Does time have a future

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Does time have a future"

Per-Olof Falk
för 8 år sedan
Visningar:

1 Does time have a future globaliseringens tidevarv sker det ett ständigt utbyte mellan kulturer, tid och rum har konvergerat i den I medialiserade världsbilden och det är inte längre tiden som definierar varat utan det är människorna som definierar tiden. I dagens konsumtionssamhälle förvandlar tidens förmodade utveckling mot nya nivåer produkter till skräp långt innan de har hunnit bli utslitna. Den västerländska och snart hela jordens livsstil är ohållbar och det erfordras en grundläggande förändring i vårt sätt att leva. Tid sägs forma alla tankar och objekt, men vad innebär det om tiden inte längre har den betydelse som den historiskt har haft? Hur påverkar det utformningen av tankar och objekt. Att formge tiden står det i inledningen till masterprogrammet Experience Design vilket är ett utmanande projekt, att förändra hur vi ser på tid genom konst och formgivning är ett Sisyfosuppdrag. Synen på vår identitet idag grundar sig delvis på vår förståelse av gårdagens estetik. Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras, och människorna blir slutligen tvungna att betrakta sin levnadsställning och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon. 1 Karl Marx Sophie Gerrard Mixed computer scrap in a recycling yard in Bangalore, the IT capital of India

I dagens konsumtionssamhälle förvandlar tidens förmodade utveckling mot nya nivåer produkter till skräp långt innan de har hunnit bli utslitna.

2 Fasta värden är något som inte kommer att ingå i en ny social världsordning, det flytande är en aldrig sinande rörelse, en rörelse gentemot det stagnerade stela samhället, skräp är uttrycket för det fasta som redan förflyktigas, det har blivit till rörelse, ett uttryck för tidens förgänglighet. Har tid en framtid? Frågan innebär en inneboende motsägelse och det är i diskussionen mellan antagonismen som vi kan lära oss något om oss själva och vår tillvaro. Hur formas vår identitet utifrån objekt som nästan direkt i vår perception uppfattas som minne och förvandlats till skräp? Tankar och idéer som påverkat min utformning är framför allt hur filosofer likt Foucault, Marx och Frankfurtskolan kritiskt ser på vår perception av samhället och tiden. Andra mer konkreta influenser är rörelser likt Fluxus, Surrealism, Droog Design, Bruce Mau, internetcommunityn Superuse, svenska Uglycute och Lagom bra, för att nämna några. Generellt för alla dessa olika tänkare och rörelser är att de har en kritisk inställning till den nuvarande ordningen i samhället och förstår varat och tiden som en social konstruktion vilken går att förändra. Moshekwa Langa Untitled, 1995, Collage Renaissance Society at The University of Chicago, courtesy of Raw Materials Group Syfte Projektets mål är att bland annat att medvetandegöra de hegemoniska hierarkier vilka har legitimerat en historieskrivning vars tolkningsföreträdelser har format ett oftast västcentrerat perspektiv på identitetsbildande och världsuppfattning. Genom att visa hur det inte är tid utan sociala konstruktioner som upprätthåller och förvandlar tankeprojekt och objekt till icke användbara eller skräp. Idéer och objekt laddas med immanenta sanningar utifrån diskursiva formationer som genom en medialiserad världsbild har blivit allt svårare att i grunden ifrågasätta på grund av att tid har förvandlat historien till en avslutad process.

Frågan innebär en inneboende motsägelse och det är i diskussionen mellan antagonismen som vi kan lära oss något om oss själva och vår tillvaro.

3 Inom diskursanalysen ses historien som ett aldrig avslutat kapitel som formas och omformas utav diskursiva formationer. I förvandlingen av objekt, från skräp till varor eller i den retoriska gesten a la Duchamp åskådliggörs de processer som förändrar innebörden av begreppet objekt vs skräp. Skräp tilldelas inte sina egenskaper utan är ett begrepp i avsaknande av vissa egenskaper, att de inte uppfyller en funktion längre. Gitta Gschwendtner No.25 Shuttlecock Science Beskrivning av projektet Kontexten avgör i mångt och mycket hur ett koncept mottas och jag vill att projektet dels rör sig inom konstens sfär men likväl i konsumtionens värld, i vardagen där objekten kan ses som vanliga konsumtionsvaror. I syfte att skapa ett hållbart samhälle är det av vikt som Mau uttryckt det We will eliminate the need for raw material and banish waste. 2 De förbrukade varorna är endast skräp i tankens makt. Skräp har en uttalad antiestetik vilken motarbetar en uppfattning av utvecklingen som ett framåtskridande, i kontrast mot det rena och nya som symboliserar en utvecklingstanke där nya varor indikerar att tiden fortskrider. Om skräp inte ses som skräp utan som en tillgång, kan de processer som omvandlar objekt till skräp tydliggöras. Med mitt projekt vill jag belysa tidens verkning på historien och tvärtom hur historien påverkar vår uppfattning av tiden. Genom att se på hur makt och sanning historiskt har format synen på tid som linjär vill jag medvetandegöra de processer som verkar i formandet av skräp och vår identitet. Konkret vill jag dels utforma en utställning utifrån skräpets estetik men även bidra till formandet av en diskurs och livsstil, en mentalitet som ifrågasätter invanda livsstilar och idéer. På så sätt bidrar de till att utvidga den socialt skapade katalog av bilder som människor tittar i när de definierar sina egna livsprojekt. 3 Manzini Ezio

Skräp tilldelas inte sina egenskaper utan är ett begrepp i avsaknande av vissa egenskaper, att de inte uppfyller en funktion längre. Gitta Gschwendtner No.25 Shuttlecock Science http://www.superuse.

4 Olof Löf Magnetband Privat foto Mitt projekt handlar inte endast om objekt eller uttryck utan om en vilja att förändra världen från att vara som Mau uttrycker det en utopisk ambition i ett konstprojekt till något praktiskt genomförbart ett designprojekt. Dock är det bara fantasin som begränsar vad som kan vara praktiskt genomförbart, därför är det i diskussionen mellan konst och design som en mentalitet kan formas, mellan tanken och det praktiskt genomförbara. I syfte att ge utställningen en god teoretisk grund och legitimitet som en ifrågasättande utställning använder jag mig av diskursanalysens metoder för att förstå hur makt och sanning har uppkommit och reproduceras i dagens samhälle. I boken Textens mening och makt beskrivs det hur Laclau och Mouffe ser på diskursers inre motsättningar, dess antagonism. Den sociala tillvaron ses i termer av konflikt och kan beskrivas som ett krig vilket handlar om meningsskapande på en språklig nivå. 4. One thing is certain: We don t need a thought police. We need discussion. We need thinking. We need critical faculties. 5 Eller som Marx en gång uttryckte det: Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt, men det gäller att förändra den. 6 Dock är tolkandet av världen en förutsättning för att kunna förändra den och som Manzini föreslår, att designern kan använda sin kompetens till att visualisera alternativa framtidsscenarion som kan presenteras för allmänheten. 7 Olof Löf 1http:// 2Mau, Bruce. Massive Change Phaidon Press Limited. London 3Ezio, Manzini. Sustainable Everyday- Scenarios of Everyday Life, Milano Bergström, Göran. Boréus, Kristina. Textens mening och makt. Studentlitteratur, Lund 5Mau, Bruce. Massive Change Phaidon Press Limited. London 6http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx#Teser_om_Feuerbach 7Ezio, Manzini. Sustainable Everyday- Scenarios of Everyday Life, Milano 2003

Dock är det bara fantasin som begränsar vad som kan vara praktiskt genomförbart, därför är det i diskussionen mellan konst och design som en mentalitet kan formas, mellan tanken och det praktiskt

5 Stuart Haygart Tide chandelier Milano Lounge Chair, Bikefurniture

Relevanta dokument

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden