Framstegen En kurs för målfokuserat förändringsarbete i grupp med teori och praktik för bättre hälsa

Transkript

1 Framstegen En kurs för målfokuserat förändringsarbete i grupp med teori och praktik för bättre hälsa

2 Manual för Framstegen Projektledare Camilla Emmoth Projekthandledare Lotta Juhlin Utvärderare av projektet Inger Jansson Arbetsmarknadshandläggare Mozhgan Mirmohammadi Enhetschef Mona Jonson Grafisk formgivning Pontus Johnsen och Anki Kallenberg SPIRA Frölundagatan 39, Mölndal Telefon Utgiven av Mölndals stad i samarbete med Europeiska socialfonden. Tryck Arkitektkopia AB

3 3

4 Innehåll Förord 6 Att börja i Framstegen 9 Praktiska förutsättningar för kursen 10 Ansökan till Framstegen 12 Kursinformation 14 Intervjufrågor 15 Individuella samtal med Målformulering 17 Målformulerade samtal 18 MI-metodik som samtalsstöd 19 SMART 20 Självskattning och skattningsinstrument 24 Formulär för Målformulering 26 Grupprocessen 28 Erfarenheter av grupprocesser i Framstegen 29 Slalombacken 32 Såret 34 Överenskommelse om samspelet i gruppen 36 Kontinuerliga utvärderingar 37 Blädderblocket 39 Struktur och rutiner 40 Schema 41 Almanacka 42 Att forma struktur och rutiner i vardagen 44 4

5 Förhållningssätt i handledarrollen 47 Den röda tråden i kursen 48 Empowerment 50 Snällsträng 52 Annorlunda lösningar 53 Utmana 54 Ställtid för handledaren 56 Aktiviteter i kursen 57 Motion 58 Hälsokunskap 61 Arbetsgrupp i kök 62 Arbetsmarknadskunskap 63 Arbetsmarkandshandläggare i Framstegen 64 Bilagor 68 Ämnesområden i Framstegen 69 Målformuleringsformulär 70 Veckoplanering för Instruktionsboken till livet 71 Frågor och svar till Instruktionsboken till livet 72 Litteraturlista 98 5

6 Förord Denna manual har utarbetats inom SPIRA, en verksamhet i Mölndals stad, som riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Syftet med verksamheten är att bryta social isolering och erbjuda meningsfulla aktiviteter samt att närma sig arbetsmarknaden för den som önskar och kan. Genom medel från Europeiska socialfonden har vi haft möjlighet att utveckla arbetssättet inom daglig sysselsättning och utarbetat en kurs för målfokuserat förändringsarbete i grupp. Det bildades en referensgrupp i förprojekteringsfasen med deltagare från verksamheten som gav en bild av hur de tyckte att deras hälsa skulle kunna bli bättre både fysiskt och psykiskt för att därmed öka möjligheten till att närma sig arbetsmarknaden. I utarbetandet av kursen har vi inspirerats av bland annat Idraetshuset i Köpenhamn. Kursen har utvärderats och omarbetats efter varje grupp som deltagit i Framstegen. Framstegen består av en handledarmanual som kan användas för verksamheter med mål att stärka människor för att återgå till arbete/studier eller ett meningsfullt liv med en förbättrad självbild och självkänsla. Framstegen är en 16-veckors kurs med inslag av friskvård, empowerment, självreflektion och arbets-/studieförberedande aktiviteter. Det övergripande syftet med kursen är fastställt men det konkreta innehållet arbetas fram tillsammans med gruppdeltagarna. Framstegen kan beskrivas som en mobilisering för att ta tag i sin situation och få möjlighet till förändring. I denna kurs höjs kraven och fokus är främst på att individen utvecklar och lär känna sin förmåga. I kurskonceptet finns även en strävan att använda sig av befintliga resurser i samhället med syftet att öka integrering och minska stigmatisering. 6

7 Vår förhoppning är att detta material skall bidra till att inspirera andra att utveckla möjligheterna för personer med psykisk ohälsa till att få en bättre hälsa och självbild. Vi tror att hela eller delar av kurskonceptet går att använda inom fler områden än daglig sysselsättning som exempelvis på behandlingshem och i skolvärlden. Det vore ett framsteg om fler har glädje av kursen. Jag vill tacka alla, såväl kollegor som deltagare i SPIRA som varit behjälpliga i arbetet med manualen. Det hade inte varit möjligt utan gemensamma ansträngningar. Min kollega aktiveringspedagog Lotta Juhlin, vill jag namnge då vi tillsammans arbetade de första två åren med att utforma metoder och arbetssätt i Framstegen. Mölndal i maj 2013 Camilla Emmoth Projektledare/leg. arbetsterapeut SPIRA 7

8 8

9 Att börja i Framstegen I detta avsnitt beskriver vi praktiska förutsättningar för att genomföra en Framstegenkurs. Vidare beskriver vi hur processen att påbörja en Framstegenkurs går till. Intresserade deltagare får information om kursens innehåll. Därefter blir de kallade till en intervju. Inför intervjun har deltagaren besvarat ett formulär med frågor. Syftet med frågorna är att ge individen möjlighet att fundera över sina förväntningar på kursen och varför man vill delta. Vår erfarenhet är att genom detta förfaringssätt får deltagarna möjlighet att mentalt förbereda sig till att starta i kursen. 9

10 Praktiska förutsättningar för Framstegen Lokaler: Framstegen har bedrivits i en kommunal verksamhet med tillgång till konferensrum och matsal som serverar frukost, lunch och eftermiddagskaffe. Konferensrummet har två whiteboardtavlor, ett blädderblock och en dator. Personal: Kursen har drivits med två handledare. Vi rekommenderar att personalen har en rehabiliteringsutbildning samt är inriktade på förändringsarbete. Att vara utbildad i samtalsmetodik är en fördel. Vi har goda erfarenheter av yrkesgrupperna arbetsterapeuter och aktiveringspedagoger. En arbetsmarknadshandläggare(amh) som arbetar utifrån modellen IPS (Individual Placement and Support), har medverkat i kursen och fungerar som stöd ut i arbetslivet efter kursen och är anställd i projektet. Efter kursen ger AMH ett långsiktigt stöd. Övrig personal: Inhyrda kursledare från Folkuniversitetet (kost tre gånger och ekonomi tre gånger). Introduktion på Friskis&Svettis (träning/hälsa/kost två timmar). Handledare för kursmoment i att skriva meritförteckning, personligt brev med mera där vi samarbetar med Social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Kostnader All träning, material som almanacka och litteratur, samt föreläsningar har varit kostnadsfritt för deltagarna. Lunch och fika har inte bekostats av projektet. Resan med mat och övernattning har varit kostnadsfri. (Se Grupprocessen vecka åtta). 10

11 Tillgänglighet Träningen bör vara lättillgänglig, i närområdet och till en rimlig kostnad för verksamheten. Vi har använt kommunens motionsanläggningar där det funnits bra upphandlade avtal. Vi förhandlade fram ett pris per deltagare och träningstillfälle på Friskis&Svettis som fakturerades för hela gruppen vid varje kursavslut. Alla blev medlemmar men utnyttjade Friskis&Svettis olika mycket. 11

12 Ansökan till Framstegen Innan man börjar i Framstegen får man besvara fyra skriftliga intervjufrågor och göra en ansökan till kursen. Därefter blir man kallad till en intervju. Syftet med intervjufrågorna är att ge möjlighet att fundera över sina förväntningar på kursen, varför man vill delta och att man ska kunna vara förberedd inför intervjun. Sökande deltagare blir bättre förberedda på den process som kursen innebär och har genom detta förfarande kunnat diskutera och ventilera sina frågor. Vi klargör även att närvaro och drogfrihet är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kursen. Hur deltagaren kommer på intervju Kursinformation, intervjufrågor, sekretessmedgivande och bakgrundsinformation skickas (se bilagor) till den sökande deltagaren före intervjun. Om deltagaren uteblir till intervjun ringer handledaren direkt eller åker hem till deltagaren i speciella fall. Handledarna skall ha förståelse för att intervjun ofta skapar stress och även att glömska är en del av målgruppens problematik. Vid behov kan deltagaren välja tid och plats för intervjun. Man kan också välja att ha med sig en stödperson. Genomförande Intervjun tar cirka en timme. Helst ser vi att deltagaren kommer själv då vi ser det som ett steg i sig mot en förändring av sin situation. De skriftligt besvarade intervjufrågorna är med och är motorn i intervjun. Utgångsläget i intervjun är informationsbladet och beskrivningen av vad kursen innehåller. Frågorna inriktar sig på syfte, förväntningar och mål med kursen. Intervjun väver ihop behov och förväntningar hos deltagaren med kursens syfte. Oftast känner deltagaren och personal om det utifrån denna intervju är rätt att gå Framstegen. Våra erfarenheter är att man gemensamt kan komma fram till att avvakta om det inte känts bra och man kan därigenom undvika upplevelser av att känna sig misslyckad. Personalen avslutar med att berätta en del om sig själva och vilken roll de har i kursen. Det är viktigt med en lugn och avspänd atmosfär fri från prestationskrav, att det är okej att vara den man är. 12

13 Att börja eller ej Alla deltagare kontaktas samtidigt före kursstart per telefon eller mejl. Information ges samtidigt för att alla skall känna sig inkluderade och rättvist behandlade. Vi eftersträvar heterogenitet i grupperna för att skapa en så dynamisk process som möjligt, med olika ålder, kön, etnicitet och diagnoser. 13

14 Kursinformation i Framstegen Detta är ett förslag på information som beskriver kursen och som kan användas som mall för en egen beskrivning av den kurs man skall hålla. Framstegen är en 16 veckors kurs som innehåller ämnen som utvecklar och stärker deltagaren i att få en bättre hälsa och förändrad livsstil. Kunskap om hur man fungerar med kost, motion och ökad självmedvetenhet skall ge styrka till att närma sig arbetsmarknaden eller studier. Nästkommande kurs startar xx xx xx. Kursen kommer bland annat att innehålla; Motion exempelvis Friskis&Svettis, yoga, promenader, innebandy, simning. Kurs i hur man skriver meritförteckning, personligt brev och söker arbete. Kostkurs och ekonomikurs. Kontakt med arbetsmarknadshandläggare med möjlighet till långvarigt stöd. Målinriktade samtal. Empowerment; att känna sig delaktig och ta sitt eget ansvar med hjälp av gruppdiskussioner, kursmateriel och dylikt. Gruppen av deltagare kommer att vara blandad med kortare och längre tid av psykisk ohälsa, gärna jämn könsfördelning och en viss åldersspridning för att få dynamik i grupprocessen. Man behöver vara motiverad till att förändra och se att det mynnar ut i en annan livsstil. Varje kurs kan ta emot tolv personer. Kurstiden är 20 timmar/vecka, 4 timmar/dag varav 10 timmar är motion, antingen individuellt eller i grupp. Vi arbetar med den demokratiska processen och fattar beslut gemensamt och tar ansvar för detta självständigt. Tanken är att man skall få en känsla för vad kontinuitet kan göra för välbefinnandet med rutiner för kost, motion och sömnvanor. Att steg för steg stötta varandra att våga mer Det finns även möjlighet att göra studiebesök. Kontaktuppgifter till handledare i kursen. 14

15 Intervjufrågor Vid intervjun som föregår antagningen till kursen använder vi nedanstående frågor. De skriftliga frågorna med deltagarnas svar sparas och återkopplas till under kursens gång. I den rödmarkerade texten beskrivs vad vi kan använda svaren till i vårt arbete och vårt bemötande som handledare. De skriftliga svaren förtydligar individens syfte med kursen både för sig själv och för handledarna. Svaren på frågorna kan även användas i det målformulerade samtalet och för att stärka motivationen. 1. Varför vill du gå Framstegenkursen? Har du några förväntningar på vad kursen skulle kunna ge dig och i så fall vilka? Att beskriva möjlighet till förändring ger en känsla av hopp. Det blir tydligt för den som söker och för handledarna vilket behovet är. Det utvecklar och ökar motivationen att sätta ord på vad man vill förändra. Det är en del i processen att se sig själv utifrån, vad man vill och varför. Förändringsprocessen stimuleras genom att läsatänka-skriva och senare läsa om det man skrivit och prata om det på intervjun. Att upprepa är förändringsskapande. 2. Vad är friskvård för dig och vad tycker du om att göra? Svaret återkopplas mot den bakgrundsinformation man fått om Framstegen. Har den sökande tänkt igenom om det är realistiskt med den tid kursen tar och de motionsaktiviteter som erbjuds? Detta kan man återkomma till under kursen vid behov om motivationen sviktar. Det blir ett hjälpmedel mot målet. Det är viktigt att den sökande är medveten om att allt inte kan tillgodoses utan att det finns möjligheter och ramar som styr innehållet i kursen. Det skall vara realistiskt att genomföra. 15

16 3. Är det något du vill tillägga? Handledarna rekommenderar att man behåller en etablerad samtalskontakt vid sidan av kursen. Det kan vara i vården eller dylikt. Verksamheten eller kursen har inte någon möjlighet att erbjuda terapeutiska samtal. 4. Hur vill du bli kontaktad? SMS, telefon eller mejl Det är en självklarhet att höra av sig om man blir sjuk, får förhinder eller blir sen. Det är en signal om att självklara saker som hör arbetslivet till även gäller här. Om deltagaren inte hör av sig hör vi av oss. Frågan som ställs blir en slags överenskommelse om hur handledarna kan agera om någon uteblir. Syftet med frågorna är att du är förberedd till första mötet som vi kommit överens om per telefon. Frågorna och dina svar tar du med skriftligen, de kommer att sparas och omfattas av sekretess. Mötet kommer att vara cirka 45 minuter. Välkommen! Namn på handledare Telefonnummer Mejladress För att tillgodoräkna sig ett intyg för kursen behövs en närvaro på minst 50 % samt att man är fri från missbruk/droger och inte befinner sig i akut sjukdomsfas. Datum Underskrift 16

17 Individuella samtal med Målformulering Under kursen genomförs återkommande individuella målformulerade samtal som är inspirerade av samtalsmetodiken MI (Motiverande Intervju). Till stöd för det målformulerade samtalet har vi utarbetat ett formulär som används under de individuella samtalen. Vi använder även självskattningsinstrumenten DOA (Dialog om Arbetsförmåga) och Min Mening. Dessa instrument stödjer deltagaren i att utforska sina förmågor och vad man vill förändra. Vi använder modellen SMART (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt) som ett sätt att fokusera på förändringsmål. 17

18 Målformulerade Samtal Formuläret Målformulering som finns som bilaga används för att sätta upp mål och hur man kan nå dem. Det är en mångfacetterad mening med att använda den. 1. Den ger struktur och något att hålla sig till. 2. Det blir lika, alla ges möjlighet att formulera mål och får samma frågor. 3. Vi använder ordet målformulerade samtal för att undvika ett terapeutiskt samtal. Det blir lättare att hålla sig till ämnet och inte gå in på områden som inte har med målet att göra. 4. Den talar om vad man vill, hur förändringsarbetet skall ske och varför man vill det samt när det skall vara uppnått. Samtalet skall inte vara av en terapeutisk karaktär. Vi har blivit inspirerade av MImetoden för att komma fram till vad deltagaren själv vill förändra. Målet skall inte vara för stort. Till en början räcker det att lyckas kortsiktigt sen kan man ha ett mera långsiktigt mål. Samtalet styrs av målet och fokuserar på förändring och utveckling som bekräftar att man följer sitt mål och det man lyckats uppnå. 18

19 MI-metodik som samtalsstöd Samtalsmetodiken har växt fram successivt från starten hösten Från början hade vi ingen förutbestämd struktur utan gick på vad deltagaren ville tala om; trivsel, problem i kursen och deltagarens privatliv. Det kunde bli rörigt och en tendens till att prata mycket om det som varit och inte fungerade. Vi arbetade fram målinriktade samtal med frågor att utgå ifrån. Vår avsikt var att göra samtalen mera strukturerade och följa kursens fokus på förändringsarbete och mål att närma sig arbete eller studier. Vi ville inte hamna i en samtalssituation som kändes behandlingsinriktad. Vi började med målinriktade samtal utifrån en mall vi skapat själva. Den har omarbetats flera gånger. Vi fick erbjudande om att gå en kurs i MI som ytterligare har stärkt det målformulerade samtalet. Det är självklart en träning att använda MI och resultatet har varit positivt. MI-andan kännetecknas av att samarbeta, att utforska och av deltagarens autonomi. Handledaren hjälper till med förändringsarbete genom samtal och genom att utforska vad deltagaren vill och själv tror fungerar för att nå det hen vill. Handledarens professionella kunskap hanteras med varsamhet då det är autonomi som är viktigt. Man undviker att ge råd utan tillstånd eller att övertala till rätt beslut utifrån handledarens perspektiv. Vi rekommenderar att man utbildar sig för att kunna inspireras och använda metoden. Lyssna efter förändringsprat! (det vill säga de små, nästan ohörbara antydningarna om en förändring). Citat från deltagare i Framstegen: Jag orkar inte träna fast jag har vetskap om att jag kommer att må bättre när jag tränar. Det ska jag börja med igen. 19

20 SMART = specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidsbestämt SMART är en modell för målformulering. Enligt denna modell ska målen vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda. Specifikt innebär att målet bör beskriva vem, vad, när, hur och varför. I specificeringen av målet bör man använda aktiva ord som innebär en riktning, till exempel att öka eller minska något. Mätbart innebär att det är tydligt hur man bedömer om målet är uppfyllt. Accepterat innebär att målet är förankrat hos den som genomför målet. Realistiskt mål, om det bedöms möjligt att nå med de resurser som finns tillgängliga. Tidssatt mål minskar risken att det rinner ut i sanden. Det blir en uppföljning. Ett mål är en förändring som har sin upprinnelse i något behov. Att bli klar över vad detta behov är och varför man vill uppnå sitt mål är viktigt att klargöra för sig själv då det ger ökad förståelse för varför man vill genomgå en förändring. Mål som inte nås upplevs frustrerande och kan vara kostsamma och tidskrävande. Att målen inte nås kan antingen bero på att omgivningen förändrats eller att målen var felkonstruerade. Genom att sätta upp mål enligt SMART modellen underlättas prioriteringar och man har lättare för att fokusera på det man har behov av att förändra. En variant av SMART modellen är SMARTA modellen med tillägget Aktuell. Aktuellt innebär att målet är aktuellt just nu. Vissa mål kan vara mer eller mindre aktuella för oss beroende på vilken situation vi befinner oss i. Att använda SMART är ett sätt att tänka som egentligen är vedertaget för oss alla. Men när vi vill förändra en vana eller utveckla en ambition eller en dröm behöver vi bli fokuserade. SMART är ett sätt som vi tycker fungerar bra. Vi får en struktur som ger deltagaren ratten i sitt liv och en struktur på att följa upp det. SMART är idag en vedertagen modell i samhället. Den finns hos Friskis&Svettis och hos Viktväktarna. Mål är till för att nås och då behöver man stöd för det. 20

21 SMART applicerat på Framstegen kursen S (specifikt)= schemat M (mätbart)= 20 timmar med olika aktiviteter A (accepterat)= motivation till kursen, uttalad vilja R (realistiskt)= det är möjligt att genomföra T (tidssatt)= fem dagar SMART kan sedan appliceras på andra mål som man vill uppnå, till exempel: S= att komma i tid M= tre gånger i veckan A= det är praktiskt att komma i tid, det inger förtroende och man är uppdaterad R = man tror det är möjligt, man berättar för sin omgivning T= detta skall gå att genomföra inom en månad Vilka strategier behöver man då ha för att genomföra detta mål? Gå och lägga sig i tid Ställa mobilen på väckning, eventuellt placera den långt ifrån sängen, överväga att använda två väckarklockor Förbereda kläder kvällen innan Inte göra annat på morgonen Tänka positivt, det här klarar jag för att jag vill det själv Utifrån Framstegens schema planerar man i almanackan. Sen markerar man i almanackans helårskalender, när man har utfört det man planerat, ett registreringsschema. Varje vecka följer vi upp hur det gick att genomföra planeringen. Om det varit svårt att klara tittar vi på orsaken. Man kan alltid förändra. Vi rekommenderar att man inte sätter för höga mål. Vi uppmuntrar till att ta små steg. 21

22 Citat från deltagare i Framstegen: Måste vila varje dag efter jobbet för att orka med fritid och jag tänker på att jag inte ska gnälla så mycket. Tänker mycket mer positivt om mig själv nu. Gör mer roliga aktiviteter fastän jag får ångest när jag ska göra nåt. Tänker mer: vad kan hända?- det får jag ta då! Andra kan då kan jag med! Balans 22

23 23

24 Självskattnings- och skattningsinstrument Självskattninginstrument används i Framstegen för att ge möjlighet till ökad självkännedom. Genom självskattning ges också möjlighet att se sig själv utifrån. Ett utifrånperspektiv ger möjlighet att gå från att vara något till att ha något. Man är inte okoncentrerad utan man har koncentrationssvårigheter. Något man har är lättare att hantera och hitta coping-strategier för än något man är. Att använda ett instrument gör det möjligt att mäta förändringar men också att möta individuella behov. Det blir en struktur och man täcker in alla funktionsområden. Det här klarar jag och det här behöver jag stöd i. I Framstegskursen används två instrument; DOA och Min mening. DOA = dialog om arbetsförmåga DOA är ett självskattningsinstrument som är framtaget för arbetsterapeuter och kan beställas från FSA, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. DOA fokuserar på vanor och roller, fysisk förmåga, organisations- och problemlösningsförmåga samt förmåga till samspel och kommunikation. Deltagaren skattar sin förmåga och parallellt görs skattning av handledare utifrån en manual. Vid dialog om skattningarna får individen feedback på hur man fungerar och samtidigt har man möjlighet att uttrycka hur man upplever sin förmåga. Alla deltagare fyller i en DOA i början av kursen. DOA:n fungerar som ett arbetsmaterial i kursen för att få idéer om vilka individuella mål deltagaren vill arbeta med, vilka förmågor som man är nöjd med och vad man vill träna på. I slutet eller mitten av kursen gör man en ny skattning och därefter en sammanfattning kring vad man gjort och en bekräftelse på det man genomfört. När självskattningen sammanfattas har aktiviteter i köket varit till stor nytta med den arbetssituation som finns där. I denna situation får man känna på samarbete och kompromisser och man blir utsatt för stress. Förmåga att ta initiativ och att vara flexibel testas, till exempel att tänka om och göra något annat när någon är sjuk. 24

25 DOA har betydelse för motivationen. Det är i samarbetet med oss som deltagaren ser sina resurser och blir stärkt att bekräftas och vara delaktig ger i sin tur en ökad självkännedom. Att använda DOA kräver övning och eftertanke men det ger resultat. Citat från deltagare i Framstegen: Det har varit jättebra, att få koll på läget och att i framtiden se förändringar. Roligt att se vad man har gjort och vad man kunde i Framstegen, roligt att läsa om sig själv, vad man är bra på, kunde gott varit lite mer ris, det var inte som jag tänkt mig, andra bedömningar har varit mer medicinska. Min Mening Min Mening är ett självskattningsformulär som även det kan beställas från FSA. Min Mening är uppdelat i två delar och är utformat för att ge möjlighet att uttrycka sin egen uppfattning om sin aktivitetsförmåga och miljöns inflytande på de dagliga aktiviteterna. Den första delen innehåller en serie påståenden om den egna aktivitetsförmågan för vilka man anger om det är något som man har problem med, som man klarar eller gör bra. Därefter värderas, utifrån samma påståenden, hur viktigt varje aktivitetsområde är. Den andra delen innehåller en serie påståenden om den egna miljön och man gör på samma sätt med dessa påståenden. När man bedömt sitt aktivitetsbeteende och sin miljö går man igenom påståendena igen för att prioritera vad man vill förändra. Slutligen görs en prioritering som kan sättas upp som mål. I det målinriktade samtalet används Min Mening för att samtala om de olika förändringar man vill göra och hur deltagaren har prioriterat dessa. Det sker ett resonemang om vilket mål man vill börja med, hur man vill starta samt när man skall börja. Målformulering och Min Mening är två verktyg som går hand i hand och det är förhållandevis enkelt att komma fram till ett planeringsslut. DOA är ett mer analyserande verktyg och kompletterar Min mening. När deltagaren är osäker eller rådvill är Min Mening ett bra stöd för att få tankar om vad som är viktigt för hen. 25

26 Formulär för Målformulering Använd DOA, SMART, MI och Min Mening som stöd till Målformuleringen. Formulera ett mål mot något du vill lyckas med. (Till exempel att passa tider, att äta frukost. EJ för stort mål) Deltagaren sätter sitt mål, utgå ifrån SMART. Man kan skriva ner detta på ett separat papper synligt för båda, vilket kan ge en givande dialog och diskussion som gör att processen startar och bearbetning mot en förändring startas. Idéer och tankar får flöda fritt. Hur skall jag göra?! Vad vill jag? Här kan man använda MI:s DARN =Desire-önskan, Ability- förmåga, Reason- orsak och Need- behov. Varför väljer du detta? Vad vinner du på det? När man förtydligar målet blir det motivationshöjande. Skatta mellan 1 och 10 hur nära du är att nå ditt mål. 1 är långt ifrån och 10 innebär att du har nått ditt mål Förändringsberedskap (hur förberedd är du) Att skatta visar på vilken förändringsberedskap som finns. Det medvetandegör och man får tänka till. Att deltagaren utvecklar sitt resonemang om hur motiverad deltagaren är. Vilka skillnader det kan vara mellan siffror, varför satte du 7 och inte 6. Diskutera skillnader för målet ur positiv och negativ synvinkel. 26

27 Vilka steg vill/behöver du ta mot ditt mål? Utforskande MI-fråga. Det är en fråga som utforskar viljan och signalerar att man måste ta initiativ. Frågan är konkret, den bekräftar och strukturerar. Vilka steg har du redan tagit mot ditt mål? SMART och bekräftande MI fråga. Frågan visar på vad deltagaren kan och visar på skillnader från frågan innan. Man kan redan en del för att nå målet, alltså är man redan på gång, vilket är stärkande för självförtroendet och självkänslan. Vad är du bra på som gör att du kommer nå ditt mål? Frågan ställs för att flytta fokus från det man inte kan till att se det man faktiskt kan. Få igång förändringsprat. Se resurser, utforska, använda DOA. Behöver du stöd för att nå ditt mål? Av vem? Använd stöd! Det är okej att få stöd, jämför gärna med fysiska hjälpmedel som rullstol, glasögon och kryckor för brutna ben. Vilka personer finns och vilka behövs eller vad behövs. När skall du ha nått ditt mål och när skall du göra en uppföljning? Enligt T i SMART= tidsatt 27

28 Grupprocessen Vi ser grupprocessen som en viktig och central komponent i deltagarnas utveckling. Våra erfarenheter är att grupprocessen både följer ett visst mönster men också kan se olika ut i olika grupper. Att få möjlighet att vara i ett sammanhang och både få stöd från gruppen men också konfronteras med andras behov och åsikter innebär en dynamik mellan de egna behoven och gruppens önskemål. I ett tidigt skede i kursen tar vi upp och diskuterar fram samspelsregler för att skapa en trygg och tillitsfull atmosfär. Vi dokumenterar gemensamt och dagligen vad som sker i gruppen på ett blädderblock som är tydligt placerat i kurslokalen. Detta ger en tydlighet om vad som sker och som man kan återkomma till. Regelbundet görs utvärderingar där vi har möjlighet att diskutera och reflektera gemensamt. 28

29 Erfarenheter av grupprocesser i Framstegen Inom daglig sysselsättning arbetar man främst med aktiviteter som är öppna för de som har behov av dem. Aktiviteterna försiggår utan några tidsramar och deltagare kommer och går. Att arbeta med grupper i tidsbegränsade kurser var därmed något nytt för oss. Våra erfarenheter från de genomförda kurserna är att grupperna följer ett visst mönster. Vår ambition i sammansättningen av de olika grupperna har varit att det skall vara så olikt som möjligt. Män och kvinnor, olika etnicitet, olika åldrar och olika erfarenheter av psykisk ohälsa. Vi har haft en bild av familjen när gruppsammansättningen skett. Ålder, kön och erfarenheter påverkar dynamiken på ett positivt sätt. Den äldre mannen och kvinnan kan på ett schysst sätt stötta den yngre mannen eller kvinnan med sin livserfarenhet och kunskap samt att de yngre ger av sin energi och nyfikenhet. Det stimulerar gruppens energi. Motivationen är givetvis en viktig faktor att ta med i bedömningen när en grupp skall sättas ihop samt att man är intresserad av motion. Första och andra veckan kommer man och är glad att man är med och på gång, samtidigt som man uttrycker att det är en omvälvande upplevelse. Alla gör sitt bästa och närvaron är god, alla kommer i tid och berättar ofta om en stor trötthet. Man sover hela kvällen och natten efter kursen och orkar inte något annat. Efter de två första veckorna börjar infektioner och uthållighet påverka närvaron. Det yttrar sig i att vissa aktiviteter väljs bort och en tendens att närvaron sjunker. Det är bra att göra deltagarna uppmärksamma på detta i de målformulerade samtalen för att se om något kan förändras så att man kan klara schemat. Några är uthålligare och har motståndskraft mot infektioner och har lättare för att klara den nya situation som kursen innebär. Man börjar lära känna varandra och stämningen blir något mer avspänd och grupperingar börjar synas. Det är viktigt att ha koll på att inte någon hamnar utanför och efter i arbetet. 29

30 Tredje och fjärde veckan; det börjar bli tungt och uthålligheten tryter. Nu gäller det att hålla ut och inte ge med sig som handledare. Det är deltagarens mål som gäller. Det är lätt att falla för bedjande blickar och suckar över sin otillräcklighet. Men tror du som handledare att det går så stå på dig. Stötta deltagaren igenom det som är jobbigt och gläds tillsammans när hen lyckats. Det går inte att plocka godbitarna i godispåsen som man gör på lördagen. Det är målet som är godis, belöningen, att klara det man ville. Det får inte bli olika undantag för deltagare då det blir splittrat för gruppen. Värna om att gruppen håller sig till kursens schema och upplägg utan för många individuella kompromisser. Från vecka fem och fram till vecka elva brukar det rulla på och orken att närvara har hunnit ikapp. Som regel mår man bra med en känsla av att det är meningsfullt. Det är skönt med kontinuitet. Det är skönt att skilja på vardag och helg, den rytm som samhället bygger på. Gruppen är en del i denna kontinuitet och man stöttar varandra att komma och börjar kommunicera med varandra via sms och facebook. Deltagarna märker att svårigheterna kan se olika ut. De peppar varandra och det jobbiga kan vändas till något positivt. I vecka åtta har gruppen gjort en kostnadsfri resa med övernattning. Det har varit både positivt och arbetsamt för grupp och individ. Det är en kostnadsfråga men har man möjlighet så rekommenderar vi att göra något som utmanar och som samtidigt svetsar samman gruppen. Det är den värsta KBT som jag varit med om uttryckte en deltagare. Ett fåtal har avstått. Handledarna har bestämt vilka som skall dela rum för att undvika utanförskap hos någon i gruppen. Alla har visat förståelse för detta. 30

31 I vecka börjar kursen att närma att sig sitt slut och vi pratar ofta om det i gruppen. Alla får berätta om vad som är planerat för var och en. Det är viktigt för alla att få koll på vart de andra tar vägen och att få ventilera sin oro över framtiden som är helt naturlig. Det finns även en känsla av förlust över att gruppen snart skall upplösas. Nästan alla önskar att kursen varit längre. En del har vaknat" nu och vill gå om kursen. Vi pratar om rekyleffekten som ett fenomen när man skall ta nästa steg i sin utveckling och förändring. Det är inte ovanligt att man tar ett steg bakåt och mår sämre. Strategier och stöd behöver finnas för den situation som uppstår. Fördelen med att ha Framstegen i en bestående verksamhet gör att vi finns kvar och att man inte blir lämnad ensam utan att det går alltid att komma tillbaka och hälsa på eller ingå i andra delar av SPIRA:s verksamhet. För flera står praktik, studier eller arbete på tur med hjälp av långsiktigt stöd av arbetsmarkandshandläggaren. Resultat februari 2013 Tabellen nedan visar fem grupper med närvaro, kön, ålder samt resultat. Med resultat avses projektets syfte, vilket var att närma sig arbetsmarknaden genom arbete, praktik eller studier. Innan kursstart hade samtliga deltagare sjuk- eller aktivitetsersättning, sjukpenning eller försörjningsstöd. grupp antal i gr närvaro avbrutit kvinnor män medålder arbete praktik studier spira annat okänt resultat % , % % % % % % , % % , % 31

32 32

33 Slalombacken Vi har utarbetat ett eget resonemang med en bild av en slalombacke som en metafor för hur balansgången mellan grupp och individ fluktuerar. Det pågår ständigt en balansgång mellan gruppens behov och utveckling samt individens behov och utveckling. Att ibland få stå tillbaka med de egna behoven för gruppens skull och ibland sätta individens behov före gruppens. Denna metafor har vi använt när deltagare har svårt att motivera sig till att genomföra delar av kursens innehåll. Förståelsen för hur viktig deltagaren är för sammanhanget i gruppen är inte självklar. Det kan behöva förklaras och förtydligas flera gånger. Vilka fördelar respektive nackdelar det blir med valen man gör. Ibland vill deltagaren att handledaren fattar beslut, kring exempelvis att sluta kursen för att det är för jobbigt. Besluten och ansvaret är dock deltagarens. Frågor som används: Vad skall du göra istället? Vad är en timma av ditt liv? Det är viktigt att kunna säga nej av rätt anledning, vad som är bäst för dig. Du bestämmer! Vad händer med gruppen om du inte kommer? Ibland behöver individen stå tillbaka för gruppens behov. Ibland behöver gruppen stå tillbaka från individen för dennes behov. 33

34 Såret Varje Framstegsgrupp är unik och har olika behov. Vid ett par tillfällen har vi använt oss av symboliken såret. Alla individer har alltid en historia med sig, där det ofta finns svåra händelser och obearbetade känslor. Man blir glad när man känner sig trygg i gruppen, kan vara sig själv, och träffar andra med liknande bakgrund. Ibland tar det sig dock uttryck i att man drar fram för mycket gammalt, istället för att se framåt. För att kunna påverka detta skeende har vi gjort en symbolisk liknelse med ett sår som läker. Återhämtningen påverkas om man river i såren. Om du faller och slår dig så att du får ett sår, behöver man göra rent det, sätta på plåster för att lindra mot beröring och förhindra att smuts och bakterier kommer in i såret. Det får vara ifred och man skall undvika att röra såret. Det börjar läka ihop. Om någon sen börjar pilla i såret och inte sätter på plåster igen finns risken att det blir infektion och var i såret. Såret går upp igen och läkningen får börja om. Det kan väcka mycket oro hos deltagarna, att gå för djupt ner i varandras problematik och vi har som handledare gått in i sådana situationer för att återskapa lugn genom att i hela gruppen berätta vad vi ser och hör genom att jämföra med fysiska sår. Deltagarna kan vara duktiga på samtal och har stor kunskap om psykisk ohälsa men den kunskapen kan behöva användas på rätt sätt. Man kan lyfta fram detta genom att deltagaren kan föreläsa i kursen och använda kunskapen till något konstruktivt. Se det som en resurs och fokus flyttas samtidigt från ryggsäckarna till ett mer allmänt plan. 34

35 Deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter kan stärka gruppen och det skall man använda men för mycket sorg och elände väcker stress och oro. Man behöver ha arbetsro i kursen för att man skall ta till sig ny kunskap, och fortsätta sitt förändringsarbete för att få positiva och konstruktiva idéer. Citat från deltagare i Framstegen: Tips är att inte lyssna på dina känslor för mycket. Att inte prata om dina problem för ofta vänner orkar inte lyssna, de känner sig maktlösa å behöver själva bli lyssnade på 35

36 Överenskommelse om samspel i gruppen Vid ett tillfälle under första kursveckan har man en gemensam diskussion i gruppen om vilka regler och hänsyn som man önskar sig för att ha en god och trygg samvaro. Överenskommelser och regler skrivs upp på blädderblocket för att vara lättillgängliga och lätta att återkoppla till. Det är bra att kunna gå tillbaka till överenskommelser för att skapa trygghet om vad som gäller. Klimatet i gruppen blir öppnare och man kan prata ihop sig. Det är viktigt att vara tydlig med att även känsliga saker kan dyka upp senare och att detta är en mental förberedelse om en sådan situation skulle uppstå. Det som kommit fram i Framstegen är ett axplock men varje grupp är unik så det kan se olika ut. Det är bra om handledaren vet själv vad den ser som optimalt och kan så frön för att se om fler har samma tankar. Sekretess Inte avbryta Stänga av mobilen Inte störa om man kommer för sent 36

37 Kontinuerliga utvärderingar Till följd av att Framstegen kom till med hjälp av ESF-bidrag behövde man redovisa sitt arbete kontinuerligt. Kravet var att vi skulle ha referensgrupper med deltagare från kursen. Vi tog fasta på detta och utvärderade innehåll och oss själva regelbundet i kursen en gång per månad. Effekten blev dubbel. Dels får man snabbt möjlighet att rätta till det som inte är bra eller inte fungerar just för den pågående kursen, dels får man en dialog och bekräftelse på det man genomfört. Det blir bra och givande diskussioner kring vad som varit bra respektive mindre bra. Det blir en träning på att ge konstruktiv kritik, att våga prata i gruppen och att ha olika åsikter. Man får också lyssna på andras tankar och erfarenheter vilket berikar. Det som skulle vara en referensgrupp för redovisning till ESF blev därmed ett lärandetillfälle för oss på flera plan. Vi har använt olika sätt att utvärdera men det enklaste är nog att använda de scheman som gruppen haft de senaste fyra veckorna i kursen, sätta upp dem på väggen och sen är det fritt att använda post-it lappar när deltagarna har något att framföra. Detta ger även en stor portion empowerment. Detta kan sedan sammanfattas för att gruppen skall få en helhetsbild av vad de tycker och tänker. 37

38 38

39 Blädderblock - gruppens dagbok Vi har använt blädderblock i alla kurser vi haft. Blädderblocket skall vara lättillgängligt i kursrummet. Man skriver anteckningar och sammanfattningar dag för dag för att kunna följa vad som skett. Att skriva upp på blädderblocket kan alla göra såväl deltagare som handledare. Blädderblocket blir ett verktyg för gruppen som man kan ha nytta av på flera sätt. Vi skriver oftast först på en whiteboardtavla och för sedan över till blocket. Ibland går vi direkt på blädderblocket. Det är bra att känna efter själv vad som passar för tillfället. Det blir som gruppens dagbok. För de som varit frånvarande kan det vara bra att se vad som tagits upp. Vid utvärderingar kan blädderblocket användas som kom ihåg över vad som skett de senaste fyra veckorna. Det kan också användas för att reflektera över hur en speciell diskussion har utvecklats över tid. Tidigare tyckte vi si och nu tycker vi så. Gruppen kan följa förändringar och utveckling av kunskap och se att man klarar av mer. Det kan jämföras lite med almanackan fast här är det för gruppen. Blädderblocket är också ett verktyg som är bra för inlärningsprocessen. Att prata, att se det skrivet på ett papper, att lyssna till de andras åsikter och erfarenheter och sen att läsa det som skrivits. Det blir ibland ett kvitto på vad man sagt eller kommit överens om, stå för det man sagt. Att det blir med personlig handstil och lite Papphammar förstärker budskapet om att det kan vara enkelt. Alla känner sig inte bekväma med den digitala tekniken. Det blir synligt och konkret, att bläddra fram och tillbaka, det är tillgängligt för alla och lättförståeligt. Det är billigt och lätt att hantera. Använd det hellre mer än mindre! Det blir ett verktyg för empowerment (egenmakt). 39

40 Struktur och rutiner Vi lägger stor vikt vid att skapa tydliga och stödjande strukturer och rutiner. Framstegens schema är en bas som deltagarna utgår från under kurstiden. Alla som börjar Framstegen får en almanacka. Almanackan är ett sätt att få kontroll över sitt dagliga liv. Detta kan tyckas basalt men vi vill träna in vikten av planering. Genom ständig upprepning som kräver uthållighet kan konstruktiva vanor byggas upp. 40

41 Schema Deltagarna och handledarna har tillsammans utarbetat ett schema med gemensamma och individuella inslag. Schemat bygger på cirka 20 timmars aktivitet per vecka, fyra timmar per dag; två timmar teori inklusive paus och två timmar motion inklusive restid. Det blir ett nytt schema varje vecka och det kan mejlas till varje deltagare i gruppen för att öka tillgängligheten, att vara informerad även om man har varit frånvarande. De schemalagda aktiviteterna i kursen har främst varit inriktade mot ökad självmedvetenhet, kost och motion, klara vardagen, arbetsmarknadskurs och föreläsningar. Kurserna bedrivs i kontinuerlig dialog med hela gruppen. Beslut om kursinnehåll diskuteras och målsättningen är att alla deltagarna ska vara delaktiga i planering och beslut om innehåll i kursen. Detta innebär även krav på att ta del av och rätta sig efter gemensamt fattade beslut. Hitta rutiner och strukturer. Deltagarna söker ett mera aktivt liv med mera struktur i vardagen. Strukturen och rutinerna kan gälla både tider och aktiviteter och att ha bra rutiner vad gäller mat och sömn. Det finns en erfarenhet av ensidiga och begränsade rutiner och önskan om att komma in i mera normala rutiner med balans mellan vila och aktivitet. Schemat stödjer denna möjlighet. Schemaläggning. Hur man disponerar tiden över dagen kan se olika ut beroende på vilka aktiviteter som finns att tillgå. Framstegen har försökt att använda det utbud som finns ute i samhället och inte i någon tillrättalagd miljö speciellt för målgruppen. 41

42 Almanacka Alla deltagare som går Framstegen får en egen almanacka i början av kursen. Deltagarna har olika erfarenheter av att använda almanacka men vi har sett att det finns en vinst med att introducera den för att få koll på läget. Många har haft det som en vana och rutin innan de började kursen men även motsatsen förekommer och för dem har det funnits ett motstånd. Jag kommer ihåg ändå, man är väl inte i skolan eller, jobbigt att ha med sig, glömmer ändå att titta i den är kommentarer som kan förekomma. Mobiltelefonens almanacka kan man också använda om man tycker att det är lättare. Kopplat till almanackan har vi ett teoripass kring Struktur och rutiner i vardagen och SMART. Veckans schema läggs in i almanackan för att få med den struktur och den nya rutin som kursen innebär. Det blir en planering och samtidigt en informationssamlare som gör att man kan se sin egen utveckling. Anteckningar kan tydliggöra hur man mår och hur det är relaterat till vad man gör. Vidare kan noteringarna påtagligt visa vad man faktiskt gör och att man kan ha utökat sitt aktivitetsmönster. Man kan anteckna tankar som är positiva och negativa kring olika aktiviteter. Det kan vara bra att använda i det individuella samtalet för att hitta lösningar, sammanfatta veckans upplevelser och få bekräftelse på vad man gjort. På fredagar pratar gruppen om veckan som gått och då är almanackan ett stöd. Fakta som deltagare delar med sig av, vad man gjort, kontakter som tagits och hur det har känts. Då märker många hur snabbt man glömmer och att det är bra att skriva upp och även reflektera och dela olika erfarenheter; hur man har löst olika situationer och på så vis kan man stötta varandra i gruppen. 42

43 43

44 Att forma struktur och rutiner i vardagen A: Hur planerar man vardagen? Det är bra att ha är en överskådlig almanacka på kylskåpet eller innanför ytterdörren. Man kan också planera överskådligt i vissa mobiltelefoner. Skriv in ALLT! En långsiktig planering ger kontroll i livet. Dessutom minns man bättre ju fler sinnen man använder: lyssna, skriva, läsa. Många behöver inte ens läsa i sin kalender alltid man skriver in det i hjärnan. Att lära sig att prioritera (kanske lägga sig i tid?) är ofta viktigt så att aktiviteterna inte krockar. Vad är viktigast för mig? Olika sätt att förbereda sig på sina aktiviteter kan vara: Att kolla i almanackan på söndag kväll vad man har på agendan denna vecka. Att på kvällen titta i almanackan vad man skall göra nästa dag. Att välja kläder kvällen före så att man inte behöver stressa på morgonen. Att ha fasta kvälls- och morgonrutiner är bra för goda sömnvanor. Det är viktigt att sova tillräckligt så att man orkar med det som är planerat. 44

45 B: Hur får man rutiner och disciplin i vardagen? Det gäller att övertyga sig om att man får en vinst av det man skall göra om man lägger sig i tid (och inte sitter kvar och spelar på datorn ett par timmar till för att det är så kul = kortsiktig vinst), så kan man få en mer långsiktig vinst av att man har möjlighet att ha kvar sitt jobb, få lön, ha arbetskamrater. Att söka efter sin egen motivation till varför man ändå vill göra det man kanske tycker är lite tråkigt, är ett arbete som man måste jobba på själv. Vad vinner jag med att följa mina rutiner? Varför vill jag ha disciplin på mig själv? Ett bra tips är att bara göra och inte känna efter så mycket. Alla människor har perioder av mer eller mindre motivation goda vanor får också makt. Att kliva upp på morgonen trots att man är trött och ändå göra det som man har bestämt sig för. Det ger även möjlighet att slappna av - man vet ju att man har gjort det som man tänkt göra och man har koll på nästa dag. 45

46 C: Hur kan man tänka kring inköp? För att känna att man påverkar och väljer själv och undvika känslan av att det blir bara så, kan man tänka på att: Planera och skriv ned vad du skall äta cirka fem till sju dagar framöver: frukost, lunch, middag och kvällsmat. Gör en inköpslista. Bestäm vilken dag i veckan du skall handla. Välj ut en butik som känns bra att handla i. D: Koncentration Enligt forskning klarar man att koncentrera sig maximalt i cirka 20 minuter. En mikropaus kan underlätta för att orka koncentrera sig ytterligare tid. Man vet också att bland annat sömn, mat och inre stress påverkar minnet. Alla har ett eget ansvar att se till att man minns det som sagts på ett möte, att anteckna och senare läsa sina anteckningar. Att anteckna kan göra det lättare att koncentrera sig. Dessutom kan hjärnan minnas mer om man får in informationen via fler olika sinnen (lyssna, skriva, läsa). Om man vet att man har svårt att koncentrera sig en längre stund så kan man före mötet fråga vilken tid man kommer att ta paus - det kan underlätta att hålla sig alert när man vet att det snart blir en paus. Om man har svårt att lyssna: kämpa! Försök att själv påverka din egen vakenhetsnivå. Man har lättare att komma ihåg om man tycker något är intressant. Att läsa på före kan öka intressenivån. Man kan använda sig av mikrorörelser som exempelvis att vifta på tårna, ändra sittläge. 46

47 Förhållningssätt i handledarrollen En del av förhållningssättet i Framstegen är att koppla samman tanke, handling och reflektion. Tankar om idéer och förslag diskuteras i gruppen och realiseras och utförs. Man stannar inte vid att bara prata. Efter genomförandet görs reflektioner om hur det var och man är en erfarenhet rikare. Detta att gå från tanke till att genomföra och sedan reflektera över det man gjort kallar vi den röda tråden i Framstegen. När man befinner sig i ett sammanhang med andra på halvtid under en 16-veckorsperiod skapas förutsättningar för att bli utmanad och se sig själv utifrån, att få reflektioner på hur man agerar och förhåller sig och därmed få möjligheter att utvecklas. En annan viktig del i förhållningssättet är att arbeta med empowerment; att deltagarna känner sig delaktiga vilket också innebär att man tar sitt ansvar. För handledarna innebär det att balansera mellan att stödja och ställa krav, att hantera förändringsarbete, att hantera och möta motstånd och att stödja deltagarna till ökad självkännedom. Snällsträng är ett förhållningssätt som vi tror är viktigt, att inte släppa taget eller släppa efter utan stå fast och stödja deltagaren i att gå vidare mot sina mål och vara tydlig i sin handledarroll. Att hitta annorlunda lösningar och gå utanför de gängse mönstren kan vara ett sätt att nå målet. För att kunna agera optimalt som handledare behöver man utrymme att reflektera. Man behöver ställtid för att fundera över var deltagarna befinner sig i sin förändringsprocess och hur man som handledare ska agera för att stödja deltagarnas utveckling. 47

48 Den röda tråden - tanke, handling och reflektion, en process i Framstegen. Genomgående i Framstegen finns tanken med empowerment. Motion och teori kring hälsa 20 timmar varje vecka för att närma sig arbetsmarknaden. Det finns givna ramar och en del av innehållet går att påverka. Man har möjlighet att komma med idéer och förslag på ämnen i kursen man vill veta mer om, vart och när man kan promenera. Den demokratiska processen får leva. Deltagaren får en trygghet i hur det bör fungera vilket leder till ökat självförtroende och självkänsla. Förslag och idéer leder till att det blir dynamik i kursen och den ena gruppen blir inte den andra lik. Efter ett förslag kan handledarna planera in och gruppen förbereda sig gemensamt genom att prata ihop sig om när, var och hur det ska gå till. Det kan gälla exempelvis promenad, föreläsning eller vilken maträtt man skall laga. Man får vara med och tycka till, frågan går runt i gruppen och man får en vana i att prata om vad man själv vill och kan. Att få kunskap om hur man planerar struktur och rutiner som leder till att man kan få möjlighet att själv pröva något nytt. Genomförande är en del av den röda tråden. Att inte bara prata utan faktiskt också göra det som man har föreslagit eller kommit överens om och sen planerat. Det blir verkstad. Det är kanske enkelt att göra det man kommit överens om och då är det positivt, den känslan är viktig. Om det inte är lätt är den känslan också viktig. Man måste jobba på att klara av något nytt, att pröva, att svettas. Man får träna på att inordna sig och underordna sig. Det är en omställningsprocess att följa planering och fullfölja och GÖRA det som man pratat om och planerat. 48