Studenter om studier på distans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenter om studier på distans"

Transkript

1 Studenter om studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2011 Lars Haglund och Lena E. Johansson Lärstöd Karlstad University Studies 2012:26

2 Studenter om studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2011 Lars Haglund och Lena E. Johansson Karlstad University Studies 2012:26

3 Studenter om studier på distans Lars Haglund och Lena E. Johansson FORSKNINGSRAPPORT Karlstad University Studies 2012:26 ISSN ISBN Författarna Distribution: Karlstads universitet Lärstöd Karlstad, Sweden Print: Universitetstryckeriet, Karlstad 2012

4 Förord... 3 Studentundersökningarnas bakgrund och uppläggning... 4 Att lyssna på studenterna... 4 Genomförande... 4 Urval, svar och osäkerhet i undersökningarna... 6 Presentation av studenterna i undersökningen... 9 Utbildningens inriktning och uppläggning Vad tycker studenterna om studietempot? Stress i studierna Balans mellan teori och tillämpning Attityder till IKT i utbildningen Studentinflytande Lärare och lärprocesser Studenternas attityder till lärarnas insatser Kunniga lärare Stödjande lärare Studenternas attityder till servicefaktorer i utbildningen Tillmötesgående administrativ personal Väl fungerande studievägledning Biblioteksservice Vad är viktigast för studenterna? Användningen av olika IKT-media i utbildningen Användning av en lärplattform - LMS Andra IKT- verktyg i utbildningen Hur fungerar videokonferens/telebildsändningar? Inspelade föreläsningar Lärcentrum Vad anser studenterna att distansutbildningen ger? Kunskaper och färdigheter Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter Breddad allmänbildning Tänka kritiskt och analytiskt Ta del av aktuell forskning

5 Samarbeta med andra Skriva klart och begripligt Tala klart och begripligt Vilka kunskaper prioriteras av studenterna? Allmänna attityder till distansutbildningen på Karlstads universitet Utbildningskvaliteten Utveckling över tiden i utbildningar IT, projektledning och affärssystem (79 studenter) Tandhygienist programmet (61 studenter) Lärare (förskola) (81 studenter) Kompletterande lärarutbildning yrke (72 studenter) Speciallärare (74 studenter) Översikt över studenternas värdering av kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktorer Studieresultat Helhetsbedömningar Öppna frågor; Vad har varit särskilt bra? och Vad har varit mindre bra? Jämförelser campus (program) och distans (program), hösten Jämförelser campus- och distansstudier lärarstudenter 2007, 2010 och Jämförelser Campus- och Distansstudier lärarstudenter våren Sammanfattande slutsatser Skillnader mellan campus och distans, översikt Referenslista, källor

6 Förord Detta är en rapport i en serie av studier där vi analyserar studenters syn på sin utbildning vid Karlstads universitet. Datainsamling har sedan våren 2000 genomförts i enkäter bland studenter på campus, på Musikhögskolan Ingesund och bland distansstudenter. I den här rapporten redovisas i detalj resultat från nätenkäter som genomförts bland distansstudenter 2007, 2010 och Jämförelser görs med resultat från enkäter bland övriga studentgrupper. Resultat från tidigare studier finns redovisade i ett antal rapporter (Haglund m.fl., 2003, Haglund 2005, 2006 a, b, c, 2007, 2009, 2010 och 2011). Tack för all hjälp med att samla in data. Hjälp med enkätformulär och insamlingstekniker har vi fått från Lärstöds personal Lotta Svenneling och Annmarie Lager. Programledarna på ett stort antal distansutbildningsprogram har hjälpt till med synpunkter plus insamling av enkäter. Vi redovisar de empiriska resultaten så utförligt att läsaren själv skall kunna dra slutsatser. I den tryckta rapporten på nätet finns en bilaga med fullständiga tabeller. Vi hoppas att resultaten från undersökningarna används för utveckling av kurser och program vid Karlstads universitet. Om vi skall sammanfatta resultaten kan vi säga att våra studenter på distans är generellt mer nöjda med sin utbildning än campusstudenterna. När det gäller kunskaper och färdigheter så är distansstudenterna mer nöjda 2011 än Trots det så pekar studenterna ut några förbättringsområden som handlar om distanspedagogiska upplägg och användning av olika IKT system. Karlstad våren 2012 Lars Haglund Lena E. Johansson 3

7 Studentundersökningarnas bakgrund och uppläggning Att lyssna på studenterna I ett utbildningssystem där konkurrens mellan studieorter blir allt viktigare kommer studium av studenterna som kunder alltmer i fokus. En viktig nyckel till att utveckla den högre utbildningen är att lyssna på nuvarande och f d studenter/kunder. Strävan är att involvera nuvarande och före detta studenter som en aktiv part i kvalitetsarbetet. För att veta hur man kan förbättra kvaliteten i en verksamhet måste man känna till hur studenterna upplever tjänsten som produceras både som konsument av själva utbildningstjänsten men också som faktisk medproducent i tjänsteprocessen. Av särskild vikt är det att studenter på distans blir hörda och lyssnade på eftersom de inte i lika stor utsträckning tar plats i de fora för studentmedverkan som finns på campus. Det är bra att dessa undersökningar görs för att det är ett sätt att skapa medvetenhet hos både lärare och student! (Tandhygienistprogrammet) Genomförande Nätenkäter med frågor till distansstudenter har genomförts 2007, 2010 och Enkätformuläret i distansstudien har utvecklats från ett antal studier på Campus i Karlstad mellan åren 2000 och 2007 (Haglund et al, 2003, Haglund, 2005 och Haglund, 2006). Huvuddelen av frågorna är identiska mellan campusstudien och distansstudien. Årets enkät Studentbarometern distans 2011 innehåller 20 frågor. Ett nytt tema i årets distansundersökning är att belysa studenternas inställning till och användning av IKT-verktyg i utbildningen. Vi har fokuserat på användning av lärplattformen, videokonferens och film. Ett standardiserat frågeformulär har använts. Formuläret i distansenkäten återfinns som bilaga tillsammans med fullständiga tabeller i nätversionen av rapporten. 4

8 Frågeområden i enkäten Lärare Kunniga Stödjande Stödfunktioner Administrativ personal Biblioteksservice Studievägledning IKT-funktioner Lärplattform Videokonferens/ telebild Inspelade föreläsningar Lärcentrum Lärprocesser Studiestress Studietempo Balans teori/praktik Attityd till IKT Vad man lärt sig Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter Breddad allmänbildning Tänka kritiskt och analytiskt Samarbeta med andra Ta del av aktuell forskning Skriva tydligt och klart Tala tydligt och klart Öppna frågor Särskilt bra Mindre bra Saknats Förslag Bakgrund Ålder Kön Helfart/Halvfart Bostadsort Nöjd med utbildningens kvalitet Enkäten har distribuerats till samtliga distansstudenter via de två lärplattformarna First Class och itslearning som används vid Karlstads universitet. I årets undersökning tog vi också hjälp av programledarna och bad dem distribuera enkäten till studenterna via lärplattformen. Det har också funnits möjlighet att svara på enkäten via en direktlänk på Studentnätet. Insamlingen har gjorts genom verktyget Survey and Report. Kodningen är alltså direkt. Sedan har databasen överförts till SPSS för vidare statistiska analyser. Under 2011 har studentenkäten genomförts på Campus inom fakulteterna för Ekonomi, Kommunikation och IT. Detta gör det möjligt att göra direkta jämförelser mellan distansstudier och campusstudier. Vid undersökningen 2007 lottade vi ut universitetströjor, 2010 fanns ingen belöning och 2011 lottade vi ut två ipad. Vid undersökningen 2011 bad vi även programledarna att hjälpa till genom att distribuera enkäten via lärplattformen. 5

9 Urval, svar och osäkerhet i undersökningarna Studentbarometern på distans 2011 fanns tillgänglig mellan 21 nov 11 dec Vi fick 1280 svar av 3746 möjliga, 34 procent. Tretton av programmen har en svarfrekvens på över 50 procent. Totalt på Karlstads universitet fanns det 4850 distansstudenter under hösten 2011 inkluderat rektorsutbildning, samt olika lärarlyftsprojekt. I den första enkäten 2007 delades studentgruppen efter studieområde och för den andra enkäten 2010 efter programtillhörighet. I undersökningen 2007 svarade 909 studenter, 32 procent, 2010 svarade 707 studenter 15 procent (stora variationer förkom mellan olika program). I enkäten 2011 har studenterna fördelats på olika programutbildningar eller programvarianter, fristående kurs samt uppdragsutbildning. Programutbildningarna varierar mellan 60 hp 330 hp, (tio grundutbildningsprogram, två masterprogram, två magisterutbildningar samt sju påbyggnadsprogram på avancerad nivå). Inom grupperna fristående kurs och uppdragsutbildning särskiljer vi inte olika utbildningar. Svarsfrekvensen inom programutbildningarna 2011 varierar mellan procent med ett genomsnitt på 49,7 procent. Svarsfördelning mellan utbildningsprogram/kurser i enkäten till Distansstudenter Antal studenter i distansutbildning H11 exkl. sommarkurser (registrerade på minst en distanskurs fram till den 5 december) Program/kurs Antal reg. studenter HT11 Antal svar Svarsfrekvens Arbetsvetenskap 60 hp % Kompletterande lärarutbildning allmänna ämnen 90 hp % Speciallärarutbildning 90 hp % Projektledning 60 hp % Biovetenskapligt program, receptarie 180 hp % Kompletterande lärarutbildning yrkesämnen 90 hp % Lärare med inriktning svenska/engelska (senare år/gymnasiet) % 330 hp Biologi programmet 180 hp % Förskollärarprogrammet 210 hp (endast start ht11) % Masterprogram: Samhällelig riskhantering 120 hp % Grundlärare, förskoleklass och åk 1-3 eller åk hp (endast % start ht11) IT, projektledning och affärssystem 180 hp % Tandhygienistprogrammet 180 hp % Genomsnitt för program 50 % Masterprogram: Vård och stödsamordning med inriktning kognitiv % 6

10 beteendeterapi, KBT 120 hp Lärare med inriktning Naturkunskap i vardagen (förskola) 210 hp % Specialistsjuksköterska operationssjukvård 60 hp % Specialistsjuksköterska intensivvård 60 hp % Utbildningsledning och skolutveckling 60 hp % Specialistsjuksköterska distriktsköterska 75 hp % Genomsnitt alla 34 % Lärare med inriktning Uteliv, hälsa och identitet (fritidshem) 210 hp % Lärare med inriktning svenska/matematik i samspel (tidigare år) 210 hp % Fristående kurs 7,5 hp - 30 hp % Uppdragsutbildning (delar av) % Om annat, specificera 73 Studenter på distansprogram/kurser* % *Nedanstående utbildningar på distans ingår inte i enkätsvaren Rektorslyftet/rektorsutbildningen (använder plattformen Fronter) 711 SÄL/VAL-projekten 154 Lärarlyft och förskolelyftet 147 Summa 1012 Antal distansstudenter (inkl. studenter som också studerar på campus) 4850 I distansenkäterna har vi ett inte obetydligt bortfall. Det kan givetvis vara så att vi får ett urval av de mer positiva studenterna i undersökningarna bland distansstudenterna. Å andra sidan tyder den mängd av kommentarer på de öppna frågorna som vi fick i distansstudierna, inte på att så är fallet. De som svarar är intresserade och vill kommunicera med oss. Studenterna delar med sig av sina synpunkter, positiva och negativa, kring utbildningen. I rapporten redovisas dels jämförelser mellan olika år 2007, 2010 och 2011 och dels jämförelser mellan campus och distans. I årets rapport lyfter vi fram de årliga jämförelserna samt de tio program eller programvarianters svar på respektive fråga. Utveckling över tid för vissa utbildningar samt översikter av kvalitetsfaktorer, studieresultat och helhetsbedömningar finns i slutet av rapporten. I årets enkät särredovisas studenternas synpunkter, Vad har varit särskilt bra? och Vad har varit mindre bra? direkt till programledarna. Återkopplingen direkt till programledarna av studenternas synpunkter (fritext) ger stora möjligheter att ta tillvara på studenterna konstruktiva förslag. I rapporten redovisar vi citat från fritextfälten, vi har valt citat med utgångspunkt från tre rubriker; synen på lärare, på IKT frågor och en övergripande synpunkt. Citaten är valda från båda fritextfälten. I de fall lärare/programledare valt att redovisa sina synpunkter på fritextsvaren redovisas det i direkt koppling till citaten. Rapporten avslutas med 7

11 en jämförelse mellan programstudenter på campus och distans samt en redovisning av lärarstudenter från sista årskursen campus och distans. I nätversionen finns en bilaga med enkäten och samtliga tabeller i fullständigt format. Se Studenter om studier på distans, L Haglund och L E. Johansson. 8

12 Presentation av studenterna i undersökningen Studentbarometern distans 2011 innehåller ett antal frågor om studenternas bakgrund, kön, ålder bostadsort samt studietakt. Redovisning av studentprestationer är hämtade från intern resultatredovisning. (Eriksson, M m.fl.) och avser faktiskt förhållande på Karlstads universitet Kön Andelen kvinnor som studerar på högskolan är i majoritet. Det gäller både bland campus- och distansstudenter. I den senaste studien är andelen kvinnor nära det faktiska förhållandet för distansstudenterna på Karlstads universitet som är 71 procent kvinnor och 29 procent män hösten Nationellt uppgår andelen kvinnor som studerar på distans till 67 procent läsåret 2010/11. Fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig dock något mellan olika utbildningsområden, andelen kvinnor är hög inom lärarutbildning och vårdutbildningar. Andelen män har dock ökat något det sista året och finns i huvudsak inom programmen Kompletterande lärarutbildning yrkesämnen, IT, projektledning och affärssystem samt Projektledning. Tabell 1: Fördelning manliga/kvinnliga studenter i undersökningarna 2007, 2010 och Kön Manliga studenter Kvinnliga studenter Distansstudenter hösten Distansstudenter hösten Distansstudenter hösten 10% 24% 20% 90% 76% 80% 9

13 Tabell 2: Störst andel män inom några programutbildningar 2011 Kön Andel manliga studenter Andel kvinnliga studenter Kompletterande lärarutbildning yrkesämnen It, projektledning och affärssystem Projektledning 52% 63% 62% 48% 37% 38% Samhällelig riskhantering Kompletterande lärarutbildning allmänna Specialistsjuksköterska intensivvård Biologiprogrammet Lärare inriktning språk (senare år/gymn) Lärare (fritidshem) Master Vård o stöd 41% 28% 25% 25% 17% 12% 10% 59% 72% 75% 75% 83% 88% 90% Ålder Andelen studenter som är yngre än 29 år ökar Bland de som studerar till tandhygienist är genomsnittsåldern lägre än bland övriga utbildningar, 53 procent är yngre än 24 år och 82 procent yngre än 29 år. En tydlig skillnad kan ses för de två lärarutbildningar som startade hösten 2011 där betydligt fler studenter är yngre jämfört med tidigare, andelen under 24 år är för förskollärare 43 procent och grundlärare 38 procent. Tabell 3: Åldersfördelning, 2007, 2010 och Ålder % 18% 31% 24% 9% % 14% 34% 26% 9% % 16% 34% 25% 10% 10

14 Tabell 4: Störst andel studenter under 29 år fördelat på olika program. Andel under 29 år Tandhygienistprogrammet 82% Biologiprogrammet Grundlärarprogrammet Biovetenskapligt program, receptarie Förskollärarprogrammet Specialistsjuksköterska intensivvård Lärare (förskola) IT, projektledning och affärssystem Lärare (tidigare år) Master Vård och stöd 67% 62% 62% 57% 53% 44% 44% 38% 38% Av ovanstående program är åtta av tio grundutbildningsprogram som genomförs på helfart. Bostadsort Vi vet att närheten till lärosätet har betydelse och att hälften, 50 procent, av samtliga distansstudenter i Sverige studerar vid ett lärosäte i geografisk närhet, dvs. i samma län eller angränsande län (Amneus m fl.). Särskilt tydlig blir kopplingen till geografisk närhet för programstudenter och kvinnor. Vid en uppföljning av studenterna på Karlstads universitet hösten 2011 så kom 60 procent från Värmland och de omgivande länen. Enbart Värmland svarade för 30 procent. (Eriksson, M) Andelen distansstudenter i studien boende i Värmland är drygt 30 procent. Andelen boende i Karlstad uppgår 2011 till 12,5 procent. De två program som särskilt lockat studerande från Karlstad är Specialistsjuksköterska distrikt 39 procent och Samhällelig riskhantering 24 procent. Andelen boende i utlandet är tre procent precis som förra året. 11

15 Tabell 5: Bostadsort för distansstudenter 2007, 2010 och Bostadsort Värmland Utanför Värmland Distansstudenter hösten 2011 Distansstudenter hösten 2010 Distansstudenter hösten % 30% 37% 68% 70% 63% Tabell 6: Program med störst andel studenter bosatta utanför Värmland Andel bosatta utanför Värmland Förskollärare Specialistsjuksköterska - operation Biologiprogrammet Projektledning Biovetenskapligt program, receptarie It, projektledning och affärssystem Lärare, (förskola) Lärare (tidigare år) Tandhygienist Kompl lärare yrke 94% 87% 83% 83% 81% 79% 74% 73% 71% 70% Studietakt I Högskoleverkets rapport 2011 konstateras att det är stora skillnader på antal registrerade poäng beroende på om studierna är en huvudsaklig sysselsättning eller om studenterna läser på program eller kurs. En termins heltidsstudier motsvarar 30 hp eller mer. Av samtliga studenter i Sverige som enbart studerade på distans var 23 procent registrerade på 30 hp eller mer. För de som enbart stude- 12

16 rar på program var 55 procent registrerade på 30 hp eller mer för fristående kurs var det 13 procent. I vår studie har 46 procent svarat att de studerar på heltid För vissa program finns möjligheten att välja hel- eller halvfart. Tabell 7: Andel heltids/deltidsstuderande, 2007, 2010 och Studietakt Heltidsstuderande Deltidsstuderande Distansstudenter hösten 2011 Distansstudenter hösten 2010 Distansstudenter hösten % 52% 60% 54% 48% 40% Tabell 8: Program med störst andel heltidsstuderande i olika program 2011 Andel heltidsstuderande Förskollärare Lärare, (fritidshem) Lärare (tidigare år) Lärare (senare år/gymnasiet) Specialistsjuksköterska operation Lärare (förskola) Tandhygienist Grundlärare Vård och stödsamordning Samhälleligriskhantering Biovetenskapligt program, receptarie 100% 100% 100% 100% 100% 99% 97% 96% 93% 88% 85% Andel distansstudenter och studieprestationer Antalet och andelen distansstudenter på Karlstads universitet ökar för varje år. Under 2011 omfattade distansutbildningen vid Karlstads universitet ca

17 helårsstudenter (vilket motsvarar individer), det är en ökning med nästan 200 helårsstudenter (+9%) jämfört med året innan. Distansutbildningen har därmed ökat sin andel av den totala utbildningsvolymen från 24 till 26 procent. Under 2011 hade programutbildningar på distans en prestationsgrad på 88 procent inom den anslagsfinansierade verksamheten jämfört med 90 procent för campusutbildningen. Skillnaden kan delvis hänga samman med att de förhållandevis omfattande distansinriktningarna på den nya lärarutbildningen och nya receptarieutbildningen på distans inte kommit upp i normal poängproduktion efter bara 18 veckors verksamhet. Skillnaden i prestationsgrad är större när det gäller fristående kurser, 59 procent för distans och 77 procent för campus. Stora variationer förekommer mellan olika kurser. Det finns också skillnader i prestationsgrad som påverkas av kön och ålder. För kvinnliga studenter över 34 år var prestationsgraden 69 procent. Bland manliga studenter var åldersfaktorn inte särskilt utslagsgivande. (Eriksson, M m fl.) 14

18 Utbildningens inriktning och uppläggning Vad tycker studenterna om studietempot? Resultaten från 2011 som är uppdelade i program och programvarianter visar att drygt en tredjedel av studenterna tycker att studietempot är mycket eller något för högt. Det är fler studenter som tycker det jämfört med I undersökningen 2010 var andelen studenter från vårdområdet större än i år varför den något högre siffran kan förklaras. Skillnaderna mellan olika utbildningar är mycket stora. Av de tio program som har flest andel stressade studenter är nio inom vård eller skola. Studenternas synpunkter: (urval) Programmet som jag läser är väldigt intressant för alla i vår klass, men alla instämmer med att det går för fort (Tandhygienistprogrammet) Tempot, mängden läsning, mindre bra. (Lärare (senare år/gymn) Hög standard vilket är bra men man upplever det som ett otroligt högt tempo från start som man mår psykiskt dåligt utav emellanåt och det är genomgående bland kurskamraterna. (Grundlärare) Tabell 9: Vad tycker du om tempot hittills i dina studier vid Karlstads universitet, 2007, 2010 och 2011? Studietempot Mycket för högt/något för högt Lagom Något för lågt/mycket för lågt Distansstudenter % 60% 5% Distansstudenter % 54% 3% Distansstudenter % 67% 4% 15

19 Tabell 10: De tio programutbildningar där studenterna upplever högt tempo. Studietempot Mycket för högt Något för högt Lagom Något för lågt Mycket för lågt Receptarie 23% 54% 23% Spec sjuksk distrikt 21% 50% 29% Tandhygienist 21% 50% 29% Spec sjuksk operation 14% 79% 7% Grundlärare 11% 57% 29% 4% Lärare (sen år/gym) 10% 48% 41% Kompl lärare yrke 10% 42% 42% 6% Master Vård o stöd 7% 32% 43% 14% 4% Komp lärare allm 6% 38% 50% 6% Förskollärare 4% 25% 63% 8% Om vi jämför med den studie som vi genomfört samtidigt på Campus i Karlstad är andelarna som anser att studietempot är för högt praktiskt taget identiska bland distansstudenter och bland campusstudenter. Stress i studierna Frågan om stress har ställts i samtliga enkäter sedan 2005 (Haglund 2006). Stressnivån verkar ha ökat något från 2007 till Lite mer än var tionde student upplever en besvärande stress ofta. Mest stressade är helt naturligt studenter inom de studieområden där man också ansåg att studietempot var högt. Studenternas synpunkter: (urval)..mycket högt tempo som lett till stressmage. (Grundlärarprogrammet) Det har varit för högt tempo och alltför stressigt. (IT, projektledning och affärssystem) Stressen är enormt hög, då vi ofta läser två kurser parallellt med varandra och kursansvariga sällan pratar ihop sig om inlämningsdatum, tentor m.m. vilket gör att veckorna ofta 16

20 inte räcker till utan man måste sitta på helgerna. Det handlar inte om studieteknik längre, eftersom stora delar av klassen känner så. (Tandhygienistprogrammet) Tabell 11: Upplever du stress i dina studier på universitetet, 2007, 2010 och 2011? Stress Ja, jag upplever en besvärande stress ofta Ja, ibland kan det vara för stressigt Nej, det är i allmänhet inte stressigt Nej, jag är definitivt inte stressad Distansstudenter % 52% 30% 6% Distansstudenter % 56% 23% 5% Distansstudenter % 56% 32% 5% Tabell 12: Studiestress inom olika studieområden bland studenter som läser på distans (2011). Stress Ja, jag upplever en besvärande stress ofta Ja, ibland kan det vara för stressigt Nej det är i allmänhet inte för stressigt Nej, jag är definitivt inte stressad Tandhygienist 38% 53% 7% 2% Spec sjuksk distrikt 32% 57% 11% Spec sjuksk operation 29% 64% 7% Lärare (sen år/gym) 28% 59% 14% Receptarie 27% 69% 4% Kompl lärare yrke 25% 57% 15% 3% Grundlärare 24% 62% 7% 7% Uppdragsutbildning 15% 42% 36% 6% Genomsnitt 12% 52% 30% 6% Master riskhantering 12% 47% 41% Lärare (fritidshem) 12% 69% 19% Om vi jämför med den undersökning som genomförts ungefär samtidigt på Campus så är Campusstudenter ungefär lika stressade som distansstudenter. 17

21 Balans mellan teori och tillämpning En klar majoritet av distansstudenterna tycker att utbildningen har en bra balans mellan teoretiska och praktiska moment. Ett lite fåtal skulle önska en mer teoretisk utbildning och resterande ungefär 1 av 4 vill se en utbildning med mer praktiska moment. Tabell 13: Vad tycker du om studiernas balans mellan teori och tillämpning, 2007, 2010 och 2011? Balans mellan teori och tillämpning Mer teori Bra balans Mer praktik Distansstudenter % 75% 22% Distansstudenter % 65% 31% Distansstudenter % 77% 21% I undersökningen 2007 var distansstudenter som läste humanistiska ämnen mest nöjda med balansen mellan teori och praktik. Minst nöjda vara de som läste inom sektorn hälsa, vård och omsorg. I enkäten 2011 framträder skillnaderna i synen på balansen i studierna mycket tydligt. Tendenser vi såg 2010 är relativt oförändrade. Mer praktik önskar studenter inom vårdområdet. En del utbildningar har helt eller nästa helt nöjda studenter här. Tabell 14: Balans mellan teori och praktik inom olika program (2011) Balans mellan teori och tillämpning Mer teori Bra balans Mer praktik Utb led o skolutv Receptarie Master riskhantering Speciallärare Uppdragsutbildning Master Vård o stöd Spec sjuksk operation Fristående kurser Komp lärare allm Biologiprogram 1% 7% 1% 7% 100% 92% 88% 88% 88% 86% 86% 85% 84% 83% 8% 12% 11% 13% 7% 14% 14% 10% 17% 18

22 Studenter på distans är klart mer nöjda med balansen mellan teori och praktik i studierna om vi jämför med Campusstudenter. Detta gäller oavsett om vi ser på programstudier eller fristående kurser. Attityder till IKT i utbildningen 1 Årets studie har temat IKT i utbildningen och vi har valt att ställa tre frågor om hur studenterna upplever att IKT- verktygen påverkar kvaliteten. Hur studenterna ser på kommunikationen med lärarna och studiekamraterna? Tycker de att IKT-verktygen har en positiv effekt på det egna lärandet? Inspiration till flera frågor om IKT har vi fått från forskare, Johan Lundin Göteborgs universitet, som delvis ställt samma frågor till lärarna på Göteborgs universitet/högskolan Väst. Längre fram i rapporten tittar vi lite närmare på resultaten i de olika undersökningarna. I vår undersökning har vi använt förkortningen IKT (Information och kommunikationsteknik) utan förklaring, flera studenter uttrycker att de inte vet vad IKT betyder. Begreppet används i två frågor (nr 7 och 10) det är olyckligt om det har lett till begränsningar i svaren från studenterna. Mest positiva var studenterna till användning av IKT-verktyg i förhållande till studie-kamraterna. En majoritet, tre fjärdedelar, av studenterna instämmer helt eller delvis i att IKT-verktygen underlättar studierna och att det har en positiv effekt på lärandet. Något färre, anger att tiden för att kommunicera med läraren med stöd av IKT är väl använd. Några studenter uttrycker en viss besvikelse när det gäller lärarnas aktivitet på lärplattformen. De önskar fler och snabbare svar. Liknande tendenser finns i Högskoleverkets rapport (Amneus m fl.) där det anges att studenter i allmänhet saknar engagemang, vägledning och dialog från lärarna. För de studenter som är nöjda med lärarstödet handlar det främst om att läraren varit tillgänglig. Synpunkter från studenterna: (urval) Det är positivt då jag kan komma åt allt material och andra studerande både dagtid och kvällstid. (Fristående kurs) Kontakten med studiekamraterna har på detta vis underlättats men det är svårt att få kontakt med lärarna på detta vis. (Lärare förskola) Kommunikationen med lärarna är delvis långsam och man får vänta flera dagar på svar om man får något svar alls. (Fristående kurs) 1 IKT = Informations- och kommunikationsteknik 19

23 Tabell 15: Attityd till IKT-användning i undervisning/lärandemiljöer i utbildningen Attityd till IKT användning i utbildningen 2011 Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd ifrån delvis Tar avstånd helt Underlättare studierna och kontakten med IKT positiv effekt på lärandet Kommunikation med lärare är väl använd tid Tabell 16: IKT underlättar studierna genom att jag kan kommunicera med mina studiekamrater även på kvällar och helger Attityd till IKT-verktyg och att det är positivt för kommunikationen med studiekamraterna Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd ifrån helt Utb led o skolutv Lärare (tidigare år) Speciallärare IT, projekt o affärssystem Förskollärare Lärare (förskola) Projektledning Lärare (fritidshem) Spec sjuksk distrikt Uppdragsutb 92% 81% 79% 68% 67% 65% 64% 62% 59% 55% 8% 14% 13% 5% 9% 14% 20% 14% 3% 1% 11% 2% 18% 14% 1% 3% 14% 14% 4% 4% 27% 12% 23% 18% 17% 21% 7% 20

24 Tabell 17: Jag anser att användning av IKT-verktyg har en positiv effekt på mitt lärande Attityd till IKT-verktyg och att det underlättar lärande Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd ifrån helt Speciallärare Förskollärare Utb led o skolutv IT, projekt o affärssystem Lärare (tidigare år) Lärare (fritidshem) Projektledning Lärare (förskola) Lärare (sen år/gym) Grundlärare 73% 67% 67% 63% 62% 62% 61% 60% 54% 54% 19% 20% 9% 13% 33% 21% 29% 14% 1% 10% 31% 8% 14% 21% 4% 17% 21% 3% 32% 4% 7% 4% 43% 4% Tabell 18: Jag upplever att den tid jag använder för att kommunicera med läraren via IKT verktygen är väl använd. Attityd till IKT-verktyg och att det är bra för kommunikationen med läraren Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd ifrån helt Projektled Utb led o skolutv Lärare (fritid) Förskollärare Grundlärare Uppdragsutb IT, projekt o affärssys Speciallärare Lärare (tidiga år) Komp lärare allm 64% 58% 58% 57% 50% 48% 48% 44% 43% 42% 11% 21% 33% 8% 31% 12% 37% 7% 32% 14% 4% 21% 24% 3% 36% 12% 3% 31% 21% 1% 38% 10% 10% 25% 25% 4% 21

25 De program som är mest positiva till IKT användningen är förutom olika lärarprogram IT, projektledning och affärssystem samt Projektledning. De fem program som tillhör de minst nöjda/positiva studenterna avseende användning av IKT verktyg är de båda Masterprogrammen Samhällelig riskhantering och Vård och stödsamordning med KBT samt Tandhygienisterna, Receptarieprogrammet och Specialistsjuksköterkorna operation/intensiv. Studentinflytande Bland våra distansstudenter anger omkring hälften att studenter knappast eller inte alls kan påverka studiernas uppläggning. Andelen som anser detta är i stort oförändrad mellan mätningarna 2007, 2010 och Tabell 19: Tycker du att studenterna kan påverka utbildningens uppläggning, 2007, 2010 och 2011? Studentinflytande Ja, definitivt Ja, delvis Nej, knappast Nej, definitivt inte Distansstudenter 2011 Distansstudenter 2010 Distansstudenter % 6% 8% 46% 41% 48% 38% 43% 37% 6% 10% 7% Mest positiva till studentinflytandet var studenter från två program Biologi- och Receptarieprogrammet. Minst inflytande anser studenter inom vissa vård- och lärarutbildningar att de har. Tabell 20: Studentinflytande bland studenter från olika programområden (2011) Studentinflytande Ja, definitivt Ja, delvis Nej, knappast Nej, definitivt inte Biologiprogram Receptarie Grundlärare Tandhygienist Kompl lärare yrke IT, projekt o affärssystem 25% 22% 19% 15% 14% 14% 14% 11% 10% 10% 9% 42% 44% 46% 57% 45% 56% 48% 38% 47% 47% 69% 25% 31% 27% 25% 37% 27% 36% 39% 38% 35% 8% 3% 12% 12% 4% 4% 3% 6% 13% 6% 9% 22

26 Men vill studenterna ha inflytande? Om vi analyserar kopplingen mellan syn på studentinflytande och hur man uppfattar studierna som helhet ser vi tydligt att studenter som anser att man kan påverka sina studier också är mer nöjda med studierna som helhet. Tendensen är helt tydlig i enkäterna 2010 och Tabell 21: Sambandet mellan studentinflytande och utbildningskvalitet Samband studentinflytande utbildningskvalitet Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd Nej, definitivt inte 13% 47% 18% 16% 5% Nej, knappast 35% 47% 11% 7% 1% Ja, delvis 53% 39% 6% 2% Ja, definitivt 66% 25% 4% 4% Studentinflytandet verkar ligga på samma låga nivå på Campus som vi ser bland distansstudenter. 23

27 Lärare och lärprocesser Studenternas attityder till lärarnas insatser Lärarnas stöd och kompetens är centrala för studenternas bedömning av kvaliteten på utbildningen. Vi vet att interaktion och återkoppling från läraren är betydelsefulla för att studenterna skall lyckas med sina studier. I årets studie ställer vi samma fråga till distansstudenterna och campusstudenterna om lärarna är kunniga och om de är stödjande. Kunniga lärare Mer än 60 procent av distansstudenterna instämmer helt med att deras lärare är kunniga. Resultaten är i stort lika de olika undersökningarna. Studenternas synpunkter: (urval) Mycket bra, tillmötesgående och förstående lärare, som på ett mycket bra sätt blandar lärande med paralleller till verkligheten. (Receptarie) De flesta lärare är både stödjande och kunniga, men inte alla. (Tandhygienistprogrammet) Viss lärare är mycket bristfälliga i sin förmåga att hjälpa oss distansstudenter. Medan de allra flesta är fantastiska! (Biologiprogrammet) Tabell 22: Lärarna är kunniga, 2007, 2010 och 2011? Lärarna är kunniga Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd från helt Distansstudenter % 31% 4% 1% 0% Distansstudenter % 31% 6% 2% 0% Distansstudenter % 31% 6% 2% 0% Den grupp studenter som var minst nöjd med sina lärare i undersökningarna 2007 och 2010 var de som läste inom sektorn hälsa, vård och omsorg. Samma tendens finner vi i undersökningen 2011 men vi finner även en del lärarutbildningar som inte är helt nöjda med lärarna. När vi delar upp och granskar detaljerat blir skillnaderna stora. Vissa utbildningar har mycket nöjda studenter här. 24

28 Tabell 23: Kunniga lärare inom olika studieområden (2011) Lärarna är kunniga Instämmer hel Instämmer delvisvarken eller Tar avstånd delvis Utb led o skolutv Biologiprogram Projektledning Receptarie Master Vård o stöd Fristående kurser Speciallärare IT, projekt o affärssystem Uppdragsutbildning Förskollärare 100% 92% 86% 85% 72% 68% 68% 67% 67% 65% 8% 14% 12% 4% 21% 7% 25% 5% 1% 30% 3% 30% 3% 30% 3% 35% Distansstudenter verkar generellt vara mer nöjda med sina lärares kunskaper än vad studenterna på Campus är. Detta gäller oavsett program och kurs. Om Campusstudenterna till omkring 40 procent anser lärarna mycket kunniga så är motsvarande andel bland distansstudenter drygt 60 procent. Stödjande lärare Ursprungligen ställdes frågan i högskoleverkets Studentspegelunder-sökningar 2002 och Den har ingått i ett antal av de undersökningar som gjorts bland Campusstudenter i Karlstad. I tidigare undersökningar 2007 och 2010 bad vi studenterna värdera om läraren var positiv till distansutbildning, om läraren hade god IT-kompetens och om läraren gav snabb respons. Ett sätt att försöka ringa in de områden som har betydelse för distansstudenter. Störst förändringar var det mellan de olika undersökningarna avseende lärarens IT-kompetens. En förbättring med 12 procent, enligt studenterna. I årets undersökning har vi valt att ställa samma fråga till både campus- och distansstudenterna. Skillnaderna är mycket stora mellan olika utbildningar. Några utbildningar har en stor majoritet av studenter som anser att lärarna är stödjande medan inom andra utbildningar det är få som helt tycker att lärarna är stödjande. De fem utbildningar som uppfattar lärarna som minst stödjande finns inom vård och skolområdet. Synpunkter från studenterna: (urval) Att man blir uppmärksammad som student och att lärarna fokuserar på att utveckla utbildningarna kontinuerligt. Ser lärandet som en process. Bra service. (Fristående kurs) 25

29 Bra stöd från personal, både lärare och administrativ personal. (Fristående kurs) I de flesta kurser har vi har fått mycket tid med lärarna, dels har vi haft relativt mycket undervisning, dels har vi fått mycket individuell handledning. Dessutom är lärarna lätta att nå om man har frågor eller behöver hjälp med något... (Lärare, senare år) Tabell 24: Lärarna är stödjande? (2011) 50% 40% 30% 20% 10% 0% 47% 40% Lärare är stödjande 9% Instämmer helt instämmer delvis Varken ellertar avstånd från delvis 3% 1% Tar avstånd från helt Tabell 25: Stödjande lärare (2011) Lärare är stödjande Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis Utb led o skolutv 92% 8% Uppdragsutbildning 67% 18% 12% 3% Speciallärare 66% 30% 3% 1% Spec sjuksk distrikt 64% 32% 4% Förskollärare 63% 37% Receptarie 62% 31% 8% Spec sjuksk operation 60% 27% 13% Grundlärare 55% 41% 3% Fristående kurser 53% 30% 12% 3% Annat 52% 36% 11% 1% Distansstudenter uppfattar sina lärare som mer stödjande än Campusstudenterna gjort i motsvarande studie. Detta gäller både för programstudenter och för studenter som läser fristående kurs. 26

30 Studenternas attityder till servicefaktorer i utbildningen Frågorna om den administrativa servicen har relevans men på ett annat sätt än för campusstudenterna. Har universitetet lyckats förändra infrastrukturen så pass att det även fungerar för studenter som inte finns på campus varje dag? Tillmötesgående administrativ personal Den administrativa personalen har en viktig funktion för att kurser och program skall fungera för studenterna. Frågan har varit med i enkäterna 2010 och Tendensen verkar vara positiv. Många av våra studenter är helt nöjda med administrationen. Studenternas synpunkter: (urval) Den administrativa personalen på Kau är över lag MYCKET bra och servicemedvetna. Bra att all information kommer i god tid. (Samhällelig riskhantering) All personal på universitetet har varit hjälpsamma mot mig. Vissa lärare är mer stödjande än andra. (Projektledning) Administratörerna är fantastiska! (Fristående kurs) Tabell 26: Tillmötesgående administrativ personal, 2010 och Tillmötesgående administrativ personal Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis Tar avstånd helt Distansstudenter % 22% 17% 2% Distansstudenter % 27% 21% 2% 3% Ett par år efter högskolan i Karlstad blivit universitet genomförde Högskoleverket en mycket omfattade studentenkät i hela landet. Datainsamling gjordes 2001 och resultaten publicerades Ett urval av Studenter från alla högskolor och universitet i Sverige kontaktades med en enkät som genomfördes Studenterna i urvalet hade läst minst ett år vid sitt lärosäte. Inte mindre än 67 procent svarade (Högskoleverket, 2002). 27

31 I enkäten ingick en mängd frågor om studierna och studenternas upplevelser av dessa. Bland annat ingick en grupp av helt centrala frågor för utbildningskvaliteten. Dessa var dels frågor om lärarna var stödjande, tillmötesgående och kunniga och om administrativ personal var tillgängliga, serviceinriktade och flexibla. En utbildning som kännetecknades av dessa egenskaper borde hålla högsta kvalitet. När vi studerade resultaten från undersökningen såg vi att vi låg helt i topp bland lärosäten när det gäller lärarnas insatser. Det var bara några specialhögskolor som låg i nivå med Karlstads universitet. Lantbruksuniversitetet, Idrottshögskolan och Handelshögskolan i Stockholm kunde mäta sig med oss. När det gäller administrationen var vi helt outstanding i landet. Högskoleverket hjälpte oss med en sammanvägning av frågorna. I diagrammet är de liggande staplarna motsvarande konfidensintervallet för mätningen och bandet mitt på stapeln är genomsnittet: Tabell 27:Administrativ personal (index med medelvärdet 100) Karlstads u. 28

32 För ett nyblivet universitet var detta otroligt goda resultat. Frågorna i våra enkäter lokalt på universitetet bygger till stor del på de som ställdes i Studentspegelundersökningen Resultaten visar att fortfarande tycks vår kurs- och programadministration hålla en mycket god kvalitet på universitetet. Skillnader finns mellan enskilda program och kurser men som helhet är resultaten mycket bra. I årets undersökning så är det studenter på påbyggnadsutbildningar som är mest nöjda med servicen av administrativ personal. Tabell 28: Tillmötesgående administrativ personal (2011) Administrativ personal tillmötesgående Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis Tar avstånd helt Speciallärare Master Vård o stöd 90% 90% 4% 6% 7% 3% Projektledning 83% 14% 3% Master riskhantering 82% 18% Biologiprogram 82% 9% 9% Spec sjuksk distrikt 71% 14% 14% IT, projekt o affärsrätt 68% 22% 9% 1% Utb led o skolutv 67% 33% Spec sjuksk operation 67% 20% 13% Receptarie 64% 28% 8% Även när det gäller tillmötesgående personal är våra distansstudenter mer positiva än studenter på Campus. Väl fungerande studievägledning Resultaten när det gäller studievägledningen är i enkäten 2011 något sämre än för studien året före. De studenter som är mest nöjda finner vi inom naturvetenskaplig områden. Studenternas synpunkter: (urval) 29

33 Kan inte uttala mig om studievägledning eller bibliotek då jag ej varit i kontakt med dem. (Specialistsjuksköterska distrikt) Tabell 29: Väl fungerande studievägledning, 2010 och Väl fungerande studievägledning Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd från helt Distansstudenter % 30% 34% 4% 3% Distansstudenter % 34% 25% 4% 1% Liksom för de flesta kvalitetsfaktorerna är det ganska stora skillnader mellan olika program. Tabell 30: Väl fungerande studievägledning (2011) Väl fungerande studievägledning Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis Tar avstånd helt Receptarie Biologiprogram Förskollärare Master riskhantering Grundlärare Uppdragsutbildning Master Vård o stöd Lärare (fritidshem) Lärare (förskola) Genomsnitt IT, projl o aff 68% 67% 54% 50% 41% 36% 33% 32% 32% 30% 29% 24% 25% 4% 4% 8% 29% 10% 4% 2% 31% 19% 48% 11% 29% 32% 3% 26% 37% 4% 52% 12% 4% 32% 27% 5% 5% 30% 34% 4% 3% 42% 23% 4% 3% Distansstudenter är ungefär lika nöjda med studievägledningen som Campusstudenter. 30

34 Biblioteksservice Frågan om biblioteksservicen var något olika formulerad i de båda enkäterna. Detta kan förklara skillnader i resultaten. Frågan 2010 ställdes enbart till de som angivit att de har använt servicen. Tabell 31: Väl fungerande biblioteksservice, 2007, 2010 och 2011? Biblioteksservice Instämmer helt/ delvis Varken eller Tar avstånd från helt/delvis Distansstudenter % 40% 5% Distansstudenter % 15% 2% Distansstudenter % 40% 5% Även när vi ser på biblioteksservicen skiljer sig programmen åt ganska mycket. Program som fått sämre betyg på andra kvalitetsdimensioner ligger här högt. Tabell 32: Nöjd med biblioteksservice (2011) Väl fungerande biblioteksservice Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis Tar avstånd helt Spec sjuksk distrikt Spec sjuksk operation Speciallärare Spec sjuksk intensiv Master Vård o stöd Tandhygienist Lärare (sen år/gym) Master riskhantering Grundlärare Biologiprogram 69% 67% 65% 63% 58% 56% 48% 47% 46% 46% 21% 18% 19% 27% 19% 12% 33% 17% 18% 6% 31% 23% 19% 31% 12% 2% 24% 35% 19% 4% 3% 3% 12% 18% 9% Vad är viktigast för studenterna? I analysen nedan redovisas sambandet mellan olika faktorer (prediktorer) av betydelse för studenternas helhetsbedömning av utbildningen. Det är visserli- 31

35 gen många kvalitetsfrågor som inte finns med i undersökningen men analyserna kan ändå visa hur mycket dessa typer av variabler kan förklara kvalitetsupplevelser och dessutom antyda vilka faktorer som upplevs som mest viktiga av studenterna. I årets undersökning 2011 skiljer sig resultatet från campusstudien. Distansstudenterna är generellt mer nöjda med lärarnas kunnighet och lärarens stöd jämfört med campusstudenterna, men det som väger tyngst för studentgrupperna skiljer sig åt. För distansstudenterna är det viktigast att läraren är stödjande, därefter kommer lärarnas kunnighet. I campusstudierna är det lärarens kunnighet som är i särklass viktigaste för att studenterna skall anse att utbildningen håller hög kvalitet. En fungerande administration är nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för kvalitet i utbildningen. Höga betakoefficienter antyder att sambandet är tydligt mellan en viss faktor och att man sedan blir nöjd med utbildningskvaliteten. Tabell 33: Kvalitetsfaktorer - Nöjd med utbildningen som helhet (2011) 2 Distansstudenter 2011 Beta Lärarna är stödjande,37 Lärarna är kunniga,30 Administrativ personal tillmötesgående,12 Studievägledningen fungerar väl,07 Väl fungerande biblioteksservice -, 08 Signifikanta tendenser i fetstil, R2(justerat)=, 41 % Campusstudenter 2011 Beta Lärarna är kunniga,424 Lärarna är stödjande,122 Administrativ personal tillmötesgående,050 Studievägledningen fungerar väl,043 Signifikanta tendenser i fetstil, R2 (justerat)=, 36 % 2 Analysen har gjorts genom några enkla multipla regressioner. De beroende variablerna har då varit studenternas helhetsbedömning av studierna i form av svar på frågan om hur man upplever utbildningskvaliteten i Karlstad. De oberoende variablerna, prediktorerna är frågorna om lärarna och administration som redovisats ovan. 32

36 Användningen av olika IKT-media i utbildningen I förra årets studie ställde vi frågan hur många som använde lärplattformen i utbildningen och så gott som alla studenter, 99 procent, svarade att de gjorde det. I årets studie var vi intresserade av att fördjupa frågorna kring användningen av lärplattformen samt vilka funktioner som används. Förutom hur lärplattformen används har vi frågat studenterna hur de ser på användning av videokonferens, andra IKT-verktyg och inspelad film i undervisningen. Användning av en lärplattform - LMS 3 Användning av en lärplattform, ett LMS, är för studenter som studerar på distans ett måste och används så gott som av alla. Vi ser också en ökad användning av lärplattformen bland campusstudenter. På exempelvis Göteborgs universitet används ett LMS för alla utbildningar. Tidigare i rapporten har vi redovisat att studenterna uttryckt besvikelse över att lärarna inte svarar snabbt eller är tillräckligt närvarande på lärplattformen. I vår studie visar nedanstående tabell att 82 procent av studenterna besöker lärplattformen dagligen eller flera gånger i veckan. I studien av lärarna på Götebors universitet/högskolan Väst (Lundin m fl.) visade att 53 procent av lärarna besöker lärplattformen dagligen eller flera gånger i veckan, 25 procent mer sporadiskt under kursen. Om det är så att lärare har en lägre aktivitet på lärplattformen än studenterna så kanske det kan vara en förklaring till att studenterna ger uttryck för en viss frustration. Studenternas synpunkter: (urval) Jättebra med its learning! (Tandhygienistprogrammet) It s är ett fantastiskt verktyg för oss som studerar på distans! Såå användbart. (Lärare förskola) Lärarna är riktigt dåliga på att svara på mail och frågor på its. För distansstudenter är its stället för kontakt men lärarna är inte inne så ofta. För distansstudenter är det viktigt med snabba svar på frågor via mail eller its då det är svårt att nå dem annars. Man springer ju inte på dem i korridoren. (Lärare, förskola) 3 LMS = learning management system 33

37 Tabell 34: Hur ofta arbetar studenterna i lärplattformen? Arbete i lärplattformen Inte alls Enstaka gånger under kursen Flera gånger under kursen Var-annan vecka Enstaka gånger i veckan Flera gånger i veckan Dagligen 1% 2% 2% 2% 11% 37% 45% Vilka funktioner i lärplattformen används? Lärplattformen erbjuder en rad olika funktioner för undervisning, kommunikation, information och administration. Vilka funktioner som används styrs i regel av hur lärarna valt att organisera kursen. I dag används lärplattformen mycket som ett arkiv/anslagstavla och mail. Lärarna publicerar kursmaterial och studenterna skickar in inlämningsuppgifter. De interaktiva och pedagogiska funktioner som finns för att göra LMS till en mer social och pedagogisk mötesplats används inte i så hög grad. Vi ser samma tendenser i studien i Göteborg där statiskt kursinformation och publicering av kursmaterial var de mest använda och ex vis diskussionsforum endast används ofta av 15 procent. Vi har ställt frågor om tio olika funktioner och hur ofta studenten använder dessa funktioner. De två funktioner som används ofta är publicerat kursmaterial 81 procent samt inlämningsuppgifter 80 procent. Ett flertal funktioner som kan användas för ökad interaktion samt stöd för undervisningen används mer sällan, diskussionsforum 46 procent, projekt för grupparbete 29 procent, konferens med video, ljud och textbaserad chatt 25 procent, e-portfolio 12 procent och testverktyg 11 procent. De minst använda funktionerna är kalender och loggbok 5 procent. Av de tio program som är mest aktiva på lärplattformen så är sex grundutbildningsprogram. Studenternas synpunkter: (urval) Jag kan ta med mig användandet av IKT i undervisningen, till mitt eget framtida arbete i skolan. = positivt! (Lärare förskola) Its learning krånglar väldigt sällan. Man har alltid tillgång till allt material. Det har varit väldigt bra att kunna göra frivilliga test, för att se hur man ligger till. (Fristående kurs) 34

38 Användningen styrs av kvalitén på det som finns utlagt på Its och huruvida det finns något utlagt överhuvudtaget (!). I vissa forum har lärarna varit i det närmaste helt frånvarande vilket drar ner på ambitionen. Övningstest är bra men har inte funnits på så många av kurserna. Tekniskt sett är Its ett utmärkt verktyg. (Biologi programmet) Tabell 35: Hur ofta använder du följande funktioner i lärplattformen Funktioner Ja, ofta Ja, enstaka gånger Nej, jag har valt att inte använda Känner inte till Publicerat kursmaterial 81 % 16 % 1 % 2 % Inlämningsuppgifter 80 % 17 % 1 % 2 % Diskussionsforum 46 % 41 % 12 % 2 % Projekt för grupparbeten 29 % 33 % 17 % 22 % Konferens med video, 25 % 30 % 21 % 24 % ljud och textbaserad chatt Undersökning (ex vis 18 % 51 % 8 % 24 % kursvärdering) E-portfolio (ex vis 12 % 23 % 22 % 43 % arbetsportfolio, bedömningsportfolio) Testverktyg (ex vis 11 % 13 % 15 % 62 % självrättande test eller dugga) Kalenderfunktion 5 % 14 % 48 % 34 % Loggbok 5 % 11 % % I nedanstående tabell redovisas en översikt av olika program och användning av olika funktioner. Av de tio program som använder lärplattformen mest är sex av tio program heltidsutbildning. (0= genomsnitt/normalvärde) 35

39 lärplattformen kursmaterial inlämningsuppgifter diskussionsforum konferens projekt kalender testverktyg undersökning portofolio loggboken Summa plus/minus Tabell 36: Översikt av hur olika program använder lärplattformen samt olika funktioner. 4 Tandhygienist IT, projekt o affärssystem Lärare (fritidshem) Lärare (förskola) Lärare (tidigare år) Receptarie Spec. sjuksk operation Lärare (sen år/gym) Speciallärare Utb led o skolutv Grundlärare Master Samh risk o säkerhet Genomsnitt Projektledning Fristående kurser Förskollärare Kring de aritmetiska medelvärdena på värderingsskalor som kodats från 1 till 5 har vi lagt ut en toleranszon från Campusgenomsnittet. Skalorna är strängt taget ordinalskalor men fungerar ändå ganska väl som en vanlig betygsskala/intervallskala. För varje avvikelse med 0.1 bortom toleranszonen har avvikelser markerats med ett +. Omvänt har avvikelser negativt markerats med -. Exempelvis markerar alltså en värdering +++ ett resultat på en värderingsskala som avviker i positiv riktning mellan 0.4 och 0.5 från genomsnittlig värdering bland distansstudenter. 36

40 Spec. sjuksk distrikt Uppdragsutbildning Master Vård o stöd Kompl lärare yrke Komp lärare allm Spec. sjuksk intensiv Andra IKT- verktyg i utbildningen I vilken omfattning används andra media, IKT-verktyg, vid genomförande av distansutbildning. Vi kan se att det vanligaste är användning av inspelade föreläsningar 69 procent därefter videokonferens/telebild 35 procent. Videokonferens/telebild används i huvudsakligen av lärarprogram samt vissa vårdprogram. Egenproducerat material filmer och foto mm och Adobe connect (webbmöten) av ca 25 procent. Vetenskapliga databaser 20 procent samt webbaserade kursvärderingar 17 procent. Sociala medier används av 13 procent av studenterna. Det framgår inte av frågan om det är studenterna själva eller läraren som initierat användningen. Förutom de nedan angivna formerna anger studenterna i kommentarsfältet att de använder Skype, Facebook, MSN och chatt mm vid kommunikation mellan varandra. Studenterna synpunkter: (urval) Det skulle behövas mer sociala media mellan lärare och studenter, för tillfället är det studenter själva som tar initiativ. Detta är inte optimalt för oss lärarstudenter. Jag tycker att universitetet ska vara förebild när det gäller IKT i skolan om lärarna ska kunna göra det samma sedan. (Lärare senare år) Distansutbildning utan att nyttja tekniken som finns idag med websända föreläsningar? Det är inte professionellt av ett universitet som ska ligga före med det senaste. (Tandhygienistprogrammet) Mina kurskamrater ringer, mailar, sms'ar eller facebookar jag med. Lärarna skickar jag mail till. (Specialistsjuksköterska intensivvård) 37

41 Tabell 37: Användning av olika typer av IKT-verktyg i utbildningen? Aktivitet Genomsnittlig användning Inspelade föreläsningar 69 % Videokonferens/telebild 35 % Egenproducerat material (film, foto mm) 25 % Adobe connect 24 % Vetenskapliga databaser 20 % Kursvärdering i Query & Report 17 % Sociala medier (Facebook, twitter, youtube 13 % mm) Adobe connect krånglar hela tiden och det är irriterande när man är så beroende utav plattformen. Alla lärare kan inte använda It's fullt ut, vissa vet inte hur man gör uppgifter, forum och liknande. Vilket vi studenter är beroende utav. (Lärare, tidigare år sv/ma) Som distansstudent vill jag ha möjlighet att medverka på samtliga föreläsningar via videokonferenser och ha möjlighet att kommunicera via chattruta. (Fristående kurs) Jag tycker att det borde finnas någon form av chattfunktion och som är lättillgänglig. Så man kan se om de man pluggar med är inloggade och då enkelt kan diskutera. (IT, projektledning och affärssystem) Hur fungerar videokonferens/telebildsändningar? I en rapport från Linnéuniversitetet (Creelman & Reneland-Forsman 2011) konstaterar författarna att kurser med högre genomströmning än riksgenomsnittet har någon form av realtidskommunikation (synkrona möten) som genomförs med antingen Skype, Adobe connect eller videokonferens/telebild. Videokonferens/telebildsändningar är en stor del av lärarutbildningens långa program på Karlstads universitet som genomförs i samarbete med lärcentra. Vi har valt att analysera resultaten för videokonferens i förhållande till lärarutbildningsprogrammen eftersom övriga studenter inte använder detta regelbundet. Lärarstudenterna använder videokonferens/telebild varje vecka, (243 av totalt 583 lärarstudenterna har svarat på enkäten) 38

42 Videokommunikation/telebild med läraren och förståelsen av materialet I det närmaste 100 procent av studenterna instämmer helt eller delvis i att det är värdefullt med kommunikationen med lärarna och med att sändningarna är värdefulla för förståelsen av materialet. Den kritik som framkommer handlar om lärarnas handhavande av tekniken och att en del önskar kreativare föreläsningar. Studenternas synpunkter: (urval) Det är viktigt att man kan föra en dialog med läraren och att man bjuds in i föreläsningen. Intressant att höra andra lärcentra. (Förskollärare) Det vore inte fel med ännu mer kontakt, då man har möjlighet att diskutera och ställa frågor. Men det finns ju alltid möjlighet att maila eller lägga en tråd på frågor/reflektioner. (Grundlärare) Sedan är det många lärare som inte har kunskap om hur telebild sändningarna fungerar. Det gör att det känns som att lärarna inte respekterar oss studenter som valt att lösa på distans. (Lärare, förskola) Tabell 38: Hur fungerar videokonferens/telebildsändningarna och kommunikationen med lärarna? Videokonferens är viktig för kommunikationen med läraren Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar avstånd helt Lärare (fritidshem) Förskollärare Lärare (förskola) Grundlärare Lärare (tidigare år) Lärare (sen år/gym) 100% 94% 91% 89% 85% 82% 6% 8% 1% 11% 15% 18% Fler telebildsändningar, en sändning i veckan är lite för lite. När de övriga sändningarna endast är streamade kan man bara använda chattfunktionen för att kommunicera med läraren. Telebild är mycket bättre eftersom man då kan prata med varandra. (Lärare, senare år) 39

43 Mer kontakt med läraren, ha telebild med sin lärare någon gång i månaden för att kunna diskutera hur det går och om man har frågor och så. (Förskollärare) Tabell 39: Videokonferens är viktig för förståelse av materialet? Videokonferens är viktig för förståelsen av materialet Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar avstånd helt Grundlärare Lärare (tidigare år) Lärare (fritidshem) 81% 89% 85% 19% 11% 15% Förskollärare 78% 18% 4% Lärare (förskola) 76% 22% 3% Lärare (sen år/gym) 68% 32% Återanvändning av inspelade sändningar Sju av tio studenter instämmer i att de tittat på sändningen flera gånger. Ibland finns vissa tekniska problem men andra redovisar även problemfri användning från hemmiljön. Studenternas synpunkter: Men det är otroligt bra att kunna se telebilden flera gånger, eller vid annat tillfälle. (Lärare, tidigare år) Då man vill titta hemifrån live är det dålig kvalité och hackar. Då man vill se inspelat hemifrån kan man inte spola fram till det avsnitt man vill se igen (Lärare, förskola) Jag har uppskattat att föreläsningar läggs ut så att man kan se dem när man vill, se om dem och pausa, spola fram/tillbaka etc. (Grundlärare) 40

44 Tabell 40: Ser videokonferens flera gånger (repetition) Ser videokonferens flera gånger (repetition) Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar avstånd helt Lärare (sen år/gym) Grundlärare Lärare (tidigare år) Lärare (fritidshem) Lärare (förskola) Förskollärare 25% 24% 24% 15% 14% 4% 39% 32% 58% 59% 62% 62% 29% 25% 18% 10% 3% 5% 10% 23% 4% 21% 6% 29% Antalet sändningar De program som genomför regelbundna sändningar ungefär en gång per vecka följs åt resultatmässigt. Nio av tio studenter instämmer helt eller delvis i att antalet sändningar är tillräckligt. I programmet mot senare år/gymnasiet har videokonferensen ersatts av andra kommunikationssätt, något som varit föremål för diskussioner med studenterna. I detta program är det färre studenter, fyra av tio, som instämmer helt i att de är nöjda med antalet sändningar. Studenternas synpunkter: (urval) Tyvärr inga videokonferenser eller telebildsändningar under höstens kurs! (Lärare, senare år). under denna kurs har vi inte haft någon kommunikation via telebild etc. alls! Tidigare kurser har varit mkt bättre och fungerat fint. (Lärare, senare år) Tabell 41: Antalet sändningar är tillräckligt Tillräckligt antal sändningar Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar avstånd helt Grundlärare Lärare (förskola) Förskollärare Lärare (tidigare år) Lärare (fritidshem) Lärare (sen år/gym) 39% 79% 70% 67% 67% 62% 36% 21% 24% 31% 5% 1% 2% 19% 10% 5% 35% 4% 14% 11% 41

45 Hur fungerar tekniken vid videokonferens I huvudsak ger studenterna uttryck för att tekniken fungerar bra särskilt från Karlstads universitet, däremot redovisas problem från Lärcentra. Även önskemål om nedladdningsbara sändningar. Studenternas synpunkter: (urval) Vad gäller videokonferenser så är det flera som har problem med ljudet vilket förstör för alla. Gärna fler tips vad man kan tänka på för bästa "ljudresultat". I övrigt tycker jag att det funkar toppen. (Lärare senare år) Vissa störningar i telebild har uppkommit. Att tex. telebilden har "hängt" sig, och/eller att ljudet har försvunnit några gånger under terminen. (Förskollärare) Vore bra om föreläsningarna var nedladdningsbara och/eller att de gick att titta på via en app i smartphone. (Grundlärare) Tabell 42: Teknik och instruktioner fungerar bra för videokonferens/telebild Instruktioner och teknik fungerar bra för videokonferens Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar avstånd helt Förskollärare Lärare (tidigare år) Grundlärare Lärare (förskola) Lärare (sen år/gym) Lärare (fritidshem) 53% 52% 52% 41% 37% 35% 39% 39% 43% 45% 45% 59% 19% 6% 2% 5% 3% 13% 1% 4% 8% Inspelade föreläsningar Skillnaden mellan en inspelad föreläsning och videokonferens är i regel att det inte går att kommunicera i realtid med läraren. Den inspelade föreläsningen är alltså en asynkron funktion som studenten kan titta på när han/hon själv vill det. Studenterna uppskattar inspelade föreläsningar och möjligheten att variera lärandeformer, att ta till sig kunskap på olika sätt och vid flera olika tillfällen. Nio av tio studenter som erbjuds inspelade föreläsningar instämmer helt eller delvis i att det är ett stöd vid bearbetning och förståelse av kursmaterialet. En genomgående kommentar är att studenter som inte erbjuds inspelade föreläsningar gärna vill att det skall finnas. Vissa program erbjuder endast föreläsningar vid närträffar och här ser studenterna möjlighet till större flexibilitet att se inspelade föreläsningar hemifrån. 42

46 Studenternas synpunkter: (urval) Använder mig av videorna väldigt mycket, då jag anser att jag lär mig bättre då läraren har möjlighet att ge utförliga förklaringar och visa bilder till texten/informationen etc. (IT, projekt o affärssystem) Filmer passar synnerligen bra för den som tar till sig information audiellt. Jag själv har valt att titta på delar av filmen flera gånger. Det skulle underlätta avsevärt ifall studenten bara behövde klicka på filmen utan att behöva ange lösenord. Lösenord känns överflödigt om deltagaren redan är antagen och registrerad på kursen. (Projektledning) Oerhört skönt att kunna titta på föreläsningen när det passar bra för mig. Innebär en enorm frihet. Likaså att kunna pausa och gå tillbaka. (Master Vård och stödsamordning) Jag tycker att inspelade föreläsningar hade varit guld värt. Det är otroligt svårt att ta till sig allt som sägs på föreläsningarna när man har föreläsningar konstant hela dagarna i en vecka. Hade varit väldigt värdefullt att åka hem och titta på dem en gång till i lugn och ro. Alternativt att de flesta föreläsningarna ligger inspelade och att man bara har vissa utvalde föreläsningar på plats i Karlstad och resten hemifrån. (Tandhygienistprogrammet) Tabell 43: De mest positiva studenterna till inspelade föreläsningar. Värdefullt för förståelsen av kursmaterialet Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis Utb led o skolutv 75% 25% Förskollärare 74% 25% 2% Receptarie 73% 23% 4% Biologi programmet 67% 25% 8% Uppdragsutbildning 64% 24% 9% 3% Projektledning 62% 31% 3% 3% Grundlärare 62% 38% Speciallärare 53% 44% 3% Spec sjuksk operation 53% 33% 7% 7% IT, projektledning o affärssystem 49% 44% 7% 43

47 Studenterna har synpunkter på lärarnas pedagogiska och tekniska kompetens vid genomförande av inspelningarna. Här finns det stora utvecklingsmöjligheter för universitetet. Studenterna synpunkter: (urval) En del föreläsningar känns som att de inte är förberedda ordentligt. (IT. Projektledning och affärssystem) Ljudet på föreläsningarna är ojämnt, ibland störningar och ibland för låg inspelningsvolym. (Receptarie) Ofta strul med att kunna se de inspelade föreläsningarna. Vissa behöver fortbildning om inspelning. Bra de som varvar med power-point och bild på föreläsare. Jobbigt när föreläsaren är en liten bild i högra hörnet och en stor reklambild i mitten (Speciallärarutbildning) Tabell 44: Hur fungerar instruktioner och teknik för inspelade filmer? Instruktioner och teknik fungerar bra för inspelade filmer Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar avstånd helt Komp lärare allm 60% 20% 20% Fristående kurser 59% 31% 8% 3% Utb ledning och skolutveckling 58% 33% 8% Lärare (tidiga år) 57% 33% 10% Master Vård o stöd 55% 31% 14% Projektled 60 hp 54% 32% 11% 4% Master risk 53% 33% 7% 7% IT, projektledning o affärssystem 53% 33% 12% 3% Förskollärare 210hp 52% 39% 9% Speciallärare 50% 35% 14% 1% Studenternas synpunkter: (urval) Vi distansare hade helt klart velat ha inspelade föresläsningar men har hittills på programmet inte stött på det. Mer sånt!! (Biologi programmet) 44

48 Skulle uppskatta om det fanns inspelat. Då det skulle underlätta för mig som har svårt att anteckna och lyssna samtidigt.. (Kompletterande lärarutbildning, yrkesämnen) Vi har inte haft några men skulle uppskatta om det fanns. (Kompletterande lärarutbildning, yrkesämnen) Lärcentrum Lärcentrum är en mötesplats för att stödja och utveckla vuxnas lärande. I Sverige finns ca 250 lokala lärcentra/studiecentra, 180 av dem arbetar med högskoleutbildning. Vi ser idag att det byggs upp lärcentra på olika platser runt om i världen för att erbjuda flexibla studier till svenska studenter. Karlstads universitet samarbetar med ung 50 lärcentra i huvudsak i Mellansverige. Det finns i dag en handfull kurser som genomförs med stöd av lärcentra samt lärarutbildningens långa programutbildningar och till viss del specialistsjuksköterskeprogrammen. Lärarutbildningens långa program genomför sex olika inriktningar för lärare med 15 parallella program med lokala studiegrupper. Lärarstudenterna måste besöka lärcentrum ca en gång per vecka för att träffa den lokala studiegruppen samt ta del av videokonferenssändningen/ telebildföreläsningen. Denna realtidskommunikation med läraren samt studiekamraterna är en viktig del av utbildningen. Även andra programstudenter besöker Lärcentra en eller flera gånger per termin. Särskilt för att genomföra tentamen. Av nedanstående tabell framgår att de som mest frekvent besöker lärcentrum är studenter på lärarprogrammen. Något förvånande är att alla program och kurser har studenter som besöker lärcentrum vid något tillfälle. De program som har flest antal studenter som aldrig besöker lärcentrum är Projektledning, Kompletterande lärarutbildning yrkes/allmänna ämnen och IT, projektledning och affärssystem. Ett genomsnitt visar att 48 procent av studenterna besöker ett lärcentrum en eller flera gånger per termin. Studenternas synpunkter: (urval) Fungerar bra från KAU men inte vissa lärcentrum som inte är samarbetsvilliga Lärare, förskola) Läser på distans och tillhörde ett lokalt Lärcentra tidigare men det togs ifrån oss för vi var endast två kvar efter splittringen med fritidspedagogerna. Att inte tillhöra eller ha tillgängligheten till ett lokalt Lärcentra har påverkat den upplevda stressnivån och gjort att jag upplever distansstuderandet som mycket ensligt och har påverkat mig då min hemmiljö har förvandlats till en miljö som mer präglas av producerande och inlärning än att vara det tempel där jag 45

49 kan koppla av och umgås med familjen. Jag vistas dock ofta på bibliotek för att byta miljö. (Lärare, senare år (sv/eng) Den läcentergrupp som jag är i, vi hjälper varandra mycket och det är alltid någon som kan hjälpa till om det är något man inte förstår, vi vänder oss först och främst till varandra. Då får alla chans att känna sig delaktiga och hjälpsamma. (Förskollärare) De gånger jag besökt mitt lokala lärcentrum är endast då vi haft salstentor, och det har fungerat klockrent. (IT, projektledning och affärssystem) I övriga Sverige alternativt utomlands för det mesta... Vissa gånger Singapore eller Norge (bra uppkoppling) andra gånger i Sverige - andra gånger i Etiopien (50 % av min studietid). Detta innebar att jag inte alltid hade tillräckligt bra uppkoppling/bra bandbredd för att streama föreläsningar - men kunde ha sett dem om jag kunde ladda ned dem innan (eller emellanåt) - när jag besökte Sverige. (Projektledning) Tabell 45: Hur ofta besöker du ett lokalt Lärcentrum? Besök på Lärcentrum Varje vecka eller mer Några gånger per månad Aldrig Grundlärare Lärare (förskola) Annat Lärare (sen år/gym) Master riskhantering Tandhygienist Fristående kurser Speciallärare Projektledning Spec sjuksk distrikt Biologiprogram Spec sjuksk operation 22% 21% 18% 18% 17% 13% 13% 12% 9% 9% 7% 7% 7% 4% 4% 43% 29% 23% 39% 10% 42% 35% 24% 88% 79% 77% 70% 25% 26% 38% 27% 24% 42% 35% 17% 22% 16% 64% 75% 85% 13% 21% 19% 4% 28% 3% 48% 10% 46% 52% 41% 55% 59% 42% 52% 70% 66% 75% 68% 54% 83% 52% 62% 72% 36% 25% 15% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 46

50 Vad anser studenterna att distansutbildningen ger? Kunskaper och färdigheter Rangordningen av hur studenter ser på vad man lär sig i sin utbildning är ganska likartad över tiden. Resultaten från Karlstad motsvarar också resultat för hela landets lärosäten. Synpunkter från studenterna: (urval) Att distanskursens upplägg har varit proffsigt och tilltalande - skiljer sig mot många andra lärosäten och det ger en trygghet och bidrar till att jag litar på den kunskap som jag tar till mig hos er för min framtid. (Fristående kurs) Tabell 46: Värdering av vad utbildningen givit för kunskaper och färdigheter för universitetet som helhet. Aritmetiskt medelvärde från 1 (bästa värde) till 5 (sämsta värde). Utbildningen har bidragit till att du: Uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter Uppnått en breddad allmänbildning Kan tänka kritiskt och analytiskt Lärt dig samarbeta med andra Stimulerats att ta del av aktuell forskning Lärt dig skriva tydligt och klart Kan använda datorer och IT Lärt dig tala tydligt och klart Studentspegelns distansstudenter 2007 (hela landet) Distansutbildning 2007 Distansutbildning ,9 2, ,0 2,0 2,1 2,2 2,1 2,1 2,2 2,4 2,2 2,3 2,4 2,6 2, ,3 2,6 2,4 2,3 2,4 2,6 2,6 Ej svar 2,5 2,8 N a 2,7 2,8 3,0 3,0 Distansutbildning

51 Den rangordning som visas i våra studier på Campus i Karlstad är i stort densamma som resultaten från Studentspegelundersökningarna (Högskoleverket 2002 och 2007). Dessa har genomförts med urval av studenter från alla lärosäten i Sverige. I vår jämförelse har vi analyserat enbart distansstudenter i Studentspegeln. Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter Den kompetens som flest distansstudenter anger att de fått genom sin utbildning är de yrkesrelaterade kunskaperna. Omkring 3 av 4 studenter anger att de i hög eller mycket hög grad får just dessa kunskaper genom sin utbildning. Tabell 47: I vilken utsträckning har Du i Din utbildning här på universitetet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter, 2007, 2010 och 2011?? Yrkesrelaterade kunskaper Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Distansstudenter % 39% 20% 4% 2% Distansstudenter % 42% 21% 6% 2% Distansstudenter % 51% 0 19% 5% I undersökningen 2007 var resultaten relativt lika i de olika typerna av distansutbildning. Högst andel som ansåg att utbildning i hög eller mycket hög grad gav yrkeskunskaper var lärarutbildningar där mer än 80 procent angav att de får dessa kunskaper i hög eller mycket hög grad. I undersökningen 2010 ligger lärarutbildningsprogram liksom tandhygienistutbildning, övriga programstudier men även fristående kurser högt när det gäller yrkesrelaterade kunskaper. Resultaten från årets undersökning är mer blandade. Detta beror säkerligen på att vi här bryter ner ytterligare till programvarianter. 48

52 Tabell 48: De tio program som studenterna rankar högst avseende att de uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter i utbildningen (2011) Yrkesrelaterade kunskaper Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Speciallärare 51% 37% 11% 1% Förskollärare 50% 35% 15% Master Vård o stöd 48% 24% 24% 3% Master riskhantering 47% 41% 12% Spec sjuksk distrikt 46% 14% 18% 21% Uppdragsutbildning 46% 27% 24% 3% Lärare (förskola) 43% 47% 6% 1% 3% Utb led o skolutv 42% 50% 8% Biologiprogram 42% 50% 8% Lärare (tidigare år) 38% 48% 14% De distansstudenter vi fått svar från är klart mer nöjda med de yrkesrelaterade kunskaperna och färdigheterna än programstudenter på Campus. På programmen på Campus anser runt 15 % av de i mycket hög grad får en yrkesutbildning genom studierna. Breddad allmänbildning En majoritet av våra distansstudenter anger att de i hög eller mycket hög grad fått en breddad allmänbildning av sin utbildning. 49

53 Tabell 49: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning, 2007, 2010 och 2011? Breddad allmänbildning Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Distansstudenter % 40% 24% 6% 2% Distansstudenter % 40% 31% 5% 2% Distansstudenter % 51% 0 24% 3% En hög andel distansstudenter som anger att de fått en breddad allmänbildning fanns 2007 bland studenter som studerar humaniora. De utbildningar som ger mest allmänbildning tycks vara fristående kurser och lärarprogrammen. Här anger mer än 2 av 3 studenter att de hög eller mycket hög utsträckning fått en breddad allmänbildning i sina studier. Tabell 50: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (2011) Breddad allmänbildning Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Master riskhantering 59% 35% 6% Lärare (sen år/gym) 45% 35% 17% 3% Lärare (förskola) 38% 47% 12% 3% Grundlärare 35% 35% 28% 3% Förskollärare 34% 32% 30% 4% Utb led o skolutv 33% 25% 33% 8% Biologiprogram 33% 33% 8% 17% 8% Projektledning 31% 41% 24% 3% Master Vård o stöd 31% 28% 28% 7% 7% Fristående kurser 31% 38% 23% 7% 2% 50

54 Distansstudenter tycker jämfört med Campusstudenter att utbildningen ger mer allmänbildning. Detta gäller över hela spektrat av utbildningar, för program och för fristående kurser. Tänka kritiskt och analytiskt Mer än hälften av våra distansstudenter anger att de i hög eller mycket hög grad lärt sig att tänka kritiskt och analytiskt genom studierna. Tabell 51: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt, 2007, 2010 och 2011? Tänka kritiskt och analytiskt Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Distansstudenter % 40% 24% 7% 3% Distansstudenter % 40% 31% 8% 4% Distansstudenter % 52% 0 27% 5% Den grupp som i undersökningen 2007 angav att de i stor utsträckning tränat sin kritiska och analytiska förmåga i studierna var studenterna i humaniora. I undersökningen 2010 var andelen som i hög eller mycket hög grad tränat sig att tänka kritiskt och analytiskt över 50 procent inom alla utbildningar utom för den kompletterande lärarutbildningen. 51

55 Tabell 52: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt? Tänka kritiskt och analytiskt Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Utb led o skolutv Master riskhantering Biologiprogram Lärare (förskola) Speciallärare Spec sjuksk operation Förskollärare Master Vård o stöd Grundlärare Projektledning 67% 53% 50% 44% 43% 33% 33% 31% 31% 28% 25% 8% 35% 12% 33% 8% 8% 35% 18% 3% 1% 46% 10% 1% 40% 27% 38% 21% 8% 28% 28% 10% 3% 45% 24% 52% 17% 3% När det gäller det kritiska tänkandet är distansstudenter mer nöjda än Campusstudenter. Ta del av aktuell forskning Något mer än hälften av våra distansstudenter anger att de i sin utbildning stimulerats att ta del av aktuell forskning. Tabell 53: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du stimulerats att ta del av aktuell forskning, 2007, 2010 och 2011? Ta del av aktuell forskning Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Distansstudenter % 33% 26% 12% 5% Distansstudenter % 36% 27% 11% 9% Distansstudenter % 46% 0 27% 11% 52

56 Distansstudenter inom humaniora anger att man får tydlig stimulans att ta del av forskning i sin utbildning. Här ligger distansstudenter i ekonomi och samhällsvetenskap lägst. Bortsett från utbildningarna till specialistsjuksköterska och den kompletterande lärarutbildningen ligger andelen som anger att de i hög eller mycket hög grad inspirerats till att ta del av aktuell forskning över 50 procent. Tabell 54: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du stimulerats att ta del av aktuell forskning? Ta del av aktuell forskning Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Utb led o skolutv Speciallärare Uppdragsutbildning Biologiprogram Master riskhantering Lärare (förskola) Spec sjuksk operation Förskollärare Master Vård o stöd Genomsnitt Fristående kurser 42% 42% 35% 30% 27% 26% 24% 24% 22% 75% 68% 17% 28% 8% 3% 1% 24% 24% 6% 3% 33% 17% 8% 47% 18% 33% 28% 7% 1% 53% 20% 39% 17% 13% 4% 31% 21% 17% 7% 33% 26% 12% 5% 30% 25% 15% 9% Distansstudenter anser i klart högre grad att deras utbildning är forskningsanknuten än studenter på Campus. Skillnaderna är ganska stora. Bland programstudenter på Campus anger cirka 30 % att de i hög eller mycket hög grad tar del av aktuell forskning medan motsvarande andel bland distansstudenter ligger omkring 55 %. Samarbeta med andra Drygt hälften av våra distansstudenter anger att de under utbildningen i hög eller mycket hög grad lärt sig att samarbeta med andra. 53

57 Tabell 55: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra, 2007, 2010 och 2011? Samarbeta med andra Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Distansstudenter % 34% 26% 11% 8% Distansstudenter % 36% 27% 10% 10% Distansstudenter % 42% 0 32% 10% Mest träning i samarbete tyckte lärarstudenter att de hade fått i undersökningen Samma tendens finns i undersökningen 2010 när det gäller lärarutbildningens program. De som utbildar sig till tandhygienist ligger högt här också. Lärarutbildningsprogrammen är de som tillsammans med tandhygienisterna har mest närträffar i utbildningen. Lärarutbildningsprogrammen organiserar lokala studiegrupperna på lärcentrum och tandhygienisterna träffas under längre perioder av kliniska övningar på campus. Detta kan eventuellt bidra till dessa åsikter. För övrigt så kommenterar en hel del studenter att samarbete över nätet gör att man inte känner sig så ensam: Tabell 56: De tio program som studenterna rankar som de bästa avseende att utbildningen bidragit till att de lärt sig samarbeta med andra. (2011) Samarbeta med andra Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Master riskhantering Lärare (fritidshem) Lärare (förskola) Förskollärare Tandhygienist Receptarie Grundlärare IT, projekt o affärsrätt Projektledning Uppdragsutbildning 47% 42% 38% 38% 36% 35% 31% 28% 28% 27% 24% 39% 42% 44% 42% 27% 45% 37% 41% 33% 24% 6% 12% 4% 4% 15% 4% 1% 15% 4% 14% 7% 2% 27% 4% 8% 24% 25% 8% 3% 21% 7% 3% 30% 3% 6% 54

58 När det gäller träning i att samarbeta finns det inte några avgörande skillnader mellan studenter på distans och på Campus. Skriva klart och begripligt Omkring hälften av våra studenter anger att de i hög eller mycket hög grad lärt sig att skriva klart och begripligt genom studierna. Tabell 57: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig skriva klart och begripligt, 2007, 2010 och 2011? Skriva klart och tydligt Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Distansstudenter % 33% 26% 11% 9% Distansstudenter % 32% 32% 11% 9% Distansstudenter % 45% 0 32% 9% I undersökningen 2007 var det de som läste humaniora och de som gick en lärarutbildning som angav att de i hög omfattning tränat sitt skrivande i utbildningen. De distansstudenter som får mest träning i att skriva är de som läser en Master i samhällelig riskhantering, till tandhygienist och lärarutbildning för yngre barn. 55

59 Tabell 58: De tio program som studenterna rankar högst avseende att lära sig skriva klart och begripligt. (2011) Skriva klart och begripligt Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Master riskhantering 41% 35% 6% 12% 6% Lärare (förskola) 33% 42% 20% 3% 3% Tandhygienist 32% 32% 22% 10% 3% Lärare (fritidshem) 31% 54% 15% Speciallärare 28% 39% 27% 1% 4% Receptarie 27% 27% 27% 8% 12% Utb led o skolutv 25% 50% 8% 17% Spec sjuksk distrikt 25% 39% 29% 7% Förskollärare 25% 40% 29% 2% 4% Lärare (sen år/gym) 24% 45% 17% 7% 7% När det gäller skrivträning är distansstudenter något mer nöjda än Campusstudenter. Tala klart och begripligt Utveckling av sina retoriska färdigheter är den kompetens som våra distansstudenter i minst utsträckning anger att de får i vår utbildning. Bra lite drygt 1 av 3 anger att de i hög eller mycket hög grad lärt sig tala klart och begripligt genom vår utbildning. 56

60 Tabell 59: I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig att tala klart och begripligt, 2007, 2010 och 2011? Tala klart och begripligt Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Distansstudenter % 25% 29% 17% 16% Distansstudenter % 26% 34% 16% 16% Distansstudenter % 32% 0 43% 19% I undersökningen 2007 vad det lärarstudenter som angav att de får träning i att tala i sin utbildning. Här låg ekonomer och statsvetare lägst. De distansstudenter som får mest träning i att tala klart och begripligt är de som läser en Master i samhällelig riskhantering, lärarutbildning för yngre barn samt till tandhygienist. Tabell 60: De tio program som studenternas rankar högst avseende att de lärt sig tala klart och begripligt. (2011) Tala klart och begripligt Mycket hög grad Hög grad Delvis Liten grad Mycket liten grad Master riskhantering 29% 24% 24% 18% 6% Lärare (förskola) 25% 33% 30% 9% 4% Tandhygienist 24% 32% 25% 14% 5% Projektledning 21% 32% 25% 7% 14% Lärare (sen år/gym) 21% 38% 17% 14% 10% Receptarie 20% 24% 24% 20% 12% Master Vård o stöd 18% 29% 32% 18% 4% Förskollärare 17% 26% 45% 6% 6% Utb led o skolutv 17% 17% 25% 17% 25% Speciallärare 16% 34% 38% 8% 3% 57

61 När det gäller träning i retoriska färdigheter finns inga stora skillnader mellan Campusstudenter och distansstudenter. På både Campus och på distans ligger vi lågt här. Vilka kunskaper prioriteras av studenterna? I enkätundersökningarna har inte frågor ställts om vilka typer av kunskaper som studenterna värderar som viktigast i sina studier. Däremot så finns det frågor som summerar studenternas upplevelse av sina studier. En analys av samband mellan vad man säger att man lärt sig och hur man värderar sin utbildning genomsnitt kan ge indicier som visar vad studenter i realiteten värderar högst i sin utbildning. Vi använder en enkel multipel regressionsanalys för att hitta samband mellan kvalitetsdimensioner och genomsnittupplevelse. Tendenserna är liknande i de två enkäterna. De studenter som är nöjda med sin utbildning tycker samtidigt att de fått yrkesrelaterade kunskaper, bred allmänbildning och stimulans att ta del av forskning. För de andra kompetenserna finns inte alls samma tydliga samband. Tabell 61: Vad man lärt sig? - Utbildningskvalitet (2011) Distansstudenter 2011 Beta Breddad allmänbildning,19 Yrkesrelaterade kunskaper,17 Stimulerats ta del av,16 forskning Tänka kritiskt,12 Samarbeta med andra,02 Tala klart -, 01 Skriva klart -, 02 Signifikanta tendenser i fetstil. Analysen förklarar 25 % av variansen (justerad R2). Vi finner i stort sett samma resultat när vi undersöker vad som är viktigt för Campusstudenter. Distansstudenter verkar prioritera att ta del av forskning och att tänka kritiskt något högre än Campusstudenter. 58

62 Allmänna attityder till distansutbildningen på Karlstads universitet Studentenkäterna har kontinuerligt mätt studenternas inställning till kvaliteten i utbildningen. Utbildningskvaliteten Under de första åren efter millenniumskiftet verkar studenterna ha blivit klart mer nöjda med utbildningskvaliteten vid Karlstads universitet varefter det finns en tendens att andelen studenter som är helt nöjda stagnerar. Kanske har förväntningarna på det nya universitetet ställts så högt att man inte riktigt ser verkligheten hänga med. Tabell 62: Hur nöjd är du med utbildningskvaliteten vid Karlstads universitet?(2007) Utbildningskvalitet Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd Distansstudenter % 54% 11% 5% 1% Tabell 63: Utbildningskvaliteten är hög, 2010 och 2011? Utbildningskvalitet Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd från helt Distansstudenter % 41% 8% 5% 1% Distansstudenter % 37% 15% 6% 1% Andelen som är helt eller delvis nöjd med sin utbildning är klart högre bland distansstudenter än bland Campusstudenter. 59

Karlstadstudenter om studier och studentliv

Karlstadstudenter om studier och studentliv Institutionen för ekonomi Avdelningen för företagsekonomi Lars Haglund Karlstadstudenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter 2000 till 2005 Karlstad University Studies 2005:32 Lars Haglund

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Användningen av bloggar och video i lärplattformen, svårigheter och möjligheter Annelie Bodén, universitetsadjunkt och programledare

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Studenter om studier på distans

Studenter om studier på distans Studenter m studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Lars Haglund & Lena E. Jhanssn Lärstöd Karlstad University Studies 2013:37 Studenter m studier på distans Resultat

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOR

Förskollärarprogrammet LGFOR Förskollärarprogrammet LGFOR Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startar ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Glocal Classroom Workshop 2014 webbaserat lärande. Webbaserat lärande Erfarenheter från comdev

Glocal Classroom Workshop 2014 webbaserat lärande. Webbaserat lärande Erfarenheter från comdev Webbaserat lärande Erfarenheter från comdev Webbaserad undervisning Information och instruktion via LMS Asynkron kommunikation Kommunikation via diskussionsforum Synkron kommunikation via videokonferens

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser) Flexibel utbildning på distans ur organisations- och studerandeperspektiv Sidan 1 av 12 Instruktioner Alla studerande som ingår i undersökningen är anonyma, d v s du ska inte skriva ditt namn. Enkäten

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOD

Förskollärarprogrammet LGFOD Förskollärarprogrammet LGFOD Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startade ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Jan Johansson, Högskoleservice November 2011 Innehåll 1. Population och metod 3 2. Bostadsort före och

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 UF 20 SM 1103 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 Higher education Throughput and result at first and second cycle studies up to 2009/10

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan

Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby Högskole- Centrum ingår, har målsättningen: Vi

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

För dig som gått Rektorsutbildningen

För dig som gått Rektorsutbildningen För dig som gått Rektorsutbildningen Om du gått rektorsutbildningen och vill fortsätta till en magister- eller masterexamen, kan du söka dig till huvudområdet Pedagogiskt ledarskap som formellt sett utgör

Läs mer

Temarapport 2012:6. Tema: Utbildning. Distansutbildning på högskolan. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:6. Tema: Utbildning. Distansutbildning på högskolan. Utbildning och forskning Temarapport 2012:6 Tema: Utbildning Distansutbildning på högskolan Utbildning och forskning Temarapport 2012:6 Tema: Utbildning Distans utbildning på högskolan Statistiska centralbyrån 2012 Theme report

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12 213-1-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 26/7-211/12

Läs mer

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning /löpnummer 2014-02-18/2 Analysavdelningen Handläggare Carin Callerholm 08-563 085 13 carin.callerholm@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

vuxenutbildning för dig

vuxenutbildning för dig CAS vuxenutbildning för dig Studie- och yrkesvägledarna hjälper dig att hitta rätt Nytt yrke? Högskolebehörighet? Gymnasiekompetens? Jobbkompetens? I samtal med vägledare får du hjälp med att strukturera

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Standardisera teknisk miljö i allmänna salar

Standardisera teknisk miljö i allmänna salar Standardisera teknisk miljö i allmänna salar Bakgrund Under november 2014 till januari 2015 så samlade vi in information från IKTpedagoger och lärare på de olika fakulteterna. IT-avdelningen tog över ansvaret

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

IT-stödd distansutbildning inom medicin och vård

IT-stödd distansutbildning inom medicin och vård IT-stödd distansutbildning inom medicin och vård höstterminen 2003 - ur studenternas perspektiv Gunilla Mårald Pernilla Westerberg Umeå Centre for Evaluation Research Juni 2004 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning

Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning - Attityder och er hos prefekter, kursansvariga och studenter Pernilla Westerberg Gunilla Mårald Mars 2004 Förord Denna rapport är en del i arbetet med att

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

6. Bank med enkätfrågor för eget urval

6. Bank med enkätfrågor för eget urval 6. Bank med enkätfrågor för eget urval Nedan finns valbara enkätfrågor till lärare (svart text) respektive studenter (blå text) kring universitetets roll samt till studenter (röd text) kring studenternas

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2011, urval 2 Sorterat efter lärosäte

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2011, urval 2 Sorterat efter lärosäte Behöriga och till samtliga programutbildningar VT2011, urval 2 Sorterat efter lärosäte Observera att eftersom samtliga utbildningar visas per urvalsgrupp, så redovisas alla kolumner fram till "Urvalgrupp"

Läs mer

DOKTORANDSPEGEL HH 2004

DOKTORANDSPEGEL HH 2004 DOKTORANDSPEGEL HH 2004 Högskoleverket genomför regelbundet en undersökning av doktoranders villkor, den så kallade Doktorandspegeln. I den undersökningen särredovisas inte de doktorander som finns knutna

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns!

Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns! Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns! Du är antagen till vårt ekonomprogram som ges på it-distans. Om du blivit antagen eller reservplacerad i urval 1 måste du tacka JA till det antagningsbesked

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Bakgrund Projektet Learning Center drevs mellan år 2001 och januari 2005. Ett av projektets mål var att hitta en mer permanent form för

Läs mer

Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag

Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag Rapport från Lärarförbundet Student 2014-07-03 Sverige står inför en nationell lärarkris. Den måste mötas på många plan, bland annat genom

Läs mer

1. Wågman, Tony 2. Wågman, Åsa 3. Nyqvist, Anna 4. Larsson, Daniel 5. Eriksson, Magnus

1. Wågman, Tony 2. Wågman, Åsa 3. Nyqvist, Anna 4. Larsson, Daniel 5. Eriksson, Magnus 1. Wågman, Tony 2. Wågman, Åsa 3. Nyqvist, Anna 4. Larsson, Daniel 5. Eriksson, Magnus Wågman, Tony Storken 39360 Kalmar Hej Tony, Du är utvald och har fått det här brevet för att du är en av dem som har

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Vimmerby HögskoleCentrum

Vimmerby HögskoleCentrum Vimmerby HögskoleCentrum Årsredovisning 2013 Verksamhetsplan 2014 Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby HögskoleCentrum ingår,

Läs mer

Skola på vetenskaplig grund Modellskolan 12-10-23

Skola på vetenskaplig grund Modellskolan 12-10-23 Skola på vetenskaplig grund Modellskolan 12-10-23 fil dr och forskningsstrateg i Jönköpings kommun cristina.robertson@hlk.hj.se Modellskolans starka sidor och möjligheter Lärarnas analyssvar (procentuell

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Grundutbildningen i arkeologi på Högskolan på Gotland. Helene Martinsson-Wallin

Grundutbildningen i arkeologi på Högskolan på Gotland. Helene Martinsson-Wallin Grundutbildningen i arkeologi på Högskolan på Gotland Helene Martinsson-Wallin Grundutbildningens struktur Campus Arkeologiprogrammet med internationell inriktning (3 år 180 hp) Arkeologi: 90 hp arkeologi,

Läs mer

Vård och omsorg Barn och fritid. Klassrum Distans Lärling

Vård och omsorg Barn och fritid. Klassrum Distans Lärling Vård och omsorg Barn och fritid Klassrum Distans Lärling Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig

Läs mer

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Nu startar Sveriges första masterprogram i socialt arbete med inriktning mot det civila samhället. Utbildningen

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram UF 20 SM 1303 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 Higher Education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Användarstöd för lärare. Anna-Karin Larsson 2013-10-02

Användarstöd för lärare. Anna-Karin Larsson 2013-10-02 itslearning (LMS) Användarstöd för lärare Anna-Karin Larsson 2013-10-02 Innehåll Skapa ny kurs... 1 Kopiera kurs eller mallkurs... 2 Kursens startsida - Kursinfopanelen... 3 Lägga till innehåll... 4 Redigera

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Kursanalysen ska genomföras inom 3 veckor efter avslutad kurs. Lämnas till prefekt eller den som prefekt delegerar till.

Kursanalysen ska genomföras inom 3 veckor efter avslutad kurs. Lämnas till prefekt eller den som prefekt delegerar till. Kursanalys Kursanalysen ska genomföras inom 3 veckor efter avslutad kurs. Lämnas till prefekt eller den som prefekt delegerar till. OBS! För kurser inom lärarutbildningen och lärarlyftet används speciellt

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer