Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008.

Transkript

1 Beslutad av Fullmäktige 2012 FSAs inställning är att utbildning och forskning utgör grunden i den arbetsterapeutiska verksamheten. Det är genom utbildning och forskning som yrket får legitimitet i samhället. Under senare år har antalet arbetsterapeuter med magister-, master-, licentiat- och doktorsexamen ökat på ett mycket positivt sätt. Även antalet specialister i arbetsterapi har ökat. Det sker också ständigt andra förändringar i omvärlden, exempelvis nya organisationsförändringar inom högskolan. Det är därför av vikt att FSA följer de förändringar som sker och kontinuerligt förtydligar sin syn på utbildning till arbetsterapeut och forskning inom arbetsterapi. Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige Kunskapsproduktionen i ämnet arbetsterapi har växt såväl teoretiskt som praktiskt. Detta har medfört att arbetsterapeutens kompetens idag omfattar större bredd och djup än tidigare och med en högre grad av evidens för de arbetsterapeutiska insatserna. Arbetsterapeutisk kunskap och kompetens kring samspelet mellan person-miljö-aktivitet och hälsa är idag omfattande. Kompetensen utvidgas också i relation till kunskapstillväxten inom andra områden som medicinsk vetenskap, samhälls- och beteendevetenskap. All denna kunskapstillväxt påverkar utbildningens och forskningens innehåll och organisation. Idag finns det tre utbildningsnivåer inom arbetsterapi vid högskolan, vilka bygger på varandra: grund-, avancerad- och forskarnivå. Genom grundnivå och avancerad nivå finns det möjlighet att studera arbetsterapi i fem år och avlägga en masterexamen. Studenten kan välja att göra avslut efter tre år och erhålla en kandidatexamen eller att göra en etappavgång efter fyra år och erhålla en magisterexamen. Legitimation kan ansökas om hos Socialstyrelsen efter erhållandet av kandidatexamen. Denna utbildningsnivå omfattar 180 högskolepoäng (hp) och bedrivs vid åtta lärosäten i Sverige väl fördelade över landet, från Lund i söder till Luleå i norr. En av dessa erbjuder studier på distans. För att underlätta och stimulera till studier vid högskola anser FSA att alternativa studieformer fortsättningsvis ska erbjudas. Man bör kunna välja mellan distansstudier och studier som enbart är campusförlagda. Det är av stor vikt att distansstudier erbjuds då det bidrar till en bredare rekrytering. Utbildningen leder fram till både en kandidat- och en yrkesexamen. Det är därför centralt att ämnet, huvudområdet, arbetsterapi studeras både ur ett vetenskapligt såväl som ur ett praktikerperspektiv genom flexibla undervisningsformer. I utbildningen ingår ämnet arbetsterapi som ska omfatta minst 110 hp av utbildningstiden. Andra ämnen som ingår i utbildningen är humanbiologi och medicinsk vetenskap samt samhälls- och beteendevetenskap. Dessa ämnen ska ha en likvärdig tyngd i utbildningen och studeras i relation till

2 ämnet arbetsterapi. Det ska finnas en tydlig koppling mellan de olika ämnena som ingår i utbildningen och ämnet arbetsterapi ska ha en framträdande och tydlig position i undervisningen. Lärarnas kompetens är avgörande för utbildningens kvalitet. Lärarna bör därför lägst ha en masterexamen eller vara specialister i arbetsterapi. Utöver detta ska lärarna ha minst 15 hp i pedagogik och minst 70 % av lärargruppen bör ha en doktorsexamen i arbetsterapi eller annat relevant ämne. Även handledarna under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har en avgörande roll i utbildningen och de ska lägst ha en kandidatexamen i arbetsterapi, minst 2 års yrkeserfarenhet och ha en pedagogisk utbildning om minst 7,5 hp med fokus på handledning. De allmänna målen i Högskolelagen (1992:1434) och de nationella målen för arbetsterapeutexamen enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) ska tydligt framgå i utbildningen och examinationer. Studenternas delaktighet i sin utbildning ska stödjas genom samverkansgrupper och kontinuerliga utvärderingar av de olika utbildningsmomenten. Utbildningen ska också uppnå Minimum Standards for the Education of Occupational Therapists och därmed vara godkänd av World Federation of Occupational Therapists (WFOT). För att stimulera till studier vid högskolan och för att öka valmöjligheterna för de studerande behövs olika profiler inom högskolan. En variation av olika undervisningsmetoder och studieformer vid högskolorna är därför nödvändigt. För att studenterna ska kunna välja måste varje lärosäte lägga stor vikt vid att informera om den profil som lärosätet och programmet har. Skillnaden i karaktäristiska särdrag i olika lärosätens program ska lätt kunna förstås av de presumtiva studenterna. För att studenterna ska känna trygghet i sin studiemiljö är olika stödfunktioner viktiga. Lärosätet ska aktivt arbeta med frågor som minskar avhopp från utbildningen och stödjer genomströmningen genom att erbjuda goda stödfunktioner till studenterna. Stödfunktionerna ska ha en tydlig relation till de undervisningsmetoder som lärosätet använder samt till utbildningens mål och stödja studenterana till självständigt kritiskt tänkande. Under utbildning på grundnivå genomgår studenten en utveckling där förmåga att hantera och kommunicera sina kunskaper och färdigheter på ett allt mer avancerat sätt fördjupas. Ansvaret för det egna lärandet fördjupas också under utbildningens gång. En tydlig progression avseende kompetens ska finnas i utbildningen. Studenterna måste utveckla sin förmåga att reflektera över sitt eget arbetssätt i förhållande till aktuellt kunskapsläge och den kontext som man är verksam i. För att utbildningen till arbetsterapeut ska ha en hög kvalitet så måste lärosätet ha resurser till lärarledd undervisning. Utbildningen ska organiseras på ett sätt som innebär att minst 13 lektioner 1 per 1,5 hp ger lärarkontakt för studenterna förutom under VFU och vid genomförande av examensarbete. Vid detta senare moment ska lärarkontakt vara minst en lektion per hp. Lärosätet måste värna om en god akademisk lärandemiljö både under den teoretiska utbildningen och under den praktiska utbildningen. Lärosätet ska ha en naturlig närhet till forskning. Studenterna ska möta forskningsaktiva lärare både under de teoretiska studierna och under VFU. För att garantera kvaliteten under VFU ska FSAs policy om grundläggande kvalitet inom VFU i arbetsterapeututbildningen tillämpas. Angående arbetsterapeututbildningens grundnivå anser FSA: att det ska finnas möjlighet till distansutbildning till arbetsterapeut att studenternas delaktighet och engagemang i sin utbildning ska säkerställas att flexibla undervisningsformer ska tillämpas för att stödja lärandet hos studenterna 1 En lektion motsvarar 45 minuter

3 att studenterna har rätt till undervisning om minst 13 lektioner per vecka förutom under VFU och examensarbete att ämnet arbetsterapi ska omfatta minst 110 hp. Övriga ämnen, humanbiologi och medicinsk vetenskap samt samhälls- och beteendevetenskap, ska ha en likvärdig omfattning i utbildningen att lärare lägst ska ha en masterexamen eller vara specialister i arbetsterapi samt ha en pedagogisk utbildning om minst 15 hp att minst 70 % av lärarna ska vara disputerade inom arbetsterapi eller annat relevant ämne att forskning bedrivs i nära anslutning till lärosätet att handledare under VFU ska ha en kandidatexamen i arbetsterapi, minst 2 års yrkeserfarenhet samt ha en pedagogisk utbildning om minst 7,5 hp att utbildningen ska uppnå Minimum Standards for the Education of Occupational Therapists, WFOTs kriterier att utbildningen kontinuerligt ska granskas i relation till högskoleverkets krav och förordnanden samt de studerandes utvärderingar så att en ständig utveckling sker av utbildningen för att motsvara samhällets och de studerandes behov att FSAs policy om grundläggande kvalitet inom VFU i arbetsterapeututbildningen ska tillämpas. Denna utbildningsnivå omfattar 120 hp och leder fram till en masterexamen. Ämnet, huvudområdet, arbetsterapi ska omfatta minst 40 hp av en magisterexamen och minst 80 hp av en masterexamen för att man ska definiera det som examen i arbetsterapi. Utbildningsnivån bör erbjudas vid alla lärosätena dels för att underlätta fortsatta studier för grundutbildade arbetsterapeuter men också för att bidra till en god kvalitet på grundutbildningen och stödja samverkan mellan forsking och praxis. Samverkan mellan de olika lärosätena bör ske så att olika studieformer (distans-, heltids- och deltidsstudier) kan erbjudas. Detta stödjer även möjligheter till studier på avancerad nivå, eftersom det underlättar för studenten att agera utifrån sin egen situation. Vidare bör samverkan ske så att kursutbudet får en så stor bredd som möjligt sett ur ett nationellt perspektiv. Skillnaden mellan olika lärosäten ska lätt kunna förstås. Minst 80 % av lärarna på avancerad nivå bör vara disputerade i ämnet arbetsterapi eller annat relevant ämne. Resterande 20 % av lärargruppen bör vara doktorander i ämnet arbetsterapi eller annat relevant ämne och då i den senare delen av sin utbildning. Alla lärare ska också ha en pedagogisk utbildning omfattande 15 hp. Handledarna under VFU ska ha en doktorsexamen, minst 2 års yrkeserfarenhet och ha en pedagogisk utbildning om minst 7,5 hp med fokus på handledning. De allmänna målen för avancerad nivå enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434) samt mål för masterexamen enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) ska tydligt framgå i utbildningen och examinationer. Studenternas delaktighet i sin utbildning ska stödjas genom samverkansgrupper och kontinuerliga utvärderingar av de olika utbildningsmomenten. Utbildningen ska vara organiserad på ett sätt som möjliggör en individuell studieplanering avseende valbarhet av kurser, studieform och studietakt. Under sin utbildning ska studenterna genomgå en process där studentens förmåga att klara av att hantera och kommunicera sina kunskaper och färdigheter på ett professionellt avancerat sätt utvecklas. Studenten ska medvetandegöras om betydelsen av det egna ansvaret för sitt lärande. Komplexiteten i yrkesutövandet som arbetsterapeut och kunskapstillväxten i arbetsterapi ska utgöra grunden i lärandet.

4 För att garantera kvaliteten under VFU ska FSAs policy om grundläggande kvalitet inom VFU i arbetsterapeututbildningen tillämpas. Förändringar i kunskapsproduktion och verksamhetsinnehåll inom arbetsterapi stödjer en nyordning när det gäller antal studieår innan legitimation kan erhållas. Nyordningen bör innebära att legitimation erhålls efter fyra års studier, alltså efter etappavgång från avancerad nivå. Angående arbetsterapeututbildningens avancerade nivå anser FSA: att avancerad nivå ska erbjudas vid alla lärosäten som har en grundnivå i utbildningen att för masterexamen i arbetsterapi ska minst 80 hp vara studier i ämnet arbetsterapi och för magisterexamen ska det vara minst 40 hp att samverkan ska ske mellan olika lärosäten så att olika studieformer och olika kurser erbjuds ur ett nationellt perspektiv att studenternas delaktighet och engagemang i sin utbildning ska säkerställas att utbildningens organisation ska möjliggöra individuell studieplanering avseende av kurser, studieform och studietakt att minst 80 % av lärarna ska vara disputerade inom arbetsterapi eller annat relevant ämne och att resterande lärare ska vara doktorander i ämnet arbetsterapi eller annat relevant ämne och i sin senare del av utbildningen att forskning ska bedrivas i nära anslutning till lärosätet att lärare ska ha en pedagogisk utbildning om minst 15 hp att handledare under VFU ska vara disputerade, ha minst 2 års yrkeserfarenhet samt ha en pedagogisk utbildning om minst 7,5 hp att FSAs policy om grundläggande kvalitet inom VFU i arbetsterapeututbildningen ska tillämpas att legitimation till arbetsterapeut ska erhållas efter fyra års studier, alltså efter etappavgång från avancerad nivå. Denna utbildning omfattar fyra års heltidsstudier, 240 hp, och leder fram till en doktorsexamen. Under utbildningstiden ska doktoranden erbjudas anställning som doktorand. Den forskning som doktoranden bedriver ska ge kunskaper som är ändamålsenliga. Den ska ha ett utbildningsvärde och ge underlag till fortsatt forskarkarriär. Doktoranden ska ges goda förutsättningar att knyta kontakter med andra forskare utanför den egna institutionen under utbildningstiden. Regelverk kring forskarutbildning såsom det anges i Högskolelagen (SFS 1992:1434) och Högskoleförordningen (SFS 1993:100) ska tydligt återspeglas i det lokala regelverket vid högskolan. Det är av vikt att de lokala förutsättningarna säkerställer möjligheten att utveckla kompetens för egen forskarkarriär efter avslutad utbildning. Under sin forskarutbildning ska doktoranden genomgå en pedagogisk utbildning om minst 7,5 hp. Angående forskarutbildning inom arbetsterapi anser FSA: att doktorander ska vara anställda som doktorander under hela forskarutbildningen att doktoranden inom ramen för sin forskarutbildning ska skaffa sig en pedagogisk utbildning om minst 7,5 hp att utbildningen ska ge sådan kompetens att egen självständig forskning kan bedrivas efter genomgången utbildning. Forskning

5 Forskningens mål är att bidra med ny kunskap. FSA anser att den kunskap som utvecklas genom forskning också ska komma till användning i arbetsterapi och utvecklas i ett nära samarbete med den praktiska verksamheten, så att patienter/klienter erbjuds arbetsterapi av högsta kvalitet. Implementering av ny kunskap inom de områden där arbetsterapeuter är verksamma är en mycket viktig uppgift både för forskande arbetsterapeuter och för yrkesverksamma. Det sker en kontinuerlig utveckling av innovativa metoder och procedurer som gagnar det arbetsterapeutiska kunskapsområdet. Detta påskyndar utvecklandet av den kunskapsbaserade arbetsterapin. För att möjliggöra detta måste även arbetsterapeuter ges förutsättningar att delta i forskning och utvecklingsinsatser. I utvecklandet av framtidens kunskapsbaserade arbetsterapi bör därför förbättringskunskap ha en framträdande roll. Incitament som stödjer implementeringen av forskningsresultat i praxis måste också utvecklas. Antalet kombinationstjänster där disputerade arbetsterapeuter är anställda vid både forskningsenheter och inom praxisrelaterade verksamheter måste ökas för att understödja den kunskapsbaserade arbetsterapin. Innovation och nytänkande är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar. För att säkerställa att detta understöds måste de system som finns gällande fördelning av forskningsanslag ses över. De fördelningsmetoder som finns gällande statliga forskningsanslag måste utvecklas så att de gagnar den kunskapsbaserade arbetsterapin. En alltför ensidig fokusering på externa forskningsanslag och publiceringar/citeringar är ett hot som kan motverka långsiktigheten i forskningen samt utvecklandet av såväl grundforskning som tillämpad forskning inom arbetsterapi. Fler post doc tjänster måste inrättas för arbetsterapeuter. Behovet av att säkerställa möjlighet till fortsatt forskning efter disputation så att meritering nås hos nydisputerade är avgörande för den framtida forskningen inom arbetsterapi. Även om det hittills varit en mycket gynnsam utveckling av antal docenter och professorer inom arbetsterapi så kommer framtida pensionsavgångar inom en 10 årsperiod att medföra brist på kompetens vad gäller forskning, handledning och undervisning. Vidare måste arbetsterapi kunna utvecklas och beforskas oavsett huvudmannaskap. Idag sker mycket av forskningen i relation till hälso- och sjukvård bedriven av landstingen. Det är av stor vikt att arbetsterapeuter i exempelvis kommunala, statliga och privata verksamheter är involverade i forskning. Angående forskning i arbetsterapi anser FSA att samverkan mellan forskning och praktisk verksamhet måste stärkas att stöd till forskning ska grundas på kontinuerliga kvalitetsuppföljningar som inte hämmar nytänkande att antalet kombinationstjänster för disputerade arbetsterapeuter ska öka att karriärmöjligheter för disputerade arbetsterapeuter ska erbjudas av huvudmän där arbetsterapeuter finns anställda att alla områden där arbetsterapeuter finns verksamma ska beforskas. Specialist i arbetsterapi För att den praktiska verksamheten ska utvecklas måste både det individnära arbetet och den organisationsform som detta sker inom ständigt granskas och förbättras. Specialistutbildade arbetsterapeuter är en viktig länk i detta arbete. Idag säkerställs denna utbildning genom utfärdande av specialistbehörighet inom FSA regi. Arbetsterapeuter kan antas till denna utbildning efter slutförd magisterexamen i arbetsterapi och fem års yrkeserfarenhet. Den teoretiska utbildningen ska ges av högskola/universitet inom ramen för avancerade studier.

6 Även fortsättningsvis ska FSA utfärda specialistbehörighet utifrån en individuell utbildningsplan där yrkeserfarenhet ska ingå. När en förändring av utbildningsnivå skett för att erhålla legitimation ska specialistbehörighet utfärdas efter genomgången masterutbildning i arbetsterapi. Angående specialistutbildning anser FSA: att utbildning som krävs för specialistbehörighet ska ges inom högskolans/universitets avancerade studier att FSA ska utfärda specialistbehörighet att specialistbehörighet ska bygga på masterexamen i arbetsterapi och fem års yrkesverksamhet att karriärmöjligheter/tjänster för specialister i arbetsterapi ska erbjudas av huvudmännen inom respektive specialistområden. Fortbildning Arbetsterapeuters rätt till kontinuerlig kompetensutveckling måste säkerställas oavsett inom vilken verksamhet man är anställd. Dagens och morgondagens vård och omsorg ställer stora krav på kontinuerlig fortbildning för att säkerställa en kunskapsbaserad arbetsterapi. För att kunna följa, ta till sig, implementera och kritiskt granska sitt arbete är olika fortbildningsinsatser avgörande. Genom kontinuerlig fortbildning blir arbetsterapeuterna delaktiga i det förbättringsarbete som den intensiva kunskapsproduktionen inom vård och omsorg ger grund för. Genom utvecklingssamtal ska arbetsgivaren och arbetsterapeuten tillsammans identifiera en utvecklingsplan för arbetsterapeuten i relation till den verksamhet man är anställd inom (se Modell för kompetensutveckling, FSA, 2008). Utvecklingssamtalen ska genomföras årligen och arbetsgivaren kallar till dessa träffar. Arbetsterapeuten kan också behöva utarbeta en egen utvecklingsdagbok och i den bör arbetsterapeuten inventera sin kunskap, sina intressen och värderingar samt reflektera kring målen med sin yrkesverksamhet. Den fortbildning som arbetsterapeuten behöver för att arbeta inom ramen för sin legitimationskompetens ska bekostas av arbetsgivaren och genomföras på arbetstid. Fortbildningen bedrivs bland annat av universitet, högskolor och FSA. Det är av stor vikt att det finns ett brett utbud av kurser. Kurser inom både dagens och framtidens verksamhetsområden måste erbjudas. Angående fortbildning för arbetsterapeuter anser FSA: att arbetsgivaren ska erbjuda erforderlig fortbildning inom ramen för arbetstid att alla arbetsterapeuter ska ha en individuell utvecklingsplan som kontinuerligt följs upp tillsammans med arbetsgivaren att arbetsterapeuten ska reflektera kring sin kunskap och sina mål i en personlig utvecklingsdagbok.