Karpesjö Consulting 1
|
|
- Anita Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1
2
3 3
4 4
5 5
6 6
7 7
8 8
9 9
10 10
11 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning brukar beteckna den prelimi-nära bedömningen av miljöprestanda samt överensstämmelse med lagar och förordningar. Revisioner av juridiskt ansvar behandlar organisationens förhållande till olika miljöeffekter och/eller ekonomiska förpliktelser i samband med effekterna. Man kan t.ex. utföra revisioner inför uppköp av verksamheter, för att bedöma vilket ansvar som skulle kunna följa med en transaktion. Verk-samheten revideras då m.a.p. miljörisker och skadeståndsansvar, som om möj-ligt uppskattas till betydelse och omfattning. Vanligtvis behandlas: ansvarsskyldighet för förorenad mark och saneringskostnader latent miljöförorening överträdelser av fastställda gränsvärden och eventuella straffavgifter kostnader för att förbättra anläggningens prestanda så att den uppfyller krav i lagar och förordningar
12 ISO är en vägledning för hur revision av både kvalitets- och miljöledning skall utföras. Den anger i huvuddrag att: Rutiner för styrning av revisionen skall finnas Syftet med revisionen är att verifiera överensstämmelse och effektivitet Revisionsplanen skall baseras på verksamheternas status och betydelse (dvs. allt behöver inte revideras) Revisionen skall utföras av oberoende personal Resultaten ska dokumenteras Resultaten ska presenteras för ledningen Reviderad enhet ska genomföra korrigerande åtgärder Uppföljning ska bekräfta och registrera avsedd effekt ISO krav på revisorns personliga egenskaper Oberoende gentemot den reviderade verksamheten Kunskaper och erfarenheter av: Ledningssystem och standarder Revisionsteknik Lagstiftning Tekniska aspekter på området/ verksamheten Kvalitets-, miljökunskap och miljöteknik Uppfattar situationer på ett realistiskt sätt Bedömer processer och system utifrån ett helhetsperspektiv Göra objektiva bedömningar av fakta Håller revisionens syfte i åtanke under hela revisionen Gör observationer under revisionens gång Genomför revisionen utan att distraheras av yttre omständigheter och faktorer Bemöter berörd personal med respekt Fördomsfri och öppen för idéer och intryck Mognad och gott omdöme Analytisk förmåga Förmåga att lyssna Förmåga att hantera stressade situationer Drar riktiga slutsatser grundade på faktiska observationer Står fast vid gjorda slutsatser. Förmåga att organisera och genomföra en revision. 12
13 Interna revisioner (första parts-) av ledningssystem är de som organisationen gör själv i enlighet med kraven i ISO 14001/9001. Externa revisioner är de som utförs av tredje part. Dessa kan vara ackrediterade revisionsorgan som utför revisioner för certifiering av ledningssystem. Ackreditering utförs av statligt kontrollorgan Swedac. Certifiering av en organisations ledningssystem sker efter att det ackrediterade certifieringsorganet funnit att systemet uppfyller ställda krav (i standarder och organisationens egna) och är infört och effektivt. De interna revisionerna skall så långt som möjligt likna revisioner som utförs av tredje part. 13
14 Flera organ och organisationer har utvecklat en definition på miljörevision, t.ex: US EPA (1986): En systematisk, dokumenterad och objektiv granskning, ut-förd av därför inrättade enheter, av de verksamheter och metoder som används för att uppfylla miljökrav. Internationella Handelskammaren ICC (1988): Ett ledningsinstrument som innebär en systematisk, dokumenterad och objektiv värdering av hur bra miljöskyddsorganisation, ledningsrutiner, och utrustning fungerar med syfte att skydda miljön genom: att underlätta ledningens kontroll av miljöskyddsrutin-er; att värdera överensstämmelsen med företagets policy inkl.lagstiftningskrav. ISO 14001: Revision av MLS. Systematisk och dokumenterad verifierings-process för att på ett objektivt sätt samla in och utvärdera fakta för att avgöra om en organisations MLS är i överensstämmelse med de revisionskriterier som fastställts inom organisationen samt att kommunicera resultatet av detta för-farande till ledningen. Dessa definitioner har några gemensamma nyckelord: Systematisk Dokumenterad Periodisk Objektiv Verifiering utförs i enlighet med färdiga protokoll revisionsrapport upprättas utförs enligt fastställd tidplan oberoende revisorer undersökning om kraven följs
15 Revision av miljöledningssystemet definieras i ISO som: Systematisk, oberoende och dokumenterat förfarande för att skaffa revisionsbelägg och att utvärdera dessa objektivt för att avgöra i vilken grad de revisionskriterier som organisationen har lagt fast i sitt miljöledningssystem Revisorn bedömer graden av överensstämmelse genom att rapportera alla tillstånd som inte överensstämmer med planen/kraven Avvikelse definieras som: Brist på överensstämmelse med specificerade krav Beskrivningen av avvikelsen är speciellt viktig eftersom den ligger till grund för förbättringsarbetet hos den som revideras. Avvikelseformulering definieras som: Faktabaserad, objektiv, beskrivning av avvikelse 15
16 Revisionen är en process som ingår i ett större flöde med fyra rollinnehavare. Det måste finnas en initiativtagare och en part som är ansvarig för den reviderade enheten. Den sistnämnda är ansvarig för att vidta åtgärder med utgångspunkt från revisionens resultat. Det handlar främst om korrigerande och förebyggande åtgärder, baserade på revisorns formulerade avvikelser och andra noteringar. Uppdragsgivarens roll Alla revisioner har en initiativtagare. Om det gäller en tredjepartsrevision, finns som regel ett avtal med plan för genomförande av revision. Revisionen kan alltså komma till stånd genom att den inplanerats i revisionsplanen för t.ex. året. Detta gäller som regel även interna, förstaparts, revisioner. Man kan ha bedömt att en revision bör göras på grund av någon extraordinär orsak, t.ex. att något problem uppstått, omorganisation eller andra förändringar. Revisorns roll Revisionen kan delas in i fyra steg: Förberedelse, Öppningsmöte, Undersökning, samt Rapportering som utförs av revisionsteamet. Förberedelse Förberedelse för revisionen omfattar normalt: Fastställa syfte, revisionsunderlag och revisionsomfattning Utse revisionsgrupp Upprätta plan och informera enheten som ska revideras Upprätta checklista och förbereda revisionsteamet 16
17 Öppningsmöte Revisionen inleds normalt med ett öppningsmöte för att t.ex. introducera personer ge revisionens syfte och omfattning berätta om undersökningens metoder bekräfta / justera programmet klara av praktiska saker ge förklaringar, diskutera ord, metoder informera om slutmötet, rapporten och korr. åtgärder. Undersökning Undersökningen är själva revisionen som utförs genom en kombination av intervjuer, dokumentgranskning och observationer. Revisorn brukar börja med att granska lokala styrande dokument. Nästa steg i undersökningen kan sedan vara att göra intervjuer med chefer och medarbetare, något som följs upp genom observation och granskning av sådant som registrerats i redovisande dokument. Hur undersökningen läggs upp varierar från revision till revision. Ibland kan man t.ex. använda en teknik där man följer en händelse, en speciell process. T.ex. hur en leverantör valts ut, vilka krav som ställts, hur en order placeras, hur mottagningen skett, kommunikation med leverantören etc. Revisionsrapport Revisionsrapporten innehåller de avvikelser, brister, förbättringsförslag som revisionsteamet har funnit. De skall formuleras så tydligt att man förstår vad som avses och kan vidta åtgärder. Slutmöte På slutmötet berättar revisionsteamet om resultatet och lägger fram revisionsrapporten (normalt, ev. rapport senare). Den reviderade enhetens lednings roll Korrigerande och förebyggande åtgärder Att åtgärda de brister, förbättringsförslag som konstaterats vid revisionen åligger den reviderade som genomför korrigerande åtgärder. Revisorns uppföljande roll Revisorn följer slutligen upp att avvikelserna har lett till korrigerande och/eller förebyggande åtgärder. Det sker vid en tidpunkt som har överenskommits eller vid nästa revisionstillfälle. Det är då även viktigt att undersöka om åtgärderna haft avsedd effekt. Revisorn stänger slutligen avvikelsen/-erna. 17
18 Revisorn spelar på ett helt register i sitt arbete. Vid intervjuerna kan frågorna vara helt avgörande. Slutna frågor (som besvaras med ja eller nej) bör undvikas i början på en intervju. Det är även viktigt att iaktta vad som händer under intervjun hur reagerar intervjupersonen? I grund och botten handlar det om att få fram objektiva fakta, såväl positiva som negativa. Det gäller att få fram en balanserad värdering inte skönmåla och inte svartmåla. Följande saker bör revisorn söka svar på: 1. Hanterar ledningssystemet de betydande miljöaspekterna? 2. Finns de rutiner som krävs i standarden? 3. Efterlevs rutinerna? 4. Klarar ledningssystemet att förbättra prestanda, uppnå överensstämmelse med lagar och förordningar, samt förebygga föroreningar och risker? Dessa frågor, och tillhörande checklistor med följdfrågor, behandlas under olika faser av revisionsprocessen. Följande är en bra minnesramsa att kunna utantill: Minnesramsan A R E P Aspekter Rutiner Efterlevnad Prestandaförbättring
19 Det är viktigt att få intervjupersoner (IP) att samarbeta under intervjun. Revisorn bör tänka på vissa saker underlättar samarbetet. 1. IP blir i regel mer samarbetsvilliga om revisorn förklarar syftet med sina frågor. Då förstår han eller hon att revisorn inte är grinig eller misstänksam, och känner sig dessutom behandlade med respekt. 2. Det är vanligt att IP inte förstår eller missförstår en fråga. Revisorn märker detta då hon får ett oväntat eller förvirrat svar. Ofta försöker IP dölja att han inte förstår en fråga, t.ex. för att inte göra bort sig inför sin förman. I sådana situationer bör revisorn så smidigt som möjligt omformulera frågan eller använda ett annat språkbruk. Ibland måste man omformulera en fråga flera gånger innan IP förstår. Ha tålamod! 3. En del personer blir stressade. Stressen kan göra dem aggressiva, särskilt om de upplever att de måste försvara sig eller sitt arbete. Om situationen verkar urarta kan det vara bra att avbryta (t.ex. ta kafferast) och gå tillbaka senare. Då har IP hunnit lugna ner sig och tänka igenom frågorna. Använd frågorna VARFÖR? VEM? VAR? HUR? VAD? NÄR? De kan ge fullständiga svar i öppna frågor, men ofullständiga svar i slutna frågor. 19
20 Då revisorn t.ex. konstaterat var skriftliga arbetsinstruktioner förvaras, kan hon be att få se dem eller säja: Visa mig! Om IP ger ett svävande eller diffust svar kan revisorn säja: Jag förstår inte riktigt, kan du förklara hur... IP anstränger sig då oftast för att ge ett mer fokuserat svar. Efter en tillfredställande beskrivning av hur en process normalt fungerar, kan revisorn vilja fråga om eventuella brister i systemet. Bra frågor är då: eller Vad händer om...? Anta att...? Denna typ av frågor är också användbara om det saknas objektiva metoder att få fram fakta.
21 Kommunikation Med ett muntligt budskap vill man uppnå fem mål: Att ens åhörare HÖR vad man säjer (eller SER vad man visar dem) FÖRSTÅR vad man har sagt (eller visat) ÄR ÖVERENS med en om det man sagt VIDTAR ÅTGÄRDER som är lämpliga GER RESPONS
22 Exempel på slutna frågor: Vet du var ni förvarar skriftliga arbetsinstruktioner? Vet du hur den här maskinen fungerar? Båda frågorna besvaras kanske jakande, men revisorn måste ändå ställa fler frågor för att få reda på fakta. Mer klargörande frågor skulle lyda: Var förvarar ni skriftliga arbetsinstruktioner? Hur fungerar den här maskinen? Svaren på dessa frågor visar tydligare om IP har tillräckliga kunskaper. Denna typ av frågor kallas öppna. Utveckla frågetekniken, t.ex.: Då revisorn t.ex. fått veta att det finns skriftliga arbetsinstruktioner, kan hon be att få se dem eller säja: Visa mig! Om den reviderade ger ett svävande eller diffust svar kan revisorn säja: Jag förstår inte riktigt, kan du förklara hur... Man anstränger sig då oftast för att ge ett mer fokuserat svar. Efter en tillfredställande beskrivning av hur en process normalt fungerar, kan revisorn vilja fråga om eventuella brister i systemet. Bra frågor är då: eller Vad händer om...? Anta att...? Denna typ av frågor är också användbara om det saknas objektiva metoder att få fram fakta. 22
23 Det är viktigt att tänka på revisionens syfte, d vs att ha helhetsperspektivet, då man gör intervjuerna (t.ex. koppling till betydande miljöaspekter vid miljörevision eller viktiga kundprocesser, kundperspektiv vid kvalitetsrevisioner). Men för att få fram bevis för påståenden eller brister som man misstänker men som man vill försäkra sig om, är det viktigt att ibland gå på djupet! Blanda Överblick, Helikopterperspektivet med djupdykningar! Blanda öppna frågor med slutna frågor för att få bekräftelse! FÖRUTSÄTTNING FÖR AVVIKELSER OCH OBSERVATIONER Både avvikelser och observationer skall vara: a. En utgångspunkt för förbättring Ge inte uttryck för subjektiva uppfattningar, ålägganden eller instruktioner. Tala inte om vilka korrigerande åtgärder som krävs, men gör det möjligt för den reviderade att starta orsaksanalysen, värdera alternativa lösningar osv. b. Relaterade till ledningssystemets processer. Fokus på process, inte produkt eller person. c. Av betydelse Undvik bagateller, tveksamheter och spekulationer. 23
24 Det förekommer ibland att en organisation somnar in efter att den fått sitt certifikat. Det kommer till sitt yttersta uttryck i att man inte uppnår några förbättringsresultat. Högsta ledningen genomför inte ledningsgenomgångar, interna revisioner uteblir, avvikelserapporteringen närmar sig nollpunkten trots att det finns en hel del att uppmärksamma om. En av fallgroparna, så typisk att den döpts till Fallgropsprocessen, är att intresset och engagemanget egentligen inte är så stort. Ledningen eftertraktar ett certifikat, och detta har varit målet. Detta behöver inte betyda att det saknas engagemang i organisationen, men det kan finnas ett glastak strax under högsta ledningen. Resultatet blir spänningar i organisationen, sänkt trovärdighet, något som med tiden lätt fortplantar sig till både kunder och leverantörer. 24
25 Utöver huvuduppgiften för revisionen: Att finna förbättringsområden i ledningssystemet genom att iaktta avvikelser mot kraven uppkommer ofta flera bieffekter om den genomförs riktigt: Revisorn kan uppträda som ambassadör för ledningssystemet och i revisionsögonblicket på ett pedagogiskt sätt bidra till att skapa positiva attityder hos dem som blir reviderade öka kunskaperna genom att förklara vad kvalitets-, miljöledningen innebär för just dem som revideras frustrationer och organisatoriska problem elimineras genom att lyssna aktivt på synpunkter som kommer fram vid revisionen dock utan att ta ställning skapa förbättringar genom att påpeka brister och få förståelse för dem ökad förståelse och engagemang för kvalitets- och miljöledning skapas 25
Karpesjö Consulting 1
1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning
Läs merUppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser
Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig
Läs merRutin för intern miljörevision
Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
Läs merRutin för intern miljörevision
Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merChecklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Läs merVAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik
VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs
Läs merFörklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Läs merISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens
Läs merRutiner och plan för miljörevisioner
Rutiner och plan för miljörevisioner Beslut: Miljörådets ordförande 2018-02-13 Reviderad: - Dnr: HDa 1.2-2018/307 Gäller fr o m: 2018-02-13 Relaterade dokument: Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan
Läs merRevisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp
Läs merRevisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2018-10-04 1 Allmänna bestämmelser... 3 2 Revisorernas ansvar och agerande... 3 3 Genomförande av revision...
Läs merJämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
Läs mer4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6
MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:
Läs merMiljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten. ellen.lagrell@gu.se, 786 1832. www.gu.se
Miljörevision Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten ellen.lagrell@gu.se, 786 1832 Innehåll Vad är miljörevision? Varför gör vi miljörevision? Planering och processer för miljörevision på GU Vad
Läs merBilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11
ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens
Läs merMiljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter
Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs merJämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande
Läs merRevisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den Revisionsregler/
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2006-06-14 Revisionsregler/2006-06-14 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp 3 2 Allmänna bestämmelser
Läs merSvensk Miljöbas kravstandard (4:2017)
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...
Läs merMiljöledningsbarometern 2002
Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM
Läs merMiljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Läs merABC - Hur certifiera verksamheten?
ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merInternrevision för ständig
Internrevision för ständig förbättring SIS 2017 Innehåll Varför internrevision? Ledningssystem Metodik för revision Syften och kriterier Avvikelser och åtgärder Organisation av internrevisioner Revisor
Läs merVälkommen till NMTs miljöledningssystem
Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.
Läs merInga krav utöver ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom
Läs merL U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs merFör VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska
Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration
Läs merPrefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:
Bilaga till Rektorsbeslut nr: 115 Datum: 2017-06-07 Dnr: 2017/3408-1.1 Checklista för klargörande av roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Chefers övergripande miljöansvar framgår
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
Läs merRoller och ansvar för miljöledningsarbetet
Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01
Läs merKrav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016
Läs merRapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning
413100 1 (3 ) Kopia till SP- Box 857 Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Box 720 405 30 GÖTEBORG Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning Certifikat
Läs merAllskog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1
Allskog SA Revisionsrapport Uppföljande revision 1 Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 1427661, 1701384 Revisionskriterium ISO 9001:2008, ISO 14001:2004, Norsk PEFC Skogsertifieringssystem
Läs merKRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01
KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter
Läs merNyheter i ISO 14001 och 14004
Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004
Läs merISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS
ISO 14001 utveckling av fokus ISO 14001:1996 ISO 14001:2004 ISO 14001:2015 den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer
Läs merSMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001
SMF Certifiering AB Revisionsrapport Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001 Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek. Rapporten utfärdades 14:17 GMT den 13-Dec-2016 Kund ID#: Kund/Adress:
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
Läs merINTERN REVISIONENS BETYDELSE FÖR MILJÖLEDNINGS ARBETET
INTERN REVISIONENS BETYDELSE FÖR MILJÖLEDNINGS ARBETET Karin Skantze Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Interna revisorer Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merEMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag
EMAS Easy Miljöledningssystem för små och medelstora företag metod som förenklar införandet av miljöledningssystem för små företag miljöstyrningsrådets uppdrag sanktionerade avgifter Emas - EU:s verktyg
Läs merModell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006
Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell
Läs merRiktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
Läs merUppföljning och miljörevision
Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.
Läs merSvensk Miljöbas kravstandard (3:2013)
Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...
Läs merInternrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001
Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116
Läs merMiljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank
Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Läs merKravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...
Läs merSveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004
Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004 2015-10-20--2015-10-21 Resultat Styrkor och förbättringsområden
Läs merKvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB
Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag
Läs mer4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9
MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 Upprättad av: Mottagen av: Datum för
Läs merKVALITETSLEDNINGSSYSTEM
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern
Läs merCERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN
CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN FTF Region 8 Göteborg Oktober 2005 Jan-Olof Marberg For the benefit of business and people INNEHÅLL 1 Inledning 2 Certifiering 3 Hur går det till? 4 SAM / OHSAS 5 Erfarenheter
Läs merKvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!
Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en
Läs merUppföljning och miljörevision
Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.
Läs merAnsvarsutövande: Överförmyndarnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden Mitt Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merVÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING
VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,
Läs merskapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro
RS2360:2013 1 Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar
Läs merRevisionsrapport. SMF Ledningssystem
GT002, rev. 2 Document # GF103-6.1 Release Date: 13/08/2008 Sid 1 av 5 DEL1: GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER - REVISION Företag: SMF Certifiering AB Certifikatnr: 1428972, 1700629 Revisionskriterium: Swedish PEFC
Läs merGlommen Skog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1
Glommen Skog SA Revisionsrapport Uppföljande revision 1 Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer# 1427631 Glommen Skog SA Postboks 1329 Vestad 2405 Elverum NORWAY Revisionskriterium EN
Läs merSMF Certifiering AB. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek
SMF Certifiering AB Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer# 1428972, 1700629 SMF Certifiering AB Tyska Brinken
Läs merRutin för intern revision
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Rutin Ärendenummer: HIG-STYR 2018/4 Samlingsnr styrdok: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rose-Marie Löf Beslutsdatum: 2017-11-24 Reviderad: 2018-02-27 Giltighetstid: Tillsvidare
Läs merVälkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.
2013 04 29 Kvalitets och miljösystem? Kontrollansvarig? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Hur ska kontrollen fungera? Med utveckling
Läs merDe 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015
De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015 Dokument upprättat av Staffan Söderberg, AMAP Sustainability www.amap.se 2018-03-28 SIS-SP
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merKvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?
2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merRevisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning
Revisionsrapport Lantmäteriverket 801 82 Gävle Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0781 Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen
Läs merSveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2015, ISO 14001:2004 2016-10-31--2016-11-02 Resultat Organisationens
Läs merProcessinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
Läs merFRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016
FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 Revisionskriterier Frågor Revisorns anteckningar Tema: Ledarskap och åtagande ISO 14001:2015, kap 5.1 Tema: Miljöpolicy ISO 14001:2015, kap 5.2 SFS 2009:907
Läs merMÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?
1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?
Läs merROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
REGLER Dnr V 2016/644 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Rektor Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merSammanfattande revisionsrapport
Glommen Skog AS Sammanfattande revisionsrapport Omcertifiering Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 1427641, 46411 Revisionskriterium ISO 14001:2015, ISO 9001:2015, Norsk PEFC Skogsertifieringssystem
Läs merOHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin
OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt
Läs merStegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning
Läs merNortømmer AS. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek
Nortømmer AS Revisionsrapport Uppföljande revision 1 Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 1427661, 1701384
Läs merRevisionen omfattar. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Box 7014
1 (7) Revisionen omfattar Certifikat: Kontaktperson och telefonnr: Revisionspersonal: Revisionens huvudmål: Revisionsplanering: 5681 M Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna
Läs merVälkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg
2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merIntern styrning och kontroll
Intern styrning och kontroll Reglemente och tillämpningsanvisningar Fastställs av regionfullmäktige 2015-06-17 Reglemente intern styrning och kontroll med Sida 1 av 6 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Region
Läs merAnsökan om ackreditering som certifieringsorgan
Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera
Läs merUppföljande revision 2007 - 2 Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.
1 Revisionsfakta Aktivitet Uppföljande revision Omfattning av denna revision samt avsteg från planeringen Dokument som utgör underlag för revisionen (handbok/manual) Revision i enlighet med planering (bekräftelse/revisionsplan)
Läs merNortömmer AS. Revisionsrapport. Uppföljande revision 2
Nortömmer AS Revisionsrapport Uppföljande revision 2 Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 1427661, 1701384 Revisionskriterium ISO 14001:2004, Norsk PEFC Skogsertifieringssystem 2016-01-14,
Läs merUtformning av miljöledningssystem
Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande
Läs merDenna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek
Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer# 1427651, 45811 Allskog SA Ingvald Ystgaardsv. 13 A Revisionskriterium
Läs merSida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav
1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall
Läs merSkogsägarna Norrskog Ek. För. Revisionsrapport. Offentlig sammanfattning. Omcertifiering
Skogsägarna Norrskog Ek. För. Revisionsrapport Offentlig sammanfattning Omcertifiering Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress
Läs merOmcertifieringsrevision den 23 och 24 november 2015.
2015-11-24 569300 1(5) Er referens Lars Norman Kopia till SP Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsmästarskolan 739 31 Skinnskatteberg Omcertifieringsrevision den 23 och
Läs merISO Ledningssystem för miljö en introduktion
ISO 14001 Ledningssystem för miljö en introduktion Innehåll 3 Vad är ett miljöledningssystem? 3 Kraftfullt verktyg som skapar förtroende 4 Miljöledning skapar affärsnytta 5 Miljöledning skapar ordning
Läs merTillitsdeklarationen och revisionsprocessen. Åsa Wikenståhl Efosdagen
Tillitsdeklarationen och revisionsprocessen Åsa Wikenståhl Efosdagen 2018-09-26 Agenda Intro Risk Revision LIS Tillitsdeklarationen På-platsen-revisionen Åtgärder och uppföljning Förbättringsarbetet Tillit
Läs merRapport från intern miljörevision
Intern miljörevision 2015 på Universitetsförvaltningen, UF 2015-12-16, Envima AB Rapport från intern miljörevision Universitetsförvaltningen 1 Information om revisionsbesöket 1.1 Datum och tid 2015-12-09
Läs merInformationssäkerhetsgranskning. ISO ledningssystem för informationssäkerhet
Informationssäkerhetsgranskning ISO 27001 ledningssystem för informationssäkerhet Agenda 1. Vad gör Affärsverket Svenska kraftnät 2. Vad är informationssäkerhet 3. Vad är ett ledningssystem lite om 27001
Läs merI föreliggande bestämmelser är en certifierad kund den organisation vars ledningssystem har certifierats.
FORCE Certification A/S ABC-Sys Allmänna bestämmelser för certifiering av ledningssystem 35:e upplagan november 2015 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 1 2. Inledande Certifiering... 1 3. Revisionsavslut
Läs merÖvervakning, verifiering och förbättringsrapportering
Övervakning, verifiering och förbättringsrapportering Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2013-11-06 Innehåll Inledning övervakning, rapportering och verifiering Kopplingen mellan MRR och AVR Övervakning
Läs merMiljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar
Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter
Läs merAnsökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning
Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning Sökanden är införstådd med reglerna för anmälda organ. Av dessa
Läs merMall för uppföljning av hemtjänst inom valfrihetssystemet
Mall för uppföljning av hemtjänst inom valfrihetssystemet Avtalet omfattar utförande av hemtjänstinsatser i Lidingö stad Grundläggande uppgifter Datum för uppföljningen: Verksamhetens namn: Adress: Verksamhetsansvarig:
Läs merrwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor 2015-1 1-16--2015-1 1-18 Resultat
rwieitii AflflIDt si 1,. 2015-11-24 248000 1(8) Erreferens Carin Espes Kopia U SP Certifiering Svenska Skogsplantor AB Box 857 Vibytorps plantskola 501 15 BORÅS 69436 HALLSBERG Svenska Skogsplantor 2015-1
Läs mer