Reseberättelse från Bangor och Boston

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reseberättelse från Bangor och Boston"

Transkript

1 1 Reseberättelse från Bangor och Boston Denna reseberättelse är skriven av Roland Olsson och Bosse Ek. Resan gjordes under tiden 17/9 30/9 00. Vi är båda sjuksköterskor med specialistutbildning i anestesisjukvård och arbetar sedan 1980 på ambulanshelikoptern i Jämtland. Syftet med resan var att besöka ambulanshelikoptrar och studera prehospitalt arbetsätt i USA. Eftersom de bägge helikopterbaser vi besökt har ett något annorlunda upplägg än vi, blev den auskultativa delen gjord på vägambulans. Den har varit väldigt värdefull för oss genom det relativt stora antal uppdrag vi fick vara med på. Resan gick med flyg från Frösön till Arlanda och vidare till Amsterdam. Efter 7-timmars flygresa från Amsterdam var vi framme i Boston. Från Boston körde vi bil mot Bangor som ligger i nordöstra delen av USA i staten Maine. Bangor ligger på ungefär samma breddgrad som norra Frankrike. De har dock ganska kalla men korta vintrar och somrarna är varma. Naturen påminner om Jämtlands med områden med höga berg och skogar. De norra delarna är glest befolkade, medan det i södra delen finns större städer och industrier. Under vår vistelse i Bangor hade man ungefär samma temperatur som vi har på sommaren. Mark Urquhart och hans fru Debbi bor i Stetson 2 mil från Bangor. De är båda flight paramedics (FPM) och Mark har varit vår kontaktman inför denna resa. Både han och hans fru arbetar på Lifeflight of Maine och även på vägambulansen Capital ambulance. Mark är lärare för PM på intermediatenivå och föreläser på deras college. De bodde i ett fint timrat hus i ett område med villor som var utspridda över ett stort område. Här ses Mark och Debbi i sitt hem Utbildningsnivåer för Emergency Medical Technicians (EMT) Personalen i den prehospitala sjukvården kallas gemensamt för Emergency Medical Technicians (EMT). De indelas i 5 olika nivåer utifrån genomgången utbildning. Begreppet EMT skapades under 60-talet. Under 70-talet tillkom utbildningen Paramedic och traumacenter inrättades.

2 2 EMT basic. Får ge syrgas via näskateter och via non-rebreather. Ventilera på mask, utföra hjärtlungräddning och ge patientens egen bronkodilaterande medicin efter kontakt med Medical Control. Får använda fully automatic defibrillator. Intermediate. Ett viktigt steg som innebär att utövaren får anbringa PVK en route. Utföra endotracheal intubation vid hjärt- och andningsstillestånd. Ge ASA, nitrospray och nitroglycerinresoriblett. Ge glucagon och glucos intravenöst samt ge albutorol och adrenalin vid astma och anafylaxi. Kontakt med Medical Control ska ske innan dessa läkemedel ges av intermediate. Får utföra manuell defibrillation vid hjärtstillestånd och får använda intra-osseös nål. Paramedic (PM). Får utföra cricotyreotomi. Kan ge alla tidigare omnämnda läkemedel utan läkarkontakt, men kan också ge analgetika (morfin och difenhydramin) och antikonvulsivum (bensodiazepin). Får också intubera vid respirationssvikt. Kopplar 12-kanals-EKG. Kan starta dopamininfusion vid kardiogen chock och även ge lidocain infusion efter defibrillering. Critical care paramedic. Addititional airway techniques såsom larynxmask, retrograd intubation, och transtracheal insufflation, samt även många ytterligare läkemedel, t.ex. ketamin, dobutamin och nitroglycerindropp. Flight paramedic. Får utföra rapid-sequence-intubation, arbeta i helikopter, ge blodtransfusion men först efter 3 l kristalloid, Får ge hespan-infusion. Bangor och Brewer Staden Bangor, som blivit mycket känd på grund av att författaren Stephen King bor där, är helt sammanvuxen med staden Brewer. De separeras geografiskt av Penobscot river. Bangor har ca invånare och Brewer är något mindre. I dessa 2 städer finns två olika ambulansorganisationer. Det föreligger en tydlig rivalitet mellan dessa två. Firebrigade, som finansieras av staden Bangor, garanterar att nå Bangors invånare på 4 min. De arbetar uteslutande inom staden Bangor och har 5 stationer utspridda där. De flesta larm som inkommer till larmnummer 911 får, om de inte uttryckligen begär annat, en ambulans från Firebrigade. Ambulanshelikopter i Bangor Den helikopter (HKP) som används av Lifeflight of Maine är inhyrd av sjukhuset Eastern Maine Medical Center. I kontraktet ingår att de tillhandahåller en pilot och en tekniker. Den senare har som huvuduppgift att serva den Augusta 109 som används. I HKP jobbar 1 Flightparamedic (FPM), 1 flight nurse (FN) och en pilot. HKP står alltid på taket på Eastern Maine Medical Center om det inte är kallare än 10 grader Fahrenheit. Anspänningstid responstime är 12 min vilket var lite svårt att hålla. Back up HKP finns inte men 7 mil bort finns en annan HKP-bas i staden Lewiston. Mekaniker försöker göra mindre service under tid då det ändå inte är flygbart. På väg ut sitter FPM eller FN fram för att hjälpa till med karta, landning och radio om de kan. Piloterna har eget uppehållsrum 2 våningar under HKP-plattan. De är alltid uppkopplade på dator med vädersida. Arbetsuppgifterna är uppdelade på så vis att FPM ansvarar för luftväg och FN för medicinsidan.

3 3 När de inte har något uppdrag går både FPM och FN runt på olika avdelningar och hjälper till med vad de kan. De används som en slags resurspersoner. Detta anses också ge erfarenhet och fortbildning för FPM och FN. Augusta 109 på helikopterplattan på Eastern Maine Medical Center De uppdrag som utförs är till största delen s.k. transferuppdrag, vilket för helikopterns del innebär förflyttningar av patienter med intensivvårdsbehov. Många uppdrag innebär hämtningar av patienter från ett antal mindre sjukhus i regionen in till Eastern Maine Medical Center, och i andra fall hemtransporter av sådana patienter. De längsta resorna sker till Boston dit flygtiden är ca 1h 25 min. Mindre än 20 % av transporterna är accidents. I dessa fall är alltid patienten primärt omhändertagen av PM på platsen och s.k. package är utförd. I sällsynta fall sker hämtningar i väglöst land, men även då efter att primärt omhändertagande redan utförts. En viktig faktor inför besluten att använda HKP är att sjukhuset tjänar mest pengar på de patienter som blir behandlade på intensivvårdsavdelningen. Only the sickest patients gives money, som detta beskrevs av en FPM. Han betonade dock att man aldrig var barbarisk nog att strunta i patienter med stort behov av helikoptertransport. Helikoptertransporten i sig innebär inte någon ekonomisk vinst utan kan många gånger vara en förlustaffär för sjukhuset. Det är ett välkänt problem att det amerikanska sjukvårdssystemet inbjuder till att erbjuda patienter intensivvård i vinstsyfte. Innan uppdrag efterfrågas alltid längd och vikt hos pat. Om > 140 kg och längd > 200 cm får ej patient åka HKP. Vikten fick inte överskridas, Längden gick att modifiera med hjälp av böjda knän. Denna bestämmelse beror på att den Augusta 109 som används har en ganska svag motor. Viss rivalitet finns mellan FPM och FN. Se utförligare beskrivning längre fram. Tidigare skulle alltid en läkare som var ansluten till sjukhuset besluta innan helikopter fick användas, men sedan ett 1/2-år tillbaka prövas möjligheten att låta någon medicinskt kunnig person på plats avgöra om helikopter ska användas. Detta verkade lite luddigt, men uppenbarligen hade tjänstgörande FPM ganska mycket att säga till om vid dessa tillfällen. Utrustning

4 4 Den utrustning de hade var ungefär samma som hos oss. Den enda fixationsutrustningen som medförs är KED-väst. Detta beror på att det alltid finns en ambulans på plats då de kommer. Möjlighet att skicka 12-kanals-EKG finns men de påbörjar inte trombolys. De tar dock ofta 12-kanals-EKG under färd för att förvarna sjukhuset så att de kan påbörja trombolys utan dröjsmål när de kommer till Emergency Department (ED). Den infusionsvätska som används är ringerlösning. Dextran medförs inte utan patienter med stora blodförluster får erytrocytkoncentrat. I samband med att helikoptern larmas ut larmas också blodcentralen på sjukhuset. Denna ligger nära den hiss som leder upp till helikopterplattan, och personal från blodcentralen levererar en termosväska med 4 enheter e- konc. Dessa kan återföras till blodbanken om de inte varit ute mer än 6 timmar. Säkerhetstänkande I denna organisation var säkerheten för den medföljande besättningen starkt betonad. De väderminima som satts hölls uppenbarligen starkt: Dag: 800 ft molnbas / 2 mile sikt Natt: 1000 ft molnbas / 3 mile sikt. Ingen tilläts att ingå i besättning utan genomgången säkerhetskurs. Alla besättningsmedlemmar bar flamsäkra overaller och personliga hjälmar. De var dessutom utrustade med säkerhetsväst av typen MK-46 Life Preserver. Den innehöll flytväst, signalvisselpipa, första hjälpen utrustning, nödbloss och signalspegel. Det senare är en spegel med hårkorssikte. Vid helikopterns landningsplatta som var belägen på ett tak vid sjuhuset var ett sprinklersystem med skum monterat. Detta kunde startas av personal på marken och hade testats en gång i övningssyfte. Vid detta tillfälle skumfylldes hela taket och massor av skum blåste ner på akutmottagningen samt på väg 2 East Bangor. Alla var överens om att detta var ett mycket effektivt sys-tem. Våra intervjuer med piloter, tekniker och koordinator gav delvis motstridiga upplysningar om problem med lyftkapacitet. Alla lyft från taket skedde i riktning ut mot Penobscot river. Enligt koordinator berodde detta på att man hade så små marginaler att man behövde snabb fart framåt för att kunna ta höjd. Piloter och tekniker betonade att en viktig anledning också var att man inte skulle bullra över de villor som låg i de andra riktningarna. Uppenbarligen var lastmarginalerna mycket små. Man laborerade en hel del med bränslemängden inför varje planerad transport. Piloten ville t.ex. om möjligt alltid veta vikten på den aktuella patienten för att kunna planera tankning av lagom mängd. Denna Augusta 109 hade mycket dålig lyftkapacitet och vi kunde inte se några fördelar med denna helikoptertyp. Den var dessutom ganska trång i kabinutrymmet. Någon allvarlig olycka har ännu inte inträffat i denna helikopterorganisation, men trots detta fanns en säkerhetsplan som var avsedd att omedelbart igångsättas efter ett haveri (ref. Post Accident/Incident Plan). Intervju med piloterna Dave Burr och John Warrino Båda dessa piloter förespråkade starkt vikten av en hög säkerhetsnivå. Dave Burr hade tidigare erfarenhet från CRM-utbildningar (Crew Resource Management) i armen där han hade varit kursledare. Han ansåg t.ex. att piloterna helst inte skulle ha någon speciell kännedom om vad uppdraget gick ut på, för att inte i onödan påverkas att vid hög angelägenhetsgrad att ta stora risker. Han ansåg vidare att den personliga skyddsutrustningen var ytterst viktig och att the signal mirror var en av de viktigaste delarna. Han förespråkade regelbundna genomgångar om inträffade incidenter utifrån tanken att misstag som andra begått var den bästa källan till förbättringar av det egna uppträdandet. Där rekommenderade han hemsidan hos National Transportation Safety Board - Aviation Accidents. På denna hemsida kan man läsa om de senaste tillbuden där personer kommit till skada eller dött, en kort redogörelse för händelseförloppen och en analys av den troliga orsaken.

5 5 Burr hade arbetat en kortare tid som pilot i Norge och ansåg att luftrummet där var förhållandevis rent och fritt från farliga vajrar och master. I Maine var enligt honom luften full av master och problemet blev större och större. Auskultationer hos paramedics Vårt syfte med studieresan var att studera ambulanshelikopterverksamhet och prehospitalt arbete. Lifeflights helikopter opererar som framgått med utomordentligt små marginaler för ökad last. Detta, i kombination med höga krav på säkerhet, gjorde att det tidigt stod klart för oss att vi inte kunde få följa dem ut på uppdragen. Detta trots mycket goda försänkningar hos den FPM som var chef i sjukvårdsteamet. Vi satsade därför en stor del av vår tid i Bangor på att delta i arbetet hos paramedics vid vägambulansen Capital. De paramedics som arbetar vid Lifeflights helikopter tjänstgör också på Capital. Vi blev utomordentligt väl mottagna både av dessa flight paramedics som av övriga. Alla var mycket måna om att låta oss delta i det som kunde vara av intresse. Den intressekonflikt som råder mellan PM och sjuksköterskor drabbade inte oss, men det framgick tydligt att vi rörde oss i en miljö med starka motsättningar. PM är inte fackföreningsanslutna vilket sjuksköterskorna är. De saknar dessas anställningstrygghet och tjänar avsevärt mindre. En genomsnittlig lön för en PM i denna del av USA är omkring USD/år, medan en sjuksköterska tjänar USD. Sjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård tjänar ytterligare mer. Inkomstskatten är 30 %. Överflyttningstransporter I väntan på primäruppdragen deltog vi även i ett antal överflyttningstransporter, s.k. transfers. Dessa var intressanta såtillvida att de innebar besök på ett antal olika typer av sjukvårdsinrättningar. Förutom olika avdelningar på Eastern Maine Medical Center och Bangors andra sjukhus, S:t Josephs Hospital, var vi också på sjukhem och veteransjukhus i Bangors omgivningar. Detta gav oss erfarenhet av hur olika den amerikanska sjukvården kan te sig. Brewerambulansen Staden Brewer är betydligt mindre än Bangor och har endast en ambulans. Den utgår från brandstationen i Brewer och har en brandman som förare. I samarbete med Capital vägambulans ingår alltid en PM därifrån. Ett samarbetsavtal gör också att när Brewerambulansen åker ut på larm ska en annan ambulans från Capital åka till brandstationen och vara stand-by inför eventuella fler larm. Capital Vägambulans Capital Ambulance, ägs av sjukhuset Eastern Maine Medical Center som är privatägt. Den största delen av uppdragen utgörs av s.k. transfers (överflyttningstransporter). En stor del av dessa är för tidigt födda barn (neonatala). Capital har 3 ambulanser på dagtid och 1 på natten samt 1 i beredskap. I motsats till Firebrigade täcker de ett område med ca 6 mils omkrets kring Bangor. De garanterar en dygnet-runt bemanning med PM och att alltid vara tillgängliga. De annonserar om sin verksamhet och konkurrerar därigenom med Firebrigade. Från Capital bemannas också ambulanshelikoptern (Lifeflight of Maine) och dessa flight paramedics ingår också i ambulansbesättningarna. Man är väldigt seriösa och arbetar med fortlöpande utbildning och strikta protokoll som innehåller behandlingsföreskrifter. Ett internationellt utbyte med Vietnam och Irland i form av auskultation på verksamheten finns etablerat.

6 6 Här är Jim och Jeff utanför sin ambulans De ambulanser som används är samtliga 8-cylindriga Ford med turbodieselmotorer av typen stora vans. Det finns speciella IVA-utrustade bilar. På alla patienter använder de GCS-scoring. Om de inte fyller i ambulansjournal ordentligt riskerar de att inte få betalt för skjutsen. De har bara dieseldrivna bilar. Två dagars körutbildning, 1 dag teori och 1 dag praktik måste de gå för att få köra ambulanserna. I Bangor finns 3 ambulanser på Capitol och 3 på Firefighters. 1 ambulans finns i Brewer. På natten finns 1 ambulans på Capitol. Personal finns i beredskap hemma om det skulle behövas fler. Brewer har inget eget sjukhus utan använder Eastern Maine Medical Center. Capital ambulance har avtal med olika vårdinrättningar om sekundärtransporter. Av den mest gripbara utrustningen är det s.k. jump-kit det viktigaste. Det är en liten akutväska med BT-manschett, stetoskop, pulsoximeter, PVK, första förband, intubationsutrustning för vuxna, revivator och ett antal out-of-box meds. Läkemedlen är ASA, nitrospray och nitroglycerinresoribletter samt albutorol (Ventholine). Som fixationsutrustning används spineboard. Scopebår finns också med. Nationalgardets helikopter I Bangor finns också en bas för Nationalgardets Armyhelicopterdivision 112. Ett besök gjordes också där. Det var från denna helikopterdivision man bemannade Eagle Base i Bosnien under den tid då vi gjorde bekantskap med den Flightparamedic som ordnade detta besök. 112:e armyhelicopterdivisionen har tre olika helikoptersorter. Det är dock bara Black Hawks som används till sjuktransportändamål. De används ungefär som i Sverige för civila ändamål, d.v.s. i form av nödhelikopter när inga andra resurser finns. De får inte konkurrera med de privata företagen. I år hade de gjort 7 civila uppdrag hittills. Alla i områden med höga berg och skog. Där användes deras möjlighet till vinschning för att fullfölja uppdraget. Vinschning går ej att utföra med ordinarie civila helikopter.

7 7 Eastern Maine Medical Center Här ses huvudbyggnaden uppifrån helikopterplattan På Emergency Department (ED, akutmottagning) finns 2 speciella traumarum och 4 speciella critical care rum förutom ett antal rum för de patienter som själva uppsöker akutmottagningen. När en ambulans kommer in med en patient står en sjuksköterska i dörren och gör en triage på patienten innan han går vidare i vårdkedjan. Där får också patienten skriva på 2 papper om han inte är för dålig. Detta har att göra med deras försäkringssystem. På traumarummen finns all tänkbar utrustning som behövs. En takhängd rötgenapparat finns för slätröntgen. Däremot finns ingen CT. Denna finns på samma plan men en bit bort. På de 2 traumarummen och de 4 criticalrummen jobbar normalt sett 2 sjuksköterskor. Om de behöver kan de få hjälp av ICU (intensiv care unit) nurses. Även en traumakoordinator finns men är bara där om det är någon större traumapatient på väg in. Vid behov av blodprovstagning kommer en laboratorieassistent och tar dessa. Om en patient behöver intuberas ringer man efter en Respiratory Technichian. Denna person handhar också respiratorn. Vid behov av att köra en patient till en avdelning ringer man efter speciella transportörer. Det är 1 läkare som bemannar akuten från och 2 st från De tar alla patienter oavsett kliniktillhörighet. Patienternas Primary Phycisian (Distriktsläkare) tar en stor del av ansvaret för patienten, även på ED. De rings ofta in för att ta ställning till olika behandlingsåtgärder för patientens räkning. Alla anställda verkar jobba 12-timmars skift utan rast. Endast måltidsuppehåll när arbetet så medger vilket innebär att de oftast sitter och äter och dricker vid bänken där deras datorer och telefoner står. De har dock bara 36 timmars arbetsvecka. Alla journaler, labsvar och rtgbilder ligger på dator. Under en fredagseftermiddag som jag auskulterade på ED hade man 7 patienter på de 6 akutrummen. * En äldre man som kört lastbil och kommit utanför vägen och vält med bilen ned i diket. Inkommer med ambulans med misstanke på skada i bröstkorg och nacke. Efter undersökning, slätröntgen samt CT frikänner läkaren honom från skador och han går hem.

8 8 * 5 st patienter från år med bröstsmärtor. En patient misstänks ha pericardit, blir inlagd, 3 st. misstänks ha hjärtinfarkt och blir inlagda, en patient avskrivs som infarkt och åker hem. * En patient med stroke. Sänkt medvetande, dålig andning och kräks. Intuberas på ED. Efter kontakt med hennes husläkare, som kommer till ED, extuberas patienten. Hon har piggnat till något och husläkaren tar tillsammans med anhöriga beslut om att inte forsätta med respirator och att man ej heller ska göra A-HLR. Efter extubation lägges hon in på medicinsk vårdavdelning. Vid behov ger man Trombolys till hjärtpatienter men först efter kontakt med hjärtspecialist. Trombolys på stroke patienter förekommer också. Man använder sig av ett protokoll för att avgöra om indikation finns. Fallbeskrivning 1 Exempel på patientfall på Bangorambulansen 7-årig flicka som fallit ca. 3-4 feet ( omkring 1 m) från en gunga. Landat på huvudet och delvis på skuldran. Är vid medvetande. Kommer dock inte ihåg vad som hänt. Är vid vår framkomst klar och redig. PM gör först en bedömning av medvetande och ev. nackskada. Fixerar sedan nacke med halskrage. Fortsätter sedan med helkroppsundersökning. Finner inga speciella symtom. Har klagat över ryggvärk men det gör inte ont vid palpation av ryggraden. Preliminär bedömning är: Ev. halsryggskada med commotio. Patienten har sedan tidigare också astma med inhalationsbehandling men inga besvär för tillfället. Vi gör en logroll av henne och lägger henne på en spineboard. Fixerar även huvudet på spineboarden. Polstrar flickan med lite filtar och spänner fast henne med remmar. Lastar i ambulans och börjar färd till sjukhus utan blåljus. Under färd gör PM koll av bltr, puls, spo2, samt kopplar EKG. Han kollar också känsel och rörlighet av både armar och ben. Sätter ingen venflon då han bedömer detta onödigt. Intressanta iakttagelser: Man använder spineboard även på små barn. Det finns svårigheter med att få barn förstå nyttan med denna åtgärd men detta löstes på ett bra sätt genom att prata med henne. Fallbeskrivning 2 Larm klockan om en 7-årig pojke som överdoserat sin astmamedicin. Vid vår ankomst framkommer att pojken på egen hand inhalerat hela sin Ventholine-spray. Det framkommer snabbt att han gjort detta i berusningssyfte! Första undersökning av PM visar att pojken har puls 124, spo2 97 och blodtryck 125. Han är agiterad och konstig men medföljer utan protester till sjukhuset. Under transporten in till sjukhuset erhåller han syrgas på reservoir-mask. Fallbeskrivning 3 Larm om 4-årig pojke med astma som uppges vara medvetslös. Vid ankomsten visar sig uppgiften om medvetslöshet vara felaktig. Det är en blek gosse med tät andning, men är fullt vaken och håller spo2 97 på luft. Behandling under transporten är O2 med Ventholine-nebulisator. Pojken andningsbesvär viker tydligt under resan in. Fallbeskrivning 4 Larm om att en 45-årig man ligger medvetslös i sin lägenhet. Patienten är välkänd, har någon form av mentaly ill, har suttit i fängelse samt har eventuellt en Tbc-infektion. Polis möter utanför huset. Vi tar på handskar och munskydd samt går in tillsammans med polis. Patienten halvsitter på golvet, är någorlunda kontaktbar men talar direkt om att han inte tänker följa med. PM undersöker ändå

9 9 patienten och finner en hög puls (140) samt tecken på dehydrering. Efter diskussion klargörs för patienten att vi tänker ta med honom till sjukhus oavsett vad han själv vill p.g.a. tachycardi. Patienten väljer då att följa med frivilligt men måste lyftas till båren, Under transporten ges O2 samt en PVK. EKG med 4 avledningar är hel tiden uppkopplat Fallbeskrivning 5 Tidigt på kvällen kommer larm om någon typ av suicidförsök, inga vapen på platsen. Vid vår framkomst finner vi en 21-årig man som ter sig samlad och lugn. Han uppger sig ha självmordstankar och blir skjutsad till Eastern Maine Medical Center. Patienten verkar ganska glad och ger inte något intryck av depressivitet. PM tolkar det hela som att den unge mannen iscensatt det hela för att skaffa sig husrum. Med tanke på att Bangor har en stor grupp hemlösa, trots att det finns 3 hem för sådana, ter sig denna förklaring ganska trolig. Intressanta iakttagelser: Att uppge sig ha självmordstankar är i vissa kretsar key-word som ger en garanterad övernattningsmöjlighet för 3 nätter framöver. Fallbeskrivning 6 Larm om bröstsmärta hos en 22-årig kvinna. Vi anländer 10 min efter larmet till ett utomordentligt sjabbigt hus. Patienten är en kvinna som sannolikt väger 130 kg. Sitter i sin säng med tydlig ångest. Ekg visar SR, SpO2 är PM kopplar O2 på mask med reservoar och vi transporterar till sjukhus utan att försöka anbringa PVK, då detta ser ut att kunna bli ganska besvärligt. Patienten hämtades i staden Brewer av Capitolambulansen från Bangor. Detta sker tydligen ganska ofta under kvällar och nätter, men en märklig detalj i sammanhanget är att besättningen blir anmäld av chefen för brandstyrkan i Brewer p.g.a. lång insatstid. De utlovade 8 minuterna hade inte hållits! Intressanta iakttagelser: Man använde en hopfällbar rullstol, som f.ö. tillverkas av Ferno, för att forsla fram denna mycket tunga patient till trappan och bar ner med hjälp av den. Detta fungerade mycket smidigt. Eftersom man ofta har att göra med mycket tunga patienter har man naturligtvis stor nytta av att brandstyrkan alltid är på plats. Fallbeskrivning 7 Larm om trafikolycka. En skadad. Kvinnlig bilförare som blivit påkörd från sidan. Patienten har tagit sig ut själv och står upp utanför bilen. Klagar över smärta i ländryggen och domningar och pirrningar ut i vänster ben. PM frågar ut patienten och hon är 31 år, frisk och utan allergi. PM sätter på halskrage och fixerar patienten på Spineboard. Detta görs med patienten i stående läge. Lastas på bår och påbörjar transport in mot Eastern Maine Medical Centre. (Patienten tillfrågas om vilket sjukhus hon vill till) Under transporten gör PM en helkroppsundersökning och kollar puls, bltr samt gör upprepade kontroller på känsel. Sätter ej venflon. Intressanta iakttagelser: Får tillfälle att se att man använder sig av att fixera patienter på spineboard från stående ställning. Fallbeskrivning 8 Larm om att möta en landsortsambulans. De har ingen PM och därför vill de ha möte. Patienten är en 51 år gammal man. Han är kraftigt överviktig, ca: 150 kg. Han har normalt CPAP hemma pga. sömnapne. Äter även bl.a. Lasix. Han har ej tagit denna medicin på 2 dagar. Nu har han fått feber, ont bakåt skulderbladen och är trots att han använt sin CPAP tungandad med SPO2 på 93. Är tackycard med frekvens omkring 125. PM sätter nål och påbörjar infusion med Ringeracetat. Tar ett 12- kanalsekg som visar sinusrytm utan arytmier. Kollar B-glukos som är normalt. Lungor auskulteras utan anmärkning. PM tar av skjortan på patienten och anbringar kylpåsar i bägge armhålorna. Målet är att få ner tempen och misstanke är att hjärtat eventuellt ej orkar med denna extra ansträngning som febern innebär. På ED finner man inga tecken på hjärtinfarkt och patienten börjar må lite bättre. Kommer förmodligen att bli hemskickad samma dag.

10 10 Fallbeskrivning 9 Patient med hjärtsvikt. Patienten har givit sitt tillstånd till publicering. Larm från ett nursery-home om en äldre man som hastigt blivit tachycard och troligen har hög feber. Vid vår ankomst är patienten vaken men mycket varm. Vi får uppgift om att tempen är 100,3 F (normaltemp är 98.6 F). Vi lastar och enligt sedvanlig rutin kollas vital signs under färden. PM finner puls 124 med enstaka VES, BT 125/70 och rena andningsljud. Medflight i Boston Efter vår vistelse i Bangor fortsatte färden tillbaka mot Boston. Boston ligger ca. 40 mil söderut på östkusten i staten Massachusetts. Klimatmässigt är det varmare och hösten hade inte kommit lika långt här. Vår kontaktman Daniel Thomas hade rekommenderat ett motell nära basen. Trots att det är en förort till Boston är det ett oerhört trafikintensivt område. Alla motell nära basen var fullbokade men efter letande hittade vi ett ledigt motell 5 Miles därifrån. Medflight har sin bas belägen på Handscom Air Force Base 10 Miles nordväst Boston. Det är en icke vinstgivande organisation. Man opererar med en Dauphine (N2), en BK 117, en fixed ving Piper Cheyenne och en vägambulans. Förutom staben arbetade där 15 FPM, 15 FN, 7 helikopterpiloter, 4 fixed wing piloter och 2 tekniker. Den BK 117 som finnes är stationerad söder om Boston i Porthmoth. Boston med förorter har en befolkning på 6 miljoner invånare. Detta innebär stora problem med trafiksituationen. Man har därför valt att göra sina skiftbyten kl på förmiddagen. På den Dauphine som finns görs kortare serviceåtgärder på onsdag och torsdagsnätter. Då var den BK 117 som finns söder om Boston i tjänst dygnet runt. Annars var denna BK operativ endast fram

11 11 till kl Vid större service användes en annan BK 117. Gemensamt för bägge HKP är att besättningen alltid bär hjälm och Life Preserver. Flamsäkra overaller används dock inte. Även här ansåg man det viktigt med regelbundna genomgångar av tidigare flygproblem via hemsidan Aviation Accidents. Varje morgon hade man en genomgång av vad som hänt och om det var några speciella problem. Dauphinehelikopter Charley, flightparamedic visar Dauphine helikopter i Boston Man utför 2000 uppdrag per år. Av dessa är 65 % Transfers och 35 % Scencalls. Anmärkningsvärt är att dessa 35 % är enbart traumafall. De åker inte på annat än traumalarm. De som kan larma HKP är polis, brandmän och paramedics. Man gör mycket reklam och information för sin verksamhet. Schemalagda informationsturer görs till olika stationer. Besättningen består av en pilot, FN och FPM. En heltidsanställd läkare finns som chef för verksamheten och kan kontaktas för rådgivning vid behov. Deras ambition är att vara i luften inom 4 minuter på sommaren och 8 minuter på vintern. Detta håller de för det mesta. Det är i deras intresse att komma fram så fort som möjligt pga. av att de annars inte får några uppdrag. Man är beroende av att få uppdrag annars kan de inte upprätthålla någon verksamhet. De skickar alltid tackbrev på alla uppdrag till chefen för respektive organisation. Betalningen för uppdragen fås från försäkringsbolag. Ett uppdrag kostar mellan USD. De har avtal med att alla större sjukhus i Boston om att leverera patienter. Därför lämnar de patienter i tur och ordning till de olika sjukhusen för att fördela dessa så rättvist som möjligt. Vi har intervjuat Charley Blatheras som är FPM på HKP och Daniel Thomas som är Director of Information Charley, som arbetat som PM i 16 år och de senaste 6 åren som FPM anser att de är generösa med smärtstillande i sin organisation. De använder mest Fentanyl och som sedering Dormicum. De gör dekompression mot misstänkt övertryckspneumothorax ca: 10 gånger per månad. Nödkoniotomier förekommer men görs väldigt sällan. De medför Portex minitrachset men oftast använder de bara en

12 12 smal tub, skalpell och självhållande hake. Den FPM vi intervjuat har gjort detta 2 gånger under sin verksamma tid. De använder bara kristalloider som vätskeersättning. Ej kolloider eller blod. Detta pga. att de anser att de har så korta flygtider till närmaste sjukhus. Man strävar efter ett blodtryck på mellan systoliskt. Antishockbyxa används bara på bäckenfrakturer. Man landar ofta på interstatevägen som går runt Boston. Då stängs hela vägen av, av polis pga. att annars är risken stor för ytterligare trafikolyckor pga. ouppmärksamhet från bilförarna. Denna Interstateväg är en 8-filig motorväg. En målsättning är att aldrig vara på olycksplatsen mer än 10 minuter. Om de är detta ska de kunna motivera varför. Deras chefsläkare kollar upp alla uppdragsjournaler och ger kritik. I helikoptern finns utrustning för 12-kanals-EKG men detta används inte för att skicka ekg med eftersom man har så korta flygtider och man inte anser sig behöva påbörja trombolys i HKP. BK 117 helikopter Personalen föredrar egentligen BK:n pga. det bättre utrymmet kring patientens huvud. I de flesta fall sker s.k. hotloading. Detta innebär att rotorn är i gång. Eftersom BK landar på skids kan piloten låsa kontrollerna och gå ut för att hjälpa till med säkerhetsarbetet runt helikoptern. Piper Cheyenne 2-motorigt flygplan Hittills i år (sept) har man utfört 170 uppdrag. En stor del av dessa har varit patienter som behövt transport från Cape Cod (en ö utanför Boston). Stort intresse finns för att hämta traumapatienter och neonatalpatienter från Bermuda öarna ( Storbritannien). En förutsättning för detta är dock att man införskaffar ett jetflygplan. Armstrong ambulance i Boston Företaget Armstrong ambulance grundades redan 1946 med en ambulans. Sedan dess har det vuxit i omfattning och i den nuvarande formen är det 60 PM anställda i företaget. Under en normaldag har man ca: 40 BLS-bilar (basic live support) igång samt 6 ALS-bilar (advanced live support). BLS bemannas med EMT och ALS med PM. De har en egen larmcentral. Vid ett normallarm ringer man larmnumret 911 och kommer då till Firebrigades larmcentral, De larmar ut sina egna enheter som består av ambulans och brandbil samt att de även ringer till Armstrongs larmcentral och larmar ut en PM-bil. Vid många larm är PMbilen onödig och återkallas då (ca:50 % av deras larm). Detta sker då Firebrigades ambulanser kommit fram och gjort en bedömning. Man åker alltså med 1 ambulans, 1 brandbil, ibland ytterligare 1 brandbil samt 1 ALS-bil från Armstrong ambulance på alla larm. Även om det bara är en hjärtpatient. Vi auskulterade på 2 av deras ALS-bilar. Dessa är av typen Ford Expedition och bemannas med 2 PM. Om patientens tillstånd så kräver går en PM över till ambulansen och tar över ansvaret. ALSbilen följer efter ambulansen. ALS-bilarna har ingen bår eller fixationsutrustning. Detta fins hos den ambulans som alltid kommer först på plats. En heltidsarbetande PM gör 48 timmar i veckan. De utför intubationer per år. Vid mer sällsynta tillfällen chestdekompresions. Spineboard används i princip i alla traumasituationer.

13 13 Lahey-sjukhuset har en grupp läkare som utgör tillsynsläkare för deras verksamhet. Dessa håller utbildningsträffar 2 timmar varje månad. De tar upp intressanta fall och går igenom dessa samt informera om nya föreskrifter och mediciner. Både läkarna och PM själva kan ta fram intressanta fall. Innan PM ger antiarytmika, morfin och midasolam måste de ringa dessa tillsynsläkare. Om PM missköter sina delegeringar kan dessa läkare ta tillbaka delegeringen. Vid allvarliga fall kan de bli anmälda till en statlig myndighet som drar in deras licens. Trafiksituationen i Boston anses allmänt vara mycket besvärlig. Stor trafikintensitet råder på nästan alla vägar, varför vi förväntade oss framkomlighetsproblem för ambulanser och akutbilar. Detta visade sig dock inte vara något problem eftersom alla bilister körde åt sidan eller stannade så fort de hörde en utryckningssignal. Här ses Akutbilen och en av Firefighters ambulanser Fallbeskrivning 1 Exempel på patientfall på Armstrongambulansen 30-årig byggnadsarbetare som fallit från 6-8 meters höjd och slagit i huvudet i ett metallrör eller stenar på marken. Andas själv, svarar ej på tilltal. Har ett sår på höger sida av pannan. Är orolig och aggressiv. Blöder från huvud, mun och näsa. Ingen har sett när han föll. Fixeras med nackkrage och spineboard, lastas därefter i ambulans. Bltr 170/85, SPO2 visar ej något mätvärde. 2 venflon sättes och 2 infusionslösningar med NACL anbringas. Först ges O2 på mask med reservoar och sedan på mask med assisterad egenandning. På ED ger man Norcuron för att få patienten slapp för att kunna intubera. Intubationen lyckas ej pga. dålig sikt pga. blödning i mun och svalg., varför man gör en nödkoniotomi. Thoraxdrän sättes pga. pneumothorax. Man gör ultraljud på buk och thorax men hittar inget speciellt. Slätrtg görs också. Sjukhuspräst finns på plats utanför traumarummet för att ta om hand anhöriga. Man gör intrakraniell tryckmätning men man kan inget göra åt hans hjärnskador och efter några timmar förklaras patienten död. Intressanta iakttagelser: Man är väldigt kort tid ute på olycksplatsen. Det enda som görs där är att fixera patienten på spineboard och sätta på halskrage. Först inne i ambulansen påbörjas övrig behandling. Behov av intubation föreligger men dessa PM får ej ge läkemedel för att söva patienten och utan detta är intubation omöjlig.

14 14 Fallbeskrivning 2 30-årig kvinna. Befinner sig på ett hotell på kongress. Har utan anledning fått snabb hjärtrytm och känner sig andfådd. Vid vår ankomst kopplas ekg som visar sinusrytm på 80 i frekvens och patienten är ej andfådd. Inga bröstsmärtor. Bedöms som en paroxysmal tackycardi. Vi lämnar henne på plats och hon tar själv kontakt med sin husdoktor per telefon. Fallbeskrivning 3 77-årig adipös kvinna (ca:110 kg) kvinna som vistas på psykiatriskt sjukhus pga. paranoida besvär har fått bröstsmärtor men inga andningsbesvär. Syrgasbehandling är påbörjad och EKG taget. Visar ingen infarktmisstanke. Ej haft hjärtbesvär förut men har tablett behandlad diabetes och hypertoni. Transporteras till sjukhus utan problem. Fallbeskrivning 4 En 95-årig man som bor på ett flott äldreboende, liknande ett hotell. Hans fru fyller 95 år idag och de väntar på sina barn och barnbarn för att gå ut och äta middag. Han har sen tidigare en pacemaker. Nu har han fått tryckkänsla över bröstet och känner sig allmänt lite krasslig. Lastar på bår och i ambulansen får han O2 och nitrospray. Blir lite bättre. Kopplar EKG. Körs till sjukhus utan problem. Fallbeskrivning 5 Möte med en ambulans. 70-årig man lite kallsvettig och tryckkänsla över bröstet. Tillkommen tackycardi och oregelbunden rytm. Sen tidigare Angina. Tagit nitrogycerin som ej hjälpt. SPO2 97 utan extra O2. PM kollar EKG ger O2 samt sätter en venflon. Fallbeskrivning 6 Äldre dam som bitit sönder sin muntermometer. Visar sig vara något senil och dessutom lidande av någon typ av muskeldystrofi. Vårdas hemma med stöd av någon slags distriktssköterska. Stor diskussion om huruvida termometern kan tänkas innehålla kvicksilver eller om glasbitar saknas. Eftersom osäkerhet råder om båda sakerna beslutas om transport till sjukhus. Åtgärder av PM: vital signs, EKG och PVK. Fallbeskrivning 7 Man född -62 med insulinbehandlad diabetes. Är helt okontaktbar, lätt konvulsiv och blodsocker visar sig vara 20 mg%. I ambulansen sätts PVK och 15 ml 50% glucos injiceras intravenöst. Patienten återfår medvetandet men införes ändå till sjukhus. Intressanta iakttagelser: man undviker att ge glucagon, eftersom patienten måste stanna över natten om sådan behandling skett. Fallbeskrivning 8 Larm till en privat läkarmottagning. En 74-årig kvinna hade i samband med mottagningsbesök fått bröstsmärtor och andningssvårigheter. Hon har dessutom svullna händer. Man har svårt att avgöra om det handlar om någon överkänslighetsreaktion eller beror på hjärtsjukdomen. Åtgärder: O2, EKG och vital signs. Fallbeskrivning 9

15 15 Larm om cardiac arrest. Patienten var en 92-årig kvinna, boende i ett mycket välbärgat område. Brandkåren som vanligt först på plats. HLR pågick när vi kom. PM beslutar omgående att flytta ut patienten i bilen och inleder behandling enligt följande: Intubation utfördes på vanligt sätt, PVK sattes, Atropin 3 mg gavs 3 gånger!, Adrenalin 1 mg gavs 6 gånger. Därefter utfördes defibrillering 2 gånger och en palpabel puls återkom. Då påbörjade PM infusion med Dopamin 400 mg i Natriumklorid 250 ml. Vid ankomsten till Emergency department hade patienten palpabel puls och blodtryck 110/60. Hon hade dock ingen spontanandning och avled en timma senare. Intressanta iakttagelser: Återigen ett exempel på hur bra man arbetar i en stor ambulans. Efter intubationen satt en EMT-basic vid huvudändan och ventilerade med revivator, en annan stod på knä vid bårens högra sida och utförde hjärtkompressioner och PM satt på den långa britsen vid vänster sida och utförde läkemedelsgivning och defibrilleringar. Den ende som inte var fastbältad var alltså den som utförde hjärtkompressioner, men hans position var ändå tämligen stabil i sin knästående ställning. Föraren ropade inför varje sväng som ambulansen gjorde. Sammanfattning Under vår vistelse i Bangor och Boston har vi blivit mycket väl omhändertagna. De vi besökt har verkligen ställt upp för att vi skulle få se och vara med om så mycket som möjligt. Vi upptäckte att vi haft stor nytta av vår engelska översättning av vår hemsida då både chefen på Boston Medflight och Chefen på Armstrong ambulance tittat noga på denna för att se vad vi hade för erfarenhet och upplägg i Sverige. Det var också väldigt intressant att se en mindre stads verksamhet kontra storstadens. Vi anser det väldigt viktigt att skaffa sig omvärldskunskap och denna resa resulterar sannolikt i ett utbyte med paramedics från Bangor. Vi såg att läkare inte förekommer i den prehospitala vården på de ställen vi besökt. Paramedics utgör den huvudsakliga bemanningen och sjuksköterska finns för att höja nivån ytterligare där det anses nödvändigt. Vi anser att det är fördelaktigt för oss att slippa konkurrens och revirtänkande i organisationen, då detta ledde till att man använde onödigt stora resurser när man dubbelkörde med bilar. Vår utrustning i ambulanser och helikopter står sig mycket bra i jämförelse med det vi sett. Till stor fördel var de stora ambulanserna som gör att man kan lastas patienten mycket snabbt för att under färd komplettera med helkroppsundersökning och kontroll av status samt behandling en route. Vi såg också att det förekommer ett överutnyttjande av att använda spineboards pga. risken för att bli stämd av patienterna.

16 Roland Olsson och Bosse Ek framför Stephen Kings hus på West Broadway i Bangor 16

17 17 Källor Intervjuer med paramedics, sjuksköterskor, piloter och operativa chefer i Bangor Boston.AAMS Resource Guide, Emergency Medical Services Pre-Hospital Treatment Protocols: Region IV, Paramedic Treatment Protocols. Uppdaterad november Lifeflight of Maine, Daily safety briefing manual Lifeflight of Maine, Guidelines for Helicopter Transport Lifeflight of Maine, User Manual Lifeflight of Maine, Ground safety course Lifeflight of Maine, Critical care transport team protocols Maine EMS, Prehospital Treatment Protocols Post Accident/Incident Plan, Eastern Maine Medical Center, Administration for Acute Ischemic Stroke

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Studieresa till London

Studieresa till London Studieresa till London Introduktion Vi var åtta stycken personal från ambulansen i Hässleholm/ Osby/ Eslöv och bemanningsplaneraren i distrikt 4 som i december 2013 reste till London på studiebesök två

Läs mer

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland

Prehospital akutsjukvård. Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland Prehospital akutsjukvård Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland INTRODUKTION Knappt 30.000 invånare Över 2 miljoner inresande/år främst genom kryssningstrafiken Över 6.500 namngivna öar,

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt.

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. Om 112 Frågesport 2 Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. 1. Vad är en nödsituation? A När någon inte förstår ett speciellt ord. B När det är fara för liv, egendom eller miljö. C När

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p.

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p. Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Sjuksköterskeprogrammet 120p VK-03 D, Kurs 16. Datum 05 11 04 Tid 09.00-14.00 Examinator: Anna Löfmark Kursansvarig: Dagny Melander Individuell tentamen Omvårdnadsvetenskap.

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010 Maternella dödsfall i Sverige 2009 MM-ArG SFOG Visby 2010 MM-ARG Systematisk granskning av maternella dödsfall Avidentifierade fall Maternell död: död under graviditet eller < 42 dagar post partum Anhörigtillstånd

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

1.9. Bjurholms kommun 1 (5) Rutiner kring trygghetstelefon För hemtjänst och nattpersonal

1.9. Bjurholms kommun 1 (5) Rutiner kring trygghetstelefon För hemtjänst och nattpersonal Bjurholms kommun 1 (5) Rutiner kring trygghetstelefon För hemtjänst och nattpersonal Hur får människor trygghetstelefon? Biståndshandläggaren får information om behovet och beviljar trygghetstelefon. Biståndshandläggaren

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 1 (5) HSN 1301-0051 Handläggare: Nils Edsmalm Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-06-17 P 19 Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling

Läs mer

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Luftveishåndtering og venevei hos barn Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Anders Åvall, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Barnenestesi/IVA Luftambulansen Brønnøysund Ambulanshelikoptern Västra

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen Patientsäkerhet Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för f r individen Vilka är r vi? Charlotte Bliesener Michael Lekselius Program 09.00-10.00 FIKA och registrering 10.00-10.30 10.30 Inledning Charlotte

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING VI TAR HELA ANSVARET, HELA VÄGEN Du har en svårt sjuk patient som snabbt behöver högspecialiserad vård. Sedan 1993 erbjuder Akademiska

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Sjukvårdsreglemente (Racing)

Sjukvårdsreglemente (Racing) Sjukvårdsreglemente (Racing) Utgåva: 2011, innehåller ändringar införda under Officiella meddelanden på www.sbf.se t.o.m. V50/2011. (Detta är första utgåvan.) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SJUKVÅRDSREGLEMENTE (RA

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Reviderat 2006 06 09 1 (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

Del C 1 april 2010. Region Skånes Prehospitala Centrum. Denna del ska besvaras av samtliga läkare.

Del C 1 april 2010. Region Skånes Prehospitala Centrum. Denna del ska besvaras av samtliga läkare. Region Skånes Prehospitala Centrum Del C 1 april 2010 Denna del ska besvaras av samtliga läkare. C1) Vad är en delegering? a) En sjukvårdsåtgärd som en person med formell kompetens har uppdragit åt annan

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

På vintern: flyger vi från Arjeplog. Stannar 1-5 dagar Båten är utbytt mot snöskoter. 1 skoter/2 personer. Frivikt 30kg.

På vintern: flyger vi från Arjeplog. Stannar 1-5 dagar Båten är utbytt mot snöskoter. 1 skoter/2 personer. Frivikt 30kg. PAKET/PRISER Miekak kan erbjuda dig ett digert smörgåsbord av högkvalitativa upplevelser i Arjeplogsfjällens hjärta. Vi erbjuder alternativ och upplevelser paketerat så att du oavsett om du är en långväga

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer