RAPPORT ANORDNAT AV REGIONARKIVET I SAMARBETE MED KULTURSEKRETARIATET, VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN SAMMANSTÄLLD AV ARKIVLEKTOR BEATA LOSMAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT ANORDNAT AV REGIONARKIVET I SAMARBETE MED KULTURSEKRETARIATET, VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN SAMMANSTÄLLD AV ARKIVLEKTOR BEATA LOSMAN"

Transkript

1 RAPPORT Från ett idéseminarium om lokal samverkan mellan Arkiv, Bibliotek och Museer för det livslånga lärandet i Grästorps Konserthus den 28 februari 2002 ANORDNAT AV REGIONARKIVET I SAMARBETE MED KULTURSEKRETARIATET, VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN SAMMANSTÄLLD AV ARKIVLEKTOR BEATA LOSMAN 1

2 Främre pärmen: Grästorps konserthus Bakre pärmen: Långtidsbevarande av information i olika former. Runstenen vid Stora Västölet i Grästorp bär texten: Tora gjorde denna vård till minne av Germund sin make, en mycket god tegn, Fridlevs broder En tegn var kungens man i trakten. Grästorps kommunarkiv liknar många andra kommunarkiv: en arkivlokal i källaren med handlingar ordentligt förtecknade och prydligt signerade. Foto: Regionarkivet Bilderna s 30, 35, 40 ägs av Sven-Åke Bågenholm, Grästorp Skrifter utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad 5 ISSN X Regionarkivet Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 2002 Distribution: Regionarkivet Box Göteborg Tfn: Fax: E-post: 2

3 PROGRAM Registrering. Kaffe/te och rundstycke Välkomsthälsning samt kort orientering om Grästorps kommun. Claes-Göran Svensson Livslångt lärande, ett folkhögskoleperspektiv. Ingemar Berlin Statens syn på A i ABM. Ann Aurén Varför är det högt tryck i ABM-frågan just nu? Beata Losman och Kerstin Quentzer Lunch i konserthuset Vem blir glad av trasiga gamla papper? Hur skadade handlingar kan bli möjliga att visa upp för nya användare. Mattias Nittérus En metod att bedöma restaureringsbehov. Martin Ericson Hur lät Grästorps manskvartett på 1920-talet? En kombination av material i landstingsarkiv, folkrörelsearkiv och Skara stifts- och landsbibliotek. Anders Appelqvist och sångare från GöteborgsOperan: Jonas Landström, Francis Shaugnessy, Olof Söderberg, Harald Tjelle Kaffe/te och kaffebröd Skatt eller skrot? Hur gamla prylar blir intressanta. Inger Wikström-Haugen Hur föra ut de lokala arkivens innehåll till medborgarna. Visioner och konkretion. Björn Jordell, Inger Johansson, Tomas Olsson Observera, den annonserade avslutande diskussionen fick tyvärr utgå p g a tidsbrist. Endast Inger Johansson fick tillfälle att kort orientera om några planerade initiativ från Regionarkivets sida. Tomas Olsson och Inger Johansson har dock lämnat skriftliga inlägg som återfinns i slutet av denna rapport. 3

4 MEDVERKANDE Anders Appelqvist Ann Aurén Ingemar Berlin Martin Ericson Inger Johansson Björn Jordell Jonas Landström Beata Losman Mattias Nittérus Tomas Olsson Kerstin Quentzer Francis Shaugnessy Claes-Göran Svensson Olof Söderberg Bo Thalén Harald Tjelle Inger Wikström-Haugen Arkivarie, Regionarkivet Mariestad Departementssekreterare, Kulturdepartementet Ordförande (s), Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad Papperskonservator, Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé Biträdande regionarkivarie, Regionarkivet Svenska Kommunförbundet Sångare, GöteborgsOperan Arkivlektor, Riksarkivet Papperskonservator/bokbindare, Vimmerby Projektledare, Kultursekretariatet, Västra Götalandsregionen Kulturchef, Västra Götalandsregionen Sångare, GöteborgsOperan Vice ordförande (m), Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, ordförande (m) i Grästorps kommunstyrelse Sångare, GöteborgsOperan Regionarkivarie Sångare, GöteborgsOperan Museichef, Medicinhistoriska Museet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 4

5 DELTAGARE Alexandersson Ann-Christin Almstrand Jean-Ivan Andersson Lisbeth Andersson Ulf Bogefeldt Christer Dahl Ann-Britt Edström Annica Ericsson Torbjörn Ericsson Karl-Erik Erikson Elisabeth Eriksson Elisabeth Eriksson Jenny Falk Sonja Frisk Kjell Anita Göthberg Elisabeth Hasslöf J O Rune Hermansson Lena Hiller Christine Högforsen Eira Högrell Dag Hörnlund Maria Jakobsson Björn Johansson Isolde Johansson Lars Karlsson Anna-Lena Karlsson Eva Koldenius Malin Larsson Benny Lennstrand Irene Levin Henrik Lundberg Marlene Lundin Christina Lönnroth Louise Mauthe IngBrith Mellgren Göran Moberg Anette Mårtensson Lisa Nilsson Gunnar Nilsson Johnny Nordström Gunilla Norin Liz Nunstedt Margareta Landsarkivet i Göteborg Göteborgs stadsmuseum Skaraborgs läns folkrörelsearkiv, Lidköping Landsarkivet i Göteborg Riksarkivet Grästorps kommun, Kultur & fritid Ulricehamns kommun, Kulturförvaltningen Sotenäs kommun, Kommunledningsförvaltningen Mariestads Musikarkiv Cantus Durus Regionbibliotek Västra Götaland, Skara Lysekils kommun Innovatum Kunskapens Hus, Trollhättan Götene kommun Västra Götalandsregionen, Kulturberedningen Vadsbo museum, Mariestad Västra Götalandsregionen, Kulturnämnden Umeå universitet, Biblioteks- och informationsvetenskap Landsarkivet i Göteborg Västra Götalandsregionen, Kultursekretariatet Götene kommun Mariestads kommun, Stadsbiblioteket Bohusläns Museum, Uddevalla Sotenäs kommun, Kommunledningsförvaltningen Borås stadsarkiv Ulricehamns kommun, Kulturförvaltningen Alingsås kommun, Kommunarkivet Regionbibliotek Västra Götaland Skara kommun Vårgårda föreningsarkiv Ulricehamns kommun, Kulturförvaltningen, Stadsbiblioteket Bohusläns Museum, Uddevalla Ulricehamns kommun, Kulturförvaltningen Landsarkivet i Göteborg Skaraborgs läns folkrörelsearkiv, Lidköping Bohusläns Museum, Uddevalla Göteborgs stad, Göteborgska tidsspeglar Ulricehamns kommun, Kulturförvaltningen Bohusläns föreningsarkiv, Uddevalla Västra Götalandsregionen, Regionstyrelsen Landsarkivet i Göteborg Älvsborgs läns föreningsarkiv (ÄLFA), Vänersborg Vänersborgs kommun 5

6 Olsson Birgitta Olsson Henrik Olsson Uno Sandberg Elisabeth Sandquist Sture Semberg Karin Sjölin Mats Sjöstrand Monika Takkinen Pirjo Thorell Sanja Thornberg Mona Wahlbäck Jan Christer Wikström Karl-Axel Wikström Kristina Winberg Clary Östberg Edvin Grästorps kommun Innovatum Kunskapens Hus, Trollhättan Ale kommun, Kommunledningskontoret, Kommunarkivet Bohusläns föreningsarkiv, Uddevalla Svenljunga kommun, Kommunledningskontoret Ulricehamns kommun, Kulturförvaltningen Göteborgs stad, Göteborgska tidsspeglar Skaraborgs läns folkrörelsearkiv, Lidköping Föreningen Folkrörelsernas arkiv i Borås Kungälvs kommun Kungälvs kommun Mariestads kommun, Kommunledningskontoret, Kommunarkivet i Mariestad Tanums kommun, Kultur & fritid Sotenäs kommun, Miljö- och byggförvaltningen Västra Götalandsregionen, Regionmuseum Västra Götaland, Vänersborg Falköpings kommun Deltagare från Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad samt från Regionarkivet Aldsten Kjell Andersson Marie Bergqvist Horster, Maj-Britt Byström Anna Lidberg Boris Schönbeck Gun Skeppstedt Johanna Stam Maj-Britt Svensson Berit Wandel Inger Wickman Olof Wilsson Lisbeth Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad Region- och Stadsarkivet Göteborg Regionarkivet Vänersborg Region- och Stadsarkivet Göteborg Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad Region- och Stadsarkivet Göteborg Region- och Stadsarkivet Göteborg Regionarkivet Vänersborg Regionarkivet Vänersborg Regionarkivet Vänersborg Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad Regionarkivet Mariestad 6

7 INLEDNING Idéseminariet i Grästorp avsåg att inspirera till ökad lokal samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. Det vände sig främst till de lokala arkiven kommunarkiv och folkrörelsearkiv och meningen var att genom olika exempel visa hur mycket mer man kan få fram ur arkivens bestånd om man går över gränserna och utnyttjar både andra arkiv och bibliotek och museer. Det är fråga om både traditionell forskningsmetod och praktiskt ABM-samarbete för att skapa bättre kunskap om det förflutna. De kommunala arkiven har sin givna roll inom förvaltningen, men har samtidigt möjligheter att tillföra kunskaper, som kan bli till glädje för fler människor via bibliotek och museer. ABM-samarbete och livslångt lärande är för närvarande mycket aktuella teman. Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen driver flera projekt inom området och många representanter för lokala bibliotek och museer är engagerade. Arkivens roll har hittills inte varit särskilt belyst. De offentliga arkiven måste uppfylla lagens krav på tillhandahållande av allmänna handlingar och på bevarande av dokumentation för forskning, där inte minst IT-utvecklingen innebär nya utmaningar i form av digital långtidslagring av information. De har mindre möjligheter än bibliotek och arkiv att välja satsningar på mer utåtriktad verksamhet. Men arkivtjänstemän har ibland en tendens att avskärma sig från andra arkiv än de som förvaras i den egna depån, trots att så mycket finns att vinna på att lära känna kompletterande bestånd i närheten eller på andra orter. Som ett första steg på vägen till ABM-samarbete måste kommunarkiven vara förtrogna med folkrörelsearkiven och övriga arkivinstitutioner inom länet/regionen. Därefter bör de lära känna biblioteken och museerna och deras arbetssätt. Det handlar om att lära mer av och om varandra i en lokal miljö. De kommunala arkiven innehåller en mängd grundläggande lokal information och har mycket att tillföra ett ABM-samarbete, men de måste lyftas fram som en resurs. Det handlar i hög grad om praktiska åtgärder, på kortare eller längre sikt. Bl a handlar det om att det behövs väl utbildade kommunarkivarier i alla kommuner. Nästan hälften av Västra Götalands kommuner var representerade i Grästorp, antingen genom kommunarkivarier och folkrörelsearkivarier eller genom tjänstemän från kulturförvaltningen. Det är inget dåligt gensvar med tanke på att det här inte gällde att arbeta för rationell arkivhantering utan för utvidgning av arkivens roll som kulturbärare, dvs att inte bara passivt bevara utan även aktivt föra ut information. Programmet var späckat och tyvärr blev möjligheterna att ställa frågor efter de olika avsnitten beskurna, men eftersom talarna var närvarande även i pauserna hoppas jag att det då blev tillfälle att framföra synpunkter. De livliga samtalen under lunch- och kaffepaus bidrog till programförskjutning, men vittnade samtidigt om att många hade utbyte av att träffa kolleger från olika områden. Det är inte bara vad som framförs från podiet som betyder något vid en sammankomst av detta slag. Claes-Göran Svensson, som hälsade välkommen, är vice ordförande i Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, men har dessutom som kommunstyrelsens ordförande i Grästorp ansvar för sin egen kommuns arkiv. Med erfarenhet av arkivfrågor både i Regionen och den egna kommunen är han väl lämpad att ha synpunkter på arkiven i regionens många små kommuner. Ordförande i arkivnämnden, Ingemar Berlin, har ägnat hela sitt yrkesliv åt folkhögskolan, som står för det livslånga lärandet i ett de- 7

8 mokratiskt perspektiv. Han betonade möjligheterna till samarbete med folkhögskolorna vid ABM-projekt i fråga om både inhämtande och spridande av kunskap. Ann Aurén, som ansvarar för arkivfrågorna inom kulturdepartementet, torde vara bästa möjliga källa till vad regering och riksdag önskar i fråga om ABM-samarbete. Hon medverkar också i den pågående arkivutredningen, där direktiven klart säger att de offentliga arkiven ska öppnas för nya användare. Ett sätt att göra detta är att utnyttja ABM-samarbete för konkreta åtgärder. Kerstin Quentzer, med bred erfarenhet från biblioteksområdet, är chef för Regionens kulturförvaltning, som också ger bidrag till folkrörelsearkiven i Västra Götaland. Beata Losman har erfarenhet från 30 år i det statliga arkivverket, från landstingsarkiv och under det sista decenniet från projekt för att tillgängliggöra kommunala arkiv. I sig representerar de alltså A och B i ABM-verksamhet och samtidigt ett gränsöverskridande i sina yrkesroller. De har delvis olika svar på varför det just nu är tryck i frågan om ABM-samverkan. Kerstin Quentzer ser ABM-frågorna ur ett användarperspektiv. Beata Losman betonade som historiker hur arkiv, bibliotek och museer har vuxit fram på olika villkor, men kan förenas i en gemensam kunskapsbas. Båda är dock eniga i att kraven på samverkan har framtiden för sig och att den nya tekniken gör det tidigare omöjliga möjligt, dvs att få ingångar till både handlingar, böcker och föremål via datoriserade register. Möjligheten att föra ut arkivhandlingarna till intresserade brukare är till en del beroende av i vilken kondition handlingarna är. Det går inte att använda trasiga och skadade handlingar, eftersom de fördärvas genom blotta hanteringen. Till förutsättningarna för att kunna föra ut arkivens innehåll till användare/forskare hör möjligheten att reparera sådant som löper risk att fördärvas och framför allt att förebygga skador på både band och enskilda dokument. Därför ombads Mattias Nittérus, som arbetat för Regionarkivet, att göra en kort genomgång av hur lagnings- och bindningsarbete går till ett tidsödande hantverk som det inte finns någon möjlighet att undvara på större arkivinstitutioner och samtidigt visa på några enkla åtgärder för att förebygga skador. Martin Ericson från Västsvensk konservatorsateljé kompletterade med redogörelse för en undersökningsmetod för att bestämma behovet av åtgärder i olika bestånd. Anders Appelqvist, arkivarie vid Regionarkivet Mariestad, demonstrerade genom exemplet Grästorps manskör hur man kan ställa samman information från olika institutioner. De första uppgifterna om manskörer i Grästorp och övriga Västergötland påträffades i tryckta handlingar till landstingsprotokollen i Skaraborgs och Älvsborgs län på och 1920-talet. Där omtalades verksamheten bland Västergötlands manskörer i ansökningarna om bidrag från de två landstingen. Men sedan gick forskningsfärden till både Skaraborgs folkrörelsearkiv i Lidköping, musikarkivet Cantus Durus i Mariestad, Västergötlands museum i Skara, Stifts- och landsbiblioteket i Skara och till Grästorp, där muntliga uppgifter, konsertprogram och foton fyllde ut bilden. Noter är ofta ett besvärligt kapitel för arkivförtecknare och vi ville här gärna komma ett steg längre än det sedvanliga En volym odaterade noter. Harald Tjelle, sångare vid GöteborgsOperan, ställde upp med efterforskning av noter till den repertoar som omtalades i arkivhandlingarna och förmådde även tre av sina kolleger att deltaga i framförandet av några sånger, som bättre än många ord illustrerar allmänt gångbara idéströmningar på 1920-talet. Avsikten var förstås inte att alla som hittar uppgifter om musik i sina arkiv ska känna sig tvungna att framföra den, utan bara att visa på vilka möjligheter gränsöverskridande arkivforskning utifrån lokala bestånd kan skapa. 8

9 Slutligen ombads Inger Wikström Haugen, chef för Medicinhistoriska museet i Göteborg att visa hur arkivens journaler och museets föremål tillsammans med äldre medicinsk litteratur kan hjälpa oss, som lever i en helt annan medicinsk epok, att förstå hur man försökte hjälpa sina patienter i slutet av 1700-talet. Det var med de bästa avsikter man satte hankar och spansk fluga på patienterna vid olika symptom. Det häpnadsväckande är att så många blev bättre kanske inte så mycket beroende på den medicinska behandlingen som på en god omvårdnad i övrigt, dvs en varm säng och riklig kost. Sista programpunkten på dagen skulle ha innehållit synpunkter på ABM-samverkan från Björn Jordell, som representerar Svenska Kommunförbundet bl a i arkivutredningen, Tomas Olsson som arbetar med ABM-projekt för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen och Inger Johansson, biträdande regionarkivarie vid Regionarkivet. Tyvärr hade tiden runnit iväg och den punkten fick utgå. Endast Inger Johansson fick tillfälle att kort presentera några initiativ från arrangören Regionarkivet för att ge kommunarkiven och andra lokala arkiv i Västra Götaland tillfälle till samverkan och möjlighet att sprida kunskap om de olika arkivbestånden. Hon förnyade vårt tidigare erbjudande om möjlighet att presentera sig i den monter Regionarkivet m fl har på Bok & bibliotek. Regionarkivet kommer också att, i samarbete med andra kommunala arkiv, inbjuda till arkivdagar. I anslutning härtill kommer förhoppningsvis möjlighet att finnas att tillsammans med bibliotek och museer diskutera vidare om ABM-arbetet. Vidare kommer Regionarkivet i väntan på det fjärde rummet, en portal eller hemsida för ABM i Västra Götaland att upplåta sin hemsida så att arkiven, i mån av intresse, kan presentera sig och sina arkivförteckningar, direkt eller genom länkar. Avsikten har alltså varit att från luftiga visioner komma ner till konkreta satsningar. De olika programpunkterna syftade till att ge olika infallsvinklar till ABM-samarbete. Ökad kunskap om varandra och gemensamma utåtriktade aktiviteter är den väg i varje fall Regionarkivet hoppas skall leda till en framtida självklar ABM-samverkan, där inte minst arkiven bidrar med sin tredjedel. Huvudpunkterna i den framställning som Tomas Olsson, pga tidsbristen, inte fick tillfälle att uttrycka återfinns under rubriken Visioner på ABM-området (jfr även s 16). Tomas Olsson tar bl a upp behovet av en arkivkonsulent som kunde hjälpa kommunerna att göra arkivbestånden tillgängliga. Det har faktiskt funnits en arkivkonsulent i Västsverige sedan några år. Beata Losman har arbetat med sådana uppgifter inom ramen för sin tjänst vid Riksarkivet, det är dock ett tillfälligt projekt. En del av de medverkande har lämnat skriftliga bidrag till denna rapport, andra har inte haft tillfälle till detta utan deras inlägg består av arrangörernas minnesanteckningar, en förklaring till bidragens olika omfång. Bo Thalén regionarkivarie, moderator vid seminariet 9

10 INTRODUKTION OM GRÄSTORP OCH ABM-SAMVERKAN I LOKALT PERSPEKTIV Claes-Göran Svensson, ordf. (m), i Grästorps kommunstyrelse Grästorp omnämns redan på 1300-talet som Grettirstorp, ett vadställe över Nossan på vägen från Skara till Norge. De 10 runstenarna inom nuvarande Grästorps kommun och många ortnamn vittnar om äldre bebyggelse. Tätort blev Grästorp först när järnvägen mellan Uddevalla och Herrljunga hade öppnats Då kunde bönderna via hamnen i Uddevalla leverera havre till droskhästarna i London. Magasin och handelshus växte upp runt stationen i Grästorp. Kommunen firar i år 50-årsjubileum. Den bildades nämligen vid storkommunreformen 1952 och är förmodligen den enda kommun i landet som har kvar samma gränser. Då bröts ett mycket gammalt system med byalag och sockenstämmor (kommunalstämmor från 1863), och tolv socknar och en köping blev Grästorps kommun. Grästorps köping firade 50-årsjubileum 1949 (jfr s 28); två femtioårsjubileer på samma ort är också ganska ovanligt i den kommunala världen. Med knappt 6000 invånare är vi en av de minsta kommunerna i landet. Även geografiskt är vi en liten kommun. Det är inte många av våra kommuninvånare som har mer än 10 km in till den enda tätorten. Dit är all kommunal service samlad, något som har stora praktiska fördelar. Grästorp marknadsförs som kommunen mitt i. Därmed menar vi att det nya länets geografiska mittpunkt ligger i kommunen men också att Grästorp ligger mitt i en företagsmässigt expansiv region. Hälften av grästorparna pendlar till arbeten i Trestad, Såtenäs flygflottilj eller de många småföretagen på Varaslätten. 12% av befolkningen arbetar inom jordbruket, ett av de högsta talen i landet. I kommunen finns Arkiv sedan vikingatiden i form av runstenar. Kommunens eget arkiv finns liksom Biblioteket i Kommunhuset vid Torget. I en skola från 1910-talet finns ett bygdemuseum, men mera känt är lantbruksmuseet i Särestad, 5 km norrut. Där har bygdens folk med ideellt arbete samlat in gamla föremål och maskiner som ger en bra bild av livet i det gamla bondesamhället. Kommunen är också delägare i Viltmuseet Älgens berg på Hunneberg strax utanför kommungränsen. Dagens tema är ju det livslånga lärandet och den roll arkiv, bibliotek och museer kan spela, om vi samverkar. Många av er från bibliotek och museer är redan engagerade, medan vi från arkiven hittills inte synts så mycket. Arkiven har andra uppgifter och andra krav på sig. De måste i första hand uppfylla lagkrav på dokumentation för framtida forskning och stå till tjänst med att tillhandahålla allmänna handlingar. Och det gäller oavsett om det är en stor institution som Regionarkivet eller vårt eget i kommunhusets källare i Grästorp. 10

11 Grästorps kommunhus. Men om det ska bli någon konkret samverkan ute i kommunerna så måste arkiven öppnas. Våra invånare måste veta att arkiven finns och vad de innehåller. Kraven kommer att öka, och då krävs det nog också professionell personal. Alla kommuner har fackutbildade bibliotekarier, och på museerna finns det oftast utbildad personal. I småkommunerna har arkiven hittills fungerat bra ändå tack vare personal med intresse och ordningssinne. Men när vi ska ta hand om alltmer IT-baserad information så blir det svårt att klara sig utan arkivariekompetens. En lösning kan vara att som man gjort i några kommuner här i Skaraborg, gå samman om en arkivarie. Ett problem är ju att föra ut kunskap om vad som finns i arkiven. Ett sätt som vi just har börjat diskutera är samarbete med biblioteket. Det ligger nämligen i samma byggnad. Arkivförteckningarna skulle kunna finnas tillgängliga både på biblioteket och i arkivet. Kanske kan bibliotekspersonalen hjälpa till att ta fram arkivmaterial, och man kunde ordna arkivutställningar i biblioteket. Med dagens kopieringsteknik behöver man ju inte ställa ut originalhandlingar i låsbara montrar och brandsäkra lokaler. Det finns säkert massor av bilder i våra arkiv som kan vara av intresse för allmänheten, inte bara gamla torra protokoll. Ett annat område där vi bör kunna samarbeta är Arkivens Dag, som hållits en lördag i november under de sista fyra åren. Den tillkom för att visa upp alla sorters arkiv i hela landet och för att få gemensam marknadsföring. Genom samarbete med bibliotek och museer bör Arkivens Dag kunna genomföras i fler kommuner och kanske under längre tid än bara en dag. Arkiven bör också bli synliga på kommunens hemsida. Men kommunernas arkivresurser är begränsade och det gäller att hitta ABM-projekt som går att förverkliga inom givna ramar. 11

12 LIVSLÅNGT LÄRANDE ETT FOLKHÖGSKOLEPERSPEKTIV Ingemar Berlin ordf. (s), Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, bitr. rektor vid Göteborgs folkhögskola inledde med att visa två gamla citat rörande utbildning för folket. En fransk jesuitlärare på 1700-talet upplysningens århundrade menade att folkets kunskaper inte borde vara större än vad som krävs för deras yrkesutövning. En engelsk biskop varnade 1857 för att med alltför mycket bildning får vi inte längre något tjänstefolk. Motsvarande sätt att resonera kan man återfinna även i dagens svenska utbildningsdebatt menade Berlin, som lade fram sin syn på hur utbildning diskuteras inom samhällslivet idag. Det är då ofta fråga om att utbilda arbetskraft så att folk hänger med i yrkeslivet. Det handlar inte så mycket om att människor ska skaffa sig utbildning och gå kurser för sin egen skull, att öka sina kunskaper och sin förmåga och därigenom utvecklas som människa. Utbildning ses i huvudsak som en investering i humankapital, som måste löna sig, framför allt för samhället. Folkhögskolornas synsätt är bredare; det är inte tillräckligt att människor enbart fortbildar sig för sitt jobb de måste också ges möjlighet att utvecklas till hela människor. Folkhögskolorna och studieförbunden har en gemensam värdegrund med rötter i en humanistisk bildningssyn; de är en del i en gemensam förståelsekultur där djup och bredd värderas och där dialog och kritiskt tänkande är vanliga pedagogiska arbetsformer. Matematik anses ofta vara ett nyttigt ämne, som föga inbjuder till andra aspekter än den rent matematiska, men Berlin visade med exemplet folkhögskolematematik att matematiken, förutom nyttigheten, mycket väl kan kopplas till demokrati, förundran och fascination. Därefter följde en presentation av Sveriges folkhögskolor i siffror. Berlin påpekade hur viktigt det är att livslångt lärande avser alla, även funktionshindrade, kortutbildade och människor med utländsk bakgrund. Dessa grupper kan lätt glömmas bort, när redan utbildade ska vidareutbildas enligt tankarna om livslångt lärande. Han avslutade med att fråga hur folkhögskolorna, som en aktör, skall kunna vara med och bära upp de demokratiska värdena i vår efterindustriella, individualiserade, könsblandade, unionsbyggande och mångkulturella miljö. Samtidigt uppmanade han arkiv, bibliotek och museer att medverka i detta arbete, inte minst inom ABM-projektet, som tar sikte på ett ökat utnyttjande av kulturinstitutionerna. Till sist pekade Berlin på den stora resurs som de 19 folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen utgör med sina mångskiftande inriktningar och profiler, vilka presenteras i Folkhögskolekatalogen, som kan beställas från Folkhögskolornas informationstjänst, Box 740, Stockholm, tel , fax

13 Skillnaden mellan folkhögskolematematik och vanlig matematik. 13

14 STATENS SYN PÅ A I ABM Ann Aurén, Kulturdepartementet påpekade först att staten ser arkiv som delar av vårt gemensamma minne och kulturarv. Därefter presenterades de kulturpolitiska mål som antogs av riksdagen De skall vara vägledande för kulturarbete inom alla samhällsområden och är egentligen sju till antalet, men aktuella i detta sammanhang är i första hand följande fyra mål: Värna om yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kultur och kulturupplevelser Bevara och bruka kulturarvet samt främja bildningssträvanden. Den andra punkten innebär att arkiv skall vara tillgängliga för alla. Det viktiga i den tredje punkten är att arkiv når ut till olika brukargrupper. Vad man kan göra för att främja bildningssträvanden är att tydligt uppmuntra människor att skaffa sig kunskap. Ann Aurén kom sedan in på offentlighetsprincipen, som omfattar offentliga arkiv, dvs arkiv hos stat och kommun. Den ger oss vår grundlagsfästa rätt att ta del av allmänna handlingar och skall främja ett fritt och allsidigt meningsutbyte. Den ger grunden för det offentliga arkivväsendet. Olika arkiv har olika användare. Både forskningens och den löpande förvaltningens behov måste tillgodoses. Arkiven är viktiga ur demokrati- och kulturarvssynpunkt. De erbjuder perspektiv på vårt eget samhälle samt kunskap om det som händer idag. Betydelsen av tillgänglighet lyfts fram av de kulturpolitiska målen. Det är viktigt med förståelse, intresse och allmän medvetenhet om arkiven, att deras material lyfts fram och intresse väcks. Det är också viktigt att nå nya målgrupper t ex i samband med Arkivens Dag. Vikten av att skapa medvetenhet hos arkivbildarna betonades så att dessa inser att de handlingar de skapar har betydelse för kommande generationer och inte bara för nästa sammanträde. Ann Aurén orienterade om den pågående statliga arkivutredningen under Kari Marklunds ordförandeskap, som berör hela arkivsektorn, även enskilda arkiv. Den tar även upp de krav den nya tekniken ställer, exempelvis krav på personalkompetens. Tekniken gör det också möjligt att underlätta för nya grupper att använda arkiv och för arkiven att samverka med andra aktörer på ett nytt sätt t ex utbildningsväsende och bibliotek. Förutsättningarna för ABM-samverkan ser olika ut inom arkivsektorn, mycket är dock gemensamt. Intresset av att tillgängliggöra och synliggöra är gemensamt. Att använda ny teknik (Internet) är en gemensam uppgift. ABM-samverkan kan sägas ha två olika delar, en med ett övergripande perspektiv där policy, standarder och ny teknik diskuteras. Den andra delen handlar om konkreta samarbetsprojekt, ofta på lokal nivå, som har stor betydelse för att väcka folks intresse för arkiven. Riksdagen har efterlyst kartläggning och utredning av ABM-samverkan. Riksarkivet, Kungliga Biblioteket och Statens kulturråd genomför en utredning, som skall redovisas den 31 mars. Det är första gången ABM-projekt kartläggs centralt. 14

15 VARFÖR ÄR DET JUST NU TRYCK PÅ ABM-SAMARBETE? De synpunkter som framkom under Kerstin Quentzers och Beata Losmans samtal återges här i sammandrag, eftersom samtalet inte spelades in. Kerstin Quentzer, kulturchef i Västra Götalandsregionen, betonade särskilt brukarnas perspektiv. För den som vill ha svar på en fråga, är det viktigaste att få detta svar. Man bryr sig inte särskilt om varifrån svaret hämtats, bara det är korrekt. Den som frågar ska inte behöva söka efter informationen på mer än ett ställe. Det är en god anledning att sammanföra information från arkiv, bibliotek och museer på ett ställe, i synnerhet i mindre kommuner. I Västra Götaland är det framför allt i de mindre kommunerna som ABMsamarbete uppstår naturligt, oftast utan att man satt den rubriken på det. Det ökade trycket på ABM-samarbete beror på att de tekniska möjligheterna till samarbete ökat det sista decenniet. Idag kan man skicka information på ett sätt som var otänkbart för 10 år sedan. Quentzer framhöll också svårigheten med samverkan, när kommunarkivens personal består av en person, ofta på deltid med andra arbetsuppgifter, och museet sköts helt ideellt. Om endast biblioteket har utbildad personal och lokaler anpassade till publik, blir det svårt med ett samarbete på lika villkor. Quentzer betonade vikten av att ABM-samarbetet växer fram på lokala villkor, inte trycks ut uppifrån av stat eller region. Både Quentzer och Losman sade sig vara övertygade om att ABM-samverkan har framtiden för sig. Quentzer ritade en bild av hur samverkan mellan A, B och M skulle resultera i ett fjärde rum, dvs arkiven, biblioteken och museerna har dels sina separata arbetsområden men kan mötas i det fjärde, användarvänliga rummet, antingen det är ett reellt eller ett virtuellt rum. Reellt kan kommunen ha arkiv, bibliotek och museum i samma byggnad och med delvis samma personal t ex i reception eller expedition, för framtagning av volymer eller för hjälp att söka information på Internet. Man kan hjälpa varandra med gemensamma aktiviteter t ex faktadokumentation inom den egna kommunen och utställningar. Det behövs dock alltid separata rum för arkiv- och museimagasin och för bibliotekens öppna bokhyllor. Det finns inom regionen goda exempel på konkret samarbete t ex i Åmål (arkiv och bibliotek i samma byggnad) och olika aktiviteter i Vänersborg i samband med Arkivens Dag. Det fjärde rummet kan också vara virtuellt dvs en portal på nätet som leder besökare till sökt information, antingen det är arkivförteckningar och exempel på dokument eller bilder, bibliotekskataloger och uppslagsverk eller föremål och kulturmiljöer. Det fjärde rummet kan då ses som ett kunskapscentrum eller en kunskapsmassa med innehåll hämtat från olika specialiteter. Fjärde rummet enligt Kerstin Quentzer. 15

16 Det fjärde rummet enligt Tomas Olsson i hans rapport med samma namn (februari 2001) Olsson diskuterade om det fjärde rummet var ett finrum eller ett virtuellt arbetsrum och föredrog nog det senare. Men i båda fallen gäller att ABM-samarbetet antages resultera i ny kunskap, i ny form, tillgänglig för nya kunder. ABM-samverkan har ett starkt stöd bland regionens politiker som ett led i en fördjupad demokrati. Aktiva arkiv, bibliotek och museer erbjuder möjlighet att hämta kunskaper som behövs för att forma åsikter, nödvändiga för att aktivt kunna medverka i samhället. Brukarna ser inga väggar mellan arkiv, bibliotek och museer, de ser dörrar som bör vara öppna till det fjärde rummet. Bättre tillgänglighet till arkiv, bibliotek och museer är en viktig demokratifråga. Lokalt museum. 16

17 Beata Losmans synpunkter enligt det manus som tagits fram inför seminariet: Arkiv, bibliotek och museer har olika ursprung men delvis likartade mål. Arkiven ska bevara dokumentation, biblioteken ska tillhandahålla böcker och annan information, museer ska ge upplevelser av både det förflutna och närvarande. För den som söker bästa möjliga kunskap om det förflutna behövs alla tre specialiteterna. Arkiven har alltid behövt bibliotek. Museerna har boksamlingar i anknytning till sin verksamhet och har även tagit emot arkivhandlingar, tyvärr ofta lösryckta ur sitt sammanhang. Bakom de tre olika typerna av kunskapsinstitutioner ligger olika utveckling och tradition. Det fanns tidigt institutioner som förenade arkiv, bibliotek och museiverksamhet, t ex Göteborgs skolmuseum. Där arbetade man från 1909 med att dokumentera folkskolans utveckling. Utifrån detta tema samlades arkiv från enskilda pedagoger, läroböcker och annan pedagogisk litteratur, undervisningsmateriel och planscher. Arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen skapade egna bibliotek i början av 1900-talet. Man hade vandringsbibliotek på många orter. Bibliotek och museer fick tidigt en anknytning till folkbildningsarbete, det som idag kallas livslångt lärande. Kraven på arkiven att medverka i detta kommer 100 år senare. Det är inte förrän under de sista åren som det vuxit fram lokala arkiv kommun- och folkrörelsearkiv med möjlighet att delta i lokalt ABM-samarbete. De kommunala arkiven har nu nått ett stadium, då man har all anledning att föra ut materialet och se till att det blir utnyttjat i skolan, i studiecirklar och andra former av livslångt lärande. Arkiven är dokumentation, minne, av vad politiker och tjänstemän gjort. Eftersom statlig förvaltning är flera hundra år gammal, är forskningsaspekten tydligast i de statliga arkivinstitutionerna. Där finns handlingar som saknar intresse för förvaltningen utan enbart intresserar forskare, som då ofta söker information utifrån helt andra aspekter än de förvaltningssammanhang där handlingarna producerats. Forskarna bryr sig sällan om hur arkiven tillkommit. Arkivarierna är däremot intresserade av hur deras arkivbestånd vuxit fram. När de offentliga biblioteken växte fram på 1800-talet hade de en uppfostrande inriktning. Sockenbiblioteken uppmuntrades genom folkskolestadgan Där skulle det finnas nyttiga böcker, inte bara kristliga utan böcker som lärde allmogen bruka jorden, bygga bättre hus osv. Reseskildringar och historia ansågs förena nytta och nöje. Sockenbiblioteken innehöll många sådana böcker, där man reste i tid och rum, och de böckerna fanns även i privata bibliotek på herrgårdar, i prästgårdar och i läroverksbibliotek. Romanläsning uppmuntrades inte. Men romanerna fanns både i sockenbibliotek och läroverksbibliotek, och lästes flitigt. Smarta affärsmän som Lars Johan Hierta fyllde från 1830-talet landets bibliotek med romaner i billighetsupplagor. I början av 1900-talet fick folkbiblioteken små bidrag från staten som ett led i folkbildningsarbetet. Fortfarande idag trycker man hellre på bibliotekens nyttoaspekt, dvs som förmedlare av all slags information, än talar om hur roligt det är att läsa böcker. Bibliotek förknippas med aktuell information och kunskap som bearbetats i bokform. Boken som kunskapskälla kan inte nog betonas. Arkiv innehåller mängder av information som kan bli kunskap. Ofta måste uppgifter i arkiv och bibliotek kombineras för att få fram ny kunskap. Biblioteken har däremot inte mycket med minne att göra. Böcker slits ut, blir föråldrade och kastas. Idag kan det vara svårt att få tag i böcker som var allmänt kunskapsunderlag för år sedan. De kan finnas på vetenskapliga bibliotek, men det är inte säkert att all den undervisningslitteratur som omtalas i folkskolans gamla inventarieförteckningar finns t ex på Göteborgs Universitetsbibliotek. Däremot kan man göra fynd i enskilda samlingar eller på hembygdsmuseet. Gammal nyttolitteratur är lika svåråtkomlig som arkiv- 17

18 handlingar, ibland värre eftersom böckerna aldrig åtnjutit något lagligt skydd. Ännu svårare är det att hitta tryckta läromedel som planscher. Det finns sådana i många lokala samlingar men det är sällan 1800-talets material det är förstört. Det material för teckningsundervisning som omtalas i den avbildade katalogen torde vara svårt att återfinna. Kataloger och utlåningsjournaler för skolbibliotek och folkbibliotek från början av 1900-talet kan finnas i kommunarkiven. Där hittar man många gamla ungdomsböcker som lästs i modern tid. Hur många visste, när de läste Fennimore Coopers Den siste mohikanen, att den kom ut 1826? Eller att historien om Ivanhoe, som fascinerat många TV-tittare på nyårsdagen, är lika gammal? Vänersborgs läroverksbibliotek, som också fungerade som folkbibliotek, hade Walter Scotts roman i en sönderläst upplaga från 1821 och köpte en ny, tryckt Museerna står idag för upplevelser som tävlar med teater. Men museernas uppgift var från början kunskapsinsamlande och dokumentation. Lokala museer byggdes upp i slutet av 1800-talet. Museet i Uddevalla, som sköttes av staden, var inriktat på Bohusläns fornoch naturalhistoria och fick anslag från länets hushållningssällskap. Det fanns ett museum i Strömstad 1885, då man sökte men inte fick bidrag från landstinget. Det fanns fornminnessamlingar i Dalsland 1877, då pastor Norder förgäves försökte få anslag till lokal från landstinget, vars majoritet inte tyckte ändamålet var tillräckligt allmännyttigt. Landshövding Sparre i Vänersborg arbetade för ett museum över svensk fröodling, som han var kraftigt engagerad för. Han hade ovanligt nog sinne för samtidsdokumentation sade han i sitt anförande till landstinget att frön och trädgårdsväxter som ställts ut vid lantbruksmötet i Borås av utställarna skänkts till ett lantbruksmuseum för Västra Sverige. Materialet fanns 18

19 i Vänersborg och landshövdingen sökte lokal för att ställa upp detta museum som ett mönster för lantbrukarna i fråga om utsädesfröns beskaffenhet. I mitten av 1900-talet talade man om lärda verk. Biblioteken i sammanhanget var då inte folkbiblioteken utan gamla stifts- och landsbibliotek, som det i Skara, och så de vetenskapliga biblioteken. Arkiven var bara de statliga, för det fanns knappt några rent kommunala arkiv då. De tillkom inte förrän på 1970-talet, då de nuvarande storkommunerna bildades. De som arbetade inom de lärda verken hade ofta vetenskaplig utbildning men utbildades praktiskt för yrkesverksamhet på arbetsplatsen. Folkbibliotekarier gick däremot biblioteksskola redan på 1940-talet. Så tillkom på 1970-talet akademiska utbildningar för bibliotekarier, bibliotekshögskolan i Borås och kurser för arkivarier och museitjänstemän. Efter några år fanns det arkivvetenskap, biblioteksvetenskap och museivetenskap eller museologi, med doktorandutbildning, professorer och allt vad som tillhör en akademisk specialitet. Som alla nya akademiska specialiteter var dessa ämnen, som egentligen är praktiskt inriktade, angelägna om att skapa sina egna teorier och profilera sig gentemot varandra. Det senaste tillskottet tycks vara kulturvårdsvetenskap, som skulle vara minsta gemensamma nämnare inom ABM-området, även om det för mina öron låter rätt musealt. Personligen har jag aldrig förstått detta behov av att göra teori av praktisk yrkesverksamhet eller göra akademiska avgränsningar, men det beror kanske på att jag startade som medeltidshistoriker, och då var det självklart att skaffa kunskap från såväl arkivhandlingar, gamla bokbestånd och kyrkomålningar, om man ville förstå människorna i den tid man forskade i. Fanns byggnaden med inredningen kvar, gav det en säregen känsla att gå in i den. Via de texter som dessa människor läste fick jag bättre insikt i hur de tänkte. Jag tror att inrättande av dessa nya akademiska ämnen fick som naturlig följd ett behov av att återknyta det gamla yrkessamarbetet och motverka en konstlad specialisering. Det har visserligen sagts på en av DIK-förbundet ordnad ABM-konferens att inga företrädare för ABM är så intresserade av samarbete utan det är en idé från departementskorridorer. Men det finns en gemensam kunskapssträvan, och den bör man bygga på. Trycket på ABM-samarbete sammanfaller också med införande av nya tekniska hjälpmedel. När jag läser i gamla landstingsprotokoll om skrifter som man lät dela ut i folkskolorna, kan jag via Göteborgs Universitetsbiblioteks katalog på nätet kolla om böckerna finns där. Men böckerna kommer nog aldrig att finnas på nätet, det är bara att uppsöka läsesalen, precis som ifråga om arkivhandlingar, för att studera vilka idéer de spred. Idag kan man visa upp arkivhandlingar och foton utan att släpa med sig tjocka volymer som måste förvaras brandsäkert. Lägger man en uppslagen arkivvolym i en monter, kan man bara se ett uppslag, men den intressanta informationen kan finnas på flera sidor och i flera volymer. I datorn kan man gå från den ena sidan till den andra, man kan stryka under det som är viktigt, och få plats för kommentarer utan vilka arkivhandlingarna ofta är rätt svårförståeliga. Museerna kan visa sina dyrgripar på nätet utan att riskera att transportera dem runt landet. Arkiven har sett det som självklart att den intresserade måste uppsöka institutionen för att överhuvudtaget få se förteckningarna, som är ingången till materialet. Nu kan många förteckningar läsas på NAD-skivan (Nationella ArkivDatabasen) och ska komma på nätet. När sökmedlen blir tillgängliga överallt, blir det lättare att planera en resa till källmaterialet. Det kan aldrig bli fråga om att allt arkivmaterial blir scannat och tillgängligt via dator. Det måste bli fråga om urval. Sekretessreglerna hindrar också att allt modernt material läggs ut. Men det finns olikheter mellan arkiv, bibliotek och museer som man måste räkna med. Arkiven har kvar sin anknytning till förvaltning och till offentlighetsprincipen. De hand- 19

20 lingar som allmänheten vill ha fram ska fram utan dröjsmål. Ett offentligt arkiv kan inte stänga några veckor för ombyggnad eller för att göra en utställning. Den som vill studera allt källmaterial i arkiven måste uppsöka institutionerna. Bibliotek och museer har större frihet. De är inte tvungna att plocka fram allt magasinerat material på någons begäran. De behöver inte ens redovisa vad de har i magasinen. Arkiven kan aldrig tävla med museer i besöksfrekvens och estetiska upplevelser. Det kräver en viss bakgrundskunskap för att få ut något av arkivhandlingar. Förmåga att läsa handstil och förstå äldre uttryckssätt kan vara nödvändiga. Man kan få en intensiv upplevelse av en museiutställning på en eller två timmar, läsa en bok på en eller två dagar. Men det kan ta flera dagar eller veckor att gå igenom handlingar i ett arkiv, och ofta måste man besöka flera arkiv för att belysa ett ämne. Arkivarier vet nog i regel mer om bibliotek och museer än vad de som arbetar på bibliotek och museer vet om arkiv. Ingen kommer att fråga efter arkivens material, om inte arkiven själva upplyser om det t ex genom broschyrer i det ställ som brukar finnas på varje kommunkontor. Självklart ska broschyren och eventuella utarbetade vägledningar också finnas på bibliotek och museum i varje kommun. Det är viktigt att skapa kontaktvägar så att man kan hänvisa till varandra. Det kräver att man skaffar sig kunskaper om grannarna, och i arkivvärlden vet knappt de anställda vad deras egna magasin innehåller. Ytterst få har en bred överblick över material inom olika ämnesområden. Statligt anställda arkivarier kan bara statliga myndigheters arkiv, kommunarkivarier kan bara kommunala arkiv, folkrörelsearkivarier kan bara sina egna bestånd. Det går att skaffa sig bredare kunskaper, men eftersom tid är pengar, kostar det. Kunskaperna måste delvis finnas i huvudet, det går inte att slå i dator oavbrutet. Arkivarierna behöver känna till böcker som anknyter till arkivhandlingar och få tid att läsa i böckerna. Kanske de bör råda en forskare att hellre skaffa en bok på biblioteket än börja leta i samma handlingar som en annan nyss gått igenom? Kanske museets folk behöver konsultera byggnadsnämndens ritningsarkiv om man vill se hur en gammal byggnad såg ut från början? Jag tror det är viktigt att arkivarier, bibliotekarier och museitjänstemän tänker igenom vad de behöver av systerinstitutionerna för att förbättra sin egen service. ABM-samarbete ger inte automatiskt bättre information till allmänheten. Tiden ska läggas på sådant som ger bäst utbyte för både den som ska ge service och den allmänhet som begär den. Till trycket på ABM-samarbete hör förmodligen räknenissars dröm om rationalisering. Slå ihop till en enda institution så blir allt billigare och bättre. Men stordrift är inte alltid rationell. Det finns en övre gräns för hur stor en flock bör vara. Det finns också en gräns nedåt, då verksamheten blir ineffektiv. En enda person i arkivet är för litet. En människa kan inte samtidigt visa arkivbestånd och bevaka arkivsynpunkter vid möte om ADB-strategi, fast båda uppgifterna är lika viktiga. De flesta kommunala arkiv har bara en personresurs. Lyckas de bli en och en halv-tid är det en enorm vinst. Kan de samverka med föreningsarkivet, är det ännu bättre. Men att lägga ihop stora institutioner skapar ofta fler problem än det löser. Arkiv, bibliotek och museer kan gärna finnas i samma hus, under förutsättning att arkivens höga säkerhetskrav får råda. Men arkiv kan aldrig bli så öppna för publiken som bibliotek och museer. Arkiven är skyldiga att bevara även det som allmänheten aldrig frågar efter. Museerna har sina samlingar, en minnesfunktion även den, men det är den öppna delen med utställningar som allmänheten ser. Bibliotekens och museernas öppenhet är en tillgång som arkiven behöver för att sprida information om sin existens, som ett första steg i ett lokalt ABM-samarbete. 20

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-1341/2014 Sida 1 (6) 2014-04-22 SSA 2014:01 Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Närvarande från herrängens skola: Philip Olsson

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar 1 2 I dagens samhälle översköljs vi dagligen av information från alla håll - från medier, myndigheter, organisationer

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Nässjö kommunarkiv. Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö

Nässjö kommunarkiv. Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö Nässjö kommunarkiv Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö Bakgrund Nässjö kommun saknar komplett arkivredovisning Flera förvaltningar förvarar handlingar från 1800- talet Arkivförteckningen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar Sundsvalls kommuntryckeri, 2008 Ordning och reda Dagligen översköljs vi av information från alla håll - från medier,

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS TINGSRÄTT

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS TINGSRÄTT STOCKHOLMS STADSARKIV L ANDSA RKI V FÖR S TOCKHOLMS L ÄN INSPEKTIONSRAPPORT DNR 9.3-16303/11 SID 1 (6) 2011-12-13 SSA 2011:16 Stockholms tingsrätt Att: Anders Eka HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV 1 SVENSKT FÖRENINGSLIV ÄR UNIKT! Sverige är det föreningsrikaste

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan 14 föredrag och 1 exkursion om industrisamhällets kulturarv Välkommen till Industrihistoriskt forum 2008. Konferensen vänder sig till

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/...

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/... Page 1 of 6 Tillbaka 9.3 Regler och riktlinjer Diverse administrativa verksamhetsriktlinjer: Arkivreglemente för Göteborgs stad Arkivreglemente för Göteborgs stad (H 1999:3, P 1999-01-28, 4, H 2000:123,

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Arkivering av webbplatser några anvisningar

Arkivering av webbplatser några anvisningar Arkivering av webbplatser några anvisningar Sammanfattning Webbplatsen för en organisation är ett fönster ut mot både medlemmar och allmänhet, ett sätt på vilket organisationen presenterar sig för omvärlden,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 1 (5) Bilaga 6 Inspektionsrapport Dnr RA 231-2013/4559 2014-02-10 Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 Närvarande Från Lantmäteriet: Från Riksarkivet:

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-02-25 DNR 9.3-15934/08 SSA 2009:3 Solna församling Att: Tommy Östher INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Behov av kompetens och kompetensutveckling

Behov av kompetens och kompetensutveckling LANDSARKIVET I HÄRNÖSAND Handläggare Datum Carina Strömberg 2003-07-25 E-post: carina.stromberg@landsarkivet-harnosand.ra.se Behov och målgrupper Målgrupper för utbildning och fortbildning inom arkivområdet

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN SID 1 (9) 2007-12-21 DNR 9.3-16337/07 SSA 2007:14 Idrottsnämnden HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN Närvarande från Idrottsförvaltningen:

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet Riktlinjer för folkrörelsearkivet Folkrörelsearkivet är en fristående del av kommunarkivet, som är utformad speciellt för föreningar och folkrörelser. Här

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Inbjudan. FALK:s konferens

Inbjudan. FALK:s konferens Inbjudan FALK:s konferens Eskilstuna 8-10 maj 2012 Arkivimpulser! Välkommen till FALK:s konferens 2012 som hålls i Eskilstuna. Arkivimpulser är rubriken på årets konferens och vi hoppas kunna ge er ett

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor.

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor. BILAGA 1 ATT LEVERERA ARKIVMATERIAL TILL ARAB Leveranser till ARAB en översikt Förbund, större organisationer Små föreningar m.fl. Urval av material 10 år och äldre Verifikationer gallrade Tryckdubbletter

Läs mer

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ.

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ. 1 (2) Beslut Notarius publicus/ Nybrogatan 6 871 30 Härnösand Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid notarius publicus i Härnösand Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Cirkelledarutbildningar

Cirkelledarutbildningar Cirkelledarutbildningar våren 2012 ABF Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i vår! Du har säkert hört det förut: Som cirkelledare är du vår viktigaste resurs för hög kvalitet i studieverksamheten.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kommunstyrelsen 2010-12-28 1

Kommunstyrelsen 2010-12-28 1 Kommunstyrelsen 2010-12-28 1 Plats och tid Kommunhuset kl. 16.00-16.50 Beslutande Övriga deltagande Jan-Erik Wallin (M), ordförande Onni Vehviläinen (M) Göran Persson (M) Lars Gezelius (M) Sven-Olof Johansson

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Konferens Kompetensväxling: Perspektiv från dagens diskussioner

Konferens Kompetensväxling: Perspektiv från dagens diskussioner Konferens Kompetensväxling: Perspektiv från dagens diskussioner Tisdagen den 5 februari sågs vi på Rörstrands Center i Lidköping. Temat var Kompetensväxling med fokus på möjligheter för utveckling av kultur

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Gunnila Norrman (M) Anders Johansson (C) Anita Öhlander (FP) Marianne Melin Eriksson (MAP) ledamot Maj-Lis Johansson (S) Rolf Markusson (S)

Gunnila Norrman (M) Anders Johansson (C) Anita Öhlander (FP) Marianne Melin Eriksson (MAP) ledamot Maj-Lis Johansson (S) Rolf Markusson (S) Sammanträdesdatum Sida 1 ande organ Plats och tid Vänersalen, Stadshuset, klockan 18.00 18.50 ande Morgan Forsberg (KD) ordförande Gerd Larsson (S) vice ordförande Anita Ahl (M) Gunnila Norrman (M) Anders

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer