MILJÖRAPPORT 2013 för Hässleholms Kretsloppscenter

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2013 för Hässleholms Kretsloppscenter

2 Anläggningens namn: HKC, Anläggningens nummer: MILJÖRAPPORT 2013 Kommun: Hässleholm 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Kortfattad beskrivning av verksamheten (HMAB) är ett affärsdrivande företag som ägs av Hässleholms kommun. Bolaget arbetar med insamling av hushållsavfall, behandling och återvinning av hushålls- och verksamhetsavfall samt värmeproduktion för distribution i Hässleholm och Tyringe. Hela bolaget verkar med hänsyn till långsiktiga ekonomiska mål, positiva miljöeffekter, teknisk utveckling, hög tillförlitlighet och konkurrenskraftiga priser. Sedan 1979 har avfallsanläggningen, Hässleholms Kretsloppscenter (HKC), funnits på nuvarande plats, fastigheten Vankiva 4:17 i Hässleholms kommun. HKC tar emot såväl hushålls- som verksamhetsavfall. På anläggningen förekommer deponering av farligt och icke farligt avfall, behandling av förorenade jordar, bränsleberedning m.m. Uppsamlat lakvatten omhändertas internt på anläggningen. Vattnet förbehandlas genom långtidsluftning och sedimentering innan det leds till en SBR-anläggning med efterföljande sandfilter för kväve- och fosforrening. Se bilaga Reningsverk för vidare information. Det renade lakvattnet leds till Prästabäcken. Dagvatten släpps i Norra bäcken (biflöde till Prästabäcken) och Södra diket. Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Utsläpp till vatten av kväve, fosfor och klorider Utsläpp till luft av ammoniak, lustgas och metan Buller (närområdet) Luktstörningar (till närområdet främst vid behandling av organiskt avfall) Påskyndad avrinning till följd av dränering och hårdgjorda ytor Transporter till och från anläggningen

3 Tillstånd 4 2. och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Tillstånd enligt miljöbalken eller miljöskyddslagen Beslutsmyndighet Tillståndet avser M M M M Miljödomstolen i Växjö Tillstånd till ändrad och utökad verksamhet på Vankiva avfallsanläggning. Tillståndet gäller i 10 år från det att domen har vunnit laga kraft och omfattar följande miljöfarliga verksamheter: 1. Deponering, lagring och behandling av icke farligt avfall, 2. Mellanlagring av icke farligt avfall. 3. Mellanlagring av farligt avfall. 4. Behandling och lagring av farligt avfall. 5. Lagring av organiskt avfall i anslutning till behandling. 6. Behandling och lagring av förorenade massor. 7. Deponering av farligt avfall. 8. Deponering av slagg från avfallsförbränning. Behandling av förorenade massor får ske med någon av metoderna kompostering, jordtvätt eller termisk avdrivning. Miljööverdomstolen Ändring av deldom samt upphävande av villkor 21. Miljödomstolen i Växjö Mark- och miljödomstolen i Växjö Ändringstillstånd, ändrade avfallsmängder och avfallstyper Domslut, upphävande av villkor 8 i deldom samt provisoriska föreskrifter för innehållande föroreningar i utgående vattenfas från oljebehandlingsstationen. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Beslutsmyndighet Beslut avser Länsstyrelsen i Skåne län Information om planerad byggstart ny FA-deponicell. 1 Lagakraftvunnet 21 december Lagakraftvunnet 8 januari

4 Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Anmälan om utökad kapacitet vid SBR-anläggningen. Anmälan om anläggande av branddamm. Ansökan om att påbörja deponering i nya FAdeponicellen. 4. Andra gällande beslut 4 4. och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Sluttäckning av etapp 1, avjämningsskiktet. Undantag från förbud mot deponering av utsorterat brännbart och organiskt avfall på Vankiva avfallsanläggning. Avser deponering av brandskadat bygg- och rivningsavfall innehållande asbest, bygg- och rivningsavfall med husbock/hussvampskadat virke samt svinborst förbehandlat med lut. Undantag från förbud mot deponering av utsorterat brännbart och organiskt avfall på Vankiva avfallsanläggning. Avser deponering av IFA-klassat reningsverksslam innehållande rester av PVC vid Vankiva avfallsanläggning. Undantag från förbud mot deponering av utsorterat brännbart och organiskt avfall vid Hässleholms Kretsloppscenter. Avser deponering av ton PVCplaster från bl.a. gruvindustrin. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken 4 5. Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Skåne län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Produktionsmängd enligt tillstånd Faktisk mängd 2013 Domen omfattar deponering av avfall med en högsta ackumulerad mängd under tillståndets giltighetstid om ton. Deponering, lagring och behandling av icke farligt avfall Sönderdelning och siktning av trä- och brännbart avfall ton/år ton (ackumulering from 2006 tom 2013) ton

5 Torkning eller avvattning av fiberslam ton/år Sönderdelning, siktning och biologisk behandling av organiskt avfall ton/år Sönderdelning och siktning av inert konstruktionsmaterial ton/år Sönderdelning och siktning av återvinningsmaterial ton/år Siktning, magnetseparering och behandling av slagg ton/år Sönderdelning, siktning och deponering av icke-farligt avfall ton/år Konstruktionsmaterial och miljösäker deponering av icke farligt avfall (mängd regleras ej i tillstånd) Massor till sluttäckning (mängd regleras ej i tillstånd) Mellanlagring av icke farligt avfall Mellanlagring av trä- och brännbart avfall ton Mellanlagring av inert konstruktionsmaterial ton Mellanlagring av återvinningsmaterial ton Mellanlagring av organiskt avfall ton Mellanlagring av farligt avfall Mellanlagring av RGR 500 ton Mellanlagring av förorenade massor ton Mellanlagring av impregnerat träavfall ton Mellanlagring av FA vid ÅVC ton Mellanlagring av övrigt FA, el/elektronikavfall och liknande ton Behandling och lagring av farligt avfall Behandling av flytande oljehaltigt avfall ton/år Solidifiering av RGR ton/år Sönderdelning av impregnerat träavfall ton/år 0 ton (ej utfört under 2013) ton 378 ton 0 ton (ej utfört under 2013) 0 ton (ej utfört under 2013) ton ton ton ton 0 ton (ej utfört under 2013) ton ton 0 ton (ej utfört under 2013) 0 ton (ej utfört under 2013) 0 ton (ej utfört under 2013) 120 ton 762 ton ton 0 ton (ej utfört under 2013) 367 ton

6 Neddelning av bildrör ton Övrigt Lagring av organiskt avfall i anslutning till behandling ton Behandling och lagring av förorenade massor ton/år (medelvärde under en treårsperiod) Deponering av farligt avfall ton/år Konstruktionsmaterial och miljösäker deponering av farligt avfall (mängd regleras ej i tillstånd) Deponering av slagg från avfallsförbränning ton/år Undantag från förbud mot deponering Deponering av brandskadat bygg- och rivnings avfall innehållandes asbest Deponering av bygg- och rivnings avfall med husbock/hussvampskadat virke Deponering av svinborst förbehandlat med lut Deponering av IFA-klassat reningsverksslam innehållande rester av PVC, s.k. PVC-slam Deponering av PVC-plaster från bl.a. gruvindustrin ton 424 ton 0 ton (ej utfört under 2013) ton ton ton 0 ton (ej utfört under 2013) 171 ton 16 ton 387 ton ton 0 ton (ej utfört under 2013) 7. Tillståndsgivna villkor 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 1. Verksamheten inbegripet åtgärder för att begränsa skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget angett eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom. Villkoret uppfylls 2. Avfall som skall behandlas får inte mellanlagras under längre tid än tre år. Mellanlagring har ej skett mer än tre år. Villkoret uppfylls 3. Avfall som skall deponeras får inte mellanlagras under längre tid än ett år. Mellanlagring har ej skett mer än ett år. Villkoret uppfylls 4. Kemiska produkter skall förvaras på en yta som är ogenomsläpplig, invallad och under tak. Uppsamlingsvolymen skall minst omfatta den största behållarens volym plus 10 % av de övriga behållarnas sammanlagda volym. Kemiska produkter förvaras i enlighet med angivna krav. Villkoret uppfylls

7 Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske på tät, hårdgjord yta. Vid risk för urlakning av miljöfarliga ämnen skall avfallet täckas. Farligt avfall från återvinningscentralen förvaras i en miljöcontainer som uppfyller kraven. Övrigt farligt avfall förvaras i särskilda behållare och på särskilda ytor som uppfyller kraven på täthet, invallning och tak. Villkoret uppfylls 6. Förorenat vatten från lagrings-, behandlings-, och deponeringsytor skall samlas upp och renas i erforderlig utsträckning före utsläpp till recipient. Utjämningsmagasinet skall rymma minst två veckors lakvattenproduktion samt ett tillskott av ytvatten motsvarande ett 100-årsregn. Beräknat på mätvärden från 2013 uppgår två veckors lakvattenproduktion till ca m 3. Ett 100-årsregn ger 90 mm på ett dygn och med arealen 21 ha motsvarar detta en volym på m 3. Totalt ger detta en vattenvolym om m 3. Fyra utjämningsmagasin finns; m 3, m 3, m 3 samt m 3. Villkoret uppfylls 7. Jord som förorenats med olja eller andra kolväten skall under de två första månaderna av processen behandlas under täckning med avledning av luften till ett biofilter. Alla jordar/massor som förorenats med olja eller andra kolväten lagras inomhus i en behandlingshall varifrån utsugsluft renas i ett biofilter. Villkoret uppfylls 8. Halten av föroreningar i utgående vattenfas från oljebehandlingsanläggningen till lakvattenbehandlingssystemet får inte överstiga följande riktvärden: olja (oljeindex, alternativt summa opolära alifatiska kolväten) 10 mg/l, bly 0,2 mg/l, kadmium 0,005 mg/l, krom 0,05 mg/l, kvicksilver 0,001 mg/l, nickel 0,2 mg/l och zink 2,0 mg/l. Villkoret upphävt av Mark- och miljödomstolen den 15 oktober 2012 (M ) och ersatts under prövotid av den provisoriska föreskriften P3 (se nedan). 9. Vid bevattning av energiskog får tillförseln av kväve inte överstiga 200 kg/ha och år. Bevattning under 2013 uppgick till m 3 renat lakvatten med en kvävehalt om 49,1 mg/l som årsmedelvärde, vilket totalt ger 596 kg N. Då bolaget bevattnat 3,5 ha energiskog beräknas tillförseln av kväve till 170 kg N/ha och år. Villkoret uppfylls 10. Högst m 3 vatten får årligen behandlas i befintlig bevattningsanläggning. Under året uppgick den totala mängden vatten till bevattningsanläggningen till m 3. Villkoret uppfylls

8 Farligt avfall som uppkommer i verksamheten och kemiska produkter skall lagras på tätt underlag försett med invallning som rymmer minst den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållarnas sammanlagda volym. Om förvaring sker utomhus skall invallningen vara försedd med nederbördsskydd. Farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten består endast av lysrör och mindre mängder spillolja. Sådant avfall hanteras i enlighet med gällande krav. Villkoret uppfylls 12. Kompostering av organiskt avfall, som inte enbart innehåller park- och trädgårdsavfall, skall drivas, kontrolleras och dokumenteras så att avdödning av patogener kan följas. Dokumentationen skall kunna medge att hygieniseringen av varje batch kan följas till dess materialet lämnar anläggningen. Kompostering av organiskt hushållsavfall som påbörjats tidigare år har avslutats under Den kompostering som har utförts har kontrollerats och dokumenterats enligt gällande föreskrifter. Under 2013 har det organiska hushållsavfallet gått till en extern mottagare för framställning av biogas. Villkoret uppfylls 13. Samtliga oljeavskiljare skall förses med larm för att säkerställa att de inte överbelastas. På anläggningen finns för närvarande två oljeavskiljare i anslutning till oljebehandlingsanläggningen. Vidare finns en oljeavskiljare installerad vid återvinningscentralen och en vid fickan för avvattning av grus och slam. Samtliga oljeavskiljare är försedda med larm. Villkoret uppfylls 14. Flisning och lagring av flisat trä som innehåller farliga ämnen skall ske under tak. Flisning och lagring av flisat trä som innehåller farliga ämnen har inte förekommit. Villkoret uppfylls 15. Skriftliga instruktioner skall finnas dels för kontroll och klassificering av inkommande avfall, dels för omhändertagande och behandling samt för underhåll av systemet för lakvattenrening. Kontroll av efterlevnad av Naturvårdsverkets mottagningskriterier (NFS 2004: , 16 december 2008) Klassning av avfallsbeskaffenhet, hushållsavfall, 7 november Kontrollprogram för deponering av restavfall, verksamhetsavfall, 1 april 2009 Kontrollprogram för deponering av farligt avfall, 15 december 2008 Kontrollplan för trä och brännbart avfall, 16 december Kontrollprogram, oljestation, 28 januari 2011 Villkoret uppfylls

9 Kontrollprogram med angivande mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas. Kontrollprogram, reningsverk (SBR), 11 december 2012 Kontrollprogram, oljestation, 28 januari 2011 Kontrollprogram, ytvatten, 15 november 2007 Kontrollprogram, grund- och brunnsvatten, 10 december 2007 Kontrollprogram, delflöden, 11 december 2012 Kontrollprogram, sänkbrunnar, 28 januari 2011 Kontrollprogram, deponigas, 8 september 2008 Villkoret uppfylls 17. Bolaget skall i god tid inför etablering av deponin redovisa till tillsynsmyndigheten hur kontrollen av bottentätningen skall ske samt en läggnings- resp. kvalitetsplan över arbetena. Byggstart för ny deponicell för farligt avfall anmäldes i maj 2013, bottenkonstruktion och tillvägagångssätt har förmedlats och godkänts av tillsynsmyndighet. Villkoret uppfylls 18. Bolaget skall i god tid inför sluttäckningen av varje etapp redovisa till tillsynsmyndigheten hur kontrollen av tätskiktet skall ske samt läggnings-, resp. kvalitetsplan över arbetena. I augusti 2006 skickades anmälan till tillsynsmyndigheten avseende avjämningsskikt vid sluttäckning av etapp 1. Stora ytor har därefter försetts med avjämningsskikt. En anmälan angående tätskikt och utformning inför sluttäckningen har översänts till länsstyrelsen, HMAB har en förhoppning om att tätskiktet ska kunna påbörjas under Villkoret uppfylls 19. Deponering får ske till en högsta höjd av +105 m. Efter 31 december 2008 sker ingen vidare deponering vid den äldre deponin för icke farligt avfall. Deponihöjden ligger strax under tillståndsgiven höjd. Under 2013 gjordes en förnyad mätning av plushöjden vilken visade att max höjden inte överskridits. Deponi för icke farligt avfall och farligt avfall har högsta punkt under tillståndsgiven höjd. Villkoret uppfylls 20. Buller från verksamheten får vid omgivande bostäder inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A) vardagar dagtid (kl ), 40 db (A) nattetid (kl ) samt 45 db (A) övrig tid. Nattetid får momentana ljud inte överskrida 55 db (A). Om ljudet innehåller hörbara toner eller impulsljud skall ovannämnda nivåer sänkas med 5 db (A)-enheter. Inga klagomål på buller har inkommit under Villkoret bedöms vara uppfyllt

10 Jordmassor som även efter behandling är att betrakta som farligt avfall får inte användas som sättningsutjämnande material, vallbyggnadsmaterial eller för mellan och sluttäckning av deponin. Villkoret upphävt av Miljööverdomstolen den 23 november 2007 (M ). Under en prövotid fram tom den 21 december 2012 ( fem år efter det att denna dom vunnit laga kraft ) och intill dess att Miljödomstolen beslutar annat skall följande provisoriska föreskrifter gälla för verksamheten. Under 2012 sammanställdes och skickades en prövotidsutredning in för prövning till Mark- och miljödomstolen. Dom angående detta meddelades i maj Denna dom överklagades, överklagan avslogs dock i början av Således har de provisoriska föreskrifterna gällt under hela det gångna året. P1. Lakvattnet skall avledas till Prästabäcken, varvid en spädningsfaktor om minst 1:3 skall eftersträvas. Om flödet understiger 2 l/s får inget utsläpp ske. Vid risk för bräddning av orenat vatten ut i Prästabäcken, får vattnet avledas till avloppsreningsverket efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Utsläpp av behandlat lakvatten styrs automatiskt mot flödet i Prästabäcken för att säkerhetsställa en spädningsfaktor om minst 1:3. Vid flöden som understiger 10 m 3 /h sker inget utsläpp. Bolaget har medvetet valt att räkna in en viss säkerhetsmarginal här. En mer detaljerad redovisning finns i bilaga Reningsverk. P2. Föroreningshalten i det vatten som avleds till recipient får inte överstiga följande riktvärden som kvartalsmedelvärden av dygnsprover; BOD7 10 mg/l, Tot-P 0,3 mg/i, Tot-N 15 mg/1 och mineralolja (oljeindex) 5 mg/l samt följande riktvärden som medelvärden över rullande sexmånadersperiod. Parameter Riktvärde (mg/l) Arsenik 0,01 Bly 0,01 Kadmium 0,005 Koppar 0,5 Krom 0,05 Kvicksilver 0,001 Nickel 0,02 Zink 0,5 Bensen 0,01 PAH 0,0001 1) PCB 0,00001 Tetrakloreten och Trikloretylen 0,01 TOC 100 Klorid 1000 Ammoniumkväve 0,5 Nitrit- och Nitrarkväve 20 ph ) Tillämpas på summan av halterna av följande ämnen: Benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyen. Riktvärden för gällande utsläppskrav under prövotiden har inte uppfyllts fullt ut. Flera åtgärder för att förbättra reningsanläggningens reningsgrad har utförts under året. Genom de fortlöpande förbättringar som utreds och utförs lever bolaget upp till syftet med riktvärdesbegreppet. En mer detaljerad redovisning finns i bilaga Reningsverk. 3 Dom , Mål M och M , Mark- och miljödomstolen

11 P3. Halten av föroreningar i utgående vattenfas från oljebehandlingsanläggningen till lakvattenbehaningssystemet får inte överstiga följande riktvärden: olja (oljeindex, alternativt summa opolära alifatiska kolväten) 50 mg/l, bly 0,3 mg/l, kadmium 0,007 mg/l, krom 0,08 mg/l, kvicksilver 0,001 mg/l, nickel 0,3 mg/l och zink 5 mg/l. Denna provisoriska föreskrift förmedlades i deldom M , den 15 oktober För mer information om oljestationen och uppfyllnad av denna föreskrift samt villkor 8 som gällde tidigare se bilaga Oljebehandlingsanläggning. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Se kontrollprogram, bilagor samt emissionsdeklarationen i SMP. 9. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 9. För förbränningsanläggning med en sammanlagd installerad tillförd effekt på 100 MW och däröver, ska redovisas resultaten från årlig kontroll av automatiska mätsystem. Gäller ej för Hässleholms Kretsloppscener i Vankiva. 10. Sammanfattning av resultaten från genomförda mätningar, beräkningar eller andra undersökningar En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökning som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Periodisk besiktning En periodisk besiktning har utförts under året, Efter utförd besiktning framfördes förslag till åtgärder på ett mindre antal punkter. Dessa åtgärdades under året. Bolaget utför regelbundet periodiska besiktningar för att kunna förbättra och utveckla anläggningen och det arbete som bedrivs här. Reningsverk Reningsverket presenteras mer utförligt i bilaga Reningsverk. Det har under året varit problematiskt att följa de befintliga riktvärdena till följd av driftstörningar i reningsanläggningen i början av året. Detta gäller för BOD7, fosfor, kväve och TOC. Bland metallerna är det Ni som överskrider riktvärdena under året. Kloridhalterna som tidigare år varit ett problem på anläggningen verka successivt avklinga. Vattenbalans Vattenbalansen presenteras mer utförligt i bilaga Vattenbalans. Enligt gjorda beräkningar genereras m3 lakvatten. Detta motsvarar ca 96 % av den mängd som reningsverket tog emot under Troligen stämmer den beräknade mängden lakvatten väl överens med verklig mängd lakvatten då resterande 4 % kan delvis förklaras av ytavrinning till dammar samt eventuellt någon inträngning av ovidkommande vatten. Inträngningen av ovidkommande vatten bedöms alltså inte vara betydande

12 Utsläppskontroll Utsläppkontrollen redovisas i sin helhet i separat bilaga, Utsläppskontroll. Läckage sker fortfarande från den norra och sydvästra delen av den äldre IFA-deponin. Dessa utläckage påverkar utsläppskontrollen i sin helhet. Stora åtgärder har gjorts i dessa områden för att förbättra situationen och fortsatta åtgärder är planerade. Läckagen fortsätter dock vilket till största delen beror på lokala linser av dränerande material samt topografiska lågpunkter som drar lakvatten från deponin. Norra bäcken visar fortfarande tecken på påverkan från bevattning av energiskog och det är framförallt kloridhalten som är hög här. Dock har det skett en avsevärd minskning sedan föregående år. Provtagning i Prästabäcken nedströms utloppet från det interna reningsverket visar också på förhöjda kloridhalter men de har dock minskat sedan Deponigas Deponigasen redovisas i sin helhet i separat bilaga, Deponigasmotor. Gasuppsamlingen har under året fungerat bra. Bolaget är självförsörjande med ström där man dessutom använder spillvärme från gasmotorn i den interna reningsanläggningen (SBR) och till kontorsbyggnaden. Överskottsel som inte används inom den egna verksamheten säljs vidare via EON:s nät. I slutet av 2013 moterades, som ett komplement till deponigasen, solceller på kontorsbyggnaden. Resultaten från dessa kommer att kunna redovisas i nästa års miljörapport. Oljebehandlingsanläggning Oljebehandlingsanläggningen redovisas i sin helhet i bilaga, Oljebehandlingsanläggning. Under 2013 har uppsatta riktvärden på utgående vatten från oljestationen varit svåra att uppnå fram till dess att en polymeranläggning installerats. Den nya reningsanläggningen är så pass effektiv att den renar utgående vatten så det understiger begränsningsvärdena oavsett hur inkommande avfall sett ut. Polymeranläggningen utreds nu för att göras permanent. Emissioner till luft- och vatten Redovisas i Emissionsdeklarationen i SMP. 11. Åtgärder som vidtagits för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Hässleholms Kretsloppscenter följer rutiner för egenkontroll. Se bilagor Utsläppskontroll, Internkontroll lakvatten, Reningsverk, Deponigasmotor, Oljebehandlingsanläggning och Grundvattennivåer. Rutiner för brandskyddsdokumentation finns även

13 Åtgärder i samband med driftstörningar, avbrott eller olyckor Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Information om höga vattennivåer i samtliga lakvattenmagasin översändes den 18 januari Anmälan om överskridande av kvävehalter i utgående lakvatten under årets första månader översändes den 13 maj Incidentrapport med anledning av att täckduk blåst av deponin för icke farligt avfall under storm den 28 oktober Åtgärder för att hushålla med råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Hässleholms Kretsloppscenter bedöms använda det effektivaste sätt att hushålla med råvaror och energi som står till buds, i synnerhet då förnybara energikällor utnyttjas så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt skäligt. Under året har kontorsbyggnaden har försetts med solceller som komplement till deponigasmotorn. 14. Åtgärder för att uppfylla produktvalsprincipen De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Vid eventuellt användande av kemiska produkter och biotekniska organismer sker val av sådana så att riskerna för människors hälsa och miljö minimeras. Då så är tekniskt möjligt och ekonomiskt skäligt använder HMAB produkter med minsta möjliga omgivningspåverkan. Bolagets förteckning över kemiska produkter sker med hjälp av ett internetbaserat verktyg, I- Chemistry. I detta genomför bolaget en översiktig granskning av riskerna med produkten. Vid nyanskaffning av en kemisk produkt skall denna godkännas av bolagets kemikaliegrupp. 15. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. De avfallsmängder som uppkommer i den egna verksamheten är mycket ringa. Häri ingår lysrör samt smörj- och hydrauloljor vilka krävs för driften av arbetsfordon och arbetsmaskiner. 16. Åtgärder för att minimera risker för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Arbete med förberedelser till sluttäckning av gamla IFA-deponin har fortgått, tex har en stor del av deponin försetts med avjämningsskikt. Vidare har den tidigare FA-deponicellen täckts helt för att minska påverkan på vatten och miljö. Ytterligare rening i oljebehandlingsanläggningen har införts för att klara uppsatta riktvärden. Under 2013 påbörjades en utbyggnation för att utöka reningskapaciteten i SBR-anläggningen

14 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Ej relevant då inga fysiska varor tillverkas För verksamheter som betecknats med 96/61 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (IPPC-verksamheter) ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas (med IED-verksamhet avses sådan verksamhet som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp.) a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av i vilken mån verksamheten uppfyller den. b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a), ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av huruvida åtgärderna kommer att föranleda krav på prövning eller anmälan. Även planerade dispensansökningar ska redovisas. c) I den eller de därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna fortskridit. d) När fyra år har gått efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade dispenser, uppfylls. I den mån dispens avseende alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Verksamheten omfattas i dagsläget inte

15

16 MILJÖRAPPORT 2013 HÄSSLEHOLMS KRETSLOPPSCENTER RENINGSVERK SBR, satsvis biologisk rening Uppsamlat lakvatten omhändertas internt på anläggningen. För rening av lakvattnet används långtidsluftning med en uppehållstid på minst 20 dygn samt en SBR-anläggning för satsvis biologisk rening. Flödesschema för anläggningen finns redovisat i tidigare miljörapport. Mycket kort kan reningsprocessen beskrivas som följer. Biologisk rening med kväveavskiljning sker i en SBR-tank som drivs satsvis med cykler för aerob och anaerob behandling. Härefter fälls vattnet med järnklorid varefter flocken avskiljs i ett kontinuerligt sandfilter (dynasandfilter). Innan vattnet avleds till recipient, Prästabäcken, mäts flöde och kvalité. Även flödet i recipienten mäts kontinuerligt. Hela anläggningen kontrolleras via ett styr- och övervakningssystem som bl.a. registrerar alla mätdata. Om flödet i recipienten är mindre än 2 liter per sekund får bolaget inte släppa något vatten anlades därför en utjämningsdamm efter reningsanläggningen. Utjämningsdammens syfte är att vid lågt flöde lagra renat lakvattnet tills dess att flödet återigen är så högt att utsläpp är tillåtet. Drift I samarbete med externa konsulter har det arbetats mycket med att öka SBRanläggningens kapacitet de senaste åren. De olika stegen i rening har undersökts och optimerats för att kunna effektivisera processen så långt som möjligt. Under 2013 utreddes möjligheten att förvärma inkommande lakvatten till SBR för att kunna hålla en hög kapacitet på reningsverket även under vinterhalvåret. Utredningen ledde till att uppförandet av en ackumulatortank påbörjades under senhöst/vinter. Även förvärmningssteget effektiviseras med investeringar i bl.a. nya större och effektivare värmeväxlare. De befintliga övervakningssystemen med bl.a. online mätning på ammonium och nitrat som installerades i slutet av 2011 fungerar bra och används för att kunna göra justeringar i reningsprocessen i ett tidigt skede. Online mätningarna kompletteras och verifieras med vattenanalyser i bolagets egna enklare laboratorium samt på auktoriserade laboratorium. Kontinuerligt under året har aktivt slam från reningsverket i Hässleholm ympats in i SBRreaktorn. Tillsatsen av nytt slam bidrar till att hålla hög livsduglighet på det aktiva slammet i SBR-reaktorn. Ympning har i snitt skett en gång i månaden

17 I början av året var effekten i reningsverket nedsatt vilket resulterade i förhöjda utsläppsvärden av näringsämnen såsom kväve, BOD7 och fosfor. Det var även ett längre driftstopp under juli och augusti då pumparna till SBR krävde reperation och ingen ersättningspump fanns att tillgå. När pumparna återinstallerades startades SBR om från grunden dvs hela bassängen tömdes och reaktorn rengjordes och det ympades in nytt slam för att starta upp processen. Under perioden med driftstörningar, driftstopp och igångsättning var det ytterst lite vatten som kunde renas i SBR-anläggningen vilket ledde till att det under sommaren blev höga vattennivåer i lakvattenmagasinen. Detta samt att det var mycket låga flöden i recipienten under sommaren, då det är bäst effekt på SBR, ledde till mycket höga vattennivåer i slutet av A-betong A-betong cisternen, vilken används för att behandla speciellt problematiska lakvatten, har inte använts under Klorider Kloriderhalterna i lakvattnet, som har varit ett problem för anläggningen, har legat under 1000 mg/l hela året och ser ut att minska successivt framöver. Figur 1. Uppmätta kloridhalter i renat lakvatten under Utsläppskontroll Utsläpp till recipient regleras genom de provisoriska föreskrifter som meddelades i samband med tillståndet 1 för verksamheten, utsläppskraven gäller således som riktvärden under en prövotid. Under 2012 sammanställdes och skickades en 1 Dom , Mål M , Miljödomstolen

18 prövotidsutredning in för prövning till Mark- och miljödomstolen. Dom angående detta meddelades i maj Denna dom överklagades, överklagan avslogs dock i början av Således har de provisoriska föreskrifterna som meddelades i tillståndet gällt under hela det gångna året. De provosoriska föreskrifterna reglerar att endast utsläpp av renat lakvatten får ske då flödet i Prästabäcken överstiger 2 liter/s, vilket motsvarar 7,2 m 3 /h. En minsta utspädningsfaktor om 1:3 måste även hållas. Föreskriften anger även riktvärden för föroreningshalter i lakvatten som redogörs tillsammans med årets uppmätta halter i tabell 1. Tabell 1. Uppmätta halter i renat lakvatten under Fetmarkerade värden överstiger uppsatt riktvärde. Rapporteringsgräns står angiven på de parametrar där ett eller fler värden under året ligger under detektionsgränsen. Parameter Min 2013 Medel 2013 Max 2013 Riktvärde Enhet Arsenik 0,0020 0,0031 0,0056 0,01 mg/l Bly <0,0005 0,0009 0,0023 0,01 mg/l Kadmium <0,0001 <0,0001 <0,0001 0,005 mg/l Koppar 0,0016 0,0126 0,0280 0,5 mg/l Krom 0,0210 0,0295 0,0360 0,05 mg/l Kvicksilver <0,0001 0,0001 0,0002 0,001 mg/l Nickel 0,0450 0,0553 0,0740 0,02 mg/l Zink 0,0050 0,0421 0,0830 0,5 mg/l Bensen <0,2 <0,2 <0,2 10 µg/l PAH 1) <0,3 2) <0,3 2) <0,3 2) 0,1 1) µg/l PCB <0,01 <0,01 <0,01 0,01 µg/l Tetrakloreten och Trikloretylen <1 <1 <1 10 µg/l TOC mg/l Klorid mg/l Ammoniumkväve 0,04 6,58 58,00 0,5 mg/l Nitrit- och Nitratkväve <0,01 27,06 110,00 20 mg/l ph 7,0 7,7 8, BOD7 <3 17, mg/l Tot-P 0,13 0,54 1,40 0,3 mg/l Tot-N 8,9 49, mg/l Oljeindex <0,10 0,26 2,20 5 mg/l 1) Tillämpas på summan av halterna av följande ämnen: Benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyen. 2) Summan av PAH med hög molekylvikt: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen och indeno(123cd)pyren. Som ses i tabell 1 och figur 2 har nickel legat över uppsatt riktvärde (0,02 mg/l) under hela det gångna året. De högsta värdena uppmättes under sommaren. Det arbetas ständigt med att få ner nickelhalterna i lakvattnet. Sannolikt kommer halterna att sjunka till följd av sluttäckningen av den gamla deponin som ska påbörjas under 2014 och att första FA deponicellen är mellantäckt med plastduk. 2 Dom , Mål M och M , Mark- och miljödomstolen

19 Figur 2. Uppmätta nickelhalter i renat lakvatten under Utsläppen av BOD 7, fosfor, kväve och TOC har under året överskridit satta riktvärden. Kväve och fosfor översteg riktvärdena främst under första delen av året (se tabell 1 och figur 3). Figur 3. Uppmätta halter av BOD 7, TOC, kväve och fosfor i renat lakvatten under

20 Vad gäller övriga ämnen, undantaget nickel,uppfylls de satta riktvärden. Gällande PAH så har under året inga halter kunnat uppmätas, då samtliga värden ligger under rapporteringsgränsen. Kontrollprogram För att följa upp och på så sätt kunna trimma in reningsanläggningen finns ett kontrollprogram vilket reglerar såväl intern kontroll som utsläppskontroll kopplat till reningsverket. Kontrollprogrammet är daterad 11 december Utöver utsläppskontrollen som omfattar lakvatten ut från SBR-anläggningen tas också prov på inkomande lakvatten samt prover uppströms i lakvattensystemet för att få en bild över vilka delvattenströmmar som kan påverka reningsprocessen. På detta sätt kan avvikelser uppströms upptäckas innan påverkan på SBR-anläggningen sker. Utsläpp till recipient Under året har totalt m 3 lakvatten behandlats i SBR-anläggningen. Emissioner till recipient återfinns i emissionsdeklarationen i SMP m 3 renat lakvatten har avletts till bevattning av energiskog. Under året har inget lakvatten använts vid brandbekämpning. Kemikalieförbrukning Driften av anläggningen medför att ett antal kemiska produkter används. I tabell 2 redovisas kemikalieförbrukningen under de senaste tre åren. Under det senaste året har som tidigare järnklorid använts som fällningskemikalie. Som kolkälla används Sekundol. Som under föregående år har ingen natronlut använts under 2013, natronlut används annars för ph-justering. Skumdämpare tillförs i SBR-reaktorn för att minska risken för att skum ska störa processen eller att det ska svämma över i reaktorn. Tabell 2. Förbrukning av kemiska produkter till vattenrening (kg) 2012 (kg) 2011 (kg) 2010 (l) Kemisk produkt i reningsverk Järnklorid Skumdämpare Mosstanol Sekundol Fosforsyra Kemisk produkt, rening FoM-ytan ALS Kemisk produkt i A-betong Järnsulfat Polymer