlade kompetens men också att gruppen i sig kan utgöra ett stöd för att utveckla och vidmakthålla yrkesrollen. 2.2 Handledningens historik och tradition Handledning i socialt arbete har en lång tradition som kan härledas till slutet av 1800-talet. Begreppet handledning används i en rad olika sammanhang, vilket också naturligtvis ger begreppet olika innebörd. Vid en kort historisk tillbakablick kan man konstatera att handledning var den första grundläggande utbildningsmetoden i socialt arbete, då erfarna frivilligt handledde mindre erfarna medarbetare (Ahnér, 2001; Egidius, 2008; Killén, 2007; Melin Emilsson, 2004). Man hade alltså en äldre och erfaren kollega som instruerade i arbetet. Handledningen gavs individuellt och återkom på regelbundna arbetstider. I Sverige benämns det ibland som Supervisionsmodellen och bygger på en mästar-lärling tradition. Modellen har alltså sitt ursprung i en hantverkstradition (Ahnér, 2001), något som innefattar 7

8 både kunskap och socialisering. Man kan också urskilja andra handledningstraditioner som exempelvis terapitraditionen som har sin utgångspunkt i psykologisk praxis, där terapeutens fokus är behandling och formen kan vara ett samtal som definieras som handledning (Gordan, 1998; Tveiten, 2003 ). Terapitraditionen är således intimt förknippad med utbildning av psykoterapeuter där insiktsskapande och parallella processerna betonas. I denna tradition betonas den pågående processen mellan handledare och handledd. Målsättningen med handledning i psykoterapitraditionen är att den handledde skall integrera sina teoretiska och praktiska kunskaper så att han/hon kan använda dem när han/hon bedriver psykoterapi, alltså professionaliseras till psykoterapeut (Gordan, 1998, s 21). Konsultation i socialt arbete är en senare företeelse sprungen ur att socialarbetare själva kände behov av att anlita någon form av expert för att hantera olika svårigheter inom yrket, exempelvis kan nämnas planerade behandlingsprogram för patienter inom psykiatrin som hade sviter i samband med andra världskriget. Konsulten kommer utifrån och besitter den kunskap som efterfrågas. Konsultationshandledning har under senare år utvecklats i många olika former och anlitas i hög grad till olika behov vid olika arbetsplatser. Den kan vara inriktad på att ge förståelse av klienternas problematik, att utveckla metoder och program eller att öka socialarbetarens förståelse av sig själv i klientarbetet. Konsultation ges företrädesvis i grupp och är ofta klientinriktad. Det är en begränsad insats som varierar mellan ett enstaka tillfälle och ett begränsat antal tillfällen (Killén, 2007 ; Pertoft & Larsen, 2003) Handledning i psykosocialt arbete pågår under en längre tidsperiod och har en lite annan vinkling på handledning. Denna form av handledning är tillämpbar i olika människovårdande yrken som exempelvis socialarbetare och andra utövare av socialt arbete såsom kuratorer, behandlingspersonal m fl, där syftet är att utveckla och fördjupa sig professionellt (Bernler & Johnson, 1993). Utgångspunkten i denna typ av handledning handlar om yrkesrelaterade problem och att i handledning klargöra och systematisera upplevelser från den yrkesverksammes dagliga arbete. Det kan vara olika situationer som bearbetas i denna typ av handledning. Bernler och Johnsson (1993) samt Hammarström-Lewenhagen och Ekström (2002) ger uttryck för vad handledning inom psykosocialt arbete är på följande sätt: En kontinuerlig feedback på mitt arbete, mitt arbetssätt och mig själv som personlig resurs i detta arbete, given i en gruppsituation och med en person, som jag uppfattar som kompetent att ge denna, utifrån omfattande kunskaper och erfarenheter (Bernler & Johnsson, 1993, s 70). Genom att i grupp och tillsammans reflektera och öka sin förmåga att sätta sig in i en kollegas reaktioner och förhållningssätt, utvidgas möjligheterna till ett professionellt förhållningssätt och kan i den bästa av världar göra det lättare för den handledde och för arbetsgruppen att hantera yrkeskraven, när de känslomässiga påfrestningarna blir för stora. Det är endast genom medvetenhet om de egna reaktionerna och i samspel med handledare och övriga gruppdeltagare man också utmanas till kritisk granskning till sitt eget och andras handlande (Hammarström- Lewenhagen & Ekström, 2002, s 45). I sitt perspektiv understryker Bernler och Johnsson (1993) att handledare i psykosocialt arbete är en profession i sig och kräver därmed utbildning. Vid en utvärdering av handledarutbildningen i psykosocialt arbete i Göteborg konstaterade Fryk och Skårner (i Bernler & Johnsson, 1993) att det viktigaste och mest betydelsefulla momentet i utbildningen var handledning på handledning. Vid dessa tillfällen erhöll studenterna handledning på den egna handledningen av superhandledare. Marosi, Eriksson och Rajamaa (i Berner & Johnsson, 1993) utvärderade ett projekt avseende fortbildning av psykoterapeutiskt verksamma handledare och kom fram till samma resultat, handledning på handledning var det mest värdefulla inslaget i utbildningen. Handledning på handledning i utbildning av 8

9 handledare, enligt Bernler och Johnsson, bör bedrivas med utgångspunkt från samma principer som gäller för handledning i psykosocialt arbete. 1. Kontinuitet 2. Global målsättning, att hjälpa de handledda integrera samtliga aspekter av socialt arbete 3. Processinriktning, att granska den handleddes förhållningssätt och dennes användande av sig själv som instrument och egna reaktioner i förhållande till det psykosociala arbetet 4. Icke linjärt organisatoriskt förhållande. Handledaren kan tillhöra organisationen men bör då ha en stabsfunktion eller finnas i annat mer perifert sammanhang. Handledaren kan också vara extern och oberoende organisationen 5. Processansvar. Handledaren har ansvar för att handledningsprocessen ska leda till utveckling i professionaliserande riktning 6. Fakultativt obligatorium. För var och en som bedriver psykosocialt arbete bör det generellt föreligga en skyldighet att vidareutbilda sig, varav handledning rimligtvis utgör en central del 7. Expertis. Handledaren bör ha expertis inom tre områden. Psykosocialt arbete och teoretiskt kunnande, handledningsteknik och handledningsmetodik, kunskap om de arbetsförhållanden och de arbetsvillkor i vilka de handledda arbetar 8. Grupphandledning. Det var främst under 80-talet som kraven på handledning växte sig starka (Åberg 2009). I en utredning som socialstyrelsen genomförde visade det sig att socialsekreterarnas möjligheter att erhålla handledning på arbetstid vid den tiden var ojämnt fördelade i landet. Vissa erhöll regelbunden handledning, medan andra hade tillgång till handledning i mindre utsträckning. Den första svenska utbildningen för handledning i psykosocialt arbetet inleddes 1982 på Socialhögskolan i Göteborg. Den omfattade till en början 20 poäng men utökades till att omfatta 30 p och erbjöds på Socialhögskolor vid flera orter i landet. Vid en genomgång av handledarutbildningar via lärosätenas hemsidor på universitetsnivå, , visar det på stora variationer. Allt från handledarutbildningar om 7, 5 hp som främst riktar sig till VFU handledare (handledare inom verksamhetsförlagd utbildning) inom olika yrkesgrupper i vård och omsorg, till mer omfattande handledarutbildningar, i dagsläget Göteborg, Karlstad, Stockholm och Jönköping, i psykosocialt/socialt arbete om hp som riktar sig till socionomer och personal med liknande yrkesbakgrund. Ett par universitet erbjuder uppdragsutbildningar i handledning av personal. Högskoleverket (2009) menar att när man specialiserar sig inom socionomutbildningen ska det ske på avancerad nivå. Specialisering eller inriktning bör ligga sent i utbildningen eller inom ramen för examen på avancerad nivå, det innebär magister eller masterexamen. Handledarutbildning i socialt arbete menar jag är just en sådan specialisering, inriktning eller utbildning på avancerad nivå. Därmed accentueras innehåll, teorier, begrepp, perspektiv och förhållningssätt i handledarutbildningar som relaterar till socialarbetares komplexa och mångfacetterade arbete. Det är främst mot yrkesverksamma i socialt arbete som handledare i psykosocialt/socialt arbete i sin profession vänder sig. Innan jag presenterar forskning om handledning och handledarutbildningar vill jag beskriva Högskoleförordningens examensbeskrivning för att erhålla socionomexamen, som kan sägas vara ett dokument som handledarutbildningen i socialt arbete bör bygga vidare på. 2.3 Socionomutbildningens examensordning I Högskoleförordningens examensbeskrivning (6 kap 4 och 5 ) för Socionomexamen står det bland annat att : 9

10 För socionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer, visa kunskap om ledning av socialt arbete, och visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs, visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Vid genomläsning av examensbeskrivningen blir helhetsintrycket att det krävs både breda och djupa kunskaper för att erhålla och utveckla socionomkompetens. 2.4 Innehållet i socionomutbildningen Högskoleverket förespråkar en generalistutbildning utifrån att den ger bättre förberedelse att arbeta med sociala behov oberoende var de uppstår. Men också att arbetsgivare vill ha nya infallsvinklar på ett problem då det inte bara finns ett enda fokus i en komplex verklighet. Utbildningen måste därför ge en bred förberedelse för att kunna se och hantera social problematik som kan uppträda i alla åldrar och situationer. Högskoleverket slår fast att det är viktigt att upprätthålla socionomutbildningen som en generalistutbildning som bygger på akademisk bredd och generellt tillämpbara praktik- och professionsspecifika färdigheter. Klass, kön, etnicitet och ålder ska beaktas i hela utbildningen. Vidare pekar Högskoleverket på vikten av bredd i kunskaperna kring vetenskaplig teori och metod då utvecklingen av en professionell praktik inom socialt arbete ska ta hänsyn till att socionomer har att hantera komplexa behovs- och problemsituationer där det saknas etablerade och entydiga svar. Det innebär att professionen skall har kompetens att producera och förhålla sig till kunskap som ser bortom gällande praxis. I grundutbildningen i socialt arbete initieras en (läro)process hos den blivande socionomen som banar väg för medvetenhet om mänskligt samspel, sociala klyftor och förbättrade levnadsvillkor för människor i utsatta situationer. Detta kräver en kritiskt förmåga att se världen ur olika perspektiv, inte minst genom att granska sin egen och andras kunskap och välja det som är bra både för individen och för samhället. Som framgår innefattas olika perspektiv i högskoleförordningens beskrivning av den nya socionomexamen. I högskoleverkets (2009) senaste utvärdering av socionomutbildningarna i landet, kan man konstatera att stor vikt läggs vid såväl kunskap och förståelse av sociala problem, som på färdighet och förmåga att utveckla och förändra människors livsvillkor. Som färdig socionom ska man kunna uppträda professionellt i förhållande till klienter och 10

11 arbetsplatser där den samlade kompetensen ska bygga på vetenskap, beprövad erfarenhet, empati och personlig självkännedom. Om vi förflyttar fokus till handledarutbildningarna kan man, enligt Egelund, konstatera att innehållet i handledarutbildningar till stor del definieras av psykodynamiska teorier och modeller. I det följer att jag intresserar mig för hur det kan komma sig att en fördjupning och vidareutbildning inom socionomprofessionen på avancerad nivå, i mindre omfattning berör frågor som placerar utbildningen i en vidare samhällskontext. Det vill säga hur exempelvis samhällsförhållanden, klass, kön, etnicitet, makt och organisation etcetera inverkar på klientarbetets innehåll och villkor. 3 LITTERATUR OCH FORSKNINGSÖVERSIKT Utifrån min litteraturöversikt av avhandlingar, artiklar och vetenskapliga rapporter växer en bild fram av att fältet forskning om handledning och handledarutbildning är tämligen begränsad. Merparten av den litteratur som behandlar handledning och handledningsbegreppet utgår från praxiserfarenhet och saknar såväl forskningsgrund som forskningsanknytning. I det följande presenterar jag valda delar av forskning, litteratur och artiklar som berör psykosocial handledning. 3.1 Handledning i psykosocialt arbete ett lite beforskat område Handledning i psykosocialt arbete är ett relativt outforskat fält inom socialt arbete, något som gäller hela fältet av handledning av yrkesverksamma socialarbetare. Förutom Egelund har jag funnit Bernler och Johnsson (2000), Hawkins och Shoet (2007), Karvinen och Salonen (2005) som specifikt nämner handledarutbildning. Därutöver finns det en mängd litteratur och artiklar som behandlar handledning och handledningsbegreppet. Litteratur om forskning om handledning och handledarutbildning är också relativt begränsad. De flesta studier behandlar utbildningshandledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (Egelund, 1999).Vid en inventering av internationellt publicerade forskningsartiklar om handledning fann Tsui (2005) att under tidsperioden hade det endast publicerats 34 studier. Vidare belyser Harkness och Portner (1989 i Tsui, 2005) att ingen forskning om handledning i socialt arbete relaterar till vilka effekter handledning av socialarbetare har för klienterna, även om verkningsfulla effekter och aktiviteter ses som det ultimata målet för handledning. Tsui menar att utformningen av handledning påverkar inte bara kvaliteten som klienter erhåller, utan influerar även den professionella identiteten hos socialarbetare. Handledning är därmed en viktig komponent i det sociala arbetets praktik. Brist av kritisk och aktuell forskning inom området visar på en klyfta mellan praktik och forskning om praktiken. Därmed är handledning i socialt arbete, enligt Tsui, ett viktigt område att undersöka och utveckla kunskap som kommer professionen och praktiken till godo. Egelund hänvisar till Barbour (1984), Bernler & Johnsson (1988), Brodie (1990), Evans (1987), Hindmarsh (1992), Kadushin (1974), March och Triseliotis (1996), Nelsen (1974), Pithouse (1987), Sainsbury 1980), Secker (1993) samt Stevenson och Parsloe (1979) i sin undersökning. Hon sammanfattar sin översikt med att det utkristalliserar sig en bild av att handledning sällan eller till och med nästan aldrig fokuserar på teori och begreppsanvändning. I Pithouse (1987) undersökning kan man, enligt Egelund, dra den slutsatsen att det inte är handledningens målsättning att integrera teori och praktik. Ett tydligt drag som framträder i översikten är vikten av det personliga stödet, att handledaren är inspirerande och har en accepterande hållning till socialarbetaren, detta visar sig ha det största värdet för handledare och de handledda. Ett annat drag som har ett stort värde för de handledda, är att man i handledning får hjälp med att strukturera administrativa krav, rutiner och procedurer som ger 11

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU

Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU Avdelningen för socialt arbete Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet Värderingsförmåga och

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN57, Socialt arbete: Socialt arbete inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Social Work: Social Work in Health Care and Welfare Services, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Psykoterapeutexamen Postgraduate Diploma in Psychotherapy 1. Fastställande Examensbeskrivning för psykoterapeutexamen vid Göteborgs universitet är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-02-06 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng (30 högskolepoäng motsvarar kurser från avancerad nivå inom socionomprogrammet) Programme for Master of Social Science with a Major

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

KURSINFORMATION och KURSPLAN

KURSINFORMATION och KURSPLAN KURSINFORMATION och KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2017-2018 februari 2017 maj 2018 sammanlagt 3 terminer. -. - affektfokuserat-, - SAPU har ett samarbete med OCTC

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB INFORMATION OM HANDLEDARUTBILDNING Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete Motsvarande 45 högskolepoäng Det är en yrkeskompetens i sig

Läs mer

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy)

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Allmänt Psykoterapi som metod för behandling av psykiska problem har fått en ökad betydelse

Läs mer

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda professionella

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Psykologiska institutionen Vårterminen 2008

Psykologiska institutionen Vårterminen 2008 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet 300 hp Vårterminen 2008 DELKURSBESKRIVNING FÖR KURS 9, terminerna 7, 8 och 9 Handledd psykoterapi PDT 13,5 hp Förkunskapskrav och

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska

Läs mer

SAPU Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutbildning AB

SAPU Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutbildning AB SAPU Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutbildning AB INFORMATION OM HANDLEDARUTBILDNINGEN VID SAPU 2015 2016 uppdaterat 2014-12-16 Allmän information Utbildningen börjar i augusti 2015 och pågår till

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-12-16 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2013-12-13 Sidan

Läs mer

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy)

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Allmänt Påbyggnadsutbildningen i psykoterapi, Psykoterapeutprogrammet, läses med två olika

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014 Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1740-14 Sid 1 (5) LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2014-12-23

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans institutionsstyrelse att gälla från och med , höstterminen 2014.

Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans institutionsstyrelse att gälla från och med , höstterminen 2014. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAP02, Grundläggande psykoterapiutbildning på psykodynamisk grund, 45 högskolepoäng Basic Course in Psychodynamic Psychotherapy, 45 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 credits Dnr: 2015/1538 3.1.1 Utbildningsplan Fakulteten för samhällsvetenskap Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 credits Nivå Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Fastställd

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN44, Socialt arbete: Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng Social Work: Supervision in Social Work Field Education, 7.5

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT16 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2015-10-06 Sidan 2(10) 1. Basdata 1.1. Programkod 2PT16 1.2. Programmets

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Kursbeskrivning Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Godkänd inom ramen för specialistordningen, fokus verksamhetshandledning Delkurs A, grundläggande verksamhetshandledning för psykologer, 10

Läs mer

Psykologprogrammet, 300 hp

Psykologprogrammet, 300 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Psykologprogrammet, 300 hp Master in Psychology, 300 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SPYGA Grundnivå Miun 2014/1708 Högskolepoäng 300

Läs mer

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV HANDLEDARE I YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD Reviderad 25 januari 2008

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida. UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Syftet med denna utvärdering är att samla studenters åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer. Vi ber dig fylla i din sammanvägda bedömning

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Utbildningsplan för Socionomprogrammet 210 högskolepoäng

Utbildningsplan för Socionomprogrammet 210 högskolepoäng Utbildningsplan för Socionomprogrammet 210 högskolepoäng Bachelor of Science in Social Work 210 credits Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2010-04-22, reviderad 2012-12-18 2 / 7 1.

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng. Programme for Master of Social Science with a Major in Social Work

Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng. Programme for Master of Social Science with a Major in Social Work 1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten Institutionen för socialt arbete Utbildningsplan Masterprogram i socialt arbete 120 Avancerad nivå Programme for Master of Social Science with a

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1324 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 23 november

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Handledning måndag eftermiddag

Handledning måndag eftermiddag STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Kursanvisningar till Psykoterapi under handledning, (PDT) 25 hp PTU15 Handledning måndag eftermiddag Handledningens form: Handledningen

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg inom handikappomsorg och individ och familjeomsorg

Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg inom handikappomsorg och individ och familjeomsorg Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg inom handikappomsorg och individ och familjeomsorg Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport

Läs mer

Programme in Nursing 180 higher education credits

Programme in Nursing 180 higher education credits Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 16 september 2015 20 maj 2016 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade

UTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade UTBILDNINGSPLAN Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade (University Diploma in Social Care Focusing Elderly and Handicapped) Filosofie kandidatexamen i socialt arbete (Bachelor

Läs mer

AXX, Avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras

AXX, Avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAP05, Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund, 45 högskolepoäng Basic Course in Family Psychotherapy, 45 credits

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng Dnr G217 4711/06 Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Occupational Therapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad 2007-06-27, 2010-06-30

Läs mer

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 45 credits, Second

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME IN PSYCHOTHERAPY, SPECIALIZATION FAMILY THERAPY 90 CREDITS Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Kursplan. Perspektiv på socialt arbete, 30 hp Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS SOC2. Utbildningsnivå. Ladokkod, ämnesområde, hp

Kursplan. Perspektiv på socialt arbete, 30 hp Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS SOC2. Utbildningsnivå. Ladokkod, ämnesområde, hp Kursplan Perspektiv på socialt arbete, 30 hp SOC2 Program Program hp Utbildningsnivå Ladokkod, ämnesområde, hp Socionomprogram 210 hp Grund SKGBXX Kursens hp 30 Nivåklassificering Betygsskala Kursansvarig

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG 1 UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, PSYKIATRISK VÅRD, 60hp Graduate Diploma in Specialist Nursing

Läs mer