Endovaskulär teknik skapar framgång Effektiv vårdkedja är nyckeln SID 4 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Endovaskulär teknik skapar framgång Effektiv vårdkedja är nyckeln SID 4 5"

Transkript

1 nr ETT NYHETSMAGASIN FRÅN MEDTRONIC AB I SVERIGE Endovaskulär teknik skapar framgång Effektiv vårdkedja är nyckeln SID 4 5 Fler primärpreventiva ICD:er krävs SID 7 Medtronic nysatsar på aortaklaffar SID Automatiskt skydd med nya insulinpumpen Paradigm Veo SID

2 E LEDARE: REIDAR GÅRDEBÄCK Nya terapier i Medtronics produktportfölj Det finns en hel del som är bra med hösten. Faktiskt! Det är en tid för nystart och vardag och man möter denna vardaglighet utvilad, solbränd och välmående. Höstens första nummer av Medley är fullspäckat med nyheter och exempel på goda behandlingsresultat. Vi har bland annat nöjet att berätta att Medtronic fortsätter bredda sin produktportfölj. Nyligen förvärvades CoreValve i Kalifornien och Ventor Technogies i Israel, två företag inom området för aortaklaffar där Medtronic nu satsar för att bli marknadsledande. I samband med andra nya företagsuppköp av Ablation Frontiers och CryoCath LP skapas också ett helt nytt affärsområde, AF Solutions. Tillsammans med redan befintligt produkt sortiment kommer vi nu med hjälp av denna nya division kunna erbjuda ett komplett behandlingssortiment för patienter med förmaksflimmer. Och det tar inte slut med det; från och med maj månad har vi också tagit över försäljningen för Medtronics terapier inom öron-, näsa- och halskirurgi, som tidigare har marknadsförts via distributör. Utöver dessa nyförvärv arbetar vi kontinuerligt även med förbättringar inom våra befintliga terapier. Se till exempel artikeln om den nya insulinpumpen Paradigm Veo. Sådana förbättringar handlar inte alltid om rena tekniska framsteg utan snarare effektivitets-förbättringar och integrering av data, som är viktigt rent samhällsekonomiskt då de i förlängningen skapar förutsättningar som leder till att fler patienter får tillgång till terapierna. Bättre vård är givetvis inte bara synonymt med ny teknik. Överläkare och kärlkirurg Thomas Larzon, på Universitetssjukhuset i Örebro, ger ett utmärkt exempel på hur endovaskulär teknik i kombination med översyn av arbetsprocesser, kan ge mycket goda behandlingsresultat med enorma skillnader i överlevnad som resultat. Marie Lawrence från Socialstyrelsen har lett en utvärdering av hjärtsjukvårdens processer och resultat. Rapporten pekar ut nio områden där inget av landstingen når upp till önskad nivå. Till exempel behöver antalet implanterade ICD:er öka. Jag ser det som väldigt positivt att Socialstyrelsen har för avsikt att regelbundet följa upp hur nya riktlinjer efterlevs, även om man självklart måste förstå att sjukhusen behöver få de rätta verktygen för att bli mer kostnadseffektiva och omfördela sina resurser för att kunna möta nya riktlinjer. I detta nummer presenterar vi tre artiklar kring ämnet ICD-implantationer och primärprevention som knyter an till ovanstående artikel, med röster från både Stockholm, Lund och Karlskrona. sida 12 sida 3 sida 24 sida 14 sida 4 sida 6 sida 7 Ha en bra höst med oss! Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medley prenumeration. Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus Adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista Tel: Fax: E-post: Hemsida: Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom. 2

3 Vi fokuserar särskilt på att utveckla tydliga och praktiska arbetsmetoder. Medtronics nya division: AF Solutions siktar högst inom ablation Medtronics affärsområde AF Solutions utgörs av de nyförvärvade företagen Ablation Frontiers och CryoCath. Man satsar på att snabbt etablera sig som världsledande inom ablationsteknik tack vare det unika och heltäckande produktsortimentet. Medtronics förvärv, Ablation Frontiers och CryoCath LP, utgör nu Medtronics nya division AF Solutions, berättar Patrica Menck, ansvarig för divisionen. AF syftar på atrial defibrillation (förmaks flimmer) som är en vanligt förekommande hjärtrytmrubbning som obehandlad kan ge allvarliga följder. Tillsammans med vår befintliga produktportfölj inom elektrofysiologi erbjuder vi nu ett komplett sortiment för diagnostik, kryoablation (frysteknik) och radiofrekvensablation. Vi har för avsikt att bli den främsta aktören på marknaden inom området. Genom att erbjuda terapier som är säkrare, snabbare och enklare vill vi att ablation ska bli standardbehandling för patienter som lider av förmaksflimmer. Vi fokuserar särskilt på att utveckla tydliga och praktiska arbetsmetoder. Nu är vi tre som ansvarar för försäljning och kunskapsförmedling och vi utgår från Sverige och Danmark för att täcka hela Norden. Vilka produkter ingår i sortimentet? Ablation Frontiers Cardiac Ablation System är ett minimalinvasivt kateter- och generatorsystem som levererar radiofrekvensenergi. Syftet är att eliminera eller isolera oönskade elektriska impulser som ger upphov till eller upprätthåller förmaksflimret. De tredimensionella multielektrodkateterna är designade så att man ska kunna identifiera och selektivt abladera ett större område med hjärtvävnad utan de enpunktskatetrar och de komplexa mappnings- och navigationssystem som nu används. CryoCath har utvecklat unika kateterbaserade produkter inom kryoterapi som är lättanvända, säkra och effektiva. Även här har man lagt sig vinn om att utveckla pålitliga metoder som verkligen möter både läkarens och patientens behov och från Medtronics sida är vi övertygade om att båda företagen har potentialen att erbjuda behandlingsmetoder som är effektivare och mer förutsägbara än marknaden i övrigt. Vad är behandlingsbehovet för Förmaksflimmer? Enligt en uppskattning lider tre miljoner invånare i USA och sju miljoner i övriga västvärlden av förmaksflimmer. Hälften av patienterna som behandlas svarar inte på medicinering, vilket gör ablationsterapi lämpligt i dagsläget abladeras emellertid endast två procent av dessa. Överlag hör vi nu att elektrofysiologer vill abladera mera och Socialstyrelsen har också förordat en kraftig ökning av ablationer i de nya riktlinjerna. FAKTA: Förmaksflimmer E Förmaksflimmer (AF) är en oregelbunden darrning eller snabb rytm i hjärtats övre kamrar. Patienter med AF lider av en mängd symptom som negativt inverkar på deras livskvalitet som exempelvis andfåddhet, trötthet och hjärtklappning. AF orsakar bland annat att hjärtat inte pumpar tillräckligt, vilket kan leda rytm problem som plötslig hjärtdöd och hjärtsvikt. Obehandlade AF-patienter löper två till sju gånger större risk att drabbas av stroke. 3

4 Endovaskulär teknik och ett samkört team skapar framgång Allt fler överlever brustet kroppspulsåderbråck 4

5 Idag behandlas 84 procent av fallen endovaskulärt, och bland dessa patienter är mortaliteten endast 13 procent. Thomas Larzon Varje år dör drygt 800 personer i Sverige av brustet kroppspulsåder bråck. För att öka patientens chans att överleva krävs ett sammansvetsat team där alla vet vad som ska göras i en akut situation. Under ledning av överläkare och kärlkirurg Thomas Larzon har Universitetssjukhuset i Örebro framgångsrikt visat att en effektiv vårdkedja och endovaskulär behandling av akuta fall sänker mortaliteten rejält. Thomas Larzon, överläkare på Universitetssjukhuset i Örebro, insåg tidigt att ett miniinvasivt ingrepp med endovaskulär teknik skulle förkorta vårdtiderna och vara till fördel för patienter som drabbas av brustet kroppspulsåderbråck, så kallat abdominalt aorta aneurysm (AAA), både vid planerade och akuta fall. Tidigare behandlades dessa utan undantag med öppen kirurgi och dödligheten var hög. Under de senaste femtio åren har mortaliteten i de akuta fallen sjunkit från drygt 50 till 40 procent. Nu är målet för Thomas team i Örebro att få ner dödligheten till tio procent. De har redan idag de bästa siffrorna i Skandinavien. Alla moment måste fungera optimalt, en effektiv vårdkedja är nyckeln till att få bra resultat i akuta fall av brustna bråck. När man i Örebro genomförde sitt första akuta fall med endovaskulär teknik var det erfarenheten och kunskapen från de elektiva fallen som låg till grund för alla rutiner. Vi hade behandlat planerade fall av kroppspulsåderbråck med endovaskulär teknik i sex år innan vi behandlade den första akuta rupturen endovaskulärt, berättar Thomas. Med den erfarenheten och fokus på att ständigt vässa tekniken och processen är teamet framgångsrikt. Idag behandlas 84 procent av fallen endovaskulärt, och bland dessa patienter är mortaliteten endast 13 procent. Tiden en avgörande faktor mellan liv och död Så fort sjukhuset får besked från ambulansen att en patient med eventuellt pulsåderbråck är på väg in larmas kärljouren. Patienten genomgår direkt en CT, vilket är en förutsättning för att kunna avgöra om behandlingen ska ske endovaskulärt eller med öppen kirurgi. Från att ambulansen larmat tills patienten är på operation har det i bästa fall inte gått mer än cirka 20 minuter, berättar Thomas. En person med rupturerad kroppspulsåder lever i genomsnitt 16 timmar efter rupturen, och vi vet aldrig var i händelseförloppet vi kommer in. Alla i teamet måste förstå hur bråttom det är. För att bevisa att det finns tid för en CT klockade teamet ett akut fall. Det tog 18 minuter från det att patienten kom till akutmottagningen tills diagnosen var ställd och en första planering för behandlingen var klar. Och då hade de hunnit med en CT. Därmed bröt vi all tidigare evidens. För det krävdes både mod och vilja, berättar Thomas. Teamarbete och övergång till ny teknik framgångsfaktorer De senaste tio åren har behandlingen av AAA förändrats radikalt. Från stora ingrepp där man under narkos öppnar buken på patienten, till en smidig behandling med endovaskulär teknik under lokalbedövning. Den traditionella metoden är resurskrävande med långa intensivvårdstider och ett stort lidande för patienten som trots behandling har små chanser att överleva. Thomas drev utvecklingen mot endovaskulär teknik och när det stod klart att behandlingen var effektiv fick han möjlighet att bilda sitt team. De var tidigt ute att kommunicera sina resultat som publicerats vetenskapligt både i svensk och i internationell facklitteratur. Vid införandet av en ny metod kan man inte förvänta sig att alla tycker att behandlingen är bra. Då är det upp till bevis att den nya tekniken är bättre än öppen kirurgi på alla sätt. Det är en oerhört spännande process att skapa ett nytt team som arbetar utifrån nya förutsättningar. En ensamvarg som är hängiven en idé kan inte göra så stora förändringar, man måste ha med sig hela teamet. Det är när många drar åt samma håll de stora vinsterna kommer, säger Thomas. Göran Gruber, kärlkirurg på Universitets sjukhuset i Örebro, var den första person som värvades till det nya teamet 2001 och har varit med på resan sedan dess. När jag kom in i teamet fick jag vara med om den interna brytpunkten med övergången från den traditionella kirurgin till den endovaskulära tekniken. En otroligt spännande resa att vara med om, säger Göran. Förebyggande vård kompletterar effektiv behandling De flesta som drabbas av brustet kroppspulsåderbråck är män över 65 år med någon annan kärlsjukdom eller hereditet för sjukdomen. Rökare är överrepresenterade. Patienten känner inga symtom innan kärlet brister, och hälften av de akuta fallen dör innan de hinner komma till sjukhus. För att minska dödligheten erbjuder många landsting nu män över 65 år en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern. Screeningen går ut på att hitta de patienter som har bråck på aortan. Dessa personer följs upp och bråcket behandlas med förebyggande operation om det når en viss storlek. Både screening och effektiv behandling är tvunget för att få bra resultat säger Thomas, hängiven sin uppgift. Thomas vision är att göra ett paradigmskifte inom traumaomhändertagandet av unga männi skor, genom att använda all erfarenhet från arbetet med att behandla AAA. Ordförklaring Endovaskulär teknik: En metod som går ut på att man sätter in ett stentgraft, det vill säga ett polyesterrör som är täckt av ett självexpanderande metallnät (nitinol), inuti det skadade blodkärlet utan att göra ett snitt i buken. Mer info finns på under info till patient/kärlsjukdomar/aneurysm 5

6 Socialstyrelsen rekommenderar: Fler ICD och CRT Socialstyrelsen konstaterar i en öppen jämförelse och utvärdering av hjärtsjukvården att det finns betydande skillnader mellan lands tingen och att det inom vissa områden finns påtagliga behov av förbättring för nästan alla landsting och sjukhus. Användandet av ICD och CRT är två sådana områden, där användandet bör öka rejält. handlar förmodligen om både ekonomiska medel och kompetens. Utvärderingen visar också på extrema skillnader mellan könen, betydligt fler män än kvinnor behandlas, och Socialstyrelsen efterlyser vidare studier inom området. I början av 2008 presenterades de nationella rikt linjerna för hjärtsjukvård. Nu har Socialstyrelsen för första gången utvärderat hjärtsjuk vårdens processer och resultat med syftet att driva förbättrings arbetet inom hälso- och sjukvården framåt. Rapporten ger en ökad informa tion om kvaliteten inom vården. Den visar vilka områden i riktlinjerna som fungerar bra och vilka som behöver förbättras, förklarar Marie Lawrence, projektledare hos Socialstyrelsen. Däremot är den inte en utvär dering av riktlinjerna, eftersom alla data kommer från 2007 och tidigare. Vi kommer att upprepa den här undersökningen med några års mellanrum, som ett kraftfullt verktyg för kunskaps styrning och för bättring. Rikt linjerna för hjärt sjukvård visar vad vi förväntar oss. Nästa utvär dering visar om resul taten närmar sig rikt linjerna när de har gällt under ett par år. Om det inte har skett en tydlig förbättring måste vi skärpa rekom mendationerna, meddelar Marie. Hon konstaterar också att sex av indikatorerna finns med i Öppna jämförelser av hälso- och sjuk vårdens kvalitet och effektivitet, som kommer ut varje år. Behov av förbättring Socialstyrelsen ringar in nio områden där inget av landstingen når upp till önskad nivå och de är mycket tydliga med att förbättringar krävs. Bland annat måste antalet implanterade defibrillatorer (ICD) i primär- eller sekundärpreventivt syfte öka liksom antalet implantationer av sviktpacemakers (CRT) hos patienter med hjärtsvikt. Vi förväntar oss att användandet ska öka betydligt på nationell nivå inom de närmaste åren, säger Marie. I riktlinjerna bedöms behovet av ICD- och CRTbehandlingar till ungefär per år vardera, vilket motsvarar drygt 16 implantationer per invånare och år. Utvärderingen visar att nivån under låg på i genomsnitt runt 40 procent av Beslutsfattarna måste skapa förutsättningar för att förbättringarna ska kunna genomföras, det handlar förmodligen om både ekonomiska medel och kompetens. detta, underbehandlingen är alltså påtaglig, och skillnaderna mellan landstingen är mycket stora. Redan i riktlinjerna konstateras att behand ling arna är kostnadseffektiva, men eftersom initial kostnaderna är höga påverkar de budgeten. Beslutsfattarna måste skapa förutsättningar för att förbättringarna ska kunna genomföras, det Senaste statistiken I pacemakerregistret kan utläsas att implantationer av ICD har ökat marginellt från 2007 till 2008, från 7 till 8 per invånare och år. Stockholmsregionen leder, södra Sverige ligger också över medel. Övriga regioner ligger under genomsnittet. E Marie Lawrence har varit projektledare när Socialstyrelsen för första gången har utvärderat hjärtsjukvårdens processer och resultat. 6 Uppföljning kommer

7 ! 10 primärpreventiva ICD:er räddar livet på 1 Innan Socialstyrelsens nya riktlinjer kom befarande många att behovet av primärpreventiva ICD-implantationer skulle medföra en ekonomiskt ohållbar situation. En studie gjord under 2007 visade att behovet inte var fullt så stort. Statistik från 2008 visar dock att det fortfarande implanteras färre primärpreventiva ICD:er än rekommenderat. Det var inte en vetenskaplig studie i egentlig mening, säger Carl Westholm, hjärtspecialist på Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Syftet var att få en bild av antalet patienter som behöver primärpreventiv ICD. Då hade vi ännu inte fått Socialstyrelsens rekommendationer och det var mycket diskussion kring ämnet. Många trodde att vi skulle få lägga in tals ICD:er per år och att mycket skulle göras i onödan. Vi ansåg därför att det var viktigt att kartlägga behovet någorlunda. Noggrann patientselektering Från RiksHIA sorterade vi ut patienter som vårdats hos oss, fått diagnosen hjärtinfarkt och som haft en ejektionsfraktion (EF) lika med eller mindre än 40 %. Totalt blev det 235 patienter varav flertalet redan var avskrivna från Hjärtmot tag ningen. Av dessa sorterade jag bort avlidna (21 st, varav 2 i plötslig död), de som tillhörde andra sjukhus (49 st) och de som redan fått ICD oavsett indikation (27 st), samt de som visat förbättrad EF på uppföljande undersökning. Jag sorterade även bort personer med förväntad livslängd mindre än ett år, dementa, patienter med aktivt missbruk och de som inte kunde tillgodogöra sig information om behandlingen. Slutligen kallade jag 30 patienter. ARYTMI REDAN INOM 2 MÅNADER Jag hade ett långt samtal med patienterna och gjorde en mycket noggrann hjärtekoundersökning. Efter det hade jag tolv patienter kvar som uppfyllde kriterierna. Av dessa avböjde 3 och 2 föll bort av olika anledningar. Till slut blev det 7 som fick ICD primärpreventivt. Mina kollegor hade räknat med minst 25, och de allra mest skeptiska med ännu fler. En av patienterna som fick ICD fick en antitakypacing för en symptomgivande VT (ventrikeltakykardi) redan efter två månader. Det är inte nödvändigtvis ett livshotande tillstånd, men det är ett bevis på att ICD:n gjorde nytta. En av patienterna som avböjde ICD, en svårt kärlsjuk och alkoholmissbrukande man, avled efter ett hjärtstillestånd. Av de tolv vi spårade upp var det alltså två stycken som inom två månader fick allvarligare arytmier. Var 10:e primärpreventiv implantation räddar liv Studien visade att det inte blev så många patienter som förväntat som behövde en primärpreventiv ICD och att screeningsförfarandet verkligen fungerade. Med facit i hand för samtliga som fått primärpreventiv ICD på KS kan vi se att vi räddar livet ungefär på var tionde. Jag tycker att det är rimligt behandla tio med ICD för att rädda livet på en. Ekonomiskt är det jämförbart med nya dyrare blodtrycksmediciner där man måste behandla ett mycket stort antal patienter för att rädda ett liv. Idag planerar jag för en primärpreventiv ICD om jag har en patient med en tidigare hjärtinfarkt och EF på mindre än eller lika med procent förutsatt att patienten är optimalt behandlad med medicin och att det gått ett tag efter infarkten så att spontanläkningen fått en chans. Ordförklaring RixHIA: Ett nationellt kvalitetsregister för hjärtintensivvårdpatient/kärlsjukdomar/aneurysm Med facit i hand för samtliga som fått primär preventiv ICD på KS kan vi se att vi räddar livet ungefär på var tionde. Jag tycker att det är rimligt behandla tio med ICD för att rädda livet på en. Carl Westholm 7

8 Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att behandling med primär preventiva ICD:er leder till minskad dödlighet. Barbara Jabur Juul-Möller Primärprevention med ICD ökar i Lund Implantationer av ICD:er i primärpreventivt syfte ökar långsamt i Sverige. Förra året blev antalet bara en tiondel av rekommen dationen i Socialstyrelsens nya riktlinjer. Sverige ligger långt efter USA och övriga Europa i implantationsfrekvens. Även de regionala skillnaderna är stora. I Lund har man dock märkt att frekvensen ökat i år. Förra året fick 700 patienter i Sverige en ICD av dessa var 150 primärprevention (21,4%), säger Barbara Jabur Juul-Möller, ICD-sjuksköterska vid Pace maker enheten i Lund. Ser vi till Socialstyrelsens nya riktlinjer innebär förra årets resultat att bara en tiondel fick ICD-behandling av dem som borde ha fått det. Under 2008 lade vi i Lund in 34 primärpreventiva ICD:er av totalt 108 ICD-implantationer (31,5%). Detta omfattade inte dosbyten utan bara nyimplan t ationer. Under 2009, fram till sista maj, har vi lagt 49 ICD:er varav 26 primärpreventiva (53,1%), vilket talar för att andelen primärpreventiva ICD:er ökar jämfört med förra året. Rapporten angav kostnadseffektiviteten för ICDbehandling i primärpreventivt syfte. Kostnaden per vunnet levnadsår blev till kr för patienter som haft hjärtinfarkt. För patienter med hjärtsvikt låg kostnaden på till kr. Eftersom investeringskostnaden uppstår vid implantationen beror kostnadseffektiviteten på överlevnadstiden hos patienterna som svarar på behandlingen. Konkreta livräddande exempel Som ett konkret bevis på att primärprevention räddar liv kan jag nämna en man med ärftliga hjärtsjukdomar i släkten som hade nedsatt pumpförmåga på grund av en hjärtmuskelinflammation. Han fick ibland hjärtklappningsattacker och det svartnade för ögonen. Efter en serie episoder med icke-ihållande ventrikeltakykardier fick han en ICD. En vecka efter implantationen fick han tillslag från ICD:n. Avläsningen visade att chockbehandlingen hade hävt en snabb ihållande ventrikel takykardi. I hans fall var det bra att få en ICD den kommer att förlänga hans liv. I ett annat fall har vi en man som hade en biventrikulär pacemaker och som enligt de nya riktlinjerna uppgraderades till ett biventrikulärt ICD-system. Vid en kontroll sade mannen skämtsamt att han levde på övertid och att vi skulle stänga av ICD:n eftersom han inte kunde begära mer av livet. Under kontrollen såg vi att ICD:n natten innan hade konverterat ett kammar flimmer till normal sinusrytm. Han reagerade kraftigt och sade senare Du menar att den räddade livet på mig? och Jag förstod inte hur sjuk jag var. Nu är jag tacksam för min ICD!. Starkt vetenskapligt stöd för primärprevention Riktlinjerna som gavs ut 2008 kommer givetvis att påverka antalet inläggningar. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att behandling med primärpreventiva ICD:er leder till minskad dödlighet. I en SBU-rapport från 2003 tittade man på 10 randomiserade studier om primärprevention med ICD. Fyra studier avsåg behandling efter hjärt infarkt, en behandling i samband med kranskärlskirurgi och fem behandling vid hjärtsvikt. Studierna omfattade totalt 8600 patienter. EKG-indikation primärimplantation av ICD i Sverige 2008 (n=778) ANTAL IMPLANTATIONER KAMMARFLIMMER Källa: Svenska Pacemakerregistret KAMMARTAKYARDI KAMMARTAKYARDI + FLIMMER TACHY-ECG-INDIKATIONSKOD NSVT PROFYLAKTISK 8

9 Implantation av ICD - lätt som en pacemaker Skillnaden mellan att lägga in en ICD och en pacemaker är liten för en van pacemakerimplantatör. Genom att skaffa sig kunskap om programmering, modeller och system kan en klinik snabbt komma igång med ICD-implantation. Rent tekniskt är det samma förfarande att implantera en ICD som en pacemaker, säger Jan- Olov Borg, thoraxkirurg, i Karlskrona. Som pacemaker implantatör får man vänja sig med att arbeta med en något större dosa och en lite grövre elektrod men går fort att lära sig. Ingreppet görs under lokalbedövning på samma sätt som vid en vanlig pacemakeroperation. ICD:n kan testas dels på konven tionellt sätt med inducering av kam marflimmer där ICD:n ska detektera flimret korrekt och därefter leverera chock som bryter flimret och dels genom en ny metod där man inte behöver inducera flimmer. Vid testen sövs patienten. Elektrodplaceringen betydelsefull Patienter som har behov av ICD har ofta någon form av kardiomyopati och det är betydligt oftare problem att få bra R-våg vid ICD-implantation än vid pacemakerimplantation. Placeringen av chockelektroden har viss betyd else för att ICD:n ska kunna bryta ett flimmer eller en VT (ventrikeltakykardi). Elektrodspetsen bör placeras långt ut i apex, vilket inte har så stor betydelse för en pacemaker. Funktionskontroll av ICD:n Tidigare har bland annat elektrodplaceringens betydelse medfört att man känt sig tvungen att testa om ICD:n kan ge den chock som krävs för att häva ett flimmer. Trenden är nu emellertid att man allt mer sällan testar ICD:n. Många anser att tillförlitligheten är tillräckligt hög och att det inte alltid är värt risken att framkalla ett flimmer. Idag finns det ett annat Rent tekniskt är det samma förfarande att implantera en ICD som en pacemaker. Det viktiga är att det finns ett samlat ICD-kunnande. test, Vulnerability Safety Margin (VSM)*, som man kan göra utan att framkalla flimmer. BÖRJA MED NYIMPLANTATIONER Behovet av ICD ökar. Många sjukhus och kliniker som inte gjort ICD-implantationer funderar på vad som krävs för att komma igång. Jag rekommenderar att börja med nyimplantationer. Vissa har startat med dosbyten, men det är mer komplicerat och kräver större erfarenhet. Man behöver ofta ta ställning till behov av elektrodbyte, uppgradering av systemet, olika lösningar för att förbättra R-vågsamplituden med mera. Det är även kirurgiskt svårare eftersom man måste dissekera sig genom ärrvävnad och då finns det risk för att skada elektroderna. Jan-Olov Borg Det viktiga är att det finns ett samlat ICDkunnande. Det kan vara en ICD- och arytmikunnig kardiolog som är implantatör eller en kirurg som gör implantationen tillsammans med en kardiolog som ansvarar för mätning och programmering av ICD:n. Ordförklaring R-våg: hjärtsignalen i kammaren, amplitud = hjärtsignalens storlek *Kommentar om VSM-test E Erik Ljungström, elektrofysiolog, i Karlskrona och Jan-Olov Borg var först med att utföra VSM-test i Sverige. Att inte framkalla flimmer ger uppen bara fördelar för patienten, säger Erik. Däremot tycker jag inte att man generellt ska låta bli att testa. Behovet av ICD:er ökar i Sverige och implantationerna sprids till fler kliniker där kunskapen och erfarenheten ofta inte är lika stor. Risken finns alltid att ICD-behandlingen inte fungerar. Med VSM-testet får vi samma information utan att framkalla flimmer. Flera studier har gjorts som visar att metoden fungerar bra. I % av fallen slipper man att framkalla flimmer, men man har samma säkerhet i testet. Erik Ljungström 9

10 Trombaspiration förordas av studier, riktlinjer och erfarenhet På Länssjukhuset i Gävle har PCI-operatörerna intentionen att tromb aspirera samtliga patienter som kommer in med hjärtinfarkt. TAPASstudien bekräftade deras uppfattning att det måste vara bra att ta bort tromben som täpper till kärlet. De nya europeiska riktlinjerna för behandling av hjärtinfarkt går i samma riktning. European Society of Cardiology, ESC, har gett ut uppdaterade riktlinjer för hur akut hjärtinfarkt bör behandlas. I dessa har den vetenskapliga bevisgraden för trombaspiration stärkts både beträffande graden av rekommendation och vad gäller nivån på bevisen. Stödet för slutsatserna kommer från TAPAS-studien, vars ettårsdata presenterades för drygt ett år sedan och visade att dödligheten minskar med tromb aspiration jämfört med konventionell PCI. Studien visar att trombaspiration tillsammans med blodplättshämmare har bättre effekt än om man enbart vidgar kärlet och stentar, säger Lasse Hellsten som är PCI-operatör i Gävle. I TAPAS-studien användes enbart aspirationskatetern Export från Medtronic. Övriga katetrar på marknaden har inte samma vetenskapliga dokumentation. Våra egna kliniska erfarenheter, redan innan TAPAS-studien presenterades, är att Export är den bästa tillgängliga katetern på marknaden. Ännu fler bra egenskaper Lasse var den förste svenske läkaren att använda Export AP eftersom Gävle var ett av de euro peiska PCI-centren som testade den tredje gene rationen av Export före lan ser ingen. Han konsta terar att det han tidigare läst om katetern även stämmer i praktiken. Export AP har alla de tidigare fördelarna kvar och dessutom tre egenskaper som har förbättrats betydligt. Den slippriga ytan gör att den är lättare att föra ner, den inbyggda väggförstärkningen av tunt metallnät gör att katetern är svårare att knicka och innerdiametern är större vilket gör att den kan suga bättre. Manuella tekniken viktig Redan 2002 började PCI-operatörerna i Gävle aspirera vid kranskärlsbehandling, de tyckte det var logiskt att avlägsna tromben som orsakade hjärtmuskelskadan. När det kom en dansk studie som visade att trombaspiration gjorde mer skada än nytta såg de sig tvingade att följa de vetenskapliga rönen och minskade andelen aspira tioner betydligt även om de inte var övertygade om resultatet. Den manuella tekniken påverkar resultatet i mycket hög grad, förklarar Lasse. Om man först går igenom det ockluderade området och därefter börjar aspirera riskerar man att lösgöra partiklar. Vi rekommenderar att börja proximalt om tromben och suga upp så mycket som möjligt utan att gå igenom den. När de positiva resultaten från TAPAS-studien presenterades i början av 2008 låg Gävleläkarna redan i startgroparna och redan samma år var de över riksgenomsnittet i användandet av aspiration. Vi försöker som sagt aspirera alla infarkter. Som för alla nya behandlingsmetoder tar det en viss tid att lära sig hantera dem fullt ut, vi lär oss mer och mer. När vi nu har tillgång till det ännu mer effektiva redskapet Export AP bör resultatet rimligen bli ännu bättre. Ordförklaring Trombaspiration: en behandlingsteknik där tromben (fettbildningarna) i kärlet sugs ut istället för att pressas ihop genom ballongvidning. Våra egna kliniska erfarenheter, redan innan TAPAS-studien presenterades, är att Export är den bästa tillgängliga katetern på marknaden. Lasse Hellsten var den förste svenske läkaren som fick möjlighet att testa trombaspirations katetern Export AP och han är mycket nöjd med dess egenskaper. 1 0

11 För att upprätthålla högsta produktsäkerhet och därmed patientsäkerhet är det avgörande att vi blir informerade så snart det finns en indikation om att något kan vara fel. Åse Ek, Regulatory Affairs Manager på Medtronic i Norden, efterlyser återkoppling om Medtronics produkter från sjukvården. Hjälp Medtronic att förbättra produkterna Vid enstaka tillfällen blir det problem i samband med att en medicinteknisk produkt används. Medtronic vill ha rapporter från sjukvården om alla sådana händelser. Om händelsen är att beteckna som allvarlig ska även Läkemedelsverket ha en rapport. Medtronics medicintekniska produkter är CEmärkta, kliniskt testade och kvalitetskontrollerade för att fungera optimalt. Tillverkaren har också ansvar för att tydligt informera om produktens möjligheter och begränsningar samt att utbilda sjukvårdspersonal i hanteringen av den. Det är i nästa steg av processen som vi är beroende av att få återkoppling från dem som använder våra produkter, säger Åse Ek, som ansvarar för Regulatory Affairs på Medtronics Norden-region. När en produkt används i större skala och under längre tid kan det ibland uppstå problem som vi inte förutsett. För att upprätthålla högsta produktsäkerhet och därmed patientsäkerhet är det avgörande att vi blir informerade så snart det finns en indikation om att något kan vara fel. Varje enskild rapport har stor betydelse för helhetsbilden. En muntlig kontakt med någon av Medtronics representanter är tillräcklig, ingen ska behöva avstå att anmäla på grund av formalia. Åse förklarar att Medtronic utreder all information som kommer in och på de produkter som returneras görs en omfattande teknisk analys. Problem som ser likartade ut kan ha helt olika orsaker, så vi måste ta reda på exakt vad som orsakade felet. De som utvecklar våra produkter kan då vidta rätt åtgärder så att problemet inte upprepas. Lagen om medicintekniska produkter E Läkemedelsverket utövar tillsyn över medicintekniska produkter och deras tillverkare. Socialstyrelsen ställer krav på att sjukvården så snart som möjligt anmäler allvarliga negativa händelser och tillbud till både tillverkare och Läkemedelsverket. Mer information och blankett finns på 11

12 Paolo Raffaelli, Medtronics affärsområdeschef för CardioVascular i Norden. Medtronic investerar och transkatetertekn Medtronic siktar på att bli marknadsledande inom aortaklaffar och har nyligen förvärvat två företag som utvecklar sådana produkter och tekniker, CoreValve i Kalifornien och Ventor Technologies i Israel. Vi har gjort en stor strategisk investering, säger Paolo Raffaelli, affärsområdeschef för CardioVascular i Norden. Det är ett spännande område för alla, både patienter, läkare och oss. Vi ser fram emot att i nära samarbete med sjukvården utveckla de nya teknikerna. På längre sikt ser jag framför mig att minimalinvasiva tekniker blir standard vid implantation av hjärtklaffar. Olika typer av produkter CoreValve har en färdig produkt som fick CEgodkännande 2007 och som redan har implanterats på ungefär patienter över hela världen. Det är den produkt på marknaden som har lägst profil på leveranskatetern, vilket gör den lättare att föra in och minskar risken för komplikationer, förklarar Paolo. Den implanteras via femoral artären i ljumsken eller subklaviaartären vid nyckel benet. Ventor Technologies är ett företag med många olika patent som kan leda till framtida produkter. Den produkt som ligger längst framme är Ventor Embracer, en aortaklaff som implanteras genom att man går in mellan revbenen via apex, hjärtspetsen, till aortaklaffen. På ett tyskt sjukhus har behandlingen utförts på 15 patienter och förhoppningen är att den större studie som ska leda till CE-godkännande är klar inom 1,5 år. Ventor Technologies har även patent på det som kan bli nästa generation perkutan aortaklaff avsedd för transfemoral approach. Karolinska tidigt ute med ny aortaklaff Redan i februari 2008 gjordes den första perkutana aortaklaffsimplantationen på Karolinska sjukhuset i Solna och fram till idag har mer än 60 patienter behandlats. Karolinska har valt att tills vidare använda enbart en produkt, nämligen CoreValve, som används även på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Anders Jönsson är både thoraxkirurg och kardiovaskulär interventionist på Karolinska. De indikationer vi har är att patienterna ska vara inoperabla eller olämpliga för öppen hjärt kirurgi. För majoriteten av patienterna har den främsta orsaken att man avrått från öppen hjärt kirurgi varit hög ålder i kombination med andra riskfaktorer, exempelvis ett tidigare genomgången hjärtkirurgiskt ingrepp. Medelåldern på de patienter som fått Core Valve är cirka 83 år. Det här är en ny patientgrupp som kräver noggrann uppföljning. Det är utmanande och ibland komplicerat att komma fram till var resurserna bör sättas in under den postoperativa rehabiliteringen för patienter som vi tidigare inte har så stor erfarenhet av, säger Anders. Utvärdera indikationerna Det finns några exempel på fantastiska resultat, där gamla patienter som varit bortom kirurgisk terapi har återgått till hemboende och klarat sådant som de inte gjort på flera år. Men det finns andra exempel, även om de är i minoritet, där patienter haft för många andra medicinska problem för att den nya aortaklaffen ska kunna påverka livskvaliteten. Anders menar att det är svårt att välja rätt patienter. När erfarenheterna blir större måste ut värderingar göras för att definiera gränserna. 1 2

13 Anders Jönsson på Karolinska sjukhuset har utfört många implantationer av aortaklaffar med hjälp av CoreValves transkatetersystem. i hjärtklaffar ik Antalet patienter som remitteras till behandlingen ökar efter hand som metoden och dess goda resultat blir kända. Men Anders varnar också för risken att entusiasmen gör att utvidgningen av indikationerna går snabbare än de borde. Jag anser att den äldre pop ulationen inled ningsvis är lämplig vid vidgade indikationer, deras förväntade livslängd rimmar med den förväntade livslängden på klaffen. Vi får inte glömma bort att kirurgisk klaff implan tation annars är ett bra alternativ där det finns enorm erfarenhet och fantastiskt bra resultat. Det finns ännu inga hälsoekonomiska utredningar genomförda, men Anders gissar att de samman lagda kostnaderna för behandlingsmetoderna kan gå på ett ut. Vid jämförelse med ett kirurgiskt ingrepp finns kostnad för exempelvis hjärt-lungmaskin, lång sjukhusvistelse och blodtransfusion, men det är ju sällan ett reellt alternativ. För de inoperabla kan vinsten i livskvalitet bli betydande, och kostnaden ska då jämföras med de många sjukhusvistelserna vid hjärtsvikt. Det finns några exempel på fantastiska resultat, där gamla patienter som varit bortom kirurgisk terapi har återgått till hemboende och klarat sådant som de inte gjort på flera år. Anders Jönsson. Andra perkutana metoder Den alternativa metod som Ventor Embracer använder, att implantera via apex och hjärtats vänsterkammare, gör att även patienter med förkalkade, smala eller slingriga kärl kommer att kunna få en ny hjärtklaff. Jag har ingen personlig erfarenhet av den transapikala approachen. På de patienter där vi inte kan gå in via ljumskkärlen har vi valt att använda subklaaviaartären som accesskärl, säger Anders. Både den transapikala- och subklavia-approachen erbjuder ett kontrollerat och stabilt ingrepp då sträckan genom kroppen till aortaklaffen blir så mycket kortare och besvärliga vinklar kan undvikas. Det finns också spekulationer om andra tänkbara fördelar med transapikal teknik. Att gå en antegrad väg genom klaffen, det vill säga samma väg som blodet, i ställe för retrograd som vi gör med Core Valve, skulle kunna medföra att manipulationen av aortaklaffen blir mindre och skonsammare. Men detta har ännu inte visats. Nyckelordet är samarbete Anders konstaterar att det är en extremt spännande och dynamisk tid när det gäller behand ling av hjärtklaffsjukdomar och att nya metoder säkert blir allt vanligare. Denna teknik är ännu ung. Samarbete och en levande diskussion mellan flera discipliner är nödvändigt för att säkerställa att utvecklingen går åt rätt håll och i rätt takt. Bild på produkten CoreValve finns på sid 22. Ordförklaring Transkateterteknik: Genom att använda sig av ett katetersystem kan kirugen leverera en hjärtklaff genom kroppens kärlsystem istället för att öppna upp bröskorgen. 13

14 Ny epok inom diabetesvärlden Den nya insulinpumpen Paradigm Veo är enkel att använda men har ändå avancerade funktioner. Tillsammans med MiniLink sändare och kontinuerlig glukossensor kan den stänga av tillförseln av insulin när glukosvärdet når en viss gräns. Ragnar Hanås, diabetesläkare på Uddevalla sjukhus, menar att det är ett första spännande steg mot en closed loop, det vill säga automatisk kontroll av blodsockernivåerna. Paradigm Veo är en bättre pump än tidigare generationer, även för den som använder den utan sensor för kontinuerlig glukosmätning (CGM), säger Ragnar Hanås. De viktigaste fördelarna är att det finns möjlighet att ge lägre basaldos och att den har en bra funktion för att påminna om glömda doser. De låga basaldoserna kan vara så små som 0,025 enheter per timme, vilket är idealiskt för barn och insulinkänsliga patienter. Automatisk avstängning Paradigm Veo är den första pumpen som aktivt kan skydda patienten mot svåra hypoglykemier. De patienter som inte själva märker när de drabbas av hypoglykemi eller får det under natten har särskilt stor nytta av den funktionen. När glukosnivåerna når ett förinställt tröskelvärde stängs insulintillförseln av under två timmar. För småbarnsföräldrar som oroas över att barnen ska få nattliga känningar ger det en stor trygghet, liksom för andra grupper som är svårreglerade och får oberäkneliga känningar som inte upptäcks i tid. Andra CGM-utrustningar ger ett larm och patienten eller föräldern måste själv stänga av tillförseln, men med Paradigm Veo kan det alltså ske med automatik. Det här är ett första steg mot en closed loop, det tycker jag är allra mest intressant. Försök i klinisk miljö visar att closed loop fungerar utmärkt, och det här är ett steg mot att implementera det i praktiken. Ragnar konstaterar även att det är en stor fördel att de nya sensorerna går att använda dubbelt så länge som de tidigare, hela sex dagar. Ordförklaring CGM: Continuous Glucose Monitoring, kontinuerlig glukosmätning. Patienten får löpande besked om blodsockernivå och trender samt en helhetsbild av hur nivåerna varierar. Closed loop: En självreglerande konstgjord bukspottkörtel, där pumpens insulindosering styrs automatiskt av den kontinuerliga mätningen. Algoritmer för detta har utvecklats, men inga system finns på marknaden. Nya riktlinjer för diabetes I maj presenterade Social styrelsen en preliminär version av de nya Nationella riktlinjerna för diabetes vården och den slutliga versionen är planerad till december Riktlinjerna innehåller prioriteringar som ska hjälpa sjukvården att fokusera på den vård som är till största nytta för patienten. Insulinpumpsbehandling bör prövas på patienter med typ 1-diabetes som har kraftigt svängande blodglukos och återkommande allvarliga hypoglykemier. Den rekommendationen har fått prioritet 2 på den 10-gradiga skalan, vilket är en mycket stark uppmaning. Samma behandling kan prövas för att uppnå målen för god glukoskontroll när flerdosbehandling varit otillräcklig, prioritet 4 anger att även detta anses viktigt. Det hälsoekonomiska underlaget visar att insulinpumpsbehandling i dessa fall är kostnadseffektiv eller mycket kostnadseffektiv. Användning av kontinuerlig glukosmätning, CGM, har fått prioritet 5 för patienter med otillräcklig glukos kontroll. För pumpbehandling tillsammans med CGM har Socialstyrelsen sagt att mer forskning behövs innan de tar ställning. Vi gläds åt de positiva riktlinjerna för pump och CGM, säger Anna Sohlberg, hälsoekonom på Medtronic. Det ger patienterna bättre möjligheter att få tillgång till viktiga behandlingar. Paradigm Veo E En ny generation av diabetespump, som kan användas både med och utan kontinuerlig glukosmätning. Fördelar: Enkel att använda Flexibel, kan ge låga basaldoser Hjälpsam, påminner om glömd måltidsbolus Smart och säker kalibrering Trygghet, automatisk avstängning av insulintillförseln (om kontinuerlig glukosmätning är aktiverad) 1 4

15 För småbarnsföräldrar som oroas över att barnen ska få nattliga känningar ger det en stor trygghet, liksom för andra grupper som är svår reglerade. Ragnar Hanås har ett mycket positivt intryck av den nyligen presenterade insulinpumpen Paradigm Veo, som har en rad fördelar jämfört med tidigare generationer. CareLink CareLink är ett webbaserat system som gör statistik och rapporter av informationen som samlas in av insulinpump, CGM och blodsockermätare CareLink Personal 1. Patienten för själv över information från sin diabetes pump via internet till det webbaserade programmet och kan granska rapporter med historiken över sin diabetes. 2. Med skydd av de senaste säkerhetslösningarna är överföringen av data lika säker som bankernas hantering av pengar. CareLink Pro 3. Vårdgivaren kan granska patientinformationen från CareLink Personal på kliniken utan att patienten fysiskt finns på plats, vilket kan bidra till att minska trycket på mottagningen. I dialogen med patienten är statistiken från CareLink ett bra verktyg för ökad förståelse och blodsockerkontroll. Särskilt för barn med diabetes är det väsentligt med täta uppföljningar, vilket underlättas av att de vissa gånger kan ske på distans. 15

16 De patienter som har störst nytta av konti nuerlig glukosmätning är sådana som är instabila men inte förstår var problemet ligger och samtidigt är motiverade att ta reda på varför. Kaj Lahti, diabetesläkare vid Vasa centralsjukhus, betonar vikten av att patienten känner sig motiverad att använda kontinuerlig glukosmätning. Med hjälp av kontinuerlig glukosmätning (CGM) blir bilden av en diabetespatients glykemiska mönster tydligare och patienten har lättare att förstå sambandet mellan livsföringen och glukosnivåerna. Diabetesklinikerna i Finland har generellt en hög användning av kontinuerlig glukosmätning och här får vi veta mer om två av dem. Kontinuerlig glukosmätning på hög nivå i Finland 1 6

17 Diabetessköterskan Marianne Laukkanen diabetesläkaren Juha Saltevo och på Mellersta Finlands centralsjukhus i Jyväskylä tar hjälp av dagvården för att patienterna ska få den hjälp de behöver med CGM-mätningarna. Vasa På kliniken för endokrinologi vid Vasa centralsjukhus finns ungefär 350 vuxna diabetespatienter. Kaj Lahti, överläkare i inre medicin, berättar att kliniken har använt kontinuerlig glukosmätning sedan 2003 och att de för närvarande har tre utrustningar (Guardian REAL-Time) som lånas ut till patienterna. De patienter som har störst nytta av kontinuerlig glukosmätning är sådana som är instabila men inte förstår var problemet ligger och samtidigt är motiverade att ta reda på varför. En stor grupp är typ-1-diabetiker som insjuknade innan de långverkande analogerna fanns. Deras basala insulinmängd är ofta på tok för hög i förhållande till måltidsinsulinet. De äter ofta upp sig på kvällen för att inte vakna med hypoglykemi och har svårt att tro på att mindre basal- och mer måltidsinsulin skulle hjälpa dem. CGM är ett utmärkt redskap och en stor trygghet. Nästan alla patienter får en aha upplevelse när de ser sina värden. Kaj förklarar att många av patienterna behöver stödet av CGM-mätaren för att våga ändra till en låg men välkontrollerad nivå på kvällen. Skapa motivation Varje gång jag själv som läkare är bekymrad över en patient försöker jag hitta någon liten gnista till motivation, oavsett om det är tidigt vid insjuknandet eller efter många års diabetes. Det finns patienter som uppgivet säger att Vad jag än gör så blir det fel! Tänk om vi skulle testa CGM en vecka för att se hur ditt socker beter sig? svarar jag då. Då kan vi ladda ner resultatet och titta på historiken tillsammans. Även om de inte varit motiverade innan får de ofta en ahaupplevelse när de ser att samma mönster upp repas varje dag, och då är de mer motiverade att diskutera nivåerna på basal- kontra måltidsinsulin. De flesta av oss har de facto relativt återkommande dygnsrytm från en dag till en annan. Instabila patienter som får insulinpump får göra CGM-mätning efter bara någon vecka, så snart de lärt sig hantera pumpen, för att snabbt få en bild av sina behov. Efter någon månads pumpanvändning görs en förnyad mätning och bedömning av hur det går. Jag använder faktiskt CGM även på insulinbehandlade typ-2-patienter en hel del, säger Kaj. När insjuknandet sker tidigt är det viktigt att sträva efter bra nivåer och CGM är även då mycket informativt och kan hjälpa oss att se var problemet ligger. Jyväskylä Endokrinologiska kliniken på Mellersta Finlands centralsjukhus i Jyväskylä har ungefär 500 patienter Kontinuerlig glukosmätning borde vara tillgänglig för samtliga diabetespatienter som ett peda gogiskt hjälpmedel när sjukdomen just brutit ut. med diabetes typ 1. Diabetesläkaren Juha Saltevo och diabetessköterskan Marianne Laukkanen berättar att de sedan sommaren 2008 har ökat den kontinuerliga glukosmätningen betydligt. Kliniken använder 25 utrustningar! Det finns många olika anledningar till CGMmätning. Instabil diabetes, rädsla för hypoglykemi, mycket resande, ensamboende och skiftarbete för att nämna några, säger Juha Saltevo. Dagligt använd ande är välmotiverat när patienten förstår syftet och drar fördel av mätningen. Marianne Laukkanen berättar att alla gravida kvinnor erbjuds kontinuerlig glukosmätning under hela graviditeten och även ett par månader under amningstiden. De flesta tackar ja till erbjudandet, men inte alla. Kontinuerlig glukosmätning borde vara tillgänglig för samtliga diabetespatienter som ett pedagogiskt hjälpmedel när sjukdomen just brutit ut, tycker Juha. Egen modell Mellersta Finlands centralsjukhus har utvecklat en unik och ändamålsenlig modell för glukosmätningen, som ofta genomförs under en treveckorsperiod. Diabeteskliniken har ett nära samarbete med dagvården, som tar hand om merparten av arbetet med att starta mätningarna och att undervisa patienterna. Sköterskorna på dagvården lär patienten att använda utrustningen, hur mät värden och kurvor ska avläsas på monitorn och att byta sensor. Det är mycket viktigt att patienten kan stanna på sjukhuset en hel dag och få så mycket vägledning som möjligt. Patienterna känner sig mycket säkrare och mer avslappade när de vet att det får ta hela dagen att lära sig. Och den enda kostnaden för patienten är klinikavgiften, som även inkluderar lunch och eftermiddagskaffe, förklarar Marianne. Tre veckors mätning ger mycket användbar information, särskilt om glukosvärdena vid sänggåendet och under nätterna, säger Juha. Patienten bör vara motiverad och ha ett visst intresse för teknik eller apparater, menar Marianne och tillägger att man alltid måste träffa patienten först och lära känna honom eller henne innan CGM-mätning kan påbörjas. På Mellersta Finlands centralsjukhus används CareLink Pro, som används av dagvården för treveckorsmätningarna och av diabetessköterskan för de som löpande använder mätutrustningen. Det är viktigt att komma ihåg att det som läkare inte bara går att läsa av ett resultat av mätningarna, förklarar Juha, utan rapporten från glukosmätningen måste analyseras mycket noggrant tillsammans med patienten. Produkten Guardian REAL-Time finns på bild på sidan 22. Mer info om kontinuerlig glukosmätning finns på under info till patient/diabetes/ kontinuerlig glukosmätning. 17

18 Intratekal medicinbehandling: Effektiv behandling vid långvariga smärttillstånd För patienter med långvarigt smärttillstånd är medicinering via en pump som levererar smärtstillande läkemedel direkt till receptorerna i ryggraden ett bra alternativ. Patienter som är aktuella för behandling är exempelvis de med kronisk smärta i rygg eller ben, hit räknas Failed Back Surgery Syndrome (FBSS). Intratekal medicinbehandling är en effektiv och resurskrävande metod som erbjuds först efter att man konstaterat att mer konservativa behandlingsmetoder inte gett fullgod effekt. Smärtbehandling med en implanterad pump har som mål att minska analgetikaförbrukningen och dess biverkningar, undvika opioidberoende och få ner konsumtionen av både öppen och sluten vård. Dessa faktorer sammantaget med den goda smärtlindringen höjer patienternas livskvalitet eftersom den ökade funktionsförmågan ger ett mer aktivt liv. Att ge läkemedel intraduralt innebär mycket högre biologisk potens jämfört med andra adminis trationssätt. Man räknar med att det är gånger mer potent att ge läkemedel intra duralt än per os, säger Peter Dahm, överläkare på smärtkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De patienter som är aktuella för behandlingen har provat smärtlindring i andra former och är uteslutna från vidare kirurgiska ingrepp. Innan man fattar beslut om implantation måste patienten prova en extern pump för att säkerställa att behandlingsformen är den rätta. Testperioden är cirka en månad och är extremt viktig då man vill undvika onödiga implantationer. De personer som får en smärtpump implan terad får räkna med en långvarig relation till kliniken med tät uppföljning och återkommande påfyllning. Anita ser livets möjligheter För snart tio år sedan fick Anita Frithiofsson diagnosen diskbråck. Efter utredning visade det sig att hon hade ett meningiom i ländryggen. Tumören satt så illa till att den tryckt sönder två kotor innan den opererades bort. Anita trodde först att hon hade ett liv i rullstol att vänta sig men redan några månader efter operationen var hon igång i sitt arbete som lärare. Ett par år förlöpte väl, men sedan hände något. Från en dag till en annan fick hon en ohygglig smärta och en ganska hopplös period tog sin början. Innan läkarna visste vad som var fel hade Anita skickats många gånger mellan vårdcentralen och sjukhuset utan resultat. Under ett års tid hade jag obeskrivligt ont, trots att jag stod på maxdos smärtlindring. I grunden är jag en positiv och envis person, men då var det tufft att hålla humöret uppe, berättar Anita. Magnetröntgen påvisade en ärrbildning i nervcentrat och en ny operation var inte aktuell. Anita blev istället remitterad till smärtkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och nu gick det fort. Jag blev erbjuden morfin i tablettform, men det ville jag inte ha. Jag älskar mitt jobb och som lärare måste man hålla huvudet klart. Då berättade min läkare om smärtpumpen och det var ett enkelt val att tacka ja till den. Direkt efter implantationen frågade jag vad de gjort. Smärtan var som bortblåst och jag fick ett nytt liv. Anitas envishet och optimism har tillsammans med smärtpumpen gjort att hon åter kan leva ett gott liv. Och nu funderar hon inte längre på vad hon inte kan göra utan på vad som är möjligt i livet. Katarina fick livet tillbaka På Centrallasarettet i Västerås behandlas idag nio patienter med implanterad smärtpump. Katarina Anderson är en av dem. När Katarina för några år sedan var hemma hos sin son och hjälpte till med att lyfta akvariet tog hon i så det knakade. Ryggen började värka och efter några veckor sökte hon läkare. Röntgen visade att hon i samband med lyftet fått ett diskbråck som hade läkt men lämnat efter sig ett levande smärtminne. Smärtan ville inte ge med sig och soffan blev min bästa vän. Mitt sociala liv krympte och varje aktivitet jag företog mig fick jag äta upp efteråt då smärtan alltid blev värre, berättar Katarina. Katarina utvecklade en hyperalgesi och smärtan strålade från ryggen ut i ena benet. Efter att ha upplevt svåra biverkningar av smärtlindring i tablettform blev hon erbjuden en implanterad smärtpump. Under testperioden med den externa pumpen Katarina Andersson på ett av sina återkommande besök på smärtkliniken i Västersås. Överläkare Carl-Johan Sandvik fyller på läkemedel i den implanterade smärtpumpen 1 8

19 mötte vi en helt ny människa, berättar Katarinas läkare Carl-Johan Sandvik, överläkare på Centrallasarettet i Västerås. Katarina var smärtlindrad och träning och viktnedgång hade gjort under. I väntan på implantationen av den reguljära pumpen fick Katarina en tuff period. Jag var på väg att avblåsa implantationen då jag efter testperioden misstänkte att Katarina utvecklat en fibromyalgi, smärtan var mer generaliserad säger Carl-Johan. Men till Katarinas glädje genomfördes implantationen. Jag kan inte beskriva det som något annat än ett mirakel, jag har fått livet tillbaka, säger Katarina full av optimism. Anita och Katarina har båda en gasdriven pump, Isomed, implanterad. Isomed släpper kontinuerligt ut en förutbestämd mängd medicin som transporteras via en kateter till den bestämda platsen intraduralt. Pumpen implanteras i buken, precis över eller under bälteslinjen. Katetern leds under huden till den plats där läkemedlet ska administreras. Isomed finns inte längre tillgänglig utan det är den batteridrivna pumpen Synchromed som erbjuds. Synchromed ger effektivare behandling då den kan optimeras för varje individ. Systemet möjliggör administrering av olika doser läkemedel vid olika tillfällen på dygnet via en läkarstyrd programmerare. Vissa patienter har även möjlighet att använda sig av en patientprogrammerare där de själva kan ge bolusdoser inom ramen för vad behandlande läkare förprogrammerat. Mer info om Synchromed finns på under info till sjukvårdspersonal/neurologi/pumpar Att ge läkemedel intraduralt innebär mycket högre biologisk potens jämfört med andra adminis trationssätt. Peter Dahm. Anita Frithiofsson hos överläkare Peter Dahm på Sahlgrenska sjukhuset dit hon blev remitterad efter flera år av smärta och fick en smärtpump implanterad.

20 Jonas har tack vare nervstimulering fått livsavgörande hjälp med sina diabeteskomplikationer; gastropares och urinretention. Jag är väldigt tacksam över att jag fått de här två stimulatorerna. Nervstimulering hjälper vid diabetesrelaterade nervskador 37-årige Jonas har en komplicerad diabetes med diabetesrelaterade nervskador. Nervskadorna har bland annat allvarligt påverkat hans magsäckstömning (gastropares) och urinblåsetömning (urinretention). Sedan Jonas fick Medtronics stimulatorer Enterra och Interstim implanterade ökade hans livskvalitet betydligt. av att magsäcken inte tar upp näring som den ska. Det gör också att medicinerna tas upp olika, vilket tidigare var ett stort problem. Ju bättre vi har blivit på att hålla blodsockret inom rimliga nivåer desto längre lever patienten med sjukdomen, säger Greger. Detta medför att vi ser mer och mer komplikationer till långvarig diabetes levde Jonas med näringsdropp 17 timmar per dygn och han kräktes 5 till 6 gånger per dag. En undersökning visade att Jonas efter fyra timmar hade kvar 80 procent av näringslösningen han intagit i magsäcken. Efter att 2004 fått gastropacing, nervstimulering av magsäcken med en Enterradosa, har en 80-procentig förbättring skett. I april i år fick Jonas även en Interstimdosa implanterad i syfte att hjälpa honom att tömma urinblåsan, vilket gjorde att han slapp den kateter han haft i tretton månader. Diabeteskomplikationer ökar Det är svårt att objektivt säga hur pass mycket bättre Jonas har blivit men han är i alla fall väsentligt mycket bättre än innan, säger Greger Lindberg, docent vid Gastrocentrum Medicinenheten på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hans livskvalitet har förbättrats. Sjukdomen botas inte, men vi lindrar symptomen eller verkningarna av sjukdomen. Läget är mycket bättre eftersom jag tidigare inte kunde äta alls, säger Jonas. Det var också påfrestande både fysiskt och psykiskt att kräkas så ofta. Jag orkade inte mycket mer än att ligga hemma på sängen och när jag hade kraft vågade jag mig sällan ut. Idag har jag till exempel inte varit på sjukhuset på fyra månader, något som förut var minst en halvtidssysselsättning. Jag har många andra problem också, bland annat njursvikt, högt blodtryck och nervskador på tarmen. Mitt blodsocker hoppar och far på grund Möjlighet att undvika inläggning Totalt sett har vi varit ganska dåliga på att använda Enterratekniken i Sverige, säger Greger. Främst tror jag att det har att göra med att kun skapen om behandlingen är låg inte minst bland diabetesläkare. Det borde finnas flera hundra diabetiker med gastropares i Sverige som vi inte har sett. Vi har föreläst för diabetesläkare, men det är fortfarande många som väntar väldigt länge innan de ger sig på att försöka behandla magtarmproblemen som hör ihop med diabetes. Alternativet brukar oftast vara långa inläggningar på sjukhus där man gör olika försök att nutriera patienterna. Det är ett stort problem när det inträffar. Det är inte så många patienter, men man ser inte möjligheten att inte alls behöva lägga in patienterna. Besparingen för samhället ligger 2 0

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-04-25

BESLUT. Datum 2012-04-25 BESLUT 1 (8) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Medtronic AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar att nedanstående

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-04-24. Förp.

BESLUT. Datum 2013-04-24. Förp. BESLUT 1 (6) Datum 2013-04-24 Vår beteckning 1482/2013 SÖKANDE MEDTRONIC AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla

Läs mer

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) 0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) * ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 27-2009 2009-12-11 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala ÖVERKLAGAT

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Insulinpump med integrerad CGM. Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Insulinpump med integrerad CGM. Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Insulinpump med integrerad CGM Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Glukosmätning - SMBG Ett extra mätvärde per dag är associerat till ett lägre HbA1c Haller MJ, Stalvey

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Kateterburen operation av hjärtklaff

Kateterburen operation av hjärtklaff 2009-09-07 1 (6) Kateterburen operation av hjärtklaff Metodrådets sammanfattande bedömning Inläggning av konstgjord aortaklaff med hjälp av en kateter kan göras via ett kärl i ljumsken eller genom hjärtspetsen

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

XIVSvenska. Stella Cizinsky. Hur skall behandlingen av en dödssjuk pa9ent nedtrappas/avbrytas? Kliniska aspekter. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Stella Cizinsky. Hur skall behandlingen av en dödssjuk pa9ent nedtrappas/avbrytas? Kliniska aspekter. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Stella Cizinsky Hur skall behandlingen av en dödssjuk pa9ent nedtrappas/avbrytas? Kliniska aspekter Intressekonflikt: Ingen. Vilka är förutsäfningarna?

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-04-25

BESLUT. Datum 2012-04-25 BESLUT 1 (6) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Rubin Medical AB Box 30044 200 61 Limhamn SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) En regional riktlinje är ett styrande dokument som utförare av hälso- och sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Träning ger färdighet

Träning ger färdighet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer