Fakta om pneumokocker åldrande befolkning, antibiotikaresistens och vaccination

Transkript

1 Fakta om pneumokocker åldrande befolkning, antibiotikaresistens och vaccination Pneumokocker okända men långt ifrån ofarliga bakterier Till höger ser du en bild på en pneumokockbakterie, (Streptococcus pneumoniae). Pneumokocker är en slags bakterier inom släktet streptokocker. Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Dessa är sjukdomar som förekommer i alla åldrar, även om pneumokockinfektioner främst drabbar små barn och äldre. Bakterien är också en av de vanligaste orsakerna till hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). När en bakteriell infektion uppträder som komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna (t.ex. i anslutning till en influensa) är det vanligen pneumokocker som är orsaken (1). Trots att pneumokocker tillhör en av våra vanligaste bakterier, är den okänd för de flesta. En undersökning genomförd i mars 2011 bland 500 svenskar 50 år eller äldre visar till exempel att endast 20 procent spontant kunde ge exempel på en sjukdom orsakad av pneumokocker (2). Infektioner orsakade av pneumokocker är en vanlig orsak till dödsfall hos vuxna i världen (3). Över en och en halv miljon människor avlider årligen till följd av allvarliga pneumokockinfektioner, där äldre är en stor grupp (3). Risken att drabbas av en allvarlig pneumokockinfektion ökar från 50 års ålder. Har man dessutom andra underliggande sjukdomar som lungsjukdom, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, eller är rökare (4) är risken ännu större. Pneumokockinfektioner behandlas med antibiotika. För att förebygga sjukdom rekommenderas även äldre och riskgrupper vaccinering med en äldre typ av vaccin, så kallat polysackaridvaccin (5). Vaccination är ett sätt att minska förekomsten av pneumokocker och därmed risken för allvarliga sjukdomstillstånd. Flera landsting erbjuder vaccinering både mot säsongsinfluensa och pneumokocker kostnadsfritt för riskgrupper och personer över 65 år, men vissa landsting tar ut en avgift. Dålig kunskap om varför det är viktigt att vaccinera sig mot pneumokocker bland äldre är en trolig bidragande orsak till att få vuxna hittills är vaccinerade i Sverige. Sedan 2009 ingår vaccinering mot pneumokocker för att bland annat skydda mot lunginflammation i det svenska vaccinationsprogrammet för barn. Anledningen är att en ny generation pneumokockvacciner, så kallade konjugatvacciner visat sig ge ett betydligt bättre skydd för barn än polysackaridvaccin (6). Konjugatteknologin gör att vaccinet ger ett mer fullständigt immunsvar genom att engagera immunförsvaret på flera nivåer vilket visat sig leda till längre immunitet och immunologiskt minne (7). Dessa vacciner anses därför ha förutsättningar att ge ett längre och kraftigare skydd än den äldre typen av polysackaridvaccin (6). Konjugatvacciner kan till skillnad mot polysackaridvaccin även minska spridning av pneumokocker, genom att förhindra att man under längre tid har pneumokocker i näsan utan att vara sjuk av dem, så kallat bärarskap, (8). Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 1/11

2 Från och med november 2011 finns konjugatvaccinet Prevenar 13 tillgängligt även för vuxna över 50 år. Prevenar 13 är det första nya generationens pneumokockvaccin som godkänts för vuxna (9). Andelen penicillinresistenta pneumokocker (PRP) har ökat de senaste åren vilket gjort att behandling med antibiotika blir allt svårare (10). Vaccination kan därför vara ett viktigt verktyg i kampen mot att minska utbredningen av penicillinresistenta pneumokocker. Vaccination bidrar även till att minska användningen av antibiotika. Immunisering genom vaccination är en av flera viktiga delar i det förebyggande hälsoarbetet (1). Detta faktamaterial för media om pneumokockinfektioner är tänkt som en introduktion till de sjukdomar bakterien orsakar och dagens behandling, inklusive vaccinering. Vad är pneumokockinfektion? Infektionssjukdomar är enligt WHO den näst vanligaste dödsorsaken (25%) efter hjärtkärlsjukdomar (31%) i världen. Bland de akuta luftvägsinfektionerna är lunginflammation den dödligaste, och den vanligaste orsaken till lunginflammation är pneumokockbakterier. Bakterien orsakar även flest fall av öron- och bihåleinflammation. Förutom att orsaka luftvägsinfektioner är den även den vanligaste orsaken till blodförgiftning (sepsis) och hjärnhinneinflammation (11). Pneumokockinfektioner orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae. Pneumokocker är en slags bakterier inom släktet streptokocker. Det är en anpassningsbar bakterie som skyddar sig mot vårt immunförsvar och mot antibiotika med hjälp av en kapsel som ständigt förändras. Denna förändringsbenägenhet har lett till att det finns drygt 90 olika varianter av pneumokocker i världen, så kallade serotyper eller stammar. Flera av dessa typer har utvecklat motståndskraft mot vårt immunförsvar och mot antibiotika. Det är anledningen till att vissa av pneumokockerna orsakar allvarligare infektioner än andra och vissa av dem har utvecklat en nedsatt känslighet mot antibiotika. Pneumokocker sprids genom kontakt mellan människor som är sjuka och som bär på bakterien i näsa och svalg. Bakterier kan färdas genom luften och kan spridas genom nära kontakt mellan människor eller genom nysningar och hostningar. Pneumokocker förekommer även i näsa och svalg hos friska personer både barn och vuxna utan att orsaka sjukdom så kallat bärarskap. Personer kan följaktligen utan att själv vara sjuka smitta andra som riskerar att insjukna. Pneumokocker kan närmast betraktas som normalflora i näsa och svalg hos småbarn. Dessa blir dessutom vanligen bärare av pneumokocker under längre tid (en till flera månader) än äldre barn och vuxna (en till ett par veckor). Smittspridningen är störst i miljöer där många människor vistas på en begränsad yta, till exempel på förskolor, och under vintermånaderna. Trots att pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner, är de okända för många. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen. Över en och en halv miljon människor avlider årligen till följd av allvarliga pneumokockinfektioner, där framför allt äldre är en stor grupp (3). Varje år dör också fler barn under fem år av lunginflammation än av någon annan sjukdom (12). Pneumokocker är en av våra vanligaste förekommande bakterier och en av de främsta orsakerna till dödsfall hos vuxna. Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation och orsakar även flesta fall av öron- och bihåleinflammation. Bakterien är även den vanligaste orsaken till blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pneumokocker beräknas orsaka över en miljon dödsfall i världen och där äldre är en stor grupp. Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 2/11

3 Pneumokockinfektioner icke-invasiva eller invasiva Pneumokockinfektioner kan grovt delas in i två typer. Icke-invasiva infektioner och invasiva infektioner. Till de icke-invasiva pneumokockinfektionerna räknas de vanliga men nog så besvärliga sjukdomarna som övre och nedre luftvägsinfektioner, öroninflammationer och bihåleinflammation. Här ingår även lunginflammation (pneumoni) som drabbar de nedre luftvägarna som lungvävnaden och lungans slemhinna. De invasiva pneumokockinfektionerna är ofta betydligt allvarligare och innebär att pneumokockbakterierna spridit sig in i blodbanan (bakteremi) eller till andra kroppsvätskor som exempelvis ryggmärgsvätskan. Till dessa sjukdomar räknas exempelvis bakteremisk lunginflammation (bakteriemisk pneumokockpneumoni). Detta är den vanligaste invasiva pneumokockinfektionen. Andra allvarliga infektioner orsakade av pneumokocker som spridit sig till blodet är hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). Invasiva pneumokockinfektioner är en vanlig orsak till både sjuklighet och dödlighet hos personer över 50 år, där allvarlighetsgraden stiger med åldern (18, 23). Generellt kan man säga att de icke-invasiva formerna av pneumokocksjukdomar är mer vanligt förekommande, men de invasiva typerna i allmänhet är allvarligare (19). De invasiva pneumokockinfektionerna är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom och anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI) rapporterades fall av invasiv pneumokockinfektion. 80 procent av dessa rapporterade fall av infektioner är bakteriell lunginflammation och kräver sjukhusvård. (9). Pneumokockinfektioner kan delas in i två typer; icke-invasiva som är vanligare och invasiva som är mindre vanliga men oftast allvarligare. Till de invasiva infektionerna räknas bland annat lunginflammation där bakterien spridit sig till blodet, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Pneumokocker kan leda till allvarliga sjukdom Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner näst efter virus och uppskattas ligga bakom upp mot närmare hälften alla slutenvårdstillfällen hos vuxna som görs på grund av nedre luftvägsinfektion (13). Figuren nedan illustreras hur en okomplicerad övre luftvägsinfektion kan vidareutvecklas och bli allt allvarligare. Bland de allvarligare, så kallade invasiva, fallen av sjukdom orsakad av pneumokocker är lunginflammation den vanligaste. Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 3/11

4 PRE111108PSE12 ALLVARLIGHETSGRAD Invasiv pneumokocksjukdom IPS Hjärnhinneinflammation Blodförgiftning Bakteriell lunginflammation Lunginflammation Övre luftvägsinfektioner Bildtext: Pneumokocker är den vanligaste bakterien bakom både övre och nedre luftvägsinfektioner (1). Om infektionen sprider sig till lungorna kan det bli både allvarligt och långvarigt (14, 15, 16). Den vanligaste orsaken till lunginflammation är pneumokockbakterier. Allvarligast är invasiv pneumokocksjukdom, där bakteriell lunginflammation står för 80 procent av fallen (9). Dödligheten vid invasiv pneumokocksjukdom ligger mellan 30 till 35 procent hos äldre personer (13). Pneumokocker vanligaste orsaken till lunginflammation Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner och även den vanligaste orsaken till lunginflammation hos vuxna i både öppen- och slutenvård. Mer än hälften av alla lunginflammationer orsakas av pneumokockbakterier (17). Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation (17). 20 till 40 procent av dess kräver sjukhusvård (17), vilket är förknippat med (mycket) höga kostnader för samhället. Dödligheten bland äldre ligger mellan 10 till 15 procent (5). Med samhällsförvärvad avses smitta som inte är klart relaterad till sjukvård eller omsorg. Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation. Med samhällsförvärvad avses smitta som inte är klart relaterad till sjukvård eller omsorg. De flesta insjuknar under vintermånaderna. Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation hos vuxna i både öppen- och slutenvård. Symptom på pneumokockinfektion Symptomen på pneumokockinfektion varierar beroende på vilken typ av infektion man fått. När det gäller pneumokockorsakade luftvägsinfektioner, öroninflammationer eller bihåleinflammation så är de vanligaste symptomen feber, huvudvärk, nästäppa, lomhördhet, hosta och ont i öronen eller i bihålorna. Symptomen på lunginflammation kan vara feber, smärta över bröstet, svårigheter att andas, eller snabb andning, hosta, frossa och trötthet. Många personer som får lunginflammation behöver vård på sjukhus och det kan i värsta fall ta flera månader innan man är helt återställd från sjukdomen. Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 4/11

5 Antal fall av IPS per invånare PRE111108PSE12 Symptomen på pneumokockorsakad hjärnhinneinflammation kan vara feber, huvudvärk illamående, trötthet och stelhet i nacken medan symptomen på blodförgiftning vanligtvis är feber, frossa, värk i muskler och leder men även kall, fuktig ibland blåmarmorerad hud, särskilt på händer och fötter samt stark allmänpåverkan. Många personer som får lunginflammation behöver vård på sjukhus och det kan i värsta fall ta flera månader innan man är helt återställd från sjukdomen. De allra yngsta, äldre och riskgrupper drabbas oftare Pneumokockinfektioner kan drabba personer i alla åldrar. Personer som har ett svagt immunförsvar är dock särskilt i riskzonen, som exempelvis små barn under två år där immunförsvaret inte är fullt utvecklat. Även äldre personer över 65 år anses vara en riskgrupp eftersom de blir allt mer mottagliga för infektionssjukdomar då immunförsvaret försämras med tilltagande ålder (5). Det beror både på utvecklingen av samsjuklighet, dvs. att man riskerar att få fler sjukdomar med åldern och på grund av underliggande hälsofaktorer som blir vanligare med ökande ålder (21). Försvagningen i immunförsvaret startar dock redan i 50-årsåldern (22) då man kan se en ökad risk att drabbas av invasiva pneumokocker (18, 22, 23). Till riskgrupperna (10) hör även personer med kroniska sjukdomar som lungsjukdom inklusive astma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdomar och kroniska leversjukdomar, inklusive alkoholrelaterade sådana samt även rökare (4). Diagrammet nedan visar hur antal rapporterade fall av invasiv pneumokocksjukdom (IPS) fördelar sig i olika åldersgrupper i Sverige. Först en topp bland de minsta barnen (< 2 år), sen en nedgång, därefter en successiv Risken ökning ökar av antalet med fall åldern stigande ålder. 1 Risken av att drabbas av invasiva pneumokocker Antal fall ökar av redan invasiv i 50-årsåldern, pneumokocksjukdom med en markant (IPS) ökning i olika efter 65 åldersgrupper år (22, 24) fall fall fall fall Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 5/11

6 Pneumokockinfektioner blir vanligare med ökad ålder. Redan från 50 års ålder ökar risken att drabbas. Även personer med underliggande kroniska sjukdomar som lungsjukdomar, diabetes och hjärt-kärlsjukdom m.fl, eller rökare bör överväga pneumokockvaccination. Ökad livslängd ger fler antal pneumokockinfektioner I takt med att vi lever allt längre och att antalet äldre i befolkningen därför blir allt fler ökar också antalet personer med risk att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner (21). År 2010 fanns det cirka personer över 50 år i Sverige, och denna siffra väntas stiga till cirka år 2020, dvs. ökning med drygt personer (25). Sverige är inte ensamt land om problemet. Idag har Europa fler personer som är 65 år och äldre än resten av världen (26). Det innebär att vården i framtiden kommer få ta hand om betydligt fler drabbade än idag. I takt med att befolkningen både i Sverige men också resten av Europa blir allt äldre väntas antalet invasiva pneumokockinfektioner öka. Penicillinresistenta pneumokocker försvårar behandling Infektion eller bärarskap av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin anses vara så allvarligt att det enligt Smittskyddslagen klassas som en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (1) rapporterades i Sverige 315 fall (24). Inte nog med att vi blir allt äldre. Infektion med dessa okänsliga (resistenta) bakterier kan sprida sig i samhället och ge upphov till mycket svårbehandlade infektioner. Det har man sett exempel på i många länder i världen. För att förhindra en liknande utveckling i Sverige, där det vanliga penicillinet fortfarande är verksamt mot nästa alla pneumokocker, antibiotikabehandlar man bara när det är nödvändigt. Vaccination blir därför ett viktigt verktyg i kampen mot att minska utbredningen av penicillinresistenta pneumokocker. Immunisering genom vaccination är en av flera viktiga delar i det förebyggande hälsoarbetet (1). Penicillinresistenta pneumokocker (PRP) klassas som en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas till Sittskyddsinstitutet. Immunisering genom vaccination är därför en av flera viktiga delar i det förebyggande hälsoarbetet och förebygga sjukdomsfall. Socialstyrelsen rekommenderar pneumokockvaccination för riskgrupper Mot bakgrund av att pneumokocker kan orsaka både sjukdom och dödsfall rekommenderar Socialstyrelsen (13) sedan 1994 att alla riskgrupper ska vaccinera sig mot pneumokocker. Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 6/11

7 Socialstyrelsen skriver även att för personer över 65 år kan vaccination mot pneumokocker övervägas. Anledningen är att denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en pneumokockinfektion, t.ex. lunginflammation. I dessa fall är risken för ett återinsjuknande i allvarlig pneumokocksjukdom betydande (13). I de flesta landsting erbjuds därför vaccineringen mot pneumokocker för riskgrupper och personer över 65 år. Konjugerat vaccin är ett alternativ som kan övervägas av den som är 50 år eller äldre. Vaccineringen sker vanligtvis på hösten, ofta i anslutning till att man tar influensavaccinet eftersom många av riskgrupperna även har en ökad risk att få denna typ av sjukdom. Man kan dock vaccinera sig mot pneumokocker året om. Vaccinationen sker på den lokala vårdcentralen eller hos en vaccinationscentral. För personer som tillhör riskgrupp är vaccinationen vanligen kostnadsfri eller ges till reducerat pris. Det beror på det enskilda landstingets vaccinationspolicy. För de personer som inte tillhör en riskgrupp men som av andra skäl vill vaccinera sig betalar man vaccinationen själv. Socialstyrelsen rekommenderar att riskgrupper och personer över 65 år vaccinerar sig mot pneumokockinfektioner. Konjugerat vaccin är ett alternativ som kan övervägas av den som är 50 år eller äldre. Hur många äldre och riskgrupper är vaccinerade? Vilken täckningsgrad landstingen har när det gäller såväl säsongsinfluensavaccinering som pneumokockvaccinering, och om det till exempel är någon skillnad mellan landsting där vaccinationen är kostnadsfri och de som tar betalat, finns det idag ingen säker statistik på. I Sverige är andelen influensavaccinerade i riskgrupperna relativt låg jämfört med en del av våra grannländer (27). Under många år har andelen vaccinerade över 65 år uppskattats till lite drygt 50 procent, med stora regionala skillnader (28). I den statliga propositionen; Ny ordning för nationella vaccinationsprogram som presenterades den 22 mars i år föreslås bland annat att vaccinationer ska registreras i ett lagreglerat hälsodataregister (29). I en undersökning genomförd i mars 2011 bland 500 svenskar 50 år eller äldre angav 22 procent av personer i gruppen 65 år och äldre (n=260) att de var vaccinerade mot pneumokocker (2). Detta motsvarar personer i denna åldergrupp fanns det enligt SCB 1,7 miljoner svenskar i åldrarna 65 år eller äldre (30). Ny generation pneumokockvacciner ges till barn Pneumokockinfektioner behandlas idag med antibiotika och förebyggs delvis genom vaccinering. Hittills har vuxna rekommenderats vaccinering med en äldre typ av polysackaridvaccin. Denna vaccinering bör upprepas efter fem till tio år (1). Sedan 2009 ingår vaccinering mot pneumokocker i det svenska vaccinationsprogrammet för barn för att bland annat skydda mot lunginflammation. Anledningen var att en ny generation pneumokockvacciner, så kallade konjugatvacciner, visat sig ha förutsättningar att ge ett betydligt bättre skydd för barn än polysackaridvaccin (10). Konjugatteknologin gör att vaccinet ger ett mer Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 7/11

8 fullständigt immunsvar genom att engagera immunförsvaret på flera nivåer (6) vilket visat sig leda till längre immunitet och immunologiskt minne (7). Dessa vacciner har visat sig ha förutsättningar att ge ett längre och kraftigare skydd än den äldre typen av polysackaridvaccin (6). Konjugatteknologin innebär att de olika polysackarider eller sockerarter som finns på cellmembranen på var och en av de olika bakteriestammarna i vaccinet kombineras med ett bärarprotein. Konjugatteknologi inducerar ett T-cellberoende immunsvar som resulterar i produktion både av plasmaceller och B-minnesceller vilket gör att även barn under två år kan bilda antikroppar mot bakteriekapseln. Konjugatvaccin har använts i andra delar av världen sedan Den kliniska betydelsen av att använda konjugatteknologi i pneumokockvaccin har bevistas för spädbarn och små barn. Hos barn under två år har antal fall av invasiva pneumokockinfektioner minskat jämfört med åren före den allmänna vaccinationen. Sjukdomsincidensen i den åldersgruppen har mer än halverats från 26,1 fall per år 2007 till 12,3 fall per år 2010 (31). De övertygande kliniska resultaten av konjugerade vacciner bland små barn, och effekten på så kallat bärarskap som minskar pneumokocksjukdomarna i hela samhället har lett till att WHO efterlyser effektivare vacciner även bland vuxna. I sitt Position Paper 2008 skriver WHO bland annat att det finns behov av mer effektiva konjugerade eller andra vacciner som täcker majoriteten av de pneumokockserotyper som orsakar allvarlig sjukdom hos större barn och vuxna världen över och de serotyper som är resistenta mot vanliga antibiotika. WHO skriver vidare att de stöder utvecklingen av sådana vacciner (3). Man skiljer på en äldre typ av pneumokockvacciner som kallas för polysackaridvaccin och den nya generationens vaccin, så kallade konjugatvaccin. Konjugatteknologi anses leda till längre immunitet och immunologiskt minne. Vid vaccination av små barn som inte har möjlighet att bilda antikroppar mot polysackarid är ett konjugerat vaccin förutsättning för effekt över huvudtaget. Sedan konjugerat pneumokockvaccin infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet 2009 har antalet fall av invasiv pneumokocksjukdom hos barn under två år mer än halverats. Prevenar 13 nya generationens pneumokockvaccin godkänt för vuxna I slutet av oktober 2011 godkände EUkommissionen vaccinet Prevenar 13 som första konjugatvaccin för förebyggande av invasiv pneumokocksjukdom för vuxna över 50 års ålder. Prevenar 13 tillhör en ny generation pneumokockvaccin som har förutsättningar att ge ett längre och kraftigare skydd jämfört med dagens standardvaccin mot pneumokocker för vuxna. Prevenar har använts inom ramen för det svenska vaccinationsprogrammet för barn sedan 1 januari 2009 och uppföljaren Prevenar 13 sedan början av I USA och andra delar av världen har vaccinet Prevenar använts sedan I USA har man sett en minskning på 98 procent av invasiv pneumokocksjukdom orsakad av pneumokocker som ingår i vaccinet (32). Prevenar och Prevenar 13 har hittills givits i över 400 miljoner doser i världen. Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 8/11

9 Prevenar 13 är ett så kallat konjugatvaccin. Konjugatteknologin innebär att de olika sockerarter som finns i bakteriens kapsel kopplas ihop med ett äggviteämne som underlättar för vårt immunsystem att aktiveras och som dessutom möjliggör för immunsystemet att minnas kontakten med vaccinet (1). Konjugatteknologin gör att vaccinet ger ett mer fullständigt immunförsvar genom att engagera immunförsvaret på flera nivåer (6). Prevenar 13 har därför förutsättningar att ge ett längre och kraftigare skydd än den äldre typen av polysackaridvaccin (6). Prevenar är även det enda vaccin för vuxna som kan minska spridning av pneumokocker, genom så kallat bärarskap, till andra individer i samhället (8). Den utökade indikationen för vaccinet Prevenar 13 omfattar aktiv immunisering för förebyggande av invasiv pneumokocksjukdom orsakade av Streptococcus pneumoniae för personer över 50 år (9). Godkännandet baserar sig på fas III-studier där mer än personer över 50 år ingått och där immunogeniciteten hos Prevenar 13 jämförts med polysackaridvaccin. Resultaten visade att Prevenar 13 är väl tolererat och säkert även hos vuxna (9). Indikationen gäller specifikt för förebyggande av invasiv pneumokocksjukdom orsakad av de 13 serotyper (sockerarter i bakteriens kapsel) som ingår i vaccinet (1, 3, 4, 5, 6A, 6B, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F och 23F), vilka svarar för en signifikant andel av de serotyper som orsakar invasiv pneumokocksjukdom hos personer över 50 år, inkluderat sjukdom orsakade av serotyper med nedsatt känslighet för penicillin. Serotyp 6A finns endast i Prevenar 13. Prevenar 13 ges med en dos och kan användas oavsett om man fått den äldre typen av vaccin tidigare. I den nya godkännandetexten för vuxna från EMA och som även beskrivs i FASS framhålls att vuxna som vaccineras mot pneumokocker ska ges Prevenar före det äldre alternativet. Ordalydelsen är följande: Oberoende av tidigare pneumokockvaccineringsstatus ska Prevenar 13 ges först (9). Prevenar 13 kan inte garanteras ge ett hundraprocentigt skydd mot sjukdom. De vanligaste förekommande lokala och systemiska biverkningarna ( 20 procent) i de kliniska studierna med Prevenar 13 var rodnad, svullnad, ömhet, hårdhet och smärta vid injektionsstället, begränsning av armens rörelseförmåga, minskad aptit, huvudvärk, diarré, frossa, trötthet, eksem och förvärrande av, eller ny led- eller muskelsmärta. Prevenar 13 ska inte användas vid överkänslighet mot de aktiva substanserna, mot något av övriga innehållsämnen i Prevenar 13 eller mot något annat vaccin som innehåller difteritoxoid. Den nya generationens pneumokockvaccin, så kallade konjugatvaccin, har hittills endast varit tillgängliga för små barn inom ramen för det svenska vaccinationsprogrammet. Nu har även detta välbeprövade pneumokockvaccin Prevenar 13 godkänts för vuxna. Sedan pneumokockvaccin infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet 2009 har antalet fall av invasiv pneumokocksjukdom hos barn under två år mer än halverats. Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 9/11

10 Kontaktinformation För mer information kontakta: Lars Nyman, medicinsk rådgivare Pfizer, , Ulrika Goosens, informationschef, Pfizer, , Se även övrigt pressmaterial och pressbilder om pneumokocker och Prevenar 13 i Pfizers pressrum på MyNewsdesk: se även Referenser 1. Smittskyddsinstitutet, 2. Undersökning genomförd av Ipsos på uppdrag av Pfizer bland 500 slumpmässigt utvalda svenskar 50 år eller äldre, mars WHO. 23-valent pneumococcal polysaccharide vaccine. WHO Position paper. Wkly Epidemiol Rec. 2008;83(42): Lynch JP III, et al. Semin Respir Crit Care Med 2009; 30: SOSFS 1994:26 Socialstyrelsens allmänna råd; Vaccination mot pneumokocker, 6. a) Pollard AJ, Perrett KP, Beverley PC. Maintaining protection against invasive bacteria with protein polysaccharide conjugate vaccines. Nature Review Immunol. 2009;9: b) Lazarus R, Clutterbuck E, et al. A Randomized Study Comparing Combined Pneumococcal Conjugate and Polysaccharide Vaccination Schedules in Adults. Clin Infect Dis. 2011;52(6): c) Black S, Eskola J, et al. Pneumococcal conjugate vaccine and pneumococcal common protein vaccines. In: Plotkin SA, Orenstein WA, Offit PA, et al. Vaccines. Philadelphia: Saunders Elsevier. 2008;5: , d) Paradiso P. Advances in Pneumococcal Disease Prevention: 13-Valent Pneumococcal Conjugate Vaccine for Infants and Children. Clin Infect Dis. 2011;53(10): Goldblatt D. Conjugate Vaccines. Clin Exp Immunol. 2000;119:1 3.World Health Organization (WHO). Expert Committee on Biological Standardization: Recommendations to assure the quality, safety and efficacy of pneumococcal conjugate vaccines ) 8. Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Socialstyrelsen. Artikelnummer Sid Data on File (DOF). Prevenar 13* Summary of Product Characteristics; FASS.se, Smittskyddsinstitutet; Smittskyddsinstitutet, WHO Health statistics 2009; Information från Läkemedelsverket 3: 2008, Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård, Metlay JP, et al. Time course of symptom resolution in patients with community-acquired pneumonia, J Gen Intern Med 1997;12: Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 10/11

11 15. Moussaoui R, et al. Long-term Symptom Recovery and Health-Related Quality of Life in Patients With Mild-to-Moderate-Severe Community-Acquired Pneumonia, Chest 2006;130: Brandenburg JA, et al. Clinical presentation, processes and outcomes of care for patients with pneumococcal pneumonia. J Gen Intern Med 2000;15: Svenska infektionsläkarföreningen. Vårdprogram 2011, sid 4, Butler JC, Schuchat A. Epidemiology of pneumococcal infections in the elderly. Drugs Aging. 1999;15 Suppl 1: World Health Organization. Immunization, Vaccines and Biologicals. Pneumococcal Vaccines. April Available at: Accessed September 12, European Centre for Disease Prevention and Control. SURVEILLANCE REPORT, Annual epidemiological report on communicable diseases, Weinberger B, Herndler-Brandstetter D, Schwanninger A, et al. Biology of Immune Responses to Vaccines in Elderly Persons. Clin Infect Dis. 2008;46: Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Active Bacterial Core Surveillance (ABCs) Report: Emerging Infections Program Network. Streptococcus pneumoniae, Available at Accessed August 17, Verhaegen J et al. Results of the first year of the population-based nationwide surveillance of Invasive Pneumococcal Disease (IPD) among adults >50 years old in Belgium ( ) late-breaking poster session 2010 ERS. 24. Smittskyddsinstitutet, respektive Statistiska centralbyrån, SCB, befolknings statistik 2010, samt sökning befolkningsframskrivningar, aspx 26. Kinsella K, He W. U.S. Census Bureau, International Population Reports. P95/091, An Aging World: US Government Printing Office: Washington, DC; Mereckiene J, Cotter S, D Ancona F, Giambi C, Nicoll A, Levy-Bruhl D, et al; VENICE project gatekeepers group. Differences in national influenza vaccination policies across the European Union, Norway and Iceland Euro Surveill. 2010;15(44). pii: Hedbäck S. Stor geografisk variation av vaccination bland äldre. Läkartidningen 2004:101: Ny ordning för nationella vaccinationsprogram, Prop. 2011/12:123, Statistiska centralbyrån, SCB, befolknings statistik 2010, aspx 31. Smittskyddsinstitutet, Epidemiologisk årsrapport 2010., Centers for Disease Control and Prevention. MMWR 2008; 57: 1443 Fakta för media om pneumokocker och vaccination, juni 2012 PRE120322PSE02 11/11