Perspektiv på handledarutbildning i socialt arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Perspektiv på handledarutbildning i socialt arbete"

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Masteruppsats 15 hp Vårterminen 2012 Perspektiv på handledarutbildning i socialt arbete En analys av litteraturlistor vid tre svenska lärosäten Perspective on education of supervisors in social work An analysis of course literature at three universities in Sweden Handledare Björn Blom Författare Carina Scheid

2 Abstract Handledarutbildning i psykosocialt/socialt arbete på avancerad nivå, 45 hp, bedrivs vid tre universitet i Sverige. Syftet med studien är att utifrån litteraturlistor vid dessa utbildningar undersöka handledarutbildningarnas teoretiska orientering. Studien är en jämförande undersökning utifrån en liknande studie gjord av Tine Egelund Förutom den teoretiska orienteringen är det även av intresse att undersöka på vilket sätt klienters livsbetingelser problematiseras i litteraturen, utifrån att handledarutbildningen ses som en utbildning på avancerad nivå i socialt arbete. I studien ges även exempel på en klientorienterad begrepps och förklaringsmodell som utvecklats utifrån aktiva socialarbetares kunskaper. Analysen visar att viss förändring i kurslitteraturens teoretiska orientering skett, i form av att språksystemiska, empowerment och lösningsfokuserade modeller presenteras. Det handlar delvis om förskjutningar inom det psykologiska fältet. I likhet med Egelunds studie dominerar fortfarande teoretiska förebilder, tekniker och modeller i litteraturen inspirerade från det psykoterapeutiska området. Litteratur som behandlar klienters livsvärld lyser i stort fortfarande med sin frånvaro. Sökord: Handledning, Handledarutbildning, Psykosocialt arbete, Socialt arbete, KAIMeR 2

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING BAKGRUND HANDLEDNINGSINRIKTNING HANDLEDNINGENS HISTORIK OCH TRADITION SOCIONOMUTBILDNINGENS EXAMENSORDNING INNEHÅLLET I SOCIONOMUTBILDNINGEN LITTERATUR OCH FORSKNINGSÖVERSIKT HANDLEDNING I PSYKOSOCIALT ARBETE ETT LITE BEFORSKAT OMRÅDE FORSKNING OM PSYKOSOCIAL HANDLEDNING I NORDEN TEORI PROFESSIONALISERING Professions- och organisationsteori inom människovårdande organisationer Socionomers professionella projekt Kunskapskällor i socialt arbete KAIMER EN TEORI I SOCIALT ARBETE Kontexter Aktörer Insatser Mekanismer Resultat HUSET SOCIALT ARBETE SAMMANTAGET METOD URVAL TEMATISERING Vilken karaktär har de angivna publikationerna? Vilka teoretiska referensramar bekänner sig författarna till? Vilka kunskapsinriktningar dominerar i litteraturvalet? BEARBETNING TILLFÖRLITLIGHET Verifiering Generaliserbarhet REFLEKTIONER RESULTAT OCH ANALYS VILKEN KARAKTÄR HAR DE ANGIVNA PUBLIKATIONERNA? Sammanfattning av Egelunds analys Mitt resultat Analys VILKA ÄMNEN BEHANDLAR LITTERATUREN? Sammanfattning av Egelunds analys Mitt resultat Analys VILKA TEORETISKA REFERENSRAMAR BEKÄNNER SIG FÖRFATTARNA TILL? Sammanfattning av Egelunds analys Mitt resultat Analys VILKA KUNSKAPSINRIKTNINGAR DOMINERAR I LITTERATURVALET? Sammanfattning av Egelunds analys Mitt resultat

4 6.4.3 Analys LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN EGELUNDS OCH MIN STUDIE Litteraturen Policy dokument DISKUSSION TEORIER I HANDLEDARUTBILDNING PROFESSIONEN KUNSKAP I SOCIALT ARBETE REFERENSLISTA BILAGA BILAGA

5 1 INLEDNING Jag har under drygt tio år bland annat arbetat med att utbilda yrkesverksamma socialarbetare i att handleda studenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning inom ramen för socionomprogrammet. Över tid har jag mött ett ansenligt antal kursdeltagare och i det sammanhanget brukar jag ställa frågan om de själva erhållit handledning i sin yrkesutövning. När jag därefter ställer följdfrågan om vilken typ av handledning de brukar ta del av, blir svaret vanligtvis processhandledning med tonvikt på arbetsgruppens och den enskildes process i förhållande till de klienter som för tillfället är aktuella inom verksamheten. Jag får också den uppfattningen att de handledare som kontrakteras för uppdraget att handleda inom professionen vanligtvis är socionomer, psykologer, beteendevetare och psykoterapeuter, vissa med någon form av handledarutbildning. Min tolkning är, utifrån dessa samtal, att handledningen har stor betydelse för personalens välbefinnande i bemärkelsen att de i handledning ges möjligheter att presentera och bearbeta konflikter och problem de känner sig överväldigade av. För att utveckla och fördjupa mina kunskaper i handledning har jag vid Stockholms universitet under tiden ht 2008 till och med ht 2009 utbildat mig till handledare i psykosocialt arbete. Ett krav inom utbildningen innefattade att jag handledde i 50 timmar, i mitt fall en arbetsgrupp inom socialtjänsten varannan vecka. I utbildningen ingick att vid varje handledningstillfälle skriva ett processreferat som blev föremål för bearbetning och analys i samband med utbildningssammankomsterna varannan vecka. Frågeställningarna i processreferaten, som jag skulle förhålla mig till, hade fokus på psykologiska processer och termer, såsom parallella processer, grupprocesser, överföringar, motöverföringar, projektioner, etcetera. Detta inverkade i stor utsträckning på mitt sätt att handleda och därmed också på förutsättningarna för handledningen. Bearbetning av referaten bidrog förvisso till nya tankesätt och strategier som för mig, och förhoppningsvis också för gruppen, var värdefulla och i det avseendet kan uppgiften knappas överskattas. Men det bidrog också till att handledningen psykologiserade och personliggjorde problemområden hos gruppdeltagarna när det kunde innefatta problematiska situationer som var relaterade till organisationens villkor och krav, klienters livsvillkor och en föränderlig samhällelig kontext där socialt arbete ingår. På uppdrag av Centrum för utvärdering av socialt arbete (Cus) granskade Tine Egelund för ett tiotal år sedan handledarutbildningarna i psykosocialt arbete vid universiteten i Göteborg, Umeå och Sköndal i Stockholm (Egelund, 1999). Vid den tiden var dessa de enda handledarutbildningarna på universitetsnivå som fanns att tillgå i Sverige (Åberg, 2009). Syftet med undersökningen var att analysera utbildningarna utifrån innehåll, form och teoretiska förankring. Egelund framförde en del kritik mot utbildningarnas innehåll och menade att de dominerande inslagen i utbildningarna främst inspirerades av teorier, begrepp och tekniker som var sprungna ur psykoterapeutisk tradition. I dessa utbildningar, menar Egelund, presenteras en världsbild av socialt arbete med tyngdpunkt på psykoterapi som inte fullt ut fångar det sociala arbetets komplexitet. Författaren menar att utbildningen bidrar till att socialisera de studerande till en dekontextualiserad, terapeutiskt inspirerad, professionell handledningsmodell, som uppfattas som universellt användbar tvärs igenom det sociala arbetets komplexitet och sammansatthet. Egelund ställer sig frågan hur väl de handledningsmodeller som förmedlas i handledarutbildningar, är anpassade till det sociala arbete som utförs i spänningsfältet mellan makro-, meso- och mikronivå i det vardagliga arbetet. 5

6 Författaren menar vidare att de handledningsmodeller som genomsyrar utbildningen presenteras utan reflektion över hur värdefulla sådana erfarenheter är för det sociala arbetets praktik. Risken finns, enligt Egelund, att handledningsmodeller som lägger alltför stor vikt vid psykologiska aspekter tillskrivs ett större värde än att i handledning arbeta med frågor som behandlar förhållanden som fattigdom och annan utsatthet. Egelund förespråkar ett eklektiskt arbetssätt där socialarbetare ses som kompetenta personer med lust att lära och utveckla sig, och där det är av vikt att tillvarata deras styrkor och resurser. Att komma till rätta med blockeringar och tillkortakommanden är naturligtvis viktigt, men den ensidiga betoningen på personliga konflikter i merparten av handledningslitteraturen, menar Egelund, manar till eftertanke. Min tolkning är att Egelunds slutsats i huvudsak består av att handledarutbildningarnas teorier, begrepp och tekniker inte fullt ut har den giltighet den borde ha i ljuset av de specifika klientgrupper, sociala problem, socialpolitiska och organisatoriska sammanhang där handledning av yrkesverksamma socialarbetare i praktiken försiggår. Egelund förespråkar en omorientering av handledarutbildningarna så att dessa kompletteras med andra perspektiv och empiriska forskningsresultat. Jag finner sålunda en poäng i Egelunds kritik men vill dock, som tidigare nämnt, betona att jag upplevt handledarutbildningen som värdefull, givande och användbar då den bidragit till att utveckla och fördjupa mina kunskaper om teorier och metoder utifrån såväl psykodynamiskt som systemiskt förhållningssätt. Det är nu drygt tio år sedan Egelund presenterade sin undersökning och jag vill undersöka om handledarutbildningarnas omorienterat sig mot bakgrund av hennes undersökning. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att, utifrån litteraturlistor, undersöka handledarutbildningars teoretiska orientering vid tre lärosäten i Sverige. Syftet preciseras i tre frågeställningar: 1. Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre lärosätena? 2. Vilka likheter och skillnader finns mellan Egelunds och min studie? 3. På vilket sätt diskuteras klienters/brukares livsbetingelser (den sociala kontexten) i litteraturen? Frågeställning 1 besvaras under rubriken Resultat och analys. Även fråga 2 besvaras under rubriken Resultat och analys. Den tredje frågeställningen besvaras i avsnittet Diskussion. 2 BAKGRUND I socialt arbete, bedrivs handledning av tradition av att man reflekterar, skapar och utvecklar sin professionella hållning. Att hantera osäkerhet och tvetydighet är inbakat i själva kärnan i socialt arbete då man arbetar med sociala problem och människors vardagsproblem av olika dignitet och karaktär. Det är ett grundläggande predikament att använda sig av olika sätt att förhålla sig till sociala fenomen beroende på vilket sammanhang man befinner sig i (Eräsaari i Karvinen, 2003). Idag är handledning och andra reflekterande forum för att stimulera enskilda och grupper till reflektion och lärande allt viktigare för organisationer som har till uppgift att arbeta med mänskligt förändringsarbete (Hawkins & Shoet, 2008; Karvinen, 2003). 2.1 Handledningsinriktning Akademikerförbundet Svenska Socionomers Riksförbund (SSR, 2005) har under lång tid drivit frågan att yrkesverksamma socionomer i sin yrkesutövning ska ha rätt till handledning som en nödvändig och integrerad del av det professionella arbetet. Handledningen ska enligt 6

7 SSR syfta till att bibehålla och höja de handleddas kompetens och för detta krävs att den som utövar handledning har speciella kvalifikationer. De kriterier som bör vara uppfyllda för att tala om allsidig handledning och som syftar till att utveckla och vidmakthålla professionalismen är, enligt Akademikerförbundet SSR: Val av handledare. Gruppen ska ges möjlighet att utifrån sitt behov välja handledare som man tror man kan samarbeta med. Kontrakt. Man enas gemensamt om handledningens mål, innehåll, hur handledningen ska gå till, vilka som ska delta, sekretessfrågor, tidsaspekter och utvärderingsförfarande. Kontinuitet. Handledningen ska vara kontinuerlig med reservation att handledaren bör bytas ut när gruppen och handledaren nått en punkt då likheterna mellan dem blivit för stora, dvs när det ovanliga har blivit alltför vanligt och förutsägbart. I alla interpersonella hjälprocesser behöver den som söker hjälpen konfronteras med obekanta idéer och bilder för att förändring ska uppnås. Handledarens ansvar. Samtliga gruppdeltagares kompetens ska tillvaratas och stimuleras så att handledningsgruppens samlade kompetens utvecklas och stärks. Handledaren har också ansvar för att handledningen sker på ett för klienten etiskt tillfredställande sätt. Handledaren har däremot inte ansvar för utförandet av enskilda arbetsuppgifter. Handledaren ska vara fristående. Handledaren ska inte ha andra funktioner gentemot de handledda eller i organisationen. Handledningen ska vara godkänd av verksamhetsledningen (Akademikerförbundet SSR, 2005, s 4). SSR klargör vidare i sin policyskrift vad handledning i socialt arbete innebär genom att lyfta fyra begrepp som viktiga funktioner hos handledare. Jag gör nedan en kort sammanfattning dessa: Identifikationsfunktionen: Genom att vara inkännande, lyhörd med resurser att härbärgera ångest, aggressivitet och andra känslor av olust kan man vara en modell för hur arbetet kan utföras. Genom att stå ut med att bli ifrågasatt och vara föremål för projektioner kan man visa på sätt att hantera konfliktsituationer. Stimulansfunktionen: Att man tillsammans med handledaren finner nya utvägar och oprövade förhållningssätt som man vid nästa tillfälle kan utvärdera och analysera. Handledningen får vara ett forum till att vända ett meningslöst ältande av problem till en positiv möjlighet. Containerfunktionen: Handledaren arbetar med den handledde parallellt med alla de svårburna känslor som den handledde överösts med vilket innebär att det är lättare att stå ut med dessa känslor. Man har alltså som handledd befriat sig från det som är känslomässigt betungande, vilket eliminerar risken att överidentifiera sig eller ta helt avstånd från klienten. Ventilfunktionen: Handledning får vara ett forum för avlastning när socionomer upplever vanmakt, olust, rädsla och ilska. Man kan under tillåtna former få vräka ur sig och därmed lätta på trycket. Grupphandledningens funktion bör därutöver förstärka teamkänsla, utveckla arbetsgruppens samlade kompetens men också att gruppen i sig kan utgöra ett stöd för att utveckla och vidmakthålla yrkesrollen. 2.2 Handledningens historik och tradition Handledning i socialt arbete har en lång tradition som kan härledas till slutet av 1800-talet. Begreppet handledning används i en rad olika sammanhang, vilket också naturligtvis ger begreppet olika innebörd. Vid en kort historisk tillbakablick kan man konstatera att handledning var den första grundläggande utbildningsmetoden i socialt arbete, då erfarna frivilligt handledde mindre erfarna medarbetare (Ahnér, 2001; Egidius, 2008; Killén, 2007; Melin Emilsson, 2004). Man hade alltså en äldre och erfaren kollega som instruerade i arbetet. Handledningen gavs individuellt och återkom på regelbundna arbetstider. I Sverige benämns det ibland som Supervisionsmodellen och bygger på en mästar-lärling tradition. Modellen har alltså sitt ursprung i en hantverkstradition (Ahnér, 2001), något som innefattar 7

8 både kunskap och socialisering. Man kan också urskilja andra handledningstraditioner som exempelvis terapitraditionen som har sin utgångspunkt i psykologisk praxis, där terapeutens fokus är behandling och formen kan vara ett samtal som definieras som handledning (Gordan, 1998; Tveiten, 2003 ). Terapitraditionen är således intimt förknippad med utbildning av psykoterapeuter där insiktsskapande och parallella processerna betonas. I denna tradition betonas den pågående processen mellan handledare och handledd. Målsättningen med handledning i psykoterapitraditionen är att den handledde skall integrera sina teoretiska och praktiska kunskaper så att han/hon kan använda dem när han/hon bedriver psykoterapi, alltså professionaliseras till psykoterapeut (Gordan, 1998, s 21). Konsultation i socialt arbete är en senare företeelse sprungen ur att socialarbetare själva kände behov av att anlita någon form av expert för att hantera olika svårigheter inom yrket, exempelvis kan nämnas planerade behandlingsprogram för patienter inom psykiatrin som hade sviter i samband med andra världskriget. Konsulten kommer utifrån och besitter den kunskap som efterfrågas. Konsultationshandledning har under senare år utvecklats i många olika former och anlitas i hög grad till olika behov vid olika arbetsplatser. Den kan vara inriktad på att ge förståelse av klienternas problematik, att utveckla metoder och program eller att öka socialarbetarens förståelse av sig själv i klientarbetet. Konsultation ges företrädesvis i grupp och är ofta klientinriktad. Det är en begränsad insats som varierar mellan ett enstaka tillfälle och ett begränsat antal tillfällen (Killén, 2007 ; Pertoft & Larsen, 2003) Handledning i psykosocialt arbete pågår under en längre tidsperiod och har en lite annan vinkling på handledning. Denna form av handledning är tillämpbar i olika människovårdande yrken som exempelvis socialarbetare och andra utövare av socialt arbete såsom kuratorer, behandlingspersonal m fl, där syftet är att utveckla och fördjupa sig professionellt (Bernler & Johnson, 1993). Utgångspunkten i denna typ av handledning handlar om yrkesrelaterade problem och att i handledning klargöra och systematisera upplevelser från den yrkesverksammes dagliga arbete. Det kan vara olika situationer som bearbetas i denna typ av handledning. Bernler och Johnsson (1993) samt Hammarström-Lewenhagen och Ekström (2002) ger uttryck för vad handledning inom psykosocialt arbete är på följande sätt: En kontinuerlig feedback på mitt arbete, mitt arbetssätt och mig själv som personlig resurs i detta arbete, given i en gruppsituation och med en person, som jag uppfattar som kompetent att ge denna, utifrån omfattande kunskaper och erfarenheter (Bernler & Johnsson, 1993, s 70). Genom att i grupp och tillsammans reflektera och öka sin förmåga att sätta sig in i en kollegas reaktioner och förhållningssätt, utvidgas möjligheterna till ett professionellt förhållningssätt och kan i den bästa av världar göra det lättare för den handledde och för arbetsgruppen att hantera yrkeskraven, när de känslomässiga påfrestningarna blir för stora. Det är endast genom medvetenhet om de egna reaktionerna och i samspel med handledare och övriga gruppdeltagare man också utmanas till kritisk granskning till sitt eget och andras handlande (Hammarström- Lewenhagen & Ekström, 2002, s 45). I sitt perspektiv understryker Bernler och Johnsson (1993) att handledare i psykosocialt arbete är en profession i sig och kräver därmed utbildning. Vid en utvärdering av handledarutbildningen i psykosocialt arbete i Göteborg konstaterade Fryk och Skårner (i Bernler & Johnsson, 1993) att det viktigaste och mest betydelsefulla momentet i utbildningen var handledning på handledning. Vid dessa tillfällen erhöll studenterna handledning på den egna handledningen av superhandledare. Marosi, Eriksson och Rajamaa (i Berner & Johnsson, 1993) utvärderade ett projekt avseende fortbildning av psykoterapeutiskt verksamma handledare och kom fram till samma resultat, handledning på handledning var det mest värdefulla inslaget i utbildningen. Handledning på handledning i utbildning av 8

9 handledare, enligt Bernler och Johnsson, bör bedrivas med utgångspunkt från samma principer som gäller för handledning i psykosocialt arbete. 1. Kontinuitet 2. Global målsättning, att hjälpa de handledda integrera samtliga aspekter av socialt arbete 3. Processinriktning, att granska den handleddes förhållningssätt och dennes användande av sig själv som instrument och egna reaktioner i förhållande till det psykosociala arbetet 4. Icke linjärt organisatoriskt förhållande. Handledaren kan tillhöra organisationen men bör då ha en stabsfunktion eller finnas i annat mer perifert sammanhang. Handledaren kan också vara extern och oberoende organisationen 5. Processansvar. Handledaren har ansvar för att handledningsprocessen ska leda till utveckling i professionaliserande riktning 6. Fakultativt obligatorium. För var och en som bedriver psykosocialt arbete bör det generellt föreligga en skyldighet att vidareutbilda sig, varav handledning rimligtvis utgör en central del 7. Expertis. Handledaren bör ha expertis inom tre områden. Psykosocialt arbete och teoretiskt kunnande, handledningsteknik och handledningsmetodik, kunskap om de arbetsförhållanden och de arbetsvillkor i vilka de handledda arbetar 8. Grupphandledning. Det var främst under 80-talet som kraven på handledning växte sig starka (Åberg 2009). I en utredning som socialstyrelsen genomförde visade det sig att socialsekreterarnas möjligheter att erhålla handledning på arbetstid vid den tiden var ojämnt fördelade i landet. Vissa erhöll regelbunden handledning, medan andra hade tillgång till handledning i mindre utsträckning. Den första svenska utbildningen för handledning i psykosocialt arbetet inleddes 1982 på Socialhögskolan i Göteborg. Den omfattade till en början 20 poäng men utökades till att omfatta 30 p och erbjöds på Socialhögskolor vid flera orter i landet. Vid en genomgång av handledarutbildningar via lärosätenas hemsidor på universitetsnivå, , visar det på stora variationer. Allt från handledarutbildningar om 7, 5 hp som främst riktar sig till VFU handledare (handledare inom verksamhetsförlagd utbildning) inom olika yrkesgrupper i vård och omsorg, till mer omfattande handledarutbildningar, i dagsläget Göteborg, Karlstad, Stockholm och Jönköping, i psykosocialt/socialt arbete om hp som riktar sig till socionomer och personal med liknande yrkesbakgrund. Ett par universitet erbjuder uppdragsutbildningar i handledning av personal. Högskoleverket (2009) menar att när man specialiserar sig inom socionomutbildningen ska det ske på avancerad nivå. Specialisering eller inriktning bör ligga sent i utbildningen eller inom ramen för examen på avancerad nivå, det innebär magister eller masterexamen. Handledarutbildning i socialt arbete menar jag är just en sådan specialisering, inriktning eller utbildning på avancerad nivå. Därmed accentueras innehåll, teorier, begrepp, perspektiv och förhållningssätt i handledarutbildningar som relaterar till socialarbetares komplexa och mångfacetterade arbete. Det är främst mot yrkesverksamma i socialt arbete som handledare i psykosocialt/socialt arbete i sin profession vänder sig. Innan jag presenterar forskning om handledning och handledarutbildningar vill jag beskriva Högskoleförordningens examensbeskrivning för att erhålla socionomexamen, som kan sägas vara ett dokument som handledarutbildningen i socialt arbete bör bygga vidare på. 2.3 Socionomutbildningens examensordning I Högskoleförordningens examensbeskrivning (6 kap 4 och 5 ) för Socionomexamen står det bland annat att : 9

10 För socionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer, visa kunskap om ledning av socialt arbete, och visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs, visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Vid genomläsning av examensbeskrivningen blir helhetsintrycket att det krävs både breda och djupa kunskaper för att erhålla och utveckla socionomkompetens. 2.4 Innehållet i socionomutbildningen Högskoleverket förespråkar en generalistutbildning utifrån att den ger bättre förberedelse att arbeta med sociala behov oberoende var de uppstår. Men också att arbetsgivare vill ha nya infallsvinklar på ett problem då det inte bara finns ett enda fokus i en komplex verklighet. Utbildningen måste därför ge en bred förberedelse för att kunna se och hantera social problematik som kan uppträda i alla åldrar och situationer. Högskoleverket slår fast att det är viktigt att upprätthålla socionomutbildningen som en generalistutbildning som bygger på akademisk bredd och generellt tillämpbara praktik- och professionsspecifika färdigheter. Klass, kön, etnicitet och ålder ska beaktas i hela utbildningen. Vidare pekar Högskoleverket på vikten av bredd i kunskaperna kring vetenskaplig teori och metod då utvecklingen av en professionell praktik inom socialt arbete ska ta hänsyn till att socionomer har att hantera komplexa behovs- och problemsituationer där det saknas etablerade och entydiga svar. Det innebär att professionen skall har kompetens att producera och förhålla sig till kunskap som ser bortom gällande praxis. I grundutbildningen i socialt arbete initieras en (läro)process hos den blivande socionomen som banar väg för medvetenhet om mänskligt samspel, sociala klyftor och förbättrade levnadsvillkor för människor i utsatta situationer. Detta kräver en kritiskt förmåga att se världen ur olika perspektiv, inte minst genom att granska sin egen och andras kunskap och välja det som är bra både för individen och för samhället. Som framgår innefattas olika perspektiv i högskoleförordningens beskrivning av den nya socionomexamen. I högskoleverkets (2009) senaste utvärdering av socionomutbildningarna i landet, kan man konstatera att stor vikt läggs vid såväl kunskap och förståelse av sociala problem, som på färdighet och förmåga att utveckla och förändra människors livsvillkor. Som färdig socionom ska man kunna uppträda professionellt i förhållande till klienter och 10

11 arbetsplatser där den samlade kompetensen ska bygga på vetenskap, beprövad erfarenhet, empati och personlig självkännedom. Om vi förflyttar fokus till handledarutbildningarna kan man, enligt Egelund, konstatera att innehållet i handledarutbildningar till stor del definieras av psykodynamiska teorier och modeller. I det följer att jag intresserar mig för hur det kan komma sig att en fördjupning och vidareutbildning inom socionomprofessionen på avancerad nivå, i mindre omfattning berör frågor som placerar utbildningen i en vidare samhällskontext. Det vill säga hur exempelvis samhällsförhållanden, klass, kön, etnicitet, makt och organisation etcetera inverkar på klientarbetets innehåll och villkor. 3 LITTERATUR OCH FORSKNINGSÖVERSIKT Utifrån min litteraturöversikt av avhandlingar, artiklar och vetenskapliga rapporter växer en bild fram av att fältet forskning om handledning och handledarutbildning är tämligen begränsad. Merparten av den litteratur som behandlar handledning och handledningsbegreppet utgår från praxiserfarenhet och saknar såväl forskningsgrund som forskningsanknytning. I det följande presenterar jag valda delar av forskning, litteratur och artiklar som berör psykosocial handledning. 3.1 Handledning i psykosocialt arbete ett lite beforskat område Handledning i psykosocialt arbete är ett relativt outforskat fält inom socialt arbete, något som gäller hela fältet av handledning av yrkesverksamma socialarbetare. Förutom Egelund har jag funnit Bernler och Johnsson (2000), Hawkins och Shoet (2007), Karvinen och Salonen (2005) som specifikt nämner handledarutbildning. Därutöver finns det en mängd litteratur och artiklar som behandlar handledning och handledningsbegreppet. Litteratur om forskning om handledning och handledarutbildning är också relativt begränsad. De flesta studier behandlar utbildningshandledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (Egelund, 1999).Vid en inventering av internationellt publicerade forskningsartiklar om handledning fann Tsui (2005) att under tidsperioden hade det endast publicerats 34 studier. Vidare belyser Harkness och Portner (1989 i Tsui, 2005) att ingen forskning om handledning i socialt arbete relaterar till vilka effekter handledning av socialarbetare har för klienterna, även om verkningsfulla effekter och aktiviteter ses som det ultimata målet för handledning. Tsui menar att utformningen av handledning påverkar inte bara kvaliteten som klienter erhåller, utan influerar även den professionella identiteten hos socialarbetare. Handledning är därmed en viktig komponent i det sociala arbetets praktik. Brist av kritisk och aktuell forskning inom området visar på en klyfta mellan praktik och forskning om praktiken. Därmed är handledning i socialt arbete, enligt Tsui, ett viktigt område att undersöka och utveckla kunskap som kommer professionen och praktiken till godo. Egelund hänvisar till Barbour (1984), Bernler & Johnsson (1988), Brodie (1990), Evans (1987), Hindmarsh (1992), Kadushin (1974), March och Triseliotis (1996), Nelsen (1974), Pithouse (1987), Sainsbury 1980), Secker (1993) samt Stevenson och Parsloe (1979) i sin undersökning. Hon sammanfattar sin översikt med att det utkristalliserar sig en bild av att handledning sällan eller till och med nästan aldrig fokuserar på teori och begreppsanvändning. I Pithouse (1987) undersökning kan man, enligt Egelund, dra den slutsatsen att det inte är handledningens målsättning att integrera teori och praktik. Ett tydligt drag som framträder i översikten är vikten av det personliga stödet, att handledaren är inspirerande och har en accepterande hållning till socialarbetaren, detta visar sig ha det största värdet för handledare och de handledda. Ett annat drag som har ett stort värde för de handledda, är att man i handledning får hjälp med att strukturera administrativa krav, rutiner och procedurer som ger 11

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Kursbeskrivning Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Godkänd inom ramen för specialistordningen, fokus verksamhetshandledning Delkurs A, grundläggande verksamhetshandledning för psykologer, 10

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 16 september 2015 20 maj 2016 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Handledarutbildning i psykosocialt arbete

Handledarutbildning i psykosocialt arbete rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå=çåü=pîéêáöéü äë~å=^_= = ~åçêçå~ê Handledarutbildning i psykosocialt arbete 30 högskolepoäng, Ht t 2014 Ht 2015 Malmö Handledarutbildning i psykosocialt arbete, 30 högskole ögskolepoäng

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utbildningsplan för psykologprogrammet

Utbildningsplan för psykologprogrammet Utbildningsplan för psykologprogrammet 2PS13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08. Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-26 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-16 Sid 2(8)

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i. Handledarutbildning i psykosocialt arbete 30 högskolepoäng, Vt 2016 Ht 2017 Stockholm

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i. Handledarutbildning i psykosocialt arbete 30 högskolepoäng, Vt 2016 Ht 2017 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Handledarutbildning i psykosocialt arbete 30 högskolepoäng, Vt 2016 Ht 2017 Stockholm Handledarutbildning i psykosocialt arbete, 30 högskolepoäng

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Specialistordningen för psykologer i Sverige

Specialistordningen för psykologer i Sverige Specialistordningen för psykologer i Sverige Håkan Nyman Med dr, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Ordförande i specialistrådet hakan.nyman@neuropsykolog.com Ungt yrke Min handledare och mentor

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Martin Börjeson Department of Social and Welfare Studies, Linköping University martin.borjeson@liu.se

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects Programkod: SSJPG Utbildningsplanen gäller från: Höstterminen 2011 Utbildningsnivå: Grundnivå Datum för fastställande:

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

SFKH Handledar- och lärarutbildning 30 poäng

SFKH Handledar- och lärarutbildning 30 poäng SFKH Handledar- och lärarutbildning 30 poäng Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos har utbildat tre omgångar psykoterapeuter för legitimation sedan 1994. Nu startar SFKH en handledar- och lärarutbildning

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet:

Till Utbildningsdepartementet: 1 www.rpc.nu Till Utbildningsdepartementet: Högskoleverkets rapport: En ny psykoterapeutexamen (Rapport 2011:20R) Riksföreningen PsykoterapiCentrum (RPC) är den förening som organiserar flest legitimerade

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG, Bachelor of Science in Nursing Beslut om inrättande

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Handledarutbildning i psykosocialt arbete 30 högskolepoäng, Vt 2016 Vt 2017 Malmö

Handledarutbildning i psykosocialt arbete 30 högskolepoäng, Vt 2016 Vt 2017 Malmö Handledarutbildning i psykosocialt arbete 30 högskolepoäng, Vt 2016 Vt 2017 Malmö Handledarutbildning i psykosocialt arbete, 30 högskolepoäng Inledning Många organisationer och verksamheter såväl privata

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykoterapeutprogrammet inriktning familjeterapi

Psykoterapeutprogrammet inriktning familjeterapi Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 www.psykoterapi.org.umu.se Utbildningsplan Dnr 513-4567-06 2008-08-01 Sid 1 (7) Psykoterapeutprogrammet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Handledarutbildning 2013-2014

Handledarutbildning 2013-2014 Handledarutbildning 2013-2014 Kursplan Praktisk information Utbildningen har två grenar 1) Handledning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) på relationell grund 2) Handledning i kognitivt-relationellt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Perspektiv på socialt arbete, 30 hp Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS. Socionomprogram. 210 hp. Grund G1F

Perspektiv på socialt arbete, 30 hp Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS. Socionomprogram. 210 hp. Grund G1F Kursplan Perspektiv på socialt arbete, 30 hp SOC2 Program Program hp Utbildningsnivå Socionomprogram 210 hp Grund Ladokkod, ämnesområde, hp SKGBXX Kursens hp 30 Nivåklassificering Betygsskala Kursansvarig

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Policy. för socionomer i hälso- och sjukvård. Modell för kompetens- och karriärutveckling

Policy. för socionomer i hälso- och sjukvård. Modell för kompetens- och karriärutveckling Policy för socionomer i hälso- och sjukvård Modell för kompetens- och karriärutveckling Innehåll Socionomers arbete inom hälso- och sjukvård.... 3 Vision Mål Metoder Utvärdering Kvalitetsarbete Utbildning,

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits

Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits Socionomprogrammet Höstterminen 2014 Studiehandledning Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits Kurskod : 745A39 Kursansvarig: Martin Wiklander;

Läs mer

SOAP12 Grundläggande psykoterapiutbildning på psykodynamisk grund, 45hp

SOAP12 Grundläggande psykoterapiutbildning på psykodynamisk grund, 45hp 2015-09-25 U 2014/780 Socialhögskolan Behörighet och alternativt urval för kurserna SOAP12 Grundläggande psykoterapiutbildning på psykodynamisk grund, 45hp SOAP14 Grundläggande psykoterapiutbildning på

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng Programinformation för Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng (Master (60 credits) in Psychology: Learning, Development and Communication, 60 ECTS credits)

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer