Palliativ Vård. Vägledning för vårdpersonal. Palliativt kompetenscentrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ Vård. Vägledning för vårdpersonal. Palliativt kompetenscentrum"

Transkript

1 Palliativ Vård Vägledning för vårdpersonal Palliativt kompetenscentrum

2 Innehåll: Författare och kontaktpersoner: 2006

3 1. Palliativ vård definition och centrala begrepp Patienter med obotbara sjukdomar har behov som kräver mycket engagemang och kunskap hos alla vårdgivare för att kunna få optimal lindring under den tid som är kvar i livet. Världshälsoorganisationen Ett förhållningssätt som förbättrar livskvaliteten hos patienter och deras närstående som drabbas av de svårigheter livshotande sjukdom innebär genom att förebygga och andra problem, fysiska, psykosociala och existentiella. Den palliativa vården: ombesörjer lindring från smärta och andra besvärande symtom, bejakar livet och betraktar döendet som en normal process, avser varken att påskynda eller uppskjuta döden, förenar psykologiska och existentiella aspekter i patientvården, erbjuder stöd för att hjälpa patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden, erbjuder stöd för att hjälpa närstående att orka med under patientens sjukdomstid och i sorgearbetet, behov, även i sorgearbetet, förbättrar livskvaliteten och kan också positivt påverka sjukdomsförloppet, är tillämplig också tidigare i sjukdomsförloppet tillsammans med andra vårdinsatser vars mål är livsförlängande, som till exempel cytostatika- eller strålbehandling, och omfattar de utredningar som behövs för att bättre förstå och handlägga besvärande kliniska komplikationer. Centrala begrepp Vård av obotbar sjukdom Palliativ vård i livets slutskede Palliativa insatser Rädda liv, förlänga liv, livskvalitet Brytpunkt Livskvalitet Fig. 1: Brytpunkten symboliserar övergången till palliativ vård i livets slutskede (=sen palliativ fas). För många (patienter, närstående, vårdpersonal) är denna punkt ej distinkt utan en process över viss tid med en successiv förskjutning av vårdens mål. 1

4 Etisk plattform Etik är reflektion över värderingar och normer som både visar sig i, och döljer sig bakom, vårt förhållningssätt, våra ord och våra handlingar. Med etisk plattform avses att särskilt belysa den etiska grund på vilken hälso- och sjukvården vilar. Grunden i all sjukvård är den humanistiska människosynen, som knyter människovärdet till människans existens. Alla människor har lika värde och samma rätt, oberoende av personliga egenskaper (människovärdesprincipen). Vidare bör tillgängliga resurser fördelas efter behov (behovs- och solidaritetsprincipen). Människovärdet och den personliga integriteten kan upprätthållas med hjälp av de etiska principerna. Dessa är inte specifika och tydliga handlingsregler, utan anger mer generellt färdriktningen för människans val av handling. De mest kända och allmänt vedertagna principerna är: godhetsprincipen att göra gott, icke skada-principen att inte skada, rättviseprincipen att vara rättvis, autonomiprincipen att respektera självbestämmandet. De fyra hörnstenarna Den palliativa vården i livets slutskede vilar på fyra hörnstenar: symtomlindring i vid bemärkelse, vilket innebär att smärta och andra svåra symtom lindras med beaktande av patientens integritet och autonomi. Symtomlindringen omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation i syfte att befrämja patientens livskvalitet, vilket innebär en god inbördes kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och i förhållande till patienten och dennes närstående, stöd till närstående under sjukdomen och efter dödsfallet, vilket innebär ett erbjudande till de närstående om att delta i vården och att erhålla stöd såväl under patientens sjukdomstid, som efter dödsfallet. Brytpunkt Med brytpunkt menas ett fastställande av en gräns där vården ändrar inriktning och mål. Att fastställa brytpunkten, som symboliserar övergången till palliativ vård i livets slutskede, kan vara ett svårt beslut att fatta för läkaren. Det är dock avgörande för vårdresultatet, genom att målet med vården förändras. För såväl patienter, närstående som vårdpersonal är denna punkt ofta ej distinkt, utan en process över viss tid med en successiv förskjutning av vårdens mål. Från målet att rädda och förlänga liv, till att försöka bibehålla livskvaliteten hos patient och närstående. Studier, som handlar om att förutsäga allvarliga sjukdomars prognos och förlopp, har visat att olika yrkesgrupper inom vården baserar sin prognos på olika kliniska observationer och ofta kommer till olika slutsatser. Det är således viktigt att det bakom varje beslut, att avstå från eller att sätta in olika vårdinsatser, finns en adekvat medicinsk bedömning och att olika personalgrupper bidrar med den kunskap de har inför varje unik situa- 2

5 tion. Det är också viktigt att detta beslut sker i dialog med patient och närstående. Bedömningen bör ske utifrån en etisk plattform. En samlad bedömning kan sannolikt medföra säkrare prognoser. Palliativ insats Med palliativ insats menas enstaka palliativa åtgärder som en del i vårdinnehållet, där huvudmålet fortfarande är att rädda och förlänga liv samtidigt som önskan är att bibehålla eller öka patientens livskvalitet (figur 1). Som exempel på palliativa insatser kan nämnas strålbehandling eller insättande av opioid mot smärta, närståendesamtal, avlastning av gallvägar vid tumörpåverkan, vätskedrivande injektion vid hjärtsvikt eller lindring av ångest vid demenssjukdom. Basala/komplexa symtom Symtom kan vara basala eller komplexa. Med basalt symtom menas att symtomet, även om det är plågsamt, lindras väl utan djupare analys med standardterapier. Det komplexa symtomet har ofta sin grund i flera dimensioner (fysisk, psykisk, social och existentiell) och kräver en annan typ av problemlösning. Analysen måste här fördjupas och dessutom kopplas till den drabbades livssituation. För att uppnå optimal symtomlindring måste här ofta flera insatser från samma dimension kombineras med insatser från flera dimensioner. Den palliativa vårdens innehåll Basal palliativ vård Basal palliativ vård är grunden i all palliativ vård och skall vid en definierad, dokumenterad tidpunkt, utifrån en etisk plattform och en medicinsk bedömning, erbjudas alla patienter i livets slutskede oavsett diagnos och vårdform med beaktande av etnisk tillhörighet och kulturella skillnader. Vården skall bedrivas dygnet runt, av ett team bestående av läkare, sjuksköterska samt omvårdnadspersonal med basal kompetens inom palliativ vård. Den basala palliativa vården: bedrivs brett i vårdorganisationen (i hemmet, på sjukhus eller i särskilt boende) och är kvalitetssäkrad. Teamet av läkare, sjuksköterska samt omvårdnadspersonal uppstår ur patients och närståendes behov med möjlighet att verka dygnet runt, för dialog med patient och närstående för att skapa delaktighet i vården, fastställer brytpunkten när patienten är i behov av palliativ vård i livets slut, kräver etiska överväganden och värnar om människovärdet, avslutar medicinska insatser när de inte längre gör nytta, lindrar basala symtom, erbjuder möjligheten att inte dö i ensamhet, ger stöd till närstående under sjukdomstiden och i samband med dödsfallet, har möjlighet till konsultstöd från palliativ medicinskt inriktad läkare/sjuksköterska. 3

6 Specialiserad palliativ vård Specialiserad palliativ vård har sin grund i den basala palliativa vården och skall erbjudas patienter med komplexa symtom/behov i livets slutskede där basal palliativ vård inte är tillräcklig. Vården skall bedrivas dygnet runt, av ett multiprofessionellt/ interdisciplinärt team med kompetens inom specialiserad palliativ vård. Den specialiserade palliativa vården: bedrivs inom specialiserade vårdenheter, eller i samverkan med dessa, när det basala teamet av läkare, sjuksköterska och omvårdnadspersonal ej är tillräckligt utifrån patients och närståendes behov, kan i ett tidigare sjukdomsskede, före den definierade brytpunkten, aktualiseras och initieras utifrån patients och närståendes komplexa behov, betraktar samtalet som centralt i vården, lindrar komplexa symtom genom orsaksanalys inför åtgärd och kombination av insatser från flera olika dimensioner, är medveten om den palliativa vårdens möjligheter men också begränsningar, samverkar med andra medicinska specialiteter för att optimera vården. Dessutom erbjuder den specialiserade palliativa vården. konsultstöd och handledning till medarbetare som arbetar med palliativ vård, utbildning av läkare och andra yrkesgrupper inom ämnesområdet, forskning, utvecklings- och kvalitetsarbete, information till allmänhet och beslutsfattare, tillämpning och utvärdering av ny utveckling inom palliativ vård i den dagliga kliniska vardagen. Hur kan du i vardagen tillämpa ovannämnda principer för palliativ vård? Inför svår sjukdom och lidande känner vi oss alla, patient, närstående och vårdpersonal, ibland otillräckliga. För att minska denna känsla fordras kunskap såväl hos patient, närstående som hos all vårdande personal. Avsikten med denna skrift är att du som arbetar med svårt sjuka patienter skall få ökad kunskap om palliativ vård till nytta för dig själv och dina patienter. 4

7 2. Patientmötet Kommunikation har en central plats i allt vårdarbete. Alla patienter (och närstående) har ett kontinuerligt behov av information om sin sjukdom och vårdsituation för att kunna vara delaktiga i vården. När en människa lever med en livshotande sjukdom blir detta tydligare än annars. Samtalet är det viktigaste kommunikationsredskapet. En del samtal uppstår spontant, andra är planerade och ska då förberedas. Här följer några praktiska råd: Samtalsmiljö Förbered dig mentalt för samtalet. Vad är syftet? Vad vill du säga? Var beredd på frågor! Se till att samtalet sker på en avskild plats. Berätta hur lång tid du kan avsätta för samtalet. Tänk på att samtalet skall ske på patientens villkor. Samtalsteknik Vilket syfte samtalet än har låt det bli en dialog. Använd öppna frågor vilket innebär att patienten ges möjlighet att styra svaret och ges tillfälle att berätta om sin situation. En öppen fråga kan låta: Vad vill du helst prata om? Vad tycker du är svårast just nu? Begränsa inte en öppen fråga (ett vanligt fel), genom att snabbt lägga till en fråga, som t ex Vad tycker du är svårast just nu? Illamåendet? Risken är att patienten kommer att besvara den sista frågan först och har du otur får du aldrig veta vad som egentligen är patientens bekymmer. Uppmuntra frågor genom att ge patienten stort utrymme i samtalet. Om du tycker att något patienten säger känns otydligt, tolka då inte själv utan ställ en förtydligande fråga. Var inte rädd för tystnaden, den ger möjlighet till reflektion och ytterligare frågor. Kroppsspråk Det är inte alltid de ord vi uttalar som uppfattas som viktigast. Våra känslor och vårt kroppsspråk förmedlar också ett budskap. Var uppmärksam på att du inte säger en sak och visar något annat med kroppsspråket. Lyssna Var extra uppmärksam i början av samtalet. Den viktigaste informationen kommer oftast fram under de första minuterna. I det aktiva lyssnandet ingår bl a att vara uppmärksam på den andres kroppsspråk (t ex röstläge och gester) och att med ditt eget kroppsspråk visa att du är aktiv i samtalet. 5

8 Respektera tystnad Pauser är ofta en tillgång i samtalet. Både patienten och du själv får då tid att tänka efter och reflektera. Tystnaden är en del av samtalet. Svara ärligt Det betyder mycket för patienten att du svarar ärligt. Då du inte vet svaret på frågan som ställs, säg det! När du känner dig osäker, ta upp frågan med andra i teamet/arbetsgruppen. Förståelse Tänk på att patienten kan ha nedsatt hörsel eller svårigheter att uttrycka sig exempelvis på grund av neurologiskt handikapp. Detta utesluter dock inte behovet av information och samtal. En del samtalsområden kan vara känsliga och svåra att samtala om, vi måste respektera den sjukes personliga integritet. Det kan bli extra tydligt vid möte med människor från en annan kultur eller livsåskådning som skiljer sig från den egna. Språket Du måste kunna variera ditt ordval med hänsyn till vilken patient du samtalar med. Använd inte krångliga medicinska termer. Den som inte behärskar svenska språket bör erbjudas tolkhjälp. Förmedla hopp Hoppet föds och förändras oavbrutet hos oss människor och är unikt för varje människa i varje given stund. Ett ord eller en handling kan, ibland omedelbart, påtagligt förändra hoppets innebörd. Det är vår uppgift, tillsammans med patient/närstående, att skapa förutsättningar för nytt hopp. Hoppet behöver inte alltid betyda att bli frisk, det kan vara att orka leva ytterligare en dag eller att se sitt barnbarn en gång till. Avslutning av samtalet När samtalet närmar sig sitt slut sammanfatta då innehållet och efterhör om ni är överens om det som sagts. Förvissa dig om att patienten och närstående har fått ge uttryck för allt det som man burit med sig till samtalssituationen. Klargör om och när ni ska mötas igen. 6

9 3. Teamarbete Ett team är en grupp människor med olika färdigheter som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Att arbeta i team minskar risken för utbrändhet, skapar arbetstillfredsställelse och höjer vårdkvaliteten. Palliativ vård bedrivs dygnet runt och skall tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Teamarbetet förutsätter gemensam grundsyn och dialog. Patient och närstående är navet i teamet. Hemtjänst Läkare K u rat o r Präst Sj u k sk ö t. Övrig vårdpersonal Apotekare Det är vanligt att en svårt sjuk människa i ett palliativt skede har kontakt med flera vårdgivare samtidigt. Patient Närstående Dietist Arbetsterapeut Volontär Sjukgymnast Adm.- personal En förutsättning för att detta skall fungera är god kommunikation inom teamet, mellan vårdgivarna samt en tydlig och klar dokumentation. En trygg personalgrupp är viktig för att kunna ge den sjuke god omvårdnad och erbjuda de närstående stöd. Fortbildning och handledning i olika former underlättar för personalen att orka med de krävande arbetsuppgifterna som vård i livets slutskede innebär. Ett professionellt förhållningssätt, d.v.s. att alla vårdinsatser styrs av patientens behov, är en förutsättning för god vård. Ibland behöver man teamets stöd för att se vilka behov patienten egentligen har. Det är av stor vikt att man inte förväxlar sina egna behov med patientens i vårdarbetet. 7

10 4. Närstående Samspelet mellan patient, närstående och personal är betydelsefullt. En öppen och varm kontakt underlättar när man skall tala om problem i en svår situation. Vården skall grunda sig på en individuellt utformad plan, där man tar hänsyn till den enskildes önskemål, levnadsvanor och kulturella bakgrund. Närstående skall ges tillfälle till att delta i den gemensamma vårdplaneringen, och i den praktiska omvårdnaden, om patienten så önskar. Det kan vara till tröst och ha stor betydelse i sorgearbetet om man har fått medverka i vården av den sjuke. Information till närstående om patientens sjukdom bör alltid ges efter patientens samtycke och helst när patienten är närvarande. Information behöver alltid upprepas. Vårdpersonalen behöver vara lyhörd för patientens och närståendes behov och reaktioner i samband med svår sjukdom och död. Vanliga uttryck för sorg och oro förekommer i form av aggressivitet och negativ kritik. Barn, både stora och små, har också rätt till information. Denna bör anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Föräldrarna, som är de bästa att ge informationen, kan behöva stöd för att våga inleda ett samtal med sina barn om sin sjukdom. Ibland kan de vilja ha hjälp med att informera sina barn för att därefter kunna fortsätta samtalet. Glöm inte att även informera skolans personal (lärare, skolsköterska), de har också en viktig roll att stödja barnen. Detta ska göras i samråd med föräldrarna. Närståendepenning erbjuder en möjlighet för den sjuke att ha någon närstående hos sig (i hemmet, på sjukhus eller i särskilt boende) under sjukdomstiden, för detta krävs ett intyg utfärdat av läkare. Mer information finns hos Försäkringskassan. 8

11 5. Symtomlindring Omvårdnad vid symtomlindring Syftet med symtomlindring är att höja patientens livskvalitet. Vid all symtomlindring är det viktigt att vårdteamet tillsammans med patienten har en öppen och ärlig dialog. Med en vårdplanering, utifrån patientens unika behov, kan man komma fram till olika mål. Genom att vara tillgängliga, lyhörda och uppmärksamma på icke uttalade uttryck kan vårdteamet utifrån de olika målen hjälpa patienten till ett ökat välbefinnande. Med kontinuerligt stöd i form av samtal, information och undervisning kan även patienten själv medverka i sin symtomlindring. All symtomlindring ska utvärderas och följas upp. Smärta och smärtbehandling Smärtbehandling är centralt i palliativ vård. Smärta skall ses i ett helhetsperspektiv: fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt och utgå från den enskilde patientens unika behov. En annan viktig utgångspunkt i smärtbehandling är ett professionellt bemötande och att patienten blir sedd och trodd. Om den farmakologiska behandlingen inte räcker för att uppnå adekvat smärtlindring, behöver man vara uppmärksam på om det eventuellt finns andra bakomliggande orsaker. Sådana kan vara t ex ovisshet, livskriser, ensamhet och övergivenhet som patienten har behov att samtala om. Det kan också finnas tidigare problem t ex konflikter eller relationsproblem som behöver bearbetas, i såfall med hjälp av andra professioner. I den palliativa vården använder man sig av grundregeln: kontinuerlig, schemalagd och förebyggande smärtbehandling. Patienten skall även ha tillgång till vid behovs medicinering. För att särskilja olika smärttyper är det viktigt att man gör en smärtanalys som grund för vidare behandling: orsak, lokalisation, duration, typ, intensitet, karaktär och patientens beskrivning av smärtans konsekvenser. Vårdåtgärder lyssna på och samtala med patienten, iaktta patientens kroppsspråk och agera utifrån det, informera noggrant och på ett enkelt sätt hur insatta läkemedel verkar, hur de ska tas och varför, förklara vikten av vid behovs läkemedel och hur de ska användas, följ upp hur läkemedelsbehandlingen fungerar, ta reda på vilka biverkningar som ev uppstått och sätt in åtgärder mot dem. 9

12 Risken för förstoppning är mycket stor vid opioidbehandling och ska förebyggas, bemöt lugnt och professionellt, det skapar trygghet och förtroende, ordna ev hjälpmedel som kan behövas för att minska smärtan, det kan handla om förflyttningshjälpmedel i säng, toastolsförhöjningar, specialmadrass o s v, planera och genomför all omvårdnad på ett smidigt sätt för patienten. Ta i patienten med mjuka händer. Ev kan en vid behovsdos ges minuter före, hjälp patienten att finna lämpliga kroppsställningar/rörelser som minskar smärtan, erbjud ev massage som kan ge lugn och välbehag, dokumentera det som görs och utvärdera behandlingsinsatserna. VAS-skattning är ett enkelt sätt att utvärdera. Nociceptiv smärta Orsaker Nociceptiv smärta uppstår genom vävnadsskada i skelett, mjukdelar och inre organ. Smärtan är molande, dov, konstant, rörelserelaterad och förekommer bl a vid cancer och inflammatoriska tillstånd. Behandling Nociceptiv smärta behandlas oftast framgångsrikt med paracetamol och opioider. Vid rörelserelaterad smärta på grund av inflammatoriska inslag, får man oftast god effekt med NSAID- preparat. Generellt kan man säga att de flesta analgetika har effekt vid nociceptiv smärta, enskilt och i kombination. Behandlingen sker enligt WHO s modifierade smärttrappa : 1. Perifert verkande analgetika (paracetamol och/eller NSAID). 2. Starka opioider peroralt + perifert verkande. 3. Starka opioider parenteralt + perifert verkande analgetika. Morfinpreparat rekommenderas i första hand. De finns i en mängd olika styrkor och beredningsformer, vilket gör det lättare att hantera dessa vid olika tillstånd och varierande behov av administreringssätt. Morfinbehandling startas med en låg dos var 4:e timme. 10

13 Tillgång till extradoser, att ta mellan de fasta tiderna, vid smärtgenombrott skall vara 1/6 av dygnsdosen för att patienten skall kunna kupera sin smärta så tidigt som möjligt. Övergång till långtidsverkande, slow release morfin (t ex Dolcontin ) efter 1-2 dygn om smärtan verkar vara under kontroll. För vissa patientgrupper t ex vid sväljalternativ. Vid njurfunktionsstörning rekommenderas Oxycodon (Oxycontin, Oxynorm ningssvårigheter kan Fentanyl plåster eller opioid i oral lösning vara ett bra som alternativ till morfin. Utvärdera behandlingseffekten med t ex VAS (Visuell Analog Skala) eller genom att patienten för en smärtdagbok. VAS 4 kräver analys och eventuell åtgärd. Glöm inte att även andra vårdåtgärder som rätt kroppsställning eller lämpliga hjälpmedel kan bidra till en bättre smärtlindring. Neurogen smärta Orsaker Skada, tryck eller annan påverkan på nerver leder till utstrålande och/eller skärande smärta med neuroanatomiskt utbredningsområde. Exempel på tillstånd med neurogen smärta är diabetesneuropati, trigeminusneuralgi eller tumörinväxt i nerver. Behandling Neurogen smärta är mer svårbehandlad än nociceptiv smärta och denna smärttyp är ofta mindre känslig för opioider. Uppnår man inte effekt av dessa vid snabbt ökande dosering lönar det sig inte att öka dosen, byt hellre till en annan opioid. De effektivaste preparaten är antidepressiva vid perifera och centrala neurogena smärttillstånd (t ex Tryptizol ). Ofta behöver man kombinera med andra läkemedel (Neurontin, steroider, NSAID) och om möjligt sjukdomsinriktade åtgärder som strål- och cytostatikabehandling. Kontakt med anestesiolog kan vara av värde för eventuella blockader. TENS (Transcutan Elektrisk Nerv Stimulering), för aktivering av kroppens endogena smärtlindrande mekanismer, är ett behandlingsalternativ utan biverkningar vid perifera neurogena smärttillstånd. ) Illamående Illamående är ett vanligt och ofta förbisett problem i den palliativa vården. Ca 40-70% av cancerpatienterna erfar någon form av illamående i livets slutskede. Livskvalitet och socialt umgänge blir svårt lidande av detta. Illamåendet är ofta men inte alltid kopplat till kräkningar. Det förekommer också kräkningar utan illamående. Det är viktigt med en grundlig anamnes och att symtomen illamående och kräkningar registreras separat för att rätt behandling skall kunna sättas in. Frekvens, intensitet och duration är också viktiga uppgifter. 11

14 Orsaker fysiologiska (t ex förstoppning, ventrikelretention, subileus/ileus, svampinfektion i munnen, gastrit/ulcus, smärta) tumörrelaterade (t ex hjärnmetastaser) metabola (t ex hypercalcemi, uremi, hyperglycemi) behandlingsrelaterade (t ex cytostatika, strålbehandling, analgetika, andra läkemedel) psykologiska (t ex oro och ångest). Vårdåtgärder eliminera starka lukter och se till att rummet är väl vädrat servera små portioner av den maträtt som patienten önskar notera särskilt hur patienten, trots illamående och kräkningar, lyckas försörja sig per os och ta sina mediciner var varsam vid omvårdnaden av patienten. Behandling Terapin bör startas snabbt och om möjligt vara inriktad på bakomliggande orsak (tänk på att även andra läkemedel kan orsaka illamående t ex NSAID-preparat). Se över patientens medicinlista, om något läkemedel kan sättas ut. Om detta inte är möjligt ges symtomatisk behandling med medel mot illamående. Flera olika grupper av antiemetika finns med olika verkningsmekanismer: neuroleptika (t ex Haldol, Stemetil ) antihistaminer (t ex Postafen ) prokinetiska medel (t ex Primperan ) Morfinorsakat illamående behandlas bäst med antihistaminer. Illamående på grund av förlångsammad tarmmotorik kan avhjälpas med prokinetiska medel. Därutöver kan steroider (t ex Betapred ), sekretionshämmande medel (t ex Sandostatin ), antikolinergika (Hyoscinhydrobromid) samt bensodiazepiner (t ex Stesolid ) vara av värde. I enskilda fall kan 5-HT3 receptorblockerare (t ex Zofran ) vara effektiva, hör gärna med ditt palliativa rådgivningsteam för mer information. Andnöd Andnöd (dyspné) är ett vanligt symtom i palliativ vård och är nära förknippat med ångest. Det är viktigt även här att man analyserar och dokumenterar förändringar av symtomet; (hur länge det har funnits, i vilket kroppsläge det framträder, i vilken situation det uppträder, och andra förekommande symtom etc) samt rapporterar till läkare så att medicinska åtgärder kan sättas in. 12

15 Orsaker sjukdomsrelaterade orsaker t ex pleuravätska, metastaser, ascites, anemi, pneumoni, KOL, hjärtsvikt, ALS behandlingsrelaterade t ex pulmektomi, vätskeretention annan orsak t ex oro. Vårdåtgärder låt patienten inta en bekväm kroppsställning kontrollera att patienten använder rätt andningsteknik. Ta gärna hjälp av sjukgymnast vädra rummet ordentligt ordna en torr och sval säng försök förmedla trygghet, lugn och ro lämna aldrig patienten ensam med sin andnöd och oro dokumentera och rapportera. Behandling behandla om möjligt bakomliggande orsak om detta ej är möjligt, ge symtomatisk behandling med t ex bronkdilaterande läkemedel (t ex Teofyllamin ) och/eller diuretika (t ex Furix ) Morfin och bensodiazepiner kan i livets slutskede vara ett alternativ för att minska dyspné och oro. Nutritionsproblem Orsaker Många patienter i palliativ vård upplever aptitlöshet och avmagring dels beroende på grundsjukdomen och dels som en eventuell behandlingsbiverkan. I livets slutskede är det en naturlig del av döendet att förlora aptiten och hungerkänslorna. Kroppen går ned på sparlåga (se avsnittet Livets sista dagar ). Vårdåtgärder Till patienter i tidig palliativ fas ges råd om energirik mat, gärna smör och grädde. Små men täta måltider. Kalla rätter är oftast lättast att fördra. Näringstillskott kan också vara ett komplement, ta kontakt med dietist eller läkare för vidare information. Ge också akt på patientens munstatus! I ett senare skede är det patientens önskemål om mat och dryck, som får vara vägledande. Låt närstående vara delaktiga och förklara för dem att föda i detta skede inte ändrar utgången utan mer kan ställa till obehag för den sjuke. Det är viktigt att betona att den sjuke i livets slut sällan besväras av hunger eller törst! I vissa situationer kan man överväga att ge parenteral nutrition t ex vid subileustillstånd orsakad av grundsjukdomen. 13

16 Behandling För att stimulera aptiten kan man ge steroider, t ex tabl. Betapred 0,5 mg 4-6 x 1. Problem från munhålan God munstatus är viktigt för patientens välbefinnande. Muntorrhet ökar risken för svampinfektioner och orsakar problem att tala, tugga och svälja. Saliven motverkar karies och hjälper till att hålla munslemhinnan frisk. Enligt tandvårdslagen 8a har vissa personer rätt till nödvändig tandvård (inkl. bedömning och förebyggande tandvård), vilket ingår i högkostnadsskyddet. Dessa personer är bland annat: de som bor i kommunens särskilda boendeformer och har ett särskilt och långvarigt behov av personlig vård och omsorg de som får omfattande hälso- och sjukvård i hemmet samt har stort personligt omvårdnadsbehov och har oförmåga att sköta sin munhygien Rådfråga patientens behandlande tandläkare eller Försäkringskassan. Orsaker mediciner nedsatt allmäntillstånd och dåligt nutritionsstatus dåligt passande tandprotes eller permanenta tänder som har orsakat skav- eller trycksår svampinfektion, vilket är den vanligaste orsaken till smärta i munhålan inom den palliativa vården strålbehandling mot munhålan och spottkörtlar cytostatikabehandling. Vårdåtgärder vid muntorrhet god och regelbunden munvård - titta regelbundet i patientens mun! ge isbitar eller frusna bär att suga på vid muntorrhet pröva apotekets saliversättningsmedel eller sugtabletter t ex Xerodent pensla munnen med smakfri matolja eller prova Oralbalance fuktgel låt patienten dricka och skölja munnen med kran- eller vichyvatten håll kvar vid tandborstningen så länge det går oavsett om andra åtgärder sätts in. Behandling av svampinfektion, sår och blåsor i munhålan Sår och blåsor kan förebyggas genom att borsta tänderna med mjuk tandborste och t ex Zendium tandkräm vid lindriga svampbesvär ge mixtur Mycostatin 2 ml x 4. Håll kvar mixturen så länge som möjligt innan den sväljs ned. Ta ut eventuell protes före behandling vid uttalade besvär av svamp ge kapsel Diflucan 50 mg 1 x 1 under en vecka. Därefter mixtur Mycostatin som ovan skölj eller pensla med Corsodyl lösning (spädd med hälften vatten) 1-2ggr/dygn vid smärtande sår eller blåsor pröva med Andolex eller Xylocain. 14

17 Hicka Hicka kan vara övergående eller återkomma i täta intervall. Mycket besvärande och tyvärr svårbehandlad är hickan om den varat mer än 48 timmar, den anses då kronisk. Orsaker påverkan av perifera nerver som styr andningsmuskulaturen: retning av vagusnerven via en utspänd magsäck, ileus, tumörer etc metabola störningar som uremi och hypokalcemi toxisk påverkan av alkohol orsaker i centrala nervsystemet (tumörer, infektioner eller blödningar). Behandling stimulering av vagusnerven genom att dra i tungan, dricka kallt vatten, dricka pepparmyntsdryck eller genom att patienten håller andan. Oftast räcker detta inte för patienter i palliativ vård utan man får överväga något av följande alternativ: lokalanestetika (Xylocain viskös) dopaminantagonister (Haldol ) muskelavslappande (Stesolid ) Primperan eller Lioresal. Klåda Klåda kan vara mycket plågsamt, speciellt om det leder till störd nattsömn. Antihistaminer har visat sig ha dålig klådstillande effekt. Orsaker Klåda i palliativ vård kan orsakas av läkemedel, sviktande organfunktion eller sjukdomen i sig. Hudsjukdom måste uteslutas. Vårdåtgärder duscha inte för ofta, undvik uttorkande tvålar. försök undvika att frottera huden efter tvättning, klapptorka istället smörj med mjukgörande kräm svalt rum och svala kläder, undvik ylle undvik plast i sängen klia inte Behandling Vig gallstas är det enklast att försöka åtgärda den bakomliggande orsaken. Om det inte går kan man pröva läkemedel som paroxetin (Seroxat 5-20 mg x1). Mirtazipin (Remeron 7,5-15 mg x1) kan också prövas vid idiopatisk klåda. 15

18 Förstoppning Förstoppning (obstipation) innebär att man har längre tidsintervall än tre dagar mellan tarmtömningarna och besvär i form av smärtor och uppkördhet. Hos svårt sjuka patienter är det vanligt med förstoppning t ex på grund av inaktivitet, dåligt vätske- och fiberintag, men också på grund av sjukdomsspecifika orsaker. Den viktigaste åtgärden är att förebygga förstoppning! Vid opioid behandling ta alltid ställning till obstipationsprofylax! Orsaker läkemedel (t ex opioider och antidepressiva läkemedel) inaktivitet funktionella hinder i mag-tarmkanalen (t ex tumörer) hyperkalcemi nervskador depression rubbning av normala toalettrutiner hypotyreos. Vårdåtgärder kartlägg tidigare avföringsvanor om möjligt ge rikligt med dryck låt patienten vara så aktiv som möjligt låt inte patienten vänta, erbjud lugn och integritet vid toalettbesök våga känn efter rektalt om det finns avföring i ändtarmen upprätta rutiner för behandling av förstoppning träna in en regelbundenhet för toalettbesök, t ex efter måltid utnyttja hjälpmedel för att underlätta toalettbesök. Behandling Kan grundproblemet åtgärdas är det bra, men ofta måste behandlingen vara symtomatisk. motorikstimulerande laxermedel t ex droppar Laxoberal, individuell dosering är nödvändig, dosen kan delas upp på flera tillfällen vid förlorad sfinkterfunktion är oftast supp. Dulcolax 3-4 ggr/vecka ett bättre alternativ osmotiskt verkande laxermedel t ex pulv. Importal, pulv. Movicol, mixt. Laktulos används ofta smörjande laxermedel t ex Paraffinemulsion (ej upptaget i FASS, produktbeskrivning kan fås på apotek) kan fungera vid svår förstoppning, men upptaget av fettlösliga vitaminer försvåras Relaxit igångsätter den naturliga tömningsreflexen ofta är det nödvändigt att kombinera preparat ur flera kategorier för att nå önskat resultat. Bulkmedel bör ej användas till denna patientgrupp som har lågt vätskeintag och patienten riskerar att få en motsatt effekt med ökad förstoppning! 16

19 Diarré Diarré kan definieras som lös avföring mer än tre gånger per dygn. Orsaker allt för intensiv laxering strålbehandling mot buk/bäcken (reaktionen varar upp till tre veckor efter avslutad strålbehandling) antibiotika behandling (förändrad tarmflora) förstoppningsdiarré. Vårdåtgärder noggrann hygien förhindrar obehag och hudirritation utnyttja hjälpmedel t ex bäddskydd tillför extra vätska återställ tarmfloran med dofilus i valfri form vid antibiotikabehandling överväg clostridium odling/toxin. Behandling symtomatisk behandling med tarmmotilitetshämmare (t ex tabl. Loperamid 1-8 tabl/dygn) tänk på vätskebalansen - ge eventuellt parenteral vätsketillförsel överväg Precosa vid upprepade clostridium infektioner. Miktionsstörningar Svårt sjuka kan tappa förmågan att hålla urinen eller att tömma blåsan. Är man sängliggande är det svårt att tömma urinblåsan helt och detta kan leda till urinvägsinfektion och även oro. Svårigheter att kissa och nedsatt gångförmåga kan vara första tecken på rygggmärgspåverkan. Detta är ett akut tillstånd som kräver omedelbar läkarbedömning. Orsaker läkemedelsbiverkan ryggmärgspåverkan urinvägsinfektion prostataförstoring eller andra mekaniska hinder atrofierade slemhinnor. Vårdåtgärder Vården inriktas på att bibehålla naturliga funktioner så långt det är möjligt. Använd erforderliga inkontinenshjälpmedel och ADL hjälpmedel vid behov. I livets slut kan KAD vara det bästa alternativet för att säkerställa en god omvårdnad. 17

20 Behandling Behandlingen bör om möjligt riktas mot de bakomliggande orsakerna. Om någon sådan ej kan identifieras vidta ovanstående vårdåtgärder. Orkeslöshet Orkeslöshet (=fatigue) är ett vanligt symtom hos svårt sjuka. Det beskrivs av patienterna som en trötthet som inte kan vilas bort. Orsak Det finns flera bakomliggande orsaker till denna trötthet t ex infektion, anemi, anorexi, smärta, andfåddhet, sömnbrist, psykiska, sociala faktorer. Ofta är det en kombination av dessa orsaker som ger denna förlamande trötthet. Vårdåtgärder tala om för patienten att detta symtom är vanligt hjälp patienten att skapa realistiska förväntningar erbjud hjälpmedel som underlättar livet uppmana att spara krafter till det som är angeläget rekommendera att varva kort vila med aktivitet uppmana att upprätthålla det sociala livet så gott det går följ upp nattsömnen. Behandling Då orkeslösheten kan vara en del av en krisreaktion är stödjande samtal värdefullt. Vid grav anemi är blodtransfusion värt att pröva. En kortisonkur kan förbättra det allmänna välbefinnandet. Oro och ångest Ångest kan beskrivas som en diffus oro med en känsla av osäkerhet och hjälplöshet inför ett hot som man inte kan hantera och därför står vanmäktig inför. Detta är vanligt och ökar ofta hos patienter i samband med information om sjukdomen. Ångesten kan variera i styrka, vara konstant eller komma i attacker och är förknippad med kroppsliga symtom. Alla människor har olika strategier, s k coping, som träder in och gör livet uthärdligt. Orsaker dålig symtomlindring (t ex smärta) sociala /existentiella /psykologiska faktorer medicinbiverkan abstinens 18

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Illamående. Region Östergötland

Illamående. Region Östergötland Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för vård i livets slut RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 DET SPECIFIKA MED PALLIATIV VÅRD Målet för vården är ett annat än vi är vana vid Vi möter en människa i en extremt utsatt situation DET är som när konungens son beger sig

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Vad kan jag göra? När sjukdomen ej kan botas kan lindrande behandling användas. Här finns råd till dig som är sjuk.

Vad kan jag göra? När sjukdomen ej kan botas kan lindrande behandling användas. Här finns råd till dig som är sjuk. Vad kan jag göra? När sjukdomen ej kan botas kan lindrande behandling användas. Här finns råd till dig som är sjuk. 2 Innehållsförteckning Andnöd 4 Diarré 5 Förstoppning 6 Hicka 7 Illamående 7-8 Klåda

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer