FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 55:2009. Taktil Stimulering. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 55:2009. Taktil Stimulering. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten"

Transkript

1 Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 55:2009 Taktil Stimulering En behandlingsmetod för personal med stressrelaterade hälsoproblem Annacarin Persson Marianne Forsgärde Besöksadress: Västra varvsgatan 11 Luleå Telefon: vx FoU Norrbotten är en fristående verksamhet inom Kommunförbundet Norrbotten. Vill du veta mer om vårt arbete eller ladda hem tidigare FoU rapporter. Gå till FoU NORRBOTTEN

2

3 Sammanfattning Taktil Stimulering är en medveten och strukturerad metod för beröring som aktiverar huden, vårt första och största organ och sinnesorgan. Beröring av huden är ett väl fungerande sätt att stimulera nervsystemet och hjärnan, kroppens lugn och ro-system aktiveras, oxytocin frigörs och nivån på stresshormonet kortisol minskar och det har lika stor betydelse för organismens överlevnad som systemet för försvar och ansträngning. Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur personal med stressrelaterade hälsoproblem påverkas av en behandlingsperiod med Taktil Stimulering. Vi sökte svar på frågorna: Kan smärta lindras, sömnsvårigheter minskas och högt blodtryck sänkas genom att minska stressen i kroppen och kan en mer långvarig verkan uppnås med tio regelbundna behandlingar under en sjuveckorsperiod. Behandlingarna med Taktil Stimulering pågick under oktober 2008 till och med januari Tio personal deltog i studien, under sju veckor fick respektive deltagare tio helkroppsbehandlingar. För att öka möjligheten till en mer långvarig effekt fick deltagarna fem behandlingar under de två första veckorna och en behandling per vecka under den kommande femveckorsperioden. Under påföljande sju veckor får fyra deltagare med särskilt uttalade besvär ytterligare två behandlingar medan de övriga sex deltagarna inte får någon behandling. Fjorton veckor efter studiens start får alla deltagare under en vecka två behandlingar vardera. Studiens resultat baseras på enkätundersökning som deltagarna besvarade vid tre tillfällen, deltagarnas dagboksanteckningar, samt mina behandlingsanteckningar, blodtrycks- och pulsmätningar. Resultat visar att upplevelsen av smärta minskar under behandlingsperioden. Vilket leder till en stor personlig vinst med mindre värk och minskad medicinförbrukning. Sju av deltagarna får förbättrad sömn, när behandlingsperioden åstadkommit en bra effekt på sömnen så kan behandlingarna ges med längre mellanrum. Behandlingen påverkas stress positivt och blodtrycket sänks. Andra effekter som påverkar hälsa och välbefinnande var mindre eksem, bättre fungerande mage och tarm, färre och kortare vallningar, myrkryp i benen som minskar, färre nattliga toalettbesök, mindre oro i kroppen, en lugn och rofylld känsla i kroppen. Slutsatsen är att Taktil Stimulering påverkar stressrelaterade hälsoproblem på ett positivt sätt. Hur behandlingen påverkar varje deltagares hälsoproblem är individuellt, liksom behovet av antal behandlingar. Ett tydligt resultat är att långvariga skador behöver kontinuerliga behandlingar över tid. Utifrån de resultat som framkommer under studien anser jag att det finns belägg för att behandlingar med Taktil Stimulering är ett viktigt verktyg när det gäller att motverka långtidssjukfrånvaro och lindra de symtom som finns.

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 2 Frågeställning... 2 Inledning... 2 Studien... 4 Taktil Stimulering.vad händer i kroppen?... 4 Taktil Stimulering.hur går behandlingen till?... 5 Studiens genomförande... 5 Metod... 6 Datainsamling... 7 Enkät... 7 Dagbok... 7 Behandlingsanteckningar... 7 Mätning av blodtryck och puls... 7 Urval... 8 Metodologiska reflektioner... 8 Etiska överväganden... 8 Resultat... 9 Diskussion Referenslista Bilagor... 27

5 Bakgrund Ett antal undersköterskor inom Piteå Kommuns äldreomsorg har gått utbildning i Taktil Stimulering och tituleras efter utbildningen som Beröringspedagoger. Beröringsmetoden Taktil Stimulering har utvecklats av Gunilla Birkestad, med början 1984 och är en metod som innebär en medveten och strukturerad beröring, som aktiverar vårt största sinnesorgan, huden. Utbildningen innefattar idag 132 timmar och innehåller teoretiska kunskaper om bl.a. hudens olika funktioner samt praktiska övningar med beröringsmetoden Taktil Stimulering. Utbildningen avslutas med ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Kunskaperna från utbildningen har i olika utsträckning använts i omvårdnadsarbetet inom äldreboenden och inom dagverksamhet för personer med demenssjukdomar. Taktil Stimulering används alltid utifrån den enskilde individens behov och villkor. Viktigt är att som personal vara lyhörd för olika personers önskemål och reaktioner. Det är inte naturligt för alla med beröring, det måste vi alltid ha i åtanke. Grunden är att ge helkroppsbehandling men även delar av kroppen kan behandlas och ge effekt. Taktil Stimulering kan också ges utanpå kläderna. Nedan beskriver jag några situationer då Taktil Stimulering använts, både när behandlingen gav bra resultat och när resultatet blev mindre bra. En kvinna fick helkroppsbehandling före lunch. Hon satt stilla under hela måltiden, åt bättre, stannade uppe tillsammans med de andra istället för att söka ensamhet och gå till sängs, hon var väldigt belåten. En man som på grund av sjukdom kände stark oro och ångest med störd nattsömn. Han fick en stunds beröring av ansikte och huvud, kom till ro och somnade nästan direkt, sov mer än en timme och kände sej sen lugnare och piggare. När behandling ges på händerna blir de varma, både på den som får och på den som ger behandling. Särskilt två kvinnor som fick behandling uttryckte vid flera tillfällen att värmen spred sej, ibland ända ner till fötterna. Vid några tillfällen har en arbetskamrat som har nervvärk och tar medicin under hela dygnet fått helkroppsbehandlingar, värken lindrades och sömnen blev bättre. Det finns också tillfällen när behandlingarna fått avbrytas. En kvinna som i början tyckte om och mådde bra av behandlingen, blev ledsen och nedstämd och ville inte fortsätta. Nu har behandlingarna återupptagits igen med positivt utfall. En annan situation då behandlingsinsatserna avbröts var en man som mådde gott under behandlingen men blev mycket aktiv under natten. Jag gick utbildning till Beröringspedagog 2006 mitt intresse växte och jag valde att utbilda mig vidare till Taktilterapeut under 2008, med Gunilla 1

6 Birkestad som lärare. I arbetet som undersköterska på en dagverksamhet för personer med olika demenssjukdomar upplever vi att många äldre mår bättre och blir lugnare av att få medveten beröring. Utbildningarna och mina praktiska erfarenheter av Taktil Stimulering har medfört ett växande intresse för beröringens betydelse och effekter. Många som arbetar inom äldreomsorgen utvecklar någon form av stressrelaterade symtom. Förutom risken att inte orka med sitt förvärvsarbete, riskerar också symtomen att bli livslånga. Konsekvenserna kan bli betydande både för arbetstagaren och för samhället, på ett mindre positivt sätt. Ett sätt att arbeta i förebyggande syfte och mildra de symtom som redan finns, kan vara att titta närmare på vilken betydelse Taktil Stimulering som behandling får för personal som har olika grad av stressrelaterade symtom. Syfte Syftet med studien är att få kunskap om hur personal med hälsoproblem påverkas av en behandlingsperiod med Taktil Stimulering. Frågeställningar Kan smärta lindras, sömnsvårigheter minskas och högt blodtryck sänkas genom att minska stressen i kroppen? Kan en mer långsiktig verkan uppnås med tio regelbundna behandlingar under en sjuveckors period? Inledning Att arbeta inom äldreomsorgen är på många sätt väldigt givande och värdefullt. Vi möter människor med många olika levnadsöden och erfarenheter och lär oss på så sätt mycket om bygdens historia och får en inblick i tidigare generationers uppväxt och levnadssätt. Medelåldern på de som bor på äldreboenden är hög och hjälpbehovet stort. Det gör att arbetet är både fysiskt och psykiskt krävande, arbetstyngden är stor och arbetstiderna är oregelbundna. En ofta återkommande tidsbrist skapar stress och det kan vara svårt att hinna med varje enskild person på bästa sätt. En god kontakt med anhöriga är också en viktig del i omsorgsarbetet, att finnas till och stötta under sjukdomstiden och när döden kommer. Många av de äldre har också någon form av demenssjukdom. Som personal måste man vara aktiv med både hjärna och hjärta, för att kunna tolka och förstå hur man på bästa sätt ska bemöta den personen under sjukdomens olika stadier. Det krävs intresse, fantasi, medmänsklighet, personligt engagemang, inlevelseförmåga, kreativitet och inte minst tålamod. Det som följer med en demenssjukdom är bland annat svårigheter att minnas, att inte kunna tolka och förstå omgivningen eller att klara av sitt dagliga liv. Det uppstår ofta förvirring, oro och ängslan. Anhöriga behöver också stöd och hjälp, vilket ibland ta stor del av omvårdnadsarbetet (Almberg och Jansson 1999). Forskning (SBU 2007) visar att bemötandet av en person med 2

7 demenssjukdom är helt avgörande för hur mycket han eller hon klarar av. Det är med andra ord en svår och ansvarsfylld uppgift att vårda personer med demenssjukdom och det finns risk att de stora påfrestningarna kan leda till utmattning hos den som ger omsorgen. Många som arbetat större delen av sitt yrkesverksamma liv inom äldreomsorgen har utvecklat någon form av stressrelaterade symtom. Uvnäs- Moberg (2000) menar att det är väl känt att långvarig stress kan ge negativa effekter i form av olika stressrelaterade sjukdomar. Vi behöver balans mellan utmaningar och lugn, spänning och avspänning för att må bra. Den medicinska forskningen börjar idag alltmer kunna skönja en fysiologisk förklaring till vad många tidigare rent erfarenhetsmässigt vetat, att beröring och massage, kramar och medmänsklig värme minskar stress och underlättar läkande och återhämtning. Kroppens lugn och ro-system har lika stor betydelse för organismens överlevnad som systemet för försvar och ansträngning. Forskning om kroppens lugn och ro-system och om oxytocinets samordnande roll och läkande verkan visar att oxytocinet verkar på två sätt, både som ett hormon i blodbanan och en signalsubstans i hjärnan. Det sänker blodtrycket, minskar halten av stresshormoner, ökar toleransen för smärta och har en tillväxtstimulerande effekt. Det styr en rad livsviktiga funktioner och är därmed avgörande för vår överlevnad. Vi vet att oxytocin frisätts genom beröring, särskilt vid en viss frekvens och att lugn och ro framkallas (Uvnäs-Moberg 2000). Huden är en rik källa på läkande kemiska ämnen. Intressant är att varje neurokemiskt ämne som man hittat i nervsystemet också finns i huden. Beröring av huden är ett väl fungerande sätt att stimulera nervsystemet och hjärnan. Genom att beröra och inte massera djupt åstadkoms en generell avslappning och därmed en ökad blodcirkulation (Jelveus 2000). En annan värdefull faktor är att stimulering av huden leder till en ökad kroppsmedvetenhet. Det leder till att man blir mer uppmärksam på sin kropp och dess reaktioner och man väljer därigenom lättare bort det som skadar den. Vi har ofta blivit så vana vid spänningar att vi inte vet hur det känns att vara helt avslappnad (Jelveus 2000). Vid Touch Research Institute, Miami, Florida har det sedan 1992 forskats på effekter av kroppsberöring. Studierna görs på människor i olika åldrar från spädbarn till gamla. Effekter som påvisats är att vid beröringsbehandling sker en: förbättring av sömnvanor, viktökning hos prematura barn, minskning av depressiva symtom, minskning av stresshormoner, smärtlindring, förstärkning av immunförsvaret hos barn och vuxna med olika medicinska diagnoser som reumatism, cancer och fibromyalgi (www.miami.edu/touch-research) (Birkestad 2006). I Anders Nylunds examensarbete (2005) om Taktil Stimulering och dess inverkan på stress, gjordes en studie på fyra personer och i tre av fallen 3

8 skedde en klar förbättring av personernas upplevelser av stress. Studiens resultat visar att Taktil Stimulering kan fungera som en bra stressreducerare. I en litteraturstudie där sexton vetenskapliga artiklar analyserats var syftet att beskriva upplevelsen av terapeutisk beröring/massage i omvårdnad. Personer med cancer, hjärntumör, smärta, sömnproblem, vid livets slut och gravida deltog i de studier som de vetenskapliga artiklarna behandlade. Personerna upplevde att de fick en ökad värmekänsla och även en ökad energinivå i kroppen så att smärtan kändes mindre. Beröringen hjälpte dem att slappna av, känna sig lugnare och därmed få en förbättrad sömn. De kände sig värdefulla när de fick uppmärksamhet under den terapeutiska beröringen, som också gav möjlighet att öppna undanträngda känslor. Resultaten från studien indikerar att Taktil Stimulering kan vara en bra omvårdnadsintervention att använda (Rönnbäck och Takkula 2004). Inom intensivvården ges Taktil Massage främst till patienter men också till personal och anhöriga. Resultatet visar att för patienternas del motverkas förstoppning, blodtrycket sjunker, ångest, oro och smärta lindras (Vikström 2008). Ett forskningsprojekt pågår i hur beröringsmassage fungerar medicinskt och hälsoekonomiskt, med frågeställningen: Kan man ersätta läkemedel med massage? (Nilsson 2008). Taktil Stimulering synes också ha en positiv påverkan på barn i alla åldrar. En studie i förskolan visar att de flesta förskollärarna uppfattar att Taktil Stimulering fungerar som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna som förskollärarna har upplevt är: att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan dessutom blir barnen bekräftade och deras kroppskännedom ökar (Petersson 2006). En näraliggande behandlingsmetod till Taktil Stimulering är Taktil Massage som har utvecklats av Siv Ardeby (2005). Sedan mitten på 1990-talet lär hon ut Taktil Massage under namnet Taktipro. Skillnaderna mellan metoderna är inte så stora och effekterna desamma. I Taktil Stimulering börjar alltid behandlingen på framsidan för att kunna se hur personen reagerar och behandlingstiden är ca 40 minuter. I Taktil Massage börjar behandlingen på baksidan där vi är mindre känsliga och den behandlade blir något tätare invirad i filtar, behandlingstiden är ca 75 minuter. Studien Taktil Stimulering vad händer i kroppen? Taktil betyder beröring. Taktil Stimulering definieras som en sinnesträning och en metod i daglig omsorg och träning för friskvård och hälsa. Det är en behandling av huden som riktar sig till hjärnan och nervsystemet. Hjärnan är direkt kopplad via nervsystemet till hud och slemhinnor och bildar egentligen ett system. Stimulans av hud och slemhinnor engagerar stora delar av hjärnan. Hudens beröringsreceptorer mottagare för beröring kopplar in till områden i hjärnan som reglerar bland annat smärta, blodtryck, 4

9 magens och tarmens arbete. Antalet beröringsreceptorer varierar på kroppen mellan 1000 och 5000 per cm². Rikligast är de i handflatorna, på fingerblommorna, läpparna, fotsulorna och tåblommorna. För att lugn och ro-systemet ska aktiveras krävs bara lätta strykningar som väcker hudens beröringsreceptorer. Taktil Stimulering utgår från en helhetssyn på människan grundad på erfarenhet och forskning (Birkestad 2006). Taktil Stimulering hur går behandlingen till? Att arbeta med medveten beröring innebär att använda hela insidan av handen så mycket som möjligt, utan att låta luft komma mellan handen och huden som får beröringen, handflatan ska täcka så stor yta som möjligt. Förutom strykningar används också olika kvalitéer av tryck eller att hålla händerna stilla. Strykningarna följer en bestämd struktur för att göra metoden igenkännbar och inge säkerhet och trygghet. Den som ger behandling ska inte släppa händerna från personens kropp, en hand ska alltid ligga kvar utom vid vändning från rygg till mage. Personen som får behandling ligger på rygg med en kudde under huvudet och en under knäna, en handuk över bröstkorgen och en över den nedre delen av kroppen. Att ligga på rygg innebär att den som ger behandlingen lättare kan läsa av i ansiktet om det är något som inte fungera eller hur personen i övrigt reagerar på beröringen. För de flesta är det lättare att ligga på rygg. Huden stimuleras nu del för del med början vid höger ben. Handduken lyfts bort från den kroppsdel som behandlas och läggs tillbaka så fort den delen är klar, så att värmen bibehålls. Arbetet med strykningarna går nerifrån och upp på framsidan av kroppen och uppifrån och ner på baksidan. Behandlingen avslutas med att personen lindas om med täcke eller filt och stryks uppifrån huvudet och ner för att markera hela kroppen. En vegetabilisk olja används, behandlingen ges för hela kroppen och tar ungefär 40 minuter (Birkestad 2006). Studiens genomförande Behandlingarna med Taktil Stimulering pågår under oktober 2008 till och med januari 2009, tio personal deltar. Under sju veckor får respektive deltagare totalt tio helkroppsbehandlingar. För att öka möjligheten att uppnå en mer långvarig effekt, får deltagarna fem behandlingar under de två första veckorna och en behandling per vecka under den kommande femveckorsperioden (Fas A). Under påföljande sju veckor får fyra av deltagarna med särskilt uttalade besvär ytterligare två behandlingar medan de övriga sex deltagarna inte får någon behandling (Fas B). Fjorton veckor efter studiens start görs en uppföljning av behandlingseffekterna, alla deltagare får under en vecka två behandlingar vardera i syfte att utröna om någon effekt kan återskapas (Fas C). Ett särskilt rum iordningsställdes för att användas som behandlingslokal under studien. Dämpad belysning, levande ljus, lugna färger och musik för avslappning ordnades. Rummets temperatur var ungefär 24 grader. Tillvägagångssättet vid behandlingen är lika varje gång så att den som får 5

10 behandlingen vet vad som ska ske, detta för att skapa bästa förutsättningarna för avslappning, trygghet och säkerhet. Ett behandlingsschema arbetades fram i god tid före behandlingarnas början. Behandlingstillfällena genomförs mellan ibland är de förlagda till deltagarnas fritid. För några av deltagarna har samma tidpunkt gällt för alla behandlingar. Den friskvårdstimme per vecka som vi har möjlighet att använda har utnyttjats. Vid första behandlingen gav jag ytterligare information om hur behandlingen går till och jag frågar om det är något särskilt som jag som behandlare bör veta, till exempel ömtåliga operationsärr eller annan känslighet. Vidare berättar jag om att kroppen kan reagera på olika sätt av behandlingen. Man kan antingen känna sig frusen eller varm, trött eller pigg och/ eller bli törstig. Även många toalettbesök är vanligt efter behandlingen och den som har värk kan uppleva den starkare direkt efteråt. Vid begynnande feber eller förkylning flyttas behandlingen fram. För att kunna påbörja behandlingsperioden gjorde jag en kartläggning av deltagarnas hälsoproblem samt en precision av hur besvären yttrar sig. Detta för att vi ska få kunskap om hur dessa hälsoproblem påverkas av en behandlingsperiod med Taktil Stimulering. Vid första behandlingstillfället upprättar jag en beröringsjournal (Bilaga 1:1). I den ingår behandlingsanteckningar (Bilaga 1:2) som jag skriver i vid varje behandling, ett frågeformulär (Bilaga 2) som varje deltagare fyller i och en kroppskarta (Bilaga 3) där varje deltagare markerar var problemen visar sig. Syftet med kroppskartan är att göra deltagaren mer medveten och uppmärksam på sin kropp för att i förlängningen välja bort det som skadar den. Varje träff börjar med ett samtal mellan mig och deltagaren, jag ställer några frågor (Bilaga 2) om reaktioner sen förra behandlingen, uppmuntrar till att dricka vatten då det är vanligt att bli torr i munnen och törstig under och efter behandlingen. Blodtryck och pulsmätning sker då tidigare studier visar att genom att minska stressen i kroppen kan blodtrycket sänkas. Deltagaren får klä av sig och lägga sig tillrätta på behandlingsbänken. Behandlingen tar ungefär 40 minuter. När behandlingen är klar informerar jag om att det är bra att ligga kvar på behandlingsbänken en stund, sen mäts blodtryck, puls och deltagaren klär på sig. Vi pratar en kort stund om upplevelsen av behandlingen denna gång och jag bjuder på ett glas vatten. Totala tidsåtgången är ungefär en timme och en kvart. Metod För att få kunskap om vilken betydelse behandlingar med Taktil Stimulering haft för personal med hälsoproblem fick deltagarna fylla i en enkät vid tre tillfällen samt föra dagbok under studiens gång. Jag har vid varje behandling fört behandlingsanteckningar och gjort mätning av blodtryck och puls. 6

11 Datainsamling Enkät Ett frågeformulär (Bilaga 2) utarbetades för att få kunskap om upplevelsen av hälsoproblem, hur sömnsvårigheterna yttrade sig, hur och var smärta och muskelspänningarna visade sig, upplevelsen av oro och nedstämdhet. Till varje fråga fanns en skala från ingen störning till mesta tänkbara störning där graden av besvär markeras. Varje deltagare besvarade enkäten före första behandlingen, efter tionde behandlingen och vid studiens slut. Dagbok Respektive deltagare förde dagbok under hela behandlingstiden (Fas A) och under de följande sju veckorna fram till uppföljningen (Fas B). Syftet med dagboken var att bli mer uppmärksam på kroppens reaktioner och att notera om några förändringar skedde mellan varje behandling, positiv som negativ. Behandlingsanteckningar Vid varje behandlingstillfälle förde jag behandlingsanteckningar som grundade sig på de frågor som ställdes i enkäten (Bilaga 2) som deltagarna skriftligen besvarat, till exempel: om sömnen förändrats och i så fall hur lättare att somna, vaknar inte på natten, vaknar men somnar igen, sover djupare. Om smärtan förändrats och i så fall hur är den mindre, kortare tid, annorlunda. Om muskelspänningarna förändrats och i så fall hur mindre stelhet, mjukare, domningar i någon kroppsdel. Någon annan förändring mindre oro, mindre vallningar, färre nattliga toalettbesök, mindre myrkryp i benen, hur magen fungerar. Syftet var att få kunskap om något förändrats sen förra behandlingen och hur behandlingen upplevdes denna gång och jag uppmanade deltagaren att skriva i sin dagbok om något tillkom mellan behandlingarna. När alla fått tio behandlingar (Fas A) samlade jag ihop deltagarnas dagböcker och gjorde en sammanställning av deras och mina anteckningar. Under de följande sju veckorna (Fas B) fortsatte varje deltagare att göra anteckningar för att följa upp effekten från behandlingsperioden (Fas A) vad som hände under en tid med färre behandlingar eller ingen behandling alls. Utifrån deltagarnas anteckningar (Fas B) gjordes en uppföljning med följande frågor: fanns effekten kvar, i så fall i vilken omfattning, hur lång tid tog det innan effekterna började avta. Fas C pågick under en uppföljningsvecka då deltagarna fick två behandlingar vardera, i syfte att få kunskap om någon effekt kunde återskapas. Därefter genomfördes en avslutande individuell träff dels för att stämma av uppföljningsveckans behandlingar och dels för att stämma av den sammanställning jag gjort av deltagarens situation under studien. Mätning av blodtryck och puls För att söka svar på frågan om blodtrycket påverkas av behandlingsperioden genomfördes mätning av blodtrycket före och efter varje behandling även 7

12 mätning av pulsen - antalet hjärtslag per minut - avspeglar processer i kroppen. Mätvärdena dokumenterades i behandlingsanteckningarna. Urval Först kontaktade jag min arbetsledare som informerades om syftet med studien. I samråd med henne identifierades 10 personal som stämde väl överens med urvalskriterierna. Kriterierna för urvalet var att deltagarna skulle ha arbetat länge inom äldreomsorgen och ha någon form av stressrelaterade hälsoproblem, som sömnsvårigheter, smärta, högt blodtryck. Kontakt togs med denna personal som informerades om syftet med studien och erbjöds möjlighet att delta. Alla 10 tillfrågade tackade ja till att delta i studien. Av dessa arbetar fyra personal 50 procent på grund av nedsatt arbetsförmåga, två arbetar 75 procent varav en på grund av nedsatt arbetsförmåga och fyra arbetar heltid. Sju av dessa har haft kortare eller längre sjukskrivningsperioder. Metodologiska reflektioner När sammanställning av resultaten gjorts, tittade jag tillsammans med varje deltagare igenom detta för att vara säker på att jag uppfattat deras reaktioner och upplevelser rätt och formulerat mig rätt. Jag som behandlare kan lägga märke till yttre reaktioner som exempel: om huden knottrar sig, om den är varm eller kall, om den som får behandling somnar eller har svårare att slappna av. De inre reaktionerna, fysiska som känslomässiga måste dokumenteras utifrån varje deltagares personliga upplevelse. Deltagarens dagbok och muntliga uppgifter till mig och blodtrycksmätningen har varit de mest värdefulla verktygen för att söka svaren på frågeställningen. I sammanställningen av resultaten finns också flera andra effekter redovisade som har betydelse för hälsotillståndet. Alla dessa var jag inte riktigt förberedd på och de finns därför inte med i frågeställningen. Medveten beröring ger så många individuella reaktioner och resultat. Etiska överväganden Jag informerade om hur behandlingen går till och hur mycket kläder man måste ta av, en viktig del eftersom det blir ett mycket nära möte med varje deltagare och påminner om att jag har tystnadsplikt. Varje deltagare registrerades med en siffra, samma siffra fanns på beröringsjournal, behandlingsanteckningar, frågeformulär, kroppskarta och deltagarens dagbok. Endast på mitt behandlingsschema fanns namn och siffra sammankopplad. I samråd med deltagarna beslutades att jag under dagtid skulle förvara all datainsamling i det låsbara behandlingsrummet, övrig tid hemma hos mig. När studien avslutats får varje deltagare ta hand om allt sitt material. 8

13 Resultat För att få en uppfattning om respektive deltagares resultat under studien med Taktil Stimulering redovisas varje deltagare var för sig, då besvär och resultat är individuella. En genomgående reaktion hos alla var upplevelsen av en djupare avslappning efter 3-4 behandlingar, det är även då som de negativa effekterna som några av deltagarna upplevde i början av behandlingsperioden försvinner och de positiva effekterna blir tydligare. Tabellerna presenteras med utgångspunkt i Fas A- C. Faserna innebär: Fas A: Studievecka 1-7, Alla deltagare får tio helkroppsbehandlingar som fördelas med 5 behandlingar under vecka 1 och 2, under vecka 3-7 med 1 behandling per vecka. Fas B: Studievecka 8-14, Fyra deltagare (1-4) med särskilt uttalade och långvariga besvär får två helkroppsbehandlingar under sju veckor. Övriga sex deltagare (5-10) får ingen behandling. Fas C: Studievecka 15, Alla deltagare får två helkroppsbehandlingar. Deltagare 1: Hälsoproblem: Diskbråck på två ställen i halsryggen, sedan 10 år kronisk smärta med nervvärk, muskelkramper och huvudvärk. Sömnstörningar vid smärta. Trög mage. Medicinbehandling: Värktabletter, insomningstablett + vid behov. Tabell 1. Deltagare 1:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser. Efter varje behandling 1-14 Välbefinnande och avslappnad under hela behandlingsdagen. I början frusen direkt efter behandling. Fas A Fas B Med 2 beh. Fas C Betydligt mindre huvudvärk. Sällan muskelkramper under perioden. Ett större lugn i kroppen - lättare att slappna av. Bättre fart på mage och tarm. Färre extra värktabletter. Minskat ordinarie medicindos mot nervvärk med en tablett Sällan huvudvärk. Färre extra värktabletter. Mage och tarm fungerar bra. Inte samma avslappning som Fas A men bättre än före. Ramlat under helgen innan Fas C med mer värk som följd, återgår till ordinarie medicindos. Djup avslappning under behandlingarna vilket lindrat värken under hela behandlingsdagen. Mage och tarm fungerar bra. 9

14 Betydande personlig vinst med mindre huvudvärk och muskelkramper, behandlingar under Fas B var en värdefull påfyllning för att hålla kvar något av de positiva effekterna, fler behandlingar behövs dock för att hålla samma nivå som Fas A. Ökat välbefinnande när mage och tarm fungerar bättre. Försöket att ta bort insomningstabletten fungerade inte. Figur 1: Deltagare 1, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. När över- och undertryck var extra lågt före behandling är pulsen oftast högre. Deltagare 2: Hälsoproblem: Strålskador i magen, IBS med kramper och smärta som följd. Svag rygg p.g.a reumatisk sjukdom. Sömnstörningar. Sjukskriven under Fas A och börjar arbeta några timmar per vecka i slutet av Fas B. Medicinbehandling: Värktablett och inflammationshämmande medicin. Tabell 2. Deltagare 2:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling Välbefinnande och avslappnad under hela behandlingsdagen. Fas A 1-14 Fas B med 2 beh. Bättre sömn än på många år. Mindre kramper och smärta i magen. Inga nattliga toalettbesök längre. Färre och svagare vallningar. Myrkryp i benen är borta. Efter en vecka: Mer kramper och smärta i magen Efter två veckor: Sämre sömn, mer vallningar Efter behandlingar: Sömnen bättre och magen lugnare. Inga myrkryp och nattliga toalettbesök. Sammantaget bättre än före Fas A. 10

15 Fas C Efter behandlingar: Sömnen, magen och vallningarna betydligt bättre, som under Fas A. Inga myrkryp i benen. Inga nattliga toalettbesök. Viktigaste vinsten är bättre sömn, lugnare mage, mindre kramper och smärta. Sämre under Fas B under Fas C återställs de positiva effekterna på samma nivå som under Fas A. Figur 2: Deltagare. Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Mycket värk i början av behandlingsperioden och en inställning av medicinen pågår. Från och med 6:e behandlingen när medicininställningen är klar, stabiliseras blodtryck och puls. Övertrycket tenderar att vara högre och pulsen lägre efter behandling. Vid två tillfällen är blodtrycket extra lågt då är pulsen hög. Yrsel före 9:e behandlingen och blodtrycket är extra lågt, efter behandlingen är blodtrycket högre och ingen yrsel. Deltagare 3: Hälsoproblem: Nerv- och muskelskada i vänster arm med nervvärk och yrsel som följd samt sömnsvårigheter. Medicinbehandling: Värktablett vid behov. Tabell 3. Deltagare 3:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling 1-14 Välbefinnande och avslappnad under behandlingen. Värk i axel, skulderblad, arm resten av dagen - efter tredje behandlingen endast i armen och värken avtar fortare. Fas A Betydligt mindre värk i armen. Färre värktabletter. Betydligt bättre sömn än på många år. Få nattliga toalettbesök. Färre och kortare vallningar. 11

16 Pigg och full av energi, utom efter sjunde behandlingen - sov bra men trött hela veckan. Lugn och rofylld - kan lättare avsluta aktiviteter så att värk och yrsel inte ska förvärras. Fas B med 2 beh. Fas C Efter 2 veckor: Mer värk i armen, förbättras efter behandling. Sämre sömn och fler vallningar som förbättras efter två behandlingar. Pigg och full av energi efter behandlingarna. Fler nattliga toalettbesök. Sammantaget bättre än före Fas A. Sömnen och vallningarna förbättras något efter två behandlingar. En rädsla att mista sin anställning påverkar veckan. Fler nattliga toalettbesök. Sammantaget bättre än före Fas A. Behandlingen leder till bättre sömn, mindre värk i armen samt mindre vallningar. Upplevelsen av att vara pigg och full av energi infinner sig efter behandling tillsammans med bättre sömn. Stressreduceringen leder också till en lugn och rofylld känsla i kroppen som påverkar beslutet att avsluta aktiviteter som ger värk och yrsel. Under fas B med färre behandlingar försämras sömnen och värken men fortfarande betydligt bättre än före behandlingsperiodens början. Figur 3: Deltagare 3, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Efter behandlingen är övertrycket genomgående högre, undertrycket marginellt förhöjt och pulsen något lägre. 12

17 Deltagare 4: Hälsoproblem: För ett år sedan diskbråck i ländryggen med nedsatt känsel i höger ben och under foten som följd, svårigheter att lyfta benet vid påklädning utan att hjälpa till. Utmattningsdepression för några år sen och då sjukskriven en period. Ömmande hälsenor sen flera år tillbaka. Medicinbehandling: mot oro. Tabell 4. Deltagare 4:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling 1-14 Något illamående vid första och fjärde behandlingen. Lugn och avslappnad. Har en oro i kroppen som försvinner under behandlingen och känns inte av under resten av dagen Fas A Fas B med 2 beh. Fas C Mindre oro i kroppen. Efter sjunde behandlingen ont i huvudet och frusen. Tar en veckas semester - känner sig mer medveten om sin kropp och vad den behöver för att orka. Ändrar arbetstiderna. Lyfter höger ben utan att hjälpa till vid påklädning. Inga ömmande hälsenor. Inga nattliga toalettbesök som de senaste åren. Mindre besvär med vallningar. Mindre myrkryp i benen. Efter en vecka: Mer oro i kroppen Vid behandling försvinner oron men kommer tillbaka. Bättre än före Fas A. Något enstaka nattligt toalettbesök. Bättre känsel i höger ben och under foten. Lyfter höger ben bra. Hälsenorna bra. Sparsamt med vallningar och myrkryp. Mindre oro i kroppen efter två behandlingar. Något enstaka nattligt toalettbesök. Successivt bättre känsel i höger ben och under foten. Lyfter höger ben bra. Hälsenorna bra. Sparsamt med vallningar och myrkryp. Beslutet att ändra arbetstider och att tänka mer på egna behov är en stor förändring. En behandling per vecka minskar oron Den finns där men avlägset, det blir sämre under Fas B med färre behandlingar. Att känseln i höger ben och fot förbättrats och hälsenorna känns bra ökar välbefinnandet. 13

18 Figur 4: Deltagare 4, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Efter behandling är blodtrycket högre, undantag vid 8:e behandlingen efter en stressig arbetsdag då är blodtrycket ovanligt högt före behandling och lägre efter. Pulsen är lägre efter behandling. Deltagare 5: Hälsoproblem: Artros i nacke, fingrar och i en stortå. Muskelspänning i nacken. Ofta domningar i händerna nattetid, särskilt i höger hand - vaknar av detta, i övrigt bra sömn. Tabell 5. Deltagare 5:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling 1-12 Välbefinnande och avslappning - sover i omgångar under behandlingen. Mjukare i nacken under behandlingsdagen. Direkt till toaletten. Fas A Fas B Fas C Sällan domningar i händerna nattetid. Mjukare i nacken under behandlingsdagen Sällan domningar i händerna nattetid. Sällan domningar i händerna nattetid. Mjukare i nacken under behandlingsdagen. Efter 4:e behandlingen minskar domningarna i händerna nattetid och sömnen blir mer sammanhängande. 14

19 Figur 5: Deltagare 5, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Övertrycket höjs under behandling och undertrycket sänks efter 3:e behandlingen. Från 6:e mätningstillfället finns en tendens att blodtrycket påverkas allt mindre. Pulsen är lägre efter behandling. Deltagare 6: Hälsoproblem: Högt blodtryck, lättstressad, svag rygg som ger besvär vid ansträngning. Medicinbehandling: Blodtryckssänkande medicin. Tabell 6. Deltagare 6:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling 1-12 Huvudvärk efter första och andra behandlingen som varade dagen ut. Djupare avslappning och välbefinnande efter tredje. Fas A Fas B Fas C Mycket stress privat under denna tid, ibland svårt att riktigt slappna av. Färre vallningar. Få vallningar. Den stressiga perioden är över - Välbefinnande och avslappning under behandlingarna. Få vallningar. Under Fas A var livssituationen stressig och det var ibland svårt att riktigt slappna av under behandlingarna. Vid Fas C är den tillfälliga stressperioden över och känslan av välbefinnande och avslappning under och efter behandlingarna blir större. 15

20 Figur 6: Deltagare 6, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Efter behandling är blodtryck och puls oftast lägre än före behandling. Vid 5:e och 12:e mätningen är blodtrycket lägst, efter behandlingarna blir blodtrycket högre. Blodtrycket har under studien blivit lägre, under Fas A vid första behandlingen 141/88, vid tionde 121/79. Under Fas C vid första behandlingen 133/88, vid den andra 114/80. Deltagare 7: Hälsoproblem: Muskelspänningar i nacken, ofta huvudvärk och sömnsvårigheter. Medicinbehandling: Värktablett vid behov. Tabell 7. Deltagare 7:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling Efter 1:a Törstig och huvudvärk under natten Efter 3:dje Huvudvärk hela behandlingsdagen. Efter 4:e Välbefinnande och avslappning. Fas A Fas B Fas C Ingen huvudvärk. God sömn. Pigg Efter 7:e: Energikick direkt efter behandlingen som varade dagen ut. Färre vallningar. Ingen huvudvärk. God sömn. Pigg. Få vallningar. Ingen huvudvärk. Mycket få värktabletter under hela studien. God sömn. Få vallningar. 16

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning Sittande Massage Enkla övningar för en stunds avslappning Vad händer i kroppen när vi får massage Slappnar av i musklerna Blodcirkulationen ökar Smärta och värk minskar Lymfcirkulationen ökar Ökar kroppens

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Köpings Kommun Vård & Omsorg september 2008 - december 2010 Vård & Omsorg Birgitta Daubner, projekt anhörigstöd 2011-03-09 Innehåll Taktipro- taktil massage

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Tack för att ni har valt Cyber Relax massagestol AS 888.

Tack för att ni har valt Cyber Relax massagestol AS 888. Tack för att ni har valt Cyber Relax massagestol AS 888. Detta är en kort presentation och en guide för att snabbt komma igång. Konsultera alltid den kompletta engelska manualen för tillverkarens råd och

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel.

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. Må bra utan piller! 2 Nu häller vi livsstilsförändringar i pillerburkarna Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. 3 Rörelse är bästa pillret 4 Fysisk aktivitet

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Välkommen till Osteopat Akuten!

Välkommen till Osteopat Akuten! Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Twistterapi. Hetero Rak rörelse. Homo Cirkulär rörelse. Neuto Ingen eller mycket liten rörelse. Neutro Spiralrörelse

Twistterapi. Hetero Rak rörelse. Homo Cirkulär rörelse. Neuto Ingen eller mycket liten rörelse. Neutro Spiralrörelse Allt som existerar rör sig hela tiden, även om vi inte ser det. Rörelser i rummet, växande och själva livet är en rörelse i tiden, allt detta är olika former av rörelser och förändringar. Jag tänker, alltså

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka!

nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka! Succémadrassen nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka! Så fungerar magnetterapi Läkaren uttalar sig Magnetfälten återupprättar

Läs mer

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO Ifylles av vårdgivare K Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 4375501847 1 / 20 SP_k_v2 Instruktion

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Body Code studie 2012-2013

Body Code studie 2012-2013 Body Code studie 212-213 Metod och förutsättningar: Studien gick över ca ett halvt år och bestod av 77 sessioner på 2 klienter, varje har fått minst 3 ar, varierande upp till max 7 sessioner. Klienten

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Ett begåvat koncept!

Ett begåvat koncept! Ett begåvat koncept! We Travel är namnet på Oasen i Söders resebyrå där Gloria och Bosse arbetar. Vår resebyrå erbjuder skräddarsydda paketresor, matlagningsresor, singelresor, kryssningar mm. Vi säljer

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Aktiv avspänning. En övningsbeskrivning av Peter Niesing

Aktiv avspänning. En övningsbeskrivning av Peter Niesing Aktiv avspänning En övningsbeskrivning av Peter Niesing Redigerad och försedd med fotografier av Kristin Olsson Introduktion Aktiv avspänning bygger på de kinesiska metoderna Nei-yang-kung och Ch iang-chuang-kung,

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du?

1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du? Ugglapraktiken har genomfört Sveriges mest omfattande undersökning av massagens effekter på personalens hälsa. 2,835 personer på 67 av våra kundföretag har besvarat enkäten och svaren visar att företagsmassage

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

vila Meditation & Avslappning AV Per Erkersgård

vila Meditation & Avslappning AV Per Erkersgård HANDLEDNING vila Meditation & Avslappning AV Per Erkersgård Dipl. Stress- och Massageterapeut Handledning till VILA CD:n Vilas handledning beskriver de olika spåren på skivan och vad som är syftet med

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

HÄLSA. Studiehandledning för Komplementärmedicin, 100 poäng Författare: Eva Björklund. Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR.

HÄLSA. Studiehandledning för Komplementärmedicin, 100 poäng Författare: Eva Björklund. Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR. Studiehandledning för, 100 poäng Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR. Studiehandledningen får kopieras. HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap,

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se Krånglar kroppen? Fysioterapi är samlingsnamnet för vår rehabiliterande verksamhet Kombinerad behandling och träning Våra terapeuter inom IKSU:s Fysioterapi jobbar med att utreda och diagnostisera problem

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Jag skall försöka att på ett inspirerat sätt ta er med på en resa genom bindvävens och bindvävsmassagens Historik

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer