FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 55:2009. Taktil Stimulering. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 55:2009. Taktil Stimulering. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten"

Transkript

1 Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 55:2009 Taktil Stimulering En behandlingsmetod för personal med stressrelaterade hälsoproblem Annacarin Persson Marianne Forsgärde Besöksadress: Västra varvsgatan 11 Luleå Telefon: vx FoU Norrbotten är en fristående verksamhet inom Kommunförbundet Norrbotten. Vill du veta mer om vårt arbete eller ladda hem tidigare FoU rapporter. Gå till FoU NORRBOTTEN

2

3 Sammanfattning Taktil Stimulering är en medveten och strukturerad metod för beröring som aktiverar huden, vårt första och största organ och sinnesorgan. Beröring av huden är ett väl fungerande sätt att stimulera nervsystemet och hjärnan, kroppens lugn och ro-system aktiveras, oxytocin frigörs och nivån på stresshormonet kortisol minskar och det har lika stor betydelse för organismens överlevnad som systemet för försvar och ansträngning. Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur personal med stressrelaterade hälsoproblem påverkas av en behandlingsperiod med Taktil Stimulering. Vi sökte svar på frågorna: Kan smärta lindras, sömnsvårigheter minskas och högt blodtryck sänkas genom att minska stressen i kroppen och kan en mer långvarig verkan uppnås med tio regelbundna behandlingar under en sjuveckorsperiod. Behandlingarna med Taktil Stimulering pågick under oktober 2008 till och med januari Tio personal deltog i studien, under sju veckor fick respektive deltagare tio helkroppsbehandlingar. För att öka möjligheten till en mer långvarig effekt fick deltagarna fem behandlingar under de två första veckorna och en behandling per vecka under den kommande femveckorsperioden. Under påföljande sju veckor får fyra deltagare med särskilt uttalade besvär ytterligare två behandlingar medan de övriga sex deltagarna inte får någon behandling. Fjorton veckor efter studiens start får alla deltagare under en vecka två behandlingar vardera. Studiens resultat baseras på enkätundersökning som deltagarna besvarade vid tre tillfällen, deltagarnas dagboksanteckningar, samt mina behandlingsanteckningar, blodtrycks- och pulsmätningar. Resultat visar att upplevelsen av smärta minskar under behandlingsperioden. Vilket leder till en stor personlig vinst med mindre värk och minskad medicinförbrukning. Sju av deltagarna får förbättrad sömn, när behandlingsperioden åstadkommit en bra effekt på sömnen så kan behandlingarna ges med längre mellanrum. Behandlingen påverkas stress positivt och blodtrycket sänks. Andra effekter som påverkar hälsa och välbefinnande var mindre eksem, bättre fungerande mage och tarm, färre och kortare vallningar, myrkryp i benen som minskar, färre nattliga toalettbesök, mindre oro i kroppen, en lugn och rofylld känsla i kroppen. Slutsatsen är att Taktil Stimulering påverkar stressrelaterade hälsoproblem på ett positivt sätt. Hur behandlingen påverkar varje deltagares hälsoproblem är individuellt, liksom behovet av antal behandlingar. Ett tydligt resultat är att långvariga skador behöver kontinuerliga behandlingar över tid. Utifrån de resultat som framkommer under studien anser jag att det finns belägg för att behandlingar med Taktil Stimulering är ett viktigt verktyg när det gäller att motverka långtidssjukfrånvaro och lindra de symtom som finns.

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 2 Frågeställning... 2 Inledning... 2 Studien... 4 Taktil Stimulering.vad händer i kroppen?... 4 Taktil Stimulering.hur går behandlingen till?... 5 Studiens genomförande... 5 Metod... 6 Datainsamling... 7 Enkät... 7 Dagbok... 7 Behandlingsanteckningar... 7 Mätning av blodtryck och puls... 7 Urval... 8 Metodologiska reflektioner... 8 Etiska överväganden... 8 Resultat... 9 Diskussion Referenslista Bilagor... 27

5 Bakgrund Ett antal undersköterskor inom Piteå Kommuns äldreomsorg har gått utbildning i Taktil Stimulering och tituleras efter utbildningen som Beröringspedagoger. Beröringsmetoden Taktil Stimulering har utvecklats av Gunilla Birkestad, med början 1984 och är en metod som innebär en medveten och strukturerad beröring, som aktiverar vårt största sinnesorgan, huden. Utbildningen innefattar idag 132 timmar och innehåller teoretiska kunskaper om bl.a. hudens olika funktioner samt praktiska övningar med beröringsmetoden Taktil Stimulering. Utbildningen avslutas med ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Kunskaperna från utbildningen har i olika utsträckning använts i omvårdnadsarbetet inom äldreboenden och inom dagverksamhet för personer med demenssjukdomar. Taktil Stimulering används alltid utifrån den enskilde individens behov och villkor. Viktigt är att som personal vara lyhörd för olika personers önskemål och reaktioner. Det är inte naturligt för alla med beröring, det måste vi alltid ha i åtanke. Grunden är att ge helkroppsbehandling men även delar av kroppen kan behandlas och ge effekt. Taktil Stimulering kan också ges utanpå kläderna. Nedan beskriver jag några situationer då Taktil Stimulering använts, både när behandlingen gav bra resultat och när resultatet blev mindre bra. En kvinna fick helkroppsbehandling före lunch. Hon satt stilla under hela måltiden, åt bättre, stannade uppe tillsammans med de andra istället för att söka ensamhet och gå till sängs, hon var väldigt belåten. En man som på grund av sjukdom kände stark oro och ångest med störd nattsömn. Han fick en stunds beröring av ansikte och huvud, kom till ro och somnade nästan direkt, sov mer än en timme och kände sej sen lugnare och piggare. När behandling ges på händerna blir de varma, både på den som får och på den som ger behandling. Särskilt två kvinnor som fick behandling uttryckte vid flera tillfällen att värmen spred sej, ibland ända ner till fötterna. Vid några tillfällen har en arbetskamrat som har nervvärk och tar medicin under hela dygnet fått helkroppsbehandlingar, värken lindrades och sömnen blev bättre. Det finns också tillfällen när behandlingarna fått avbrytas. En kvinna som i början tyckte om och mådde bra av behandlingen, blev ledsen och nedstämd och ville inte fortsätta. Nu har behandlingarna återupptagits igen med positivt utfall. En annan situation då behandlingsinsatserna avbröts var en man som mådde gott under behandlingen men blev mycket aktiv under natten. Jag gick utbildning till Beröringspedagog 2006 mitt intresse växte och jag valde att utbilda mig vidare till Taktilterapeut under 2008, med Gunilla 1

6 Birkestad som lärare. I arbetet som undersköterska på en dagverksamhet för personer med olika demenssjukdomar upplever vi att många äldre mår bättre och blir lugnare av att få medveten beröring. Utbildningarna och mina praktiska erfarenheter av Taktil Stimulering har medfört ett växande intresse för beröringens betydelse och effekter. Många som arbetar inom äldreomsorgen utvecklar någon form av stressrelaterade symtom. Förutom risken att inte orka med sitt förvärvsarbete, riskerar också symtomen att bli livslånga. Konsekvenserna kan bli betydande både för arbetstagaren och för samhället, på ett mindre positivt sätt. Ett sätt att arbeta i förebyggande syfte och mildra de symtom som redan finns, kan vara att titta närmare på vilken betydelse Taktil Stimulering som behandling får för personal som har olika grad av stressrelaterade symtom. Syfte Syftet med studien är att få kunskap om hur personal med hälsoproblem påverkas av en behandlingsperiod med Taktil Stimulering. Frågeställningar Kan smärta lindras, sömnsvårigheter minskas och högt blodtryck sänkas genom att minska stressen i kroppen? Kan en mer långsiktig verkan uppnås med tio regelbundna behandlingar under en sjuveckors period? Inledning Att arbeta inom äldreomsorgen är på många sätt väldigt givande och värdefullt. Vi möter människor med många olika levnadsöden och erfarenheter och lär oss på så sätt mycket om bygdens historia och får en inblick i tidigare generationers uppväxt och levnadssätt. Medelåldern på de som bor på äldreboenden är hög och hjälpbehovet stort. Det gör att arbetet är både fysiskt och psykiskt krävande, arbetstyngden är stor och arbetstiderna är oregelbundna. En ofta återkommande tidsbrist skapar stress och det kan vara svårt att hinna med varje enskild person på bästa sätt. En god kontakt med anhöriga är också en viktig del i omsorgsarbetet, att finnas till och stötta under sjukdomstiden och när döden kommer. Många av de äldre har också någon form av demenssjukdom. Som personal måste man vara aktiv med både hjärna och hjärta, för att kunna tolka och förstå hur man på bästa sätt ska bemöta den personen under sjukdomens olika stadier. Det krävs intresse, fantasi, medmänsklighet, personligt engagemang, inlevelseförmåga, kreativitet och inte minst tålamod. Det som följer med en demenssjukdom är bland annat svårigheter att minnas, att inte kunna tolka och förstå omgivningen eller att klara av sitt dagliga liv. Det uppstår ofta förvirring, oro och ängslan. Anhöriga behöver också stöd och hjälp, vilket ibland ta stor del av omvårdnadsarbetet (Almberg och Jansson 1999). Forskning (SBU 2007) visar att bemötandet av en person med 2

7 demenssjukdom är helt avgörande för hur mycket han eller hon klarar av. Det är med andra ord en svår och ansvarsfylld uppgift att vårda personer med demenssjukdom och det finns risk att de stora påfrestningarna kan leda till utmattning hos den som ger omsorgen. Många som arbetat större delen av sitt yrkesverksamma liv inom äldreomsorgen har utvecklat någon form av stressrelaterade symtom. Uvnäs- Moberg (2000) menar att det är väl känt att långvarig stress kan ge negativa effekter i form av olika stressrelaterade sjukdomar. Vi behöver balans mellan utmaningar och lugn, spänning och avspänning för att må bra. Den medicinska forskningen börjar idag alltmer kunna skönja en fysiologisk förklaring till vad många tidigare rent erfarenhetsmässigt vetat, att beröring och massage, kramar och medmänsklig värme minskar stress och underlättar läkande och återhämtning. Kroppens lugn och ro-system har lika stor betydelse för organismens överlevnad som systemet för försvar och ansträngning. Forskning om kroppens lugn och ro-system och om oxytocinets samordnande roll och läkande verkan visar att oxytocinet verkar på två sätt, både som ett hormon i blodbanan och en signalsubstans i hjärnan. Det sänker blodtrycket, minskar halten av stresshormoner, ökar toleransen för smärta och har en tillväxtstimulerande effekt. Det styr en rad livsviktiga funktioner och är därmed avgörande för vår överlevnad. Vi vet att oxytocin frisätts genom beröring, särskilt vid en viss frekvens och att lugn och ro framkallas (Uvnäs-Moberg 2000). Huden är en rik källa på läkande kemiska ämnen. Intressant är att varje neurokemiskt ämne som man hittat i nervsystemet också finns i huden. Beröring av huden är ett väl fungerande sätt att stimulera nervsystemet och hjärnan. Genom att beröra och inte massera djupt åstadkoms en generell avslappning och därmed en ökad blodcirkulation (Jelveus 2000). En annan värdefull faktor är att stimulering av huden leder till en ökad kroppsmedvetenhet. Det leder till att man blir mer uppmärksam på sin kropp och dess reaktioner och man väljer därigenom lättare bort det som skadar den. Vi har ofta blivit så vana vid spänningar att vi inte vet hur det känns att vara helt avslappnad (Jelveus 2000). Vid Touch Research Institute, Miami, Florida har det sedan 1992 forskats på effekter av kroppsberöring. Studierna görs på människor i olika åldrar från spädbarn till gamla. Effekter som påvisats är att vid beröringsbehandling sker en: förbättring av sömnvanor, viktökning hos prematura barn, minskning av depressiva symtom, minskning av stresshormoner, smärtlindring, förstärkning av immunförsvaret hos barn och vuxna med olika medicinska diagnoser som reumatism, cancer och fibromyalgi ( (Birkestad 2006). I Anders Nylunds examensarbete (2005) om Taktil Stimulering och dess inverkan på stress, gjordes en studie på fyra personer och i tre av fallen 3

8 skedde en klar förbättring av personernas upplevelser av stress. Studiens resultat visar att Taktil Stimulering kan fungera som en bra stressreducerare. I en litteraturstudie där sexton vetenskapliga artiklar analyserats var syftet att beskriva upplevelsen av terapeutisk beröring/massage i omvårdnad. Personer med cancer, hjärntumör, smärta, sömnproblem, vid livets slut och gravida deltog i de studier som de vetenskapliga artiklarna behandlade. Personerna upplevde att de fick en ökad värmekänsla och även en ökad energinivå i kroppen så att smärtan kändes mindre. Beröringen hjälpte dem att slappna av, känna sig lugnare och därmed få en förbättrad sömn. De kände sig värdefulla när de fick uppmärksamhet under den terapeutiska beröringen, som också gav möjlighet att öppna undanträngda känslor. Resultaten från studien indikerar att Taktil Stimulering kan vara en bra omvårdnadsintervention att använda (Rönnbäck och Takkula 2004). Inom intensivvården ges Taktil Massage främst till patienter men också till personal och anhöriga. Resultatet visar att för patienternas del motverkas förstoppning, blodtrycket sjunker, ångest, oro och smärta lindras (Vikström 2008). Ett forskningsprojekt pågår i hur beröringsmassage fungerar medicinskt och hälsoekonomiskt, med frågeställningen: Kan man ersätta läkemedel med massage? (Nilsson 2008). Taktil Stimulering synes också ha en positiv påverkan på barn i alla åldrar. En studie i förskolan visar att de flesta förskollärarna uppfattar att Taktil Stimulering fungerar som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna som förskollärarna har upplevt är: att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan dessutom blir barnen bekräftade och deras kroppskännedom ökar (Petersson 2006). En näraliggande behandlingsmetod till Taktil Stimulering är Taktil Massage som har utvecklats av Siv Ardeby (2005). Sedan mitten på 1990-talet lär hon ut Taktil Massage under namnet Taktipro. Skillnaderna mellan metoderna är inte så stora och effekterna desamma. I Taktil Stimulering börjar alltid behandlingen på framsidan för att kunna se hur personen reagerar och behandlingstiden är ca 40 minuter. I Taktil Massage börjar behandlingen på baksidan där vi är mindre känsliga och den behandlade blir något tätare invirad i filtar, behandlingstiden är ca 75 minuter. Studien Taktil Stimulering vad händer i kroppen? Taktil betyder beröring. Taktil Stimulering definieras som en sinnesträning och en metod i daglig omsorg och träning för friskvård och hälsa. Det är en behandling av huden som riktar sig till hjärnan och nervsystemet. Hjärnan är direkt kopplad via nervsystemet till hud och slemhinnor och bildar egentligen ett system. Stimulans av hud och slemhinnor engagerar stora delar av hjärnan. Hudens beröringsreceptorer mottagare för beröring kopplar in till områden i hjärnan som reglerar bland annat smärta, blodtryck, 4

9 magens och tarmens arbete. Antalet beröringsreceptorer varierar på kroppen mellan 1000 och 5000 per cm². Rikligast är de i handflatorna, på fingerblommorna, läpparna, fotsulorna och tåblommorna. För att lugn och ro-systemet ska aktiveras krävs bara lätta strykningar som väcker hudens beröringsreceptorer. Taktil Stimulering utgår från en helhetssyn på människan grundad på erfarenhet och forskning (Birkestad 2006). Taktil Stimulering hur går behandlingen till? Att arbeta med medveten beröring innebär att använda hela insidan av handen så mycket som möjligt, utan att låta luft komma mellan handen och huden som får beröringen, handflatan ska täcka så stor yta som möjligt. Förutom strykningar används också olika kvalitéer av tryck eller att hålla händerna stilla. Strykningarna följer en bestämd struktur för att göra metoden igenkännbar och inge säkerhet och trygghet. Den som ger behandling ska inte släppa händerna från personens kropp, en hand ska alltid ligga kvar utom vid vändning från rygg till mage. Personen som får behandling ligger på rygg med en kudde under huvudet och en under knäna, en handuk över bröstkorgen och en över den nedre delen av kroppen. Att ligga på rygg innebär att den som ger behandlingen lättare kan läsa av i ansiktet om det är något som inte fungera eller hur personen i övrigt reagerar på beröringen. För de flesta är det lättare att ligga på rygg. Huden stimuleras nu del för del med början vid höger ben. Handduken lyfts bort från den kroppsdel som behandlas och läggs tillbaka så fort den delen är klar, så att värmen bibehålls. Arbetet med strykningarna går nerifrån och upp på framsidan av kroppen och uppifrån och ner på baksidan. Behandlingen avslutas med att personen lindas om med täcke eller filt och stryks uppifrån huvudet och ner för att markera hela kroppen. En vegetabilisk olja används, behandlingen ges för hela kroppen och tar ungefär 40 minuter (Birkestad 2006). Studiens genomförande Behandlingarna med Taktil Stimulering pågår under oktober 2008 till och med januari 2009, tio personal deltar. Under sju veckor får respektive deltagare totalt tio helkroppsbehandlingar. För att öka möjligheten att uppnå en mer långvarig effekt, får deltagarna fem behandlingar under de två första veckorna och en behandling per vecka under den kommande femveckorsperioden (Fas A). Under påföljande sju veckor får fyra av deltagarna med särskilt uttalade besvär ytterligare två behandlingar medan de övriga sex deltagarna inte får någon behandling (Fas B). Fjorton veckor efter studiens start görs en uppföljning av behandlingseffekterna, alla deltagare får under en vecka två behandlingar vardera i syfte att utröna om någon effekt kan återskapas (Fas C). Ett särskilt rum iordningsställdes för att användas som behandlingslokal under studien. Dämpad belysning, levande ljus, lugna färger och musik för avslappning ordnades. Rummets temperatur var ungefär 24 grader. Tillvägagångssättet vid behandlingen är lika varje gång så att den som får 5

10 behandlingen vet vad som ska ske, detta för att skapa bästa förutsättningarna för avslappning, trygghet och säkerhet. Ett behandlingsschema arbetades fram i god tid före behandlingarnas början. Behandlingstillfällena genomförs mellan ibland är de förlagda till deltagarnas fritid. För några av deltagarna har samma tidpunkt gällt för alla behandlingar. Den friskvårdstimme per vecka som vi har möjlighet att använda har utnyttjats. Vid första behandlingen gav jag ytterligare information om hur behandlingen går till och jag frågar om det är något särskilt som jag som behandlare bör veta, till exempel ömtåliga operationsärr eller annan känslighet. Vidare berättar jag om att kroppen kan reagera på olika sätt av behandlingen. Man kan antingen känna sig frusen eller varm, trött eller pigg och/ eller bli törstig. Även många toalettbesök är vanligt efter behandlingen och den som har värk kan uppleva den starkare direkt efteråt. Vid begynnande feber eller förkylning flyttas behandlingen fram. För att kunna påbörja behandlingsperioden gjorde jag en kartläggning av deltagarnas hälsoproblem samt en precision av hur besvären yttrar sig. Detta för att vi ska få kunskap om hur dessa hälsoproblem påverkas av en behandlingsperiod med Taktil Stimulering. Vid första behandlingstillfället upprättar jag en beröringsjournal (Bilaga 1:1). I den ingår behandlingsanteckningar (Bilaga 1:2) som jag skriver i vid varje behandling, ett frågeformulär (Bilaga 2) som varje deltagare fyller i och en kroppskarta (Bilaga 3) där varje deltagare markerar var problemen visar sig. Syftet med kroppskartan är att göra deltagaren mer medveten och uppmärksam på sin kropp för att i förlängningen välja bort det som skadar den. Varje träff börjar med ett samtal mellan mig och deltagaren, jag ställer några frågor (Bilaga 2) om reaktioner sen förra behandlingen, uppmuntrar till att dricka vatten då det är vanligt att bli torr i munnen och törstig under och efter behandlingen. Blodtryck och pulsmätning sker då tidigare studier visar att genom att minska stressen i kroppen kan blodtrycket sänkas. Deltagaren får klä av sig och lägga sig tillrätta på behandlingsbänken. Behandlingen tar ungefär 40 minuter. När behandlingen är klar informerar jag om att det är bra att ligga kvar på behandlingsbänken en stund, sen mäts blodtryck, puls och deltagaren klär på sig. Vi pratar en kort stund om upplevelsen av behandlingen denna gång och jag bjuder på ett glas vatten. Totala tidsåtgången är ungefär en timme och en kvart. Metod För att få kunskap om vilken betydelse behandlingar med Taktil Stimulering haft för personal med hälsoproblem fick deltagarna fylla i en enkät vid tre tillfällen samt föra dagbok under studiens gång. Jag har vid varje behandling fört behandlingsanteckningar och gjort mätning av blodtryck och puls. 6

11 Datainsamling Enkät Ett frågeformulär (Bilaga 2) utarbetades för att få kunskap om upplevelsen av hälsoproblem, hur sömnsvårigheterna yttrade sig, hur och var smärta och muskelspänningarna visade sig, upplevelsen av oro och nedstämdhet. Till varje fråga fanns en skala från ingen störning till mesta tänkbara störning där graden av besvär markeras. Varje deltagare besvarade enkäten före första behandlingen, efter tionde behandlingen och vid studiens slut. Dagbok Respektive deltagare förde dagbok under hela behandlingstiden (Fas A) och under de följande sju veckorna fram till uppföljningen (Fas B). Syftet med dagboken var att bli mer uppmärksam på kroppens reaktioner och att notera om några förändringar skedde mellan varje behandling, positiv som negativ. Behandlingsanteckningar Vid varje behandlingstillfälle förde jag behandlingsanteckningar som grundade sig på de frågor som ställdes i enkäten (Bilaga 2) som deltagarna skriftligen besvarat, till exempel: om sömnen förändrats och i så fall hur lättare att somna, vaknar inte på natten, vaknar men somnar igen, sover djupare. Om smärtan förändrats och i så fall hur är den mindre, kortare tid, annorlunda. Om muskelspänningarna förändrats och i så fall hur mindre stelhet, mjukare, domningar i någon kroppsdel. Någon annan förändring mindre oro, mindre vallningar, färre nattliga toalettbesök, mindre myrkryp i benen, hur magen fungerar. Syftet var att få kunskap om något förändrats sen förra behandlingen och hur behandlingen upplevdes denna gång och jag uppmanade deltagaren att skriva i sin dagbok om något tillkom mellan behandlingarna. När alla fått tio behandlingar (Fas A) samlade jag ihop deltagarnas dagböcker och gjorde en sammanställning av deras och mina anteckningar. Under de följande sju veckorna (Fas B) fortsatte varje deltagare att göra anteckningar för att följa upp effekten från behandlingsperioden (Fas A) vad som hände under en tid med färre behandlingar eller ingen behandling alls. Utifrån deltagarnas anteckningar (Fas B) gjordes en uppföljning med följande frågor: fanns effekten kvar, i så fall i vilken omfattning, hur lång tid tog det innan effekterna började avta. Fas C pågick under en uppföljningsvecka då deltagarna fick två behandlingar vardera, i syfte att få kunskap om någon effekt kunde återskapas. Därefter genomfördes en avslutande individuell träff dels för att stämma av uppföljningsveckans behandlingar och dels för att stämma av den sammanställning jag gjort av deltagarens situation under studien. Mätning av blodtryck och puls För att söka svar på frågan om blodtrycket påverkas av behandlingsperioden genomfördes mätning av blodtrycket före och efter varje behandling även 7

12 mätning av pulsen - antalet hjärtslag per minut - avspeglar processer i kroppen. Mätvärdena dokumenterades i behandlingsanteckningarna. Urval Först kontaktade jag min arbetsledare som informerades om syftet med studien. I samråd med henne identifierades 10 personal som stämde väl överens med urvalskriterierna. Kriterierna för urvalet var att deltagarna skulle ha arbetat länge inom äldreomsorgen och ha någon form av stressrelaterade hälsoproblem, som sömnsvårigheter, smärta, högt blodtryck. Kontakt togs med denna personal som informerades om syftet med studien och erbjöds möjlighet att delta. Alla 10 tillfrågade tackade ja till att delta i studien. Av dessa arbetar fyra personal 50 procent på grund av nedsatt arbetsförmåga, två arbetar 75 procent varav en på grund av nedsatt arbetsförmåga och fyra arbetar heltid. Sju av dessa har haft kortare eller längre sjukskrivningsperioder. Metodologiska reflektioner När sammanställning av resultaten gjorts, tittade jag tillsammans med varje deltagare igenom detta för att vara säker på att jag uppfattat deras reaktioner och upplevelser rätt och formulerat mig rätt. Jag som behandlare kan lägga märke till yttre reaktioner som exempel: om huden knottrar sig, om den är varm eller kall, om den som får behandling somnar eller har svårare att slappna av. De inre reaktionerna, fysiska som känslomässiga måste dokumenteras utifrån varje deltagares personliga upplevelse. Deltagarens dagbok och muntliga uppgifter till mig och blodtrycksmätningen har varit de mest värdefulla verktygen för att söka svaren på frågeställningen. I sammanställningen av resultaten finns också flera andra effekter redovisade som har betydelse för hälsotillståndet. Alla dessa var jag inte riktigt förberedd på och de finns därför inte med i frågeställningen. Medveten beröring ger så många individuella reaktioner och resultat. Etiska överväganden Jag informerade om hur behandlingen går till och hur mycket kläder man måste ta av, en viktig del eftersom det blir ett mycket nära möte med varje deltagare och påminner om att jag har tystnadsplikt. Varje deltagare registrerades med en siffra, samma siffra fanns på beröringsjournal, behandlingsanteckningar, frågeformulär, kroppskarta och deltagarens dagbok. Endast på mitt behandlingsschema fanns namn och siffra sammankopplad. I samråd med deltagarna beslutades att jag under dagtid skulle förvara all datainsamling i det låsbara behandlingsrummet, övrig tid hemma hos mig. När studien avslutats får varje deltagare ta hand om allt sitt material. 8

13 Resultat För att få en uppfattning om respektive deltagares resultat under studien med Taktil Stimulering redovisas varje deltagare var för sig, då besvär och resultat är individuella. En genomgående reaktion hos alla var upplevelsen av en djupare avslappning efter 3-4 behandlingar, det är även då som de negativa effekterna som några av deltagarna upplevde i början av behandlingsperioden försvinner och de positiva effekterna blir tydligare. Tabellerna presenteras med utgångspunkt i Fas A- C. Faserna innebär: Fas A: Studievecka 1-7, Alla deltagare får tio helkroppsbehandlingar som fördelas med 5 behandlingar under vecka 1 och 2, under vecka 3-7 med 1 behandling per vecka. Fas B: Studievecka 8-14, Fyra deltagare (1-4) med särskilt uttalade och långvariga besvär får två helkroppsbehandlingar under sju veckor. Övriga sex deltagare (5-10) får ingen behandling. Fas C: Studievecka 15, Alla deltagare får två helkroppsbehandlingar. Deltagare 1: Hälsoproblem: Diskbråck på två ställen i halsryggen, sedan 10 år kronisk smärta med nervvärk, muskelkramper och huvudvärk. Sömnstörningar vid smärta. Trög mage. Medicinbehandling: Värktabletter, insomningstablett + vid behov. Tabell 1. Deltagare 1:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser. Efter varje behandling 1-14 Välbefinnande och avslappnad under hela behandlingsdagen. I början frusen direkt efter behandling. Fas A Fas B Med 2 beh. Fas C Betydligt mindre huvudvärk. Sällan muskelkramper under perioden. Ett större lugn i kroppen - lättare att slappna av. Bättre fart på mage och tarm. Färre extra värktabletter. Minskat ordinarie medicindos mot nervvärk med en tablett Sällan huvudvärk. Färre extra värktabletter. Mage och tarm fungerar bra. Inte samma avslappning som Fas A men bättre än före. Ramlat under helgen innan Fas C med mer värk som följd, återgår till ordinarie medicindos. Djup avslappning under behandlingarna vilket lindrat värken under hela behandlingsdagen. Mage och tarm fungerar bra. 9

14 Betydande personlig vinst med mindre huvudvärk och muskelkramper, behandlingar under Fas B var en värdefull påfyllning för att hålla kvar något av de positiva effekterna, fler behandlingar behövs dock för att hålla samma nivå som Fas A. Ökat välbefinnande när mage och tarm fungerar bättre. Försöket att ta bort insomningstabletten fungerade inte. Figur 1: Deltagare 1, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. När över- och undertryck var extra lågt före behandling är pulsen oftast högre. Deltagare 2: Hälsoproblem: Strålskador i magen, IBS med kramper och smärta som följd. Svag rygg p.g.a reumatisk sjukdom. Sömnstörningar. Sjukskriven under Fas A och börjar arbeta några timmar per vecka i slutet av Fas B. Medicinbehandling: Värktablett och inflammationshämmande medicin. Tabell 2. Deltagare 2:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling Välbefinnande och avslappnad under hela behandlingsdagen. Fas A 1-14 Fas B med 2 beh. Bättre sömn än på många år. Mindre kramper och smärta i magen. Inga nattliga toalettbesök längre. Färre och svagare vallningar. Myrkryp i benen är borta. Efter en vecka: Mer kramper och smärta i magen Efter två veckor: Sämre sömn, mer vallningar Efter behandlingar: Sömnen bättre och magen lugnare. Inga myrkryp och nattliga toalettbesök. Sammantaget bättre än före Fas A. 10

15 Fas C Efter behandlingar: Sömnen, magen och vallningarna betydligt bättre, som under Fas A. Inga myrkryp i benen. Inga nattliga toalettbesök. Viktigaste vinsten är bättre sömn, lugnare mage, mindre kramper och smärta. Sämre under Fas B under Fas C återställs de positiva effekterna på samma nivå som under Fas A. Figur 2: Deltagare. Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Mycket värk i början av behandlingsperioden och en inställning av medicinen pågår. Från och med 6:e behandlingen när medicininställningen är klar, stabiliseras blodtryck och puls. Övertrycket tenderar att vara högre och pulsen lägre efter behandling. Vid två tillfällen är blodtrycket extra lågt då är pulsen hög. Yrsel före 9:e behandlingen och blodtrycket är extra lågt, efter behandlingen är blodtrycket högre och ingen yrsel. Deltagare 3: Hälsoproblem: Nerv- och muskelskada i vänster arm med nervvärk och yrsel som följd samt sömnsvårigheter. Medicinbehandling: Värktablett vid behov. Tabell 3. Deltagare 3:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling 1-14 Välbefinnande och avslappnad under behandlingen. Värk i axel, skulderblad, arm resten av dagen - efter tredje behandlingen endast i armen och värken avtar fortare. Fas A Betydligt mindre värk i armen. Färre värktabletter. Betydligt bättre sömn än på många år. Få nattliga toalettbesök. Färre och kortare vallningar. 11

16 Pigg och full av energi, utom efter sjunde behandlingen - sov bra men trött hela veckan. Lugn och rofylld - kan lättare avsluta aktiviteter så att värk och yrsel inte ska förvärras. Fas B med 2 beh. Fas C Efter 2 veckor: Mer värk i armen, förbättras efter behandling. Sämre sömn och fler vallningar som förbättras efter två behandlingar. Pigg och full av energi efter behandlingarna. Fler nattliga toalettbesök. Sammantaget bättre än före Fas A. Sömnen och vallningarna förbättras något efter två behandlingar. En rädsla att mista sin anställning påverkar veckan. Fler nattliga toalettbesök. Sammantaget bättre än före Fas A. Behandlingen leder till bättre sömn, mindre värk i armen samt mindre vallningar. Upplevelsen av att vara pigg och full av energi infinner sig efter behandling tillsammans med bättre sömn. Stressreduceringen leder också till en lugn och rofylld känsla i kroppen som påverkar beslutet att avsluta aktiviteter som ger värk och yrsel. Under fas B med färre behandlingar försämras sömnen och värken men fortfarande betydligt bättre än före behandlingsperiodens början. Figur 3: Deltagare 3, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Efter behandlingen är övertrycket genomgående högre, undertrycket marginellt förhöjt och pulsen något lägre. 12

17 Deltagare 4: Hälsoproblem: För ett år sedan diskbråck i ländryggen med nedsatt känsel i höger ben och under foten som följd, svårigheter att lyfta benet vid påklädning utan att hjälpa till. Utmattningsdepression för några år sen och då sjukskriven en period. Ömmande hälsenor sen flera år tillbaka. Medicinbehandling: mot oro. Tabell 4. Deltagare 4:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling 1-14 Något illamående vid första och fjärde behandlingen. Lugn och avslappnad. Har en oro i kroppen som försvinner under behandlingen och känns inte av under resten av dagen Fas A Fas B med 2 beh. Fas C Mindre oro i kroppen. Efter sjunde behandlingen ont i huvudet och frusen. Tar en veckas semester - känner sig mer medveten om sin kropp och vad den behöver för att orka. Ändrar arbetstiderna. Lyfter höger ben utan att hjälpa till vid påklädning. Inga ömmande hälsenor. Inga nattliga toalettbesök som de senaste åren. Mindre besvär med vallningar. Mindre myrkryp i benen. Efter en vecka: Mer oro i kroppen Vid behandling försvinner oron men kommer tillbaka. Bättre än före Fas A. Något enstaka nattligt toalettbesök. Bättre känsel i höger ben och under foten. Lyfter höger ben bra. Hälsenorna bra. Sparsamt med vallningar och myrkryp. Mindre oro i kroppen efter två behandlingar. Något enstaka nattligt toalettbesök. Successivt bättre känsel i höger ben och under foten. Lyfter höger ben bra. Hälsenorna bra. Sparsamt med vallningar och myrkryp. Beslutet att ändra arbetstider och att tänka mer på egna behov är en stor förändring. En behandling per vecka minskar oron Den finns där men avlägset, det blir sämre under Fas B med färre behandlingar. Att känseln i höger ben och fot förbättrats och hälsenorna känns bra ökar välbefinnandet. 13

18 Figur 4: Deltagare 4, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Efter behandling är blodtrycket högre, undantag vid 8:e behandlingen efter en stressig arbetsdag då är blodtrycket ovanligt högt före behandling och lägre efter. Pulsen är lägre efter behandling. Deltagare 5: Hälsoproblem: Artros i nacke, fingrar och i en stortå. Muskelspänning i nacken. Ofta domningar i händerna nattetid, särskilt i höger hand - vaknar av detta, i övrigt bra sömn. Tabell 5. Deltagare 5:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling 1-12 Välbefinnande och avslappning - sover i omgångar under behandlingen. Mjukare i nacken under behandlingsdagen. Direkt till toaletten. Fas A Fas B Fas C Sällan domningar i händerna nattetid. Mjukare i nacken under behandlingsdagen Sällan domningar i händerna nattetid. Sällan domningar i händerna nattetid. Mjukare i nacken under behandlingsdagen. Efter 4:e behandlingen minskar domningarna i händerna nattetid och sömnen blir mer sammanhängande. 14

19 Figur 5: Deltagare 5, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Övertrycket höjs under behandling och undertrycket sänks efter 3:e behandlingen. Från 6:e mätningstillfället finns en tendens att blodtrycket påverkas allt mindre. Pulsen är lägre efter behandling. Deltagare 6: Hälsoproblem: Högt blodtryck, lättstressad, svag rygg som ger besvär vid ansträngning. Medicinbehandling: Blodtryckssänkande medicin. Tabell 6. Deltagare 6:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling 1-12 Huvudvärk efter första och andra behandlingen som varade dagen ut. Djupare avslappning och välbefinnande efter tredje. Fas A Fas B Fas C Mycket stress privat under denna tid, ibland svårt att riktigt slappna av. Färre vallningar. Få vallningar. Den stressiga perioden är över - Välbefinnande och avslappning under behandlingarna. Få vallningar. Under Fas A var livssituationen stressig och det var ibland svårt att riktigt slappna av under behandlingarna. Vid Fas C är den tillfälliga stressperioden över och känslan av välbefinnande och avslappning under och efter behandlingarna blir större. 15

20 Figur 6: Deltagare 6, Mätning av blodtryck och puls, före och efter behandling. Efter behandling är blodtryck och puls oftast lägre än före behandling. Vid 5:e och 12:e mätningen är blodtrycket lägst, efter behandlingarna blir blodtrycket högre. Blodtrycket har under studien blivit lägre, under Fas A vid första behandlingen 141/88, vid tionde 121/79. Under Fas C vid första behandlingen 133/88, vid den andra 114/80. Deltagare 7: Hälsoproblem: Muskelspänningar i nacken, ofta huvudvärk och sömnsvårigheter. Medicinbehandling: Värktablett vid behov. Tabell 7. Deltagare 7:s upplevelse av hälsoproblem efter behandlingar med Taktil stimulering, indelat i behandlingsfaser Efter varje behandling Efter 1:a Törstig och huvudvärk under natten Efter 3:dje Huvudvärk hela behandlingsdagen. Efter 4:e Välbefinnande och avslappning. Fas A Fas B Fas C Ingen huvudvärk. God sömn. Pigg Efter 7:e: Energikick direkt efter behandlingen som varade dagen ut. Färre vallningar. Ingen huvudvärk. God sömn. Pigg. Få vallningar. Ingen huvudvärk. Mycket få värktabletter under hela studien. God sömn. Få vallningar. 16

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Att ge av sin tid är att vårda Min erfarenhet av beröringens och bemötandets betydelse i vården grundar sig på mitt

Läs mer

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser:

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser: Att tänka på Lugn och ro Lagom temperatur, ej för kalla händer. Bekvämt för både för den som blir masserad och för dig som masserar. Fråga om det känns bra, för hårt / för löst etc. Använd kroppstyngden

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning Sittande Massage Enkla övningar för en stunds avslappning Vad händer i kroppen när vi får massage Slappnar av i musklerna Blodcirkulationen ökar Smärta och värk minskar Lymfcirkulationen ökar Ökar kroppens

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Taktipro UTBILDNINGAR & MATERIAL. Originalmetoden Taktil Massage. wwwtaktil.se

Taktipro UTBILDNINGAR & MATERIAL. Originalmetoden Taktil Massage. wwwtaktil.se Taktipro Originalmetoden Taktil Massage UTBILDNINGAR & MATERIAL wwwtaktil.se Taktipro är en metod som lindrar smärta, oro, stress och ångest samt stärker kroppsuppfattningen och ökar välbefinnandet. Mottagaren

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Köpings Kommun Vård & Omsorg september 2008 - december 2010 Vård & Omsorg Birgitta Daubner, projekt anhörigstöd 2011-03-09 Innehåll Taktipro- taktil massage

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Feedback SRBP Stress Reducerande Balanserande Process med Lisa.

Feedback SRBP Stress Reducerande Balanserande Process med Lisa. Feedback SRBP 2017 Stress Reducerande Balanserande Process med Lisa. SRBP: Jag hade under hösten 2016 fått behandling hos en sjukgymnast ett antal gånger efter som jag hade smärta i foten som gick upp

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund:

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund: Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till

Läs mer

Trygg förlossning Susanna Heli, Liisa Svensson och Gothia Fortbildning

Trygg förlossning Susanna Heli, Liisa Svensson och Gothia Fortbildning Bilagor Dessa sidor finns även som pdf på Gothia Fortbildnings webbplats, www.gothiafortbildning.se FOBS Hur känner du dig just nu inför förlossningen? Markera med ett kryss det som bäst motsvarar din

Läs mer

KURS 1 SHRI YOGA MJUK & RESTORATIVE Måndagar Kursen pågår v tillfällen

KURS 1 SHRI YOGA MJUK & RESTORATIVE Måndagar Kursen pågår v tillfällen NYA KURSER VÅREN 2019 Här följer nu ett förslag på kursprogram med många härliga kurser våren 2019. Du bokar dig på min hemsida: www.shriyoga.se tryck på BOKA TID knappen så ser du kurserna. Du kan också

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur - Samtalsterapi Visualiseringsterapi/Symboldrama

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Även barn behöver varva ner

Även barn behöver varva ner Även barn behöver varva ner Vartannat barn känner sig stressat och sover för lite. Men de tycker inte själva att det beror på fritiden, utan mer på familj och skola. Hur vet man när tempot blir för högt?

Läs mer

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,

Läs mer

yoga i skolan Beskrivning av yogaprojektet i Lerums kommun 2017

yoga i skolan Beskrivning av yogaprojektet i Lerums kommun 2017 yoga i skolan Beskrivning av yogaprojektet i Lerums kommun 2017 om projektet yoga i skolan Under vårterminen 2017 startades projektet Yoga i skolan i Lerums kommun. Syftet med projektet var att erbjuda

Läs mer

Fysioterapeut/sjukgymnast

Fysioterapeut/sjukgymnast Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating En genväg till djup avslappning och meditation FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer