TREDJE ELEV FÅR STÖDUNDERVISNING

Transkript

1 STATISTIK OM VÄLFÄRD, ARBETSMARKNAD, UTBILDNING OCH BEFOLKNING Välfärd URBANISERINGEN byter skepnad 2/2015 Vad är BORTFALL? Så ser 2060 års BEFOLKNING UT Utrikes födda Födda i Sverige VAR TREDJE ELEV FÅR STÖDUNDERVISNING Vi följer flöden på arbetsmarknaden»

2 Nr 2/2015 CHEFREDAKTÖREN Välfärd sedan 1981 ges ut av STATISTISKA CENTRALBYRÅN med syfte att i lättillgänglig form presentera och analysera aktuell statistik om välfärd, arbetsmarknad, utbildning och befolkning. Tidskriften är öppen för bidrag från experter såväl inom som utanför SCB. Författarna svarar själva för åsikter som framförs. 2015, Statistiska centralbyrån Citera gärna men ange källan: SCB:s tidskrift Välfärd REDAKTION Alexandra Kopf Axelman Chefredaktör Anna Nyman Björn Richard Peter Gärdqvist Hans Heggemann Kenny Petersson Åsa Westlund, layout, diagram REDAKTIONSRÅD Inger Eklund, ansvarig utgivare Karin Anderberg Eva Hagsten Therese Hedlund Magnus Sjöström Viveka Palm ADRESS Tidskriften Välfärd Statistiska centralbyrån Box 24300, Stockholm E-post: tidskriften.valfard@scb.se Webbplats: PRENUMERATIONER Att prenumerera på Välfärd är gratis. Beställ e-prenumeration: Beställ prenumeration av papperstidning: prenumeration.valfard@scb.se Frågor om prenumeration: Omslagsfoto: Marie Linnér, Scandinav bildbyrå Medlem i ISSN (Online) ISSN (Print) URN:NBN:SE:SCB-2015-A05TI1502_pdf Tabergs, maj 2015 Tack för mig! Med det här numret av Välfärd så tackar jag för mig. Uppdraget som chefredaktör för Välfärd har varit en av de roligaste saker jag har gjort i mitt yrkesliv. Bland det som varit roligast är de läsarreaktioner vi får. Många uppskattande tillrop har det blivit genom åren. De gånger något fel slunkit igenom så har vi också genast fått veta det. Helt klart har ni mycket höga förväntningar på SCB och det med rätta! hur slutar man med stil, då? Jo, med ett intressant nummer så klart! Ni får bland annat läsa om SCB:s nya befolkningsprognos och hur in- och utvandringen antas påverka befolkningen i framtiden. vi hoppas reda klarhet i debatten om urbanisering. Den så kallade urbaniseringsgraden ökar, men i motsats till vad man kan tro så minskar egentligen inte befolkningen på landsbygden. Urbanisering idag är inte flyttlass som strömmar in till städerna, utan har en annan dynamik. vi försöker som vanligt att ta fram statistik om omdiskuterade ämnen. Ett sådant är de tidsbegränsade anställningarna. Vi tittar närmare på vad statistiken säger om dem. Stödundervisning i skolan är ett annat ämne som många har åsikter om, därför berättar vi om det också. statistikskolan handlar denna gång om bortfall i statistiken, en stor fråga för SCB. Så mitt sista ord i Välfärd får bli en vädjan till er alla. Om ni vill fortsätta läsa en spännande tidning svara när SCB ringer! alexandra.kopf.axelman@scb.se SCB HÅLLER NIO SEMINARIER I ALMEDALEN I år arrangerar vi nio seminarier och deltar även i Pensionsmyndighetens seminarium om framtidens pensionsålder. Du hittar oss på Best Western Strand Hotell, Strandgatan 34. Vi har dessutom dagliga aktiviteter i Statistikkiosken på Cramérgatan, mitt emot högskolan. NÅGRA AV SEMINARIERNA: Klarar sjukvården framtidens kompetensbehov? Vem får jobb och vem får göra avdrag? Tema rot, rut, ränteavdrag och jobbskatteavdrag Ökar frånvaron vid större sportarrangemang? Jämställdhet ur ett livsperspektiv Kvinnor, män och lön. Hur utvecklas löneskillnaden? n Mer information på TRYCKSAK

3 av alla anställda år arbetar skift 23 % eller efter schema. Källa: SCB INNEHÅLL Dagens urbanisering inte på landsbygdens bekostnad Var fjärde elev med stöd obehörig till gymnasiet Stödundervisningen under lupp. Tidsbegränsad anställning den vanligaste vägen till jobb Följ arbetsmarknadens flöden Invandring avgörande för framtidens befolkning Ny befolkningsprognos till år Under den senaste tiden har migrationen varit det som haft störst betydelse för befolkningsutvecklingen Masterexamen främjar internationell rörlighet Lockar utländska studenter till Sverige. Statistikskolan: Mer bortfall i statistiken Intervju: Pålitlig statistik trots högt bortfall Populär utbildning i journalistik ger framtida överskott Stort glapp mellan tillgång och efterfrågan. Låga inkomster i kommuner med många singelhushåll Ny statistik från SCB. Svensk inkomstökning står sig bra i Europa Men största ökningen har Slovakien. Här hamnar dina gamla kläder Följ med Välfärd nerför avfallstrappan. NOTISER Baksidan: Högst familjeinkomster i storstäderna Välfärd 2/2015 3

4 AKTUELLT 26 % enligt av en genomsnittlig persons utgifter går till boende, varu korgen som styr konsument prisindex. Källa: SCB Välkommen till SCB och Demokratidagen! 1 OKT Tema för årets demokratidag är Bevara, försvara och för stärka demokratin. I vanlig ordning kommer Sören Holmberg att moderera dagen. Torsd. 1 okt Plats: Garnisonen, Karlavägen 100, Stockholm FÖREDRAGSHÅLLARE är bland andra Olle Wästberg, ordförande för demokratiutredningen, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Du kan redan nu gå in och anmäla dig på Fullständigt program för dagen kommer att finnas på SCB:s hemsida veckan innan midsommar. Publikationer från SCB n Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning Valdeltagandet var något lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen vid både riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet Framför allt var det personer med nedsatt rörelseförmåga, synnedsättning eller besvär av oro och ångest som röstade i lägre grad. I Europaparlamentsvalet var valdeltagandet 49 procent bland n Kärlek över gränserna dem med funktionsnedsättning jämfört med 53 procent i övriga befolkningen. Vid riksdagsvalet var motsvarande andelar 85 respektive 88 procent. Skillnaden är som mest tydlig bland dem som är 65 år och äldre samt bland ensamstående. Läs mer i publikationen Valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning. I rapporten Kärlek över gränserna migration och familjebildning beskrivs familjeförhållanden för utrikes födda som invandrade till Sverige mellan 1998 och Av de som invandrade var ungefär 60 procent gifta eller sambo, antingen med en person som redan bodde i Sverige, med en partner som de invandrade tillsammans med eller med en partner som inte följde med till Sverige. Det var vanligare att kvinnor var i ett parförhållande när de invandrade än att män var det. BARNEN I EU SOM RISKERAR FATTIGDOM I många EU-länder riskerar barn i större utsträckning än befolkningen som helhet fattigdom eller social utestängning. 28 procent av barnen riskerar fattigdom jämfört med 25 procent för hela befolkningen. Det innebär att 26 miljoner europeiska barn under 18 år lever under detta hot. Läs hela artikeln i Källa:SCB. ATT SE BRA EN FRÅGA OM EKONOMI? Var tionde av de som saknar möjlighet att själva klara av en oväntad utgift på kronor ser dåligt, trots användning av glasögon eller kontaktlinser. Det är nästan en dubbelt så stor andel jämfört med de som skulle klara av en sådan oväntad kostnad. Ungefär sju av tio vuxna använder glasögon eller linser och det är vanligare att äldre än yngre gör det. Knappt tre av tio åringar och fler än nio av tio av de som är 50 år och äldre använder glasögon eller linser. Det är dock inte alla som ser ordentligt även om de använder sina glasögon eller linser. Totalt är det ungefär 6 procent som har svårt att se till exempel en vanlig text i en dagstidning även om de använder sina glasögon eller linser. Läs mer i publikationen Hälsa Alla publikationer kan laddas ner som pdf:er från Vissa av dem kan du även beställa tryckta. Prenumerera på Välfärd via e-post Du vet väl att du kan prenumerera på Välfärd elektroniskt via vårt nyhetsbrev? Anmäl dig på Där kan du också prenumerera på papperstidningen. Båda är gratis. 4 Välfärd 2/2015

5 Foto: Per Hanstorp, Scandinav bildbyrå Dagens urbanisering inte på landsbygdens bekostnad Befolkningen i tätorterna fortsätter att öka samtidigt som landsbygdens befolkning nästan är oförändrad. Urbaniseringen sker inte längre genom stora omflyttningar från landsbygden till städerna. Tätorterna växer främst genom invandring och fler födda. Omflyttningen från land till stad var som störst mellan 1940-talet och 1970-talet. Under perioden ökade tätortsbefolkningen med över 1 miljon invånare samtidigt som landsbygdsbefolkningen minskade med över Idag ökar städernas befolkning fortfarande. Mellan år 2000 och 2010 ökade befolkningen i tätorter med personer till drygt 8 miljoner invånare. Landsbygden minskade visserligen under samma period, men bara med personer till 1,4 miljoner. Urbaniseringen fortsätter alltså, men egentligen inte på bekostnad av minskad befolkning på landsbygden. Istället drivs urbaniseringen av en annan dynamik. Urbaniseringsgraden, som är ett mått på hur stor andel av befolkningen som bor i tätorter, ökar ju trots allt. För att förstå hur det går till behöver vi ta hänsyn till olika demografiska komponenter. Befolkningens utveckling och fördelning mellan stad och land bestäms i huvudsak av inrikes omflyttningar, hur många som föds och dör samt in- och utvandring. flyttningar inom landet är det vi traditionellt brukar förknippa med urbanisering och det har betydelse för befolkningsstrukturen. Det stora flertalet flyttningar sker mellan närliggande bostäder, men under perioden flyttade personer från landsbygd till tätort personer gjorde det omvända och flyttade från en tätort till landsbygden. Nettoflyttningen från landsbygd till Urbaniseringen föder sig själv genom att antalet födda är mycket större i städerna jämfört med på landsbygden. Välfärd 2/2015 5

6 1,4 miljoner personer bodde på landsbygden tätort var alltså bara personer under tioårsperioden. Det är inte de största städerna tätorter med över invånare som lockar landsbygdsborna mest. De största flyttströmmarna från landsbygden går till övriga tätorter, de som har mindre än invånare personer flyttade från landsbygd till de större städerna och drygt till någon av de övriga knappt tätorterna. Faktum är att fler flyttade från en större stad till landsbygden än tvärtom. Från tätorterna med mindre än invånare var det fler som flyttade till de större städerna än till landsbygden. Personer kan också gå från att bo på landsbygden till att bo i tätort utan att flytta, genom att en tätort över tid växer ut över den omgivande landsbygden. En tätort kan också växa fram på det som tidigare var landsbygd genom befolkningsökning. Omvänt kan tätorter upphöra genom att växa samman med en annan tätort eller att befolkningen krymper till under 200 personer. nativiteten, det vill säga antal födda barn, påverkar folkmängden positivt. I hela landet föddes det omkring 1,1 miljoner barn mellan 2000 och Eftersom det bor många fler i tätorterna föds det också fler barn där. Det föddes barn på landsbygden. I de största städerna föddes barn och i övriga tätorter barn. Man kan säga att urbaniseringen på detta sätt föder sig själv genom att antalet födda är mycket större i städerna jämfört med på landsbygden. dödligheten påverkar också befolkningsstrukturen. Mellan 2000 och 2010 dog personer i större städer, drygt i övriga tätorter och på landsbygden. Om antalet döda relateras till antalet födda kan man studera den naturliga befolkningsförändringen, det vill säga vad som händer med befolkningen om man bortser från in- och utflyttning och in- och utvandring. För städer med mer än invånare var den naturliga befolkningsökningen nästan personer mellan 2000 och 2010, och personer för övriga tätorter. Sett till invånarantal var den naturliga befolkningsökningen alltså relativt liten i de övriga tätorterna. Om man delar upp de övriga tätorterna i över och under invånare kan man se att den naturliga befolkningsförändringen är negativ för mindre tätorter, där antalet personer minskat med under perioden. Tätorter med mellan och invånare hade istället en befolkningsökning på personer. Landsbygden hade samtidigt en naturlig befolkningsökning på personer. invandringen är ytterligare en faktor som bidrar till urbaniseringen och som tillsammans med det stora antalet födda i tätorterna driver på befolkningsökningen i städerna. Totalt invandrade personer mellan 2000 och De flesta som invandrat under tioårsperioden bodde i tätorter Bara knappt bodde på landsbygden. Utvandringen bromsar dock migrationens effekt på urbaniseringen något, eftersom över 90 procent av de personer som utvandrade tidigare bodde i tätorter. n 6 Välfärd 2/2015

7 LANDSBYGDSBOR FLYTTAR TILL ÖVRIGA TÄTORTER Inrikes flyttningar mellan större städer, övriga tätorter och landsbygd, år Antal personer som flyttat FRÅN TILL Större stad Övriga tätorter Landsbygd Större stad (tätort > inv) Övriga tätorter Landsbygd Antalet flyttningar är rensade från omflyttning inom samma tätort och samma typ av landsbygd inom en kommun. MÅNGA FÖDDA I FÖRHÅLLANDE TILL DÖDA I STÖRRE STÄDER Antal födda och döda i större städer, övriga tätorter och på landsbygd, år Ett tättbebyggt område ska ha minst 200 invånare och ha högst 200 meter mellan husen för att räknas som tätort. Totalt fanns tätorter i Sverige 2010, med mellan 200 och 1,4 miljoner invånare. De sju största tätorterna hade mer än invånare. Dessa är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping. Med landsbygd avses här områden utanför tätort. Födda Döda Naturlig befolkningsförändring Större stad (tätort > inv) Övriga tätorter Landsbygd TÄTORTERNA VÄXER GENOM INVANDRING Antal invandrade och utvandrade för större städer, övriga tätorter och landsbygd, år Bostadsort 2010 för personer som invandrat Invandrat Utvandrat Nettomigration Större stad (tätort > inv) Övriga tätorter Landsbygd En person kan förekomma på flera ställen i tabellerna här ovan. Man kan exempelvis både ha fötts, flyttat och utvandrat under perioden. Därför kan man inte beräkna den totala förändringen i befolkningsstruktur mellan landsbygd och tätorter genom att summera värdena. En och samma person kan dock inte förekomma flera gånger inom en kategori, exempelvis jämförs bara flyttningen mellan bostadsorten 2000 och 2010, även om man flyttat flera gånger. Stefan Svanström arbetar med geografiska informationssystem på SCB stefan.svanstrom@scb.se Välfärd 2/2015 7

8 Var fjärde elev med stöd obehörig till gymnasiet Av de elever som gick ut nian år 2014 var det , eller nästan en tredjedel, som fått stödundervisning någon gång sedan de gick i årskurs 3 år Det var elever som inte uppnådde behörighet till gymnasieskolan, trots att de fått stödundervisning. Nästan var tredje av de knappt elever som gick ut grundskolan år 2014 och som gick i årskurs 3 år 2008 hade någon gång under årskurs 3 till 9 haft stödundervisning. De flesta fick stöd redan under låg- eller mellan stadiet och knappt 20 procent hade stöd i alla tre stadierna. Behovet av stöd varierar mellan elever och att få stöd genom flera stadier återspeglar många gånger ett större behov av stöd. För de elever som har störst inlärningssvårigheter finns grundsärskolan som alternativ, men elever med så stora stödbehov att de fått undervisning i särskola omfattas inte av denna redovisning. det är vanligare att pojkar får stödundervisning än att flickor får det. Det är också vanligare att pojkar har det både i lägre stadier och i högstadiet, eller i minst tre årskurser. I undersökningen ingår endast elever som fanns i svensk grundskola i årskurs 3. Bland dem har utrikes födda elever haft stöd i större utsträckning än inrikes födda. Stödundervisning var också vanligare bland elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning. enligt skollagen ska en grundskoleelev som är i behov av särskilt stöd ges det stöd som behövs för att eleven ska ha möjlighet att klara kunskaps kraven. Ett sätt att följa upp detta är att undersöka hur många elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Att inte uppnå behörighet till yrkesprogram innebär att vara obehörig att söka till gymnasieskolans alla nationella program, eftersom yrkesprogrammen är de nationella program som har lägst behörighetskrav. 90 % ungefär, av de som bara fått stöd någon gång under årskurs 3 6 uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Bland de elever som inte haft någon stödundervisning är det 2 procent, eller ca elever, som inte blivit behöriga. Hur har det då gått för de elever som fått stöd någon gång under årskurs 3 till 9? Av dem är det tre fjärdedelar som blivit behöriga till att läsa yrkesprogram på gymnasieskolan. Det är alltså var fjärde elev som trots stöd inte uppnått behörighet. Elever som får stöd tidigt under skolgången uppnår behörighet i större utsträckning än barn som får SPECIALUNDERVISNING PÅ ANNAT SÄTT ÄR DET VANLIGASTE STÖDET Andel elever med olika typer av stödåtgärder, för elever som gått ut årskurs 9 år 2014 och gick i årskurs 3 år 2008, samt som haft stöd under grundskolan Anpassad studiegång Specialundervisning på annat sätt Särskild undervisningsgrupp procent En elev kan ha haft flera typer av stöd under årskurs 3 9 och därför summerar inte andelarna till 100 procent. 8 Välfärd 2/2015

9 ELEVER MED STÖD I ALLA STADIER UPPNÅR MER SÄLLAN BEHÖRIGHET Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram efter stadier med stöd, elever som gått ut årskurs 9 år 2014 och som gick i årskurs 3 år 2008 Ingen stödundervisning Stöd i årskurs 3, mellanstadiet och högstadiet Stöd i högstadiet och ytterligare ett stadium Stöd endast i högstadiet Stöd endast under årskurs 3 och/eller mellanstadiet procent Elever som saknar behörighet Behöriga elever Av de elever som haft stöd i samtliga tre stadier är det ungefär hälften som uppnått gymnasiebehörighet. stöd senare. Omkring 90 procent av de elever som bara fått stöd under låg- eller mellanstadiet eller båda dessa stadier var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. För många av dem bör alltså stödet de fått ha varit tillräckligt. Av dem som bara fått stöd under högstadiet uppnådde 75 procent behörighet. Samtidigt innebär det att omkring 10 procent av de elever som enbart fått stöd under lägre stadier inte uppnått behörighet under den ordinarie grundskolan. Dessutom har runt 25 procent av dem som bara fått stöd under högstadiet inte blivit behöriga. Andelen behöriga är allra lägst bland elever som fått stöd i samtliga tre stadier. Bland dem saknar runt hälften behörighet. En förklaring till det är att det bland dessa finns elever som har stora behov av stöd. vi delar in stödundervisning i tre olika typer; anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp och specialundervisning på annat sätt. En och samma elev kan ha haft flera former av stöd. Anpassad studiegång innebär att eleven inte fullt ut följer utbildningens timplan, ämnen och mål, medan stöd i särskild undervisningsgrupp innebär att barnet får undervisning i en annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Var femte elev med stöd har haft anpassad studiegång någon gång under årskurserna 3 till 9, vilket innebär elever. Var tredje har haft stöd i form av särskild undervisningsgrupp. Specialundervisning på annat sätt är den absolut vanligaste formen av stöd och innebär stödåtgärder som inte fångas upp av de första två typerna. Det kan till exempel handla om extra hjälp i klassrummet. Bland eleverna med stödåtgärder har 90 procent, eller elever, fått sådant stöd och omkring hälften har enbart fått denna typ av stöd. De olika formerna av stöd är inte lika vanliga i alla stadier. Elever som fått stöd i form av anpassad studiegång fick ofta stöd i högstadiet och mer sällan enbart någon gång under låg- och mellanstadiet. För elever som bara fått de andra typerna av stöd är det betydligt vanligare med stöd endast i de lägre stadierna. n FAKTA I undersökningen Elevpaneler för longitudinella studier följs ett urval på ungefär 10 procent av eleverna i grundskolans årskurs 3 vidare genom grundskolan. Undersökningen görs i samarbete med Göteborgs universitet och till grund för artikeln ligger det urval av elever som var inskrivna i årskurs 3 år 2008 och som gick ut nian år Elever som flyttat till Sverige efter årskurs 3 och elever som någon gång under årskurs 3 till 9 varit inskrivna i särskolan ingår inte. Uppgifter om behörighet till gymnasieskolan kommer från Skolverkets register över slutbetyg i grundskolan och avser de elever som avslutat årskurs 9 våren 2014 och som fått eller skulle ha fått ett slutbetyg. Andelen behöriga är allra lägst bland elever som fått stöd i samtliga tre stadier. Anna Andersson arbetar med utbildningsstatistik på SCB anna.andersson@scb.se Välfärd 2/2015 9

10 Tidsbegränsad anställning den vanligaste vägen till jobb Foto: Per Hanstorp, Scandinav bildbyrå 80 % av de nyanställda har en tidsbegränsad anställning. 10 Välfärd 2/2015

11 Mer än var fjärde arbetslös har ett arbete tre månader senare. I åtta fall av tio är det arbetet en tidsbegränsad anställning. En genomgång av flödena på arbetsmarknaden visar att de tidsbegränsade anställningarna spelar en central roll i vägen till arbete. Att få en tidsbegränsad anställning är den vanligaste vägen till arbete både för dem som varit arbetslösa och för dem som tidigare inte sökt eller inte kunnat ta ett arbete. Av alla anställda är det ungefär 19 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som har en tidsbegränsad anställning. I SCB:s arbetskraftsundersökningar kontaktas samma personer åtta gånger, en gång per kvartal. Det gör att vi bland annat kan se hur många som fått arbete sedan föregående kvartal och vilken typ av anställningsform de då fått. Dessa arbetsmarknadsflöden visar bland annat hur vägen till arbete ser ut. mer än var fjärde arbetslös, i genomsnitt 28 procent, hade under 2014 fått någon form av arbete tre månader senare. En mindre andel hade övergått till att stå utanför arbetskraften, det vill säga att de inte längre kunde ta eller hade sökt ett arbete. Drygt hälften av de arbetslösa personerna i åldern år var fortfarande arbetslösa kvartalet efter. För de arbetslösa som övergått till att vara anställda är det vanligast att de blivit tids begränsat anställda. Nästan 80 procent av övergångarna till anställning var till just ett tidsbegränsat arbete. VAR TIONDE TIDSBEGRÄNSAT ANSTÄLLD FÅR FAST JOBB INOM ETT KVARTAL Andelen övergångar mellan två kvartal mellan olika tillstånd på arbetsmarknaden i åldergruppen år, genomsnitt för Procent TILL Fast Tids- Företagare Arbets- Ej i Alla anställda begränsat och med- lösa arbets- FRÅN anställda hjälpare kraften Fast anställda Tidsbegränsat anställda Företagare och medhjälpare Arbetslösa Ej i arbetskraften På grund av avrundning summerar inte alla rader till 100 procent. Även bland personer som står utanför arbetskraften var den vanligaste vägen till arbete en tidsbegränsad anställning. Bland dem utanför arbetskraften, som inte sökte arbete kvartalet innan, var det knappt var tionde, 9 procent, som hade arbete nästa kvartal. Även bland dem gick 80 procent till just en tidsbegränsad anställning. För den som inte har ett arbete är alltså den vanligaste vägen till arbete någon typ av tidsbegränsad anställning. Av dem som fått en fast anställning kom två tredjedelar från att ha haft en tidsbegränsad anställning. en annan fråga är vad som händer med dem som har en tidsbegränsad anställning. Leder det vidare till fast jobb? Av dem som hade en tidsbegränsad anställning var det under 2014 i genomsnitt 11 procent som övergick till en fast anställning ett kvartal senare. Det innebär att av dem som får en fast anställning kommer två tredjedelar från just en tidsbegränsad anställning. De flesta tidsbegränsat anställda hade dock fortfarande en tidsbegränsad anställning även kvartalet efter och nästan en av fem personer med tidsbegränsad anställning hade inte kvar sitt arbete. det är stora skillnader mellan olika kvartal i andelen som får en tidsbegränsad anställning, i synnerhet bland personer som står utanför arbetskraften. En viktig förklaring är att många unga går från studier till arbete mellan andra och tredje kvartalet, och sedan återgår till studier mellan tredje och fjärde kvartalet. Dessa skillnader är särskilt påtagliga i den yngsta åldersgruppen. Välfärd 2/

12 TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR CENTRALA PÅ ARBETSMARKNADEN Genomsnittligt antal nettoövergångar mellan olika tillstånd på arbetsmarknaden från ett kvartal till nästa under år 2014 för åldergruppen år FAST ANSTÄLLDA FAKTA Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i arbetskraftsundersökningen (AKU) som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer som exempelvis har vikariat, säsongsarbete, en provanställning eller någon form av projektanställning. Det finns också personer med en tidsbegränsad anställning som har en fast tjänst i botten. Dessa räknas inte till tidsbegränsat anställda eftersom de inte har samma lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. Arbetslösa Tidsbegränsat anställda Ej i arbetskraften Av samtliga tidsbegränsade anställningar var i genomsnitt cirka 8 procent ferie- eller säsongsarbete Under året var andelen som högst under tredje kvartalet då 15 procent av personerna med tidsbegränsade anställningar hade en sådan anställning. de flesta med en tidsbegränsad anställning skulle föredra en fast anställning, om man bortser från ungdomar. Bland dem är många studerande som har feriearbete eller arbete vid sidan av studierna. Andelen tidsbegränsat anställda som får en fast anställning påföljande kvartal är i genomsnitt 9 procentenheter högre bland dem som föredrar en fast anställning än bland dem som föredrar att vara tidsbegränsat anställda. Andelen som fått ett fast arbete är cirka 15 procent bland dem som föredrar det, jämfört med 6 procent bland dem som föredrar en tidsbegränsad anställning. nettoflödena, skillnaden mellan flödet i en riktning och flödet i motsatt riktning, ger en översiktlig bild av utvecklingen mellan två kvartal. Under 2014 var det i genomsnitt personer per kvartal som gick från att vara arbetslösa till att ha en tidsbegränsad anställning med detta sätt att räkna. Nästan lika många, personer per kvartal, gick från tidsbegränsad till fast anställning. Den vanligaste vägen ur arbetslöshet går till en tidsbegränsad anställning och en tidsbegränsad anställning är också den vanligaste vägen till en fast anställning. En förklaring till detta är att de flesta fasta anställningar föregås av en provanställning, som är en form av tidsbegränsad anställning. Cirka 10 procent av de tidsbegränsat anställda har just en provanställning. n Anna Broman och Gabrielle Larsson arbetar med arbetskraftsundersökningar på SCB. Anna Broman anna.broman@scb.se Gabrielle Larsson gabrielle.larsson@scb.se 12 Välfärd 2/2015

13 Invandring avgörande för framtidens befolkning Välfärd 2/ Foto: Leif Johansson, Scandinav bildbyrå År 2060 väntas Sveriges befolkning vara 12,9 miljoner, enligt SCB:s nya befolkningsprognos. Storleken på in- och utvandringen har stor betydelse för hur många vi blir i framtiden, men det är samtidigt ett område där det är svårt att göra prognoser.

14 12,9 MILJONER ÅR 2060 Folkmängd samt prognos miljoner PROGNOS Foto: Lena Öritsland, Johnér Enligt befolkningsprognosens huvudalternativ kommer Sveriges befolkning att passera 10-miljonersgränsen under 2016, 11 miljoner under 2025 och 12 miljoner år År 2060 väntas befolkningen uppgå till 12,9 miljoner. 22 % utrikes födda år En del av de som invandrar flyttar till Sverige för att arbeta. V ad vi tror om befolkningens framtida storlek och sammansättning bygger på antaganden om hur fruktsamhet, dödlighet och migration kommer utvecklas under prognosperioden. Både fruktsamhet och dödlighet påverkar befolkningens storlek, men under den senaste tiden har migrationen varit det som haft störst betydelse för befolkningsutvecklingen och det förväntar vi oss kommer att fortsätta fram till mitten av 2040-talet. Därefter har den naturliga folkökningen, det vill säga att fler föds än dör, större betydelse än migrationen. Enligt SCB:s beräkningar kommer antalet människor som bor i Sverige uppgå till 12,9 miljoner år Det är en ökning med 3,2 miljoner jämfört med år 2014, en ökning som till stor del beror på att fler invandrar än utvandrar. Vi ska därför titta närmare på antagandena kring migration och vilken påverkan de har på den framtida befolkningen. en stor del av de som invandrar utvandrar sedan från Sverige. Det är den sammantagna effekten av in- och utflyttning, det vill säga nettomigrationen, som har betydelse för hur befolkningens storlek utvecklas. I befolkningsprognosen analyserar SCB inoch utvandring efter olika födelselandsgrupper, Sverige, Norden, EU och länder utanför EU och Norden. För personer födda utanför EU och Norden studeras in- och utvandring efter skälet till invandringen; arbete, asyl, anhörig, studier eller övriga skäl. De största grupperna är idag asylinvandrare och anhöriginvandrare, både till utrikes födda och till personer födda i Sverige, samt personer födda i ett annat EU-land. I prognosen av in- och utvandring görs mer ingående antaganden för utvecklingen de närmaste fem åren. För tiden därefter bygger antagandena mer på ett tänkbart scenario om hur faktorer som påverkar migrationen utvecklas. när det gäller invandring antar vi att politisk instabilitet i andra länder kommer påverka migrationen till Sverige de närmaste åren. Prognosen över asylinvandring bygger på kort sikt på Migrationsverkets antagande om att många människor förväntas söka skydd i Sverige, främst från inbördes krigets Syrien, men att konflikten där kommer att mattas av efter några år, vilket då kommer att ge en lägre asylinvandring. Även anhörig invandringen påverkas av situationen i Syrien genom att familjer återförenas i Sverige efter att ha flytt sitt land. Alla anhörig invandrare är dock inte anhöriga till asylmigranter, det kan även vara familjemedlemmar som kommit till personer som invandrat av andra skäl eller till personer födda i Sverige. Dessa har under 2000-talet utgjort 71 procent av all anhöriginvandring. Vi väntar oss att konflikter och politisk instabilitet även i fortsättningen gör att 14 Välfärd 2/2015

15 IN- OCH UTVANDRING ANTAS NÄRMA SIG VARANDRA PÅ SIKT Invandrare och utvandrare samt prognos tusental PROGNOS Invandrare Utvprog Utv invprog inv ALTERNATIVA ANTAGANDEN HAR STOR EFFEKT PÅ NETTOMIGRATIONEN Invandrare och utvandrare samt prognos enligt hög- och lågalternativ för migrationen tusental PROGNOS Invandrare högt alternativ Utv Utv 50 Utvandrare Utv Invandrare Utvandrare högt alternativ In lå Antagandena ger ett genomsnittligt antal invandrare och utvandrare under prognosperioden. In- och utvandringen kommer dock variera från år till år, så som den hittills har gjort. Det gäller speciellt invandringen. 50 Invandrare lågt alternativ Utvandrare lågt alternativ In h Inv I takt med att invandringen har ökat har även antalet utvandrare blivit fler Utvandrare Migrationen kan komma att utvecklas på ett annat sätt än vad som antas i huvudalternativet. Därför redovisas även alternativa antaganden människor söker skydd i Sverige. På längre sikt gör vi dock antagandet att antalet konflikter i världen blir färre och i takt med det väntar vi oss att asylinvandringen blir lägre. Antagandet grundar sig på att demografiska och socioekonomiska faktorer som vanligtvis är förknippade med en högre konfliktrisk, till exempel en stor andel unga i befolkningen, kommer att förändras i många länder. För de konflikter som driver människor på flykt avgör ofta existerande sociala nätverk och kontakter vart de asylsökande försöker ta sig. Många av de framtida konflikterna förväntas äga rum på platser där människor har starkare kopplingar till andra länder än just Sverige. För personer födda i Sverige, de nordiska länderna och i EU:s medlemsstater antar vi att flödena mellan länder fortsätter även på lång sikt. Den fria rörligheten underlättar rörelser över nationsgränserna och den framtida arbetsmarknaden och den ekonomiska situationen tillsammans med sociala nätverk avgör till vilket land migrationen kommer att ske. en del av invandrarna bosätter sig inte i Sverige för gott. Många flyttar efter en ganska kort tid, vanligen efter ett eller ett par års vistelse i landet. I takt med att invandringen har ökat har även antalet utvandrare blivit fler. Under åren utvandrade nästan en halv miljon människor. 58 procent av dem var födda i ett annat land än Sverige medan 42 procent hade Sverige som födelseland. Hur vanligt det är att återutvandra skiljer sig åt beroende på skälet till flytten till Sverige. De som kommer hit för att arbeta eller studera är de som återutvandrar i störst utsträckning, bland annat på grund av regler kring hur länge uppehållstillståndet gäller. Asylinvandrare och deras anhöriga är, av förklarliga skäl, ofta inte lika benägna att återvända till ursprungslandet. Åtminstone inte så länge situationen de flydde ifrån är oförändrad. Åldersstrukturen hos befolkningen i framtiden påverkas också av hur migrationen kommer att se ut. De utrikes föddas medianålder är 27 år vid invandringen och 32 år vid utvandringen. Detta innebär att det är en relativt liten andel av de unga som är utrikes födda och en större andel i de mest förvärvsaktiva åldrarna, år. Eftersom befolkningen åldras så påverkar invandringen efter en tid även storleken på de äldre åldersgrupperna. Under prognosperioden väntar vi oss att andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre ökar. År 2014 var nästan var femte person i Sverige 65 år eller äldre. I slutet av prognosperioden, år 2060, beräknar vi att var fjärde person är i dessa åldrar. An Välfärd 2/

16 DAGENS BEFOLKNING Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, 2014 Prognos 2060: STÖRRE ANDEL ÄLDRE OCH UTRIKES FÖDDA ÄN IDAG Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt prognosens huvudalternativ ålder 100 ålder Utrikes födda Födda i Sverige Utrikes födda Födda i Sverige tusental tusental Enligt prognosens huvudalternativ kommer andelen som är 65 år och äldre öka från 20 procent 2014 till 25 procent år 2060 och andelen utrikes födda öka från 16 till 22 procent. delen barn och unga beräknar vi däremot fortsätter vara ungefär på dagens nivå, 25 procent, medan vi väntar oss att andelen i åldern år minskar från 58 procent till 52 procent. Att fler invandrar till Sverige än utvandrar medför att antalet och andelen utrikes födda i befolkningen ökar. Vi förväntar oss att drygt 22 procent av befolkningen kommer vara födda i ett annat land i slutet av prognosperioden jämfört med 16 procent år migrationen kan utvecklas på ett annat sätt än det som antas i huvudalternativet. Prognosen innehåller därför, förutom huvudalternativet, även alternativ med lägre respektive högre migration. i alternativet med lägre migration förväntar vi oss betydligt lägre invandring än vad som har varit fallet under de senaste åren. Här antar vi att Sverige inte längre ses som ett attraktivt land att flytta till. Bland annat förväntas asylmigrationen till Sverige minska när Sverige inte längre är ett primärt land att söka asyl i som en följd av långa handläggningstider och att andra länder har ett effektivare mottagningssystem. I detta alternativ antar vi också att reglerna kring invandring av personer födda utanför EU och Norden blir striktare, vilket innebär att det blir svårt att få uppehållstillstånd. Det för med sig en relativt snabb nedgång av antalet invandrare. Vi förväntar oss också att invandringen av personer födda inom EU och Norden avtar för att andra länder har större attraktionskraft med högre löneläge och en mer tillgänglig arbetsmarknad. Liknande utveckling förväntar vi oss bland arbetskraftsmigranter och studenter födda i ett land utanför Europa. Även anhöriginvandringen blir då lägre, som en följd av att invandringen generellt blir lägre och de sociala nätverken betyder mindre för den framtida invandringen. Eftersom det är andra länder än Sverige som lockar till sig migranter antar vi att utvandringen ligger kvar på dagens nivåer men att utvandringen på längre sikt avtar något eftersom färre invandrar. Alternativet med låg migration ger en lägre folkmängd jämfört med huvudalternativet. Under hela prognosperioden är folkmängden i detta alternativ i stort sett i nivå med dagens befolkning, omkring 10 miljoner. Andelen utrikes födda blir knappt 12 procent. Detta alternativ ger en större andel äldre än de andra alternativen och en lägre andel i de åldrar där flest förvärvsarbetar. Andelen av befolkningen som är 16 Välfärd 2/2015

17 I denna rapport redovisas en prognos över befolkningsutvecklingen på 45 års sikt, Under prognosperioden antas befolkningen öka med en tredjedel eller 3,1 miljoner till 12,9 miljoner. Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. I framtiden förväntas befolkningens åldersstruktur förändras. Befolkningen kommer att öka i alla tre åldersklasserna: 0 19, samt 65 och äldre. Störst är ökningen i den äldsta åldersklassen och 2060 förväntas det att vara 1,3 miljoner fler i dessa åldrar än det är idag. Antalet barn och unga kommer att öka med och antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna med 1 miljon. Denna utveckling medför att andelen äldre väntas öka och andelen i de mest yrkesaktiva åldrarna väntas minska samtidigt som andelen barn och unga kommer att vara lika stor som idag. En annan förändring är att andelen utrikes födda kommer att öka. I dag är 16 procent av befolkningen född utomlands, år 2060 förväntas 22 procent av befolkningen vara född utomlands. ISSN (Online) ISSN (Print) ISBN (Print) All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn All official statistics can be found at: Statistics Service, phone Prognos 2060: LÅG MIGRATION GER STÖRRE ANDEL ÄLDRE Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt alternativet med låg migration ålder Prognos 2060: HÖG MIGRATION GER UNGEFÄR LIKA STOR ANDEL ÄLDRE SOM IDAG Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt alternativet med hög migration ålder Utrikes födda 50 Utrikes födda Födda i Sverige 10 Födda i Sverige tusental tusental Om migrationen ser ut som prognosens alternativ med låg migration ökar andelen i befolkningen som är 65 år och äldre från dagens 20 procent till 30 procent år Om migrationen ser ut som prognosens alternativ för hög migration förväntas andelen av befolkningen som är 65 år och äldre endast bli något högre än dagens nivå. 65 år och äldre skulle öka från dagens 20 procent till 30 procent år 2060 och andelen som är i åldrarna år skulle vara omkring 50 procent. i alternativet med högre migration än huvudalternativet är Sverige ett av de mest attraktiva länderna att flytta till inom Europa. Sveriges ekonomi presterar bättre än många andra länder vilket gör att människor fortsätter att söka sig hit med möjligheter till bättre arbete och en bättre levnadsstandard. Samtidigt fortsätter krig och politiska oroligheter att skapa ett behov för människor att söka skydd. Det medför en fortsatt hög asyl- och tillhörande anhörig invandring från länder i Mellanöstern och Afrika söder om Sahara, men även från andra länder som drabbas av konflikter och där kopplingar till Sverige finns i form av att landsmän bor här. Detta alternativ ger en betydligt större folkmängd, år 2060 beräknas en folkmängd som är två miljoner större än i huvudalternativet, alltså 14,9 miljoner. Antagandet om hög nettomigration ger också en större andel utrikes födda. I detta alternativ är andelen utrikes födda nästan 30 procent i slutet av prognosperioden. Jämfört med dagens nivå ger högalternativet minst förändringar när det gäller hur stor andel av befolkningen som tillhör olika åldersgrupper. Andelen av befolkningen i åldern 65 år och äldre ökar med tre procentenheter, jämfört med fem procentenheter i prognosens huvudalternativ, medan andelen som är i åldrarna år minskar med fem procentenheter fram till år 2060 jämfört med sex procentenheter i huvudalternativet. n LÄS MER I rapporten Sveriges Sveriges framtida befolkning framtida redovisas en framskrivning av befolkningen upp delad efter kön, ålder samt födda i Sverige respektive utomlands. Andreas Raneke DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:2 arbetar med demografisk analys på SCB andreas.raneke@scb.se Demografiska rapporter 2015:2. Sveriges framtida befolkning Sveriges framtida befolkning Välfärd 2/

18 MASTEREXAMEN främjar internationell rörlighet Masterexamen infördes i den svenska högskolan år 2007 och har ökat nästan varje år sedan dess. Under förra året erhöll personer en masterexamen. Hälften av dem som tar ut en masterexamen är utländska studenter som kommit till Sverige för att studera. Foto: Apelöga, Scandinav bildbyrå Masterexamen är en del i den gemensamma europeiska utbildnings- och examensstruktur som införts till följd av den så kallade Bolognaprocessen. Införandet av masterexamen var en del i att harmonisera den svenska högre utbildningen med resten av Europa. Syftet är att underlätta rörligheten mellan de europeiska utbildningssystemen och på den europeiska arbetsmarknaden. en viktig förändring i 2007 års utbildnings- och examensstruktur är att all högskoleutbildning delas in i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och ANTALET MAGISTEREXAMINA HAR MINSKAT SEDAN MASTEREXAMEN INFÖRDES Antal masterexamina och magisterexamina läsåren 2006/ /14. Magisterexamina enligt och 2007 års examensordning redovisas tillsammans /08 Magisterexamina 2009/10 Masterexamina 2011/ /14 Ökningen av antalet masterexamina har varit större än minskningen av antalet magisterexamina. Det beror delvis på att många som till exempel tar ut en civilingenjörsexamen kan utnyttja samma studiemeriter till att även få en masterexamen. forskarnivå, där tillträde till nästa nivå förutsätter fullbordade studier på nivån under. För examen på avancerad nivå och forskarnivå krävs en uttagen examen från föregående nivå. Magisterexamina På avancerad nivå finns drygt 20 yrkesexamina (t.ex. Masterexamina civilingenjörs-, ämneslärar-, jurist- och läkarexamen) samt den ettåriga magisterexamen och den tvååriga masterexamen. Den ettåriga magisterexamen motsvarar den tidigare magisterexamen på fyra år, då den läggs på en grundexamen. inresande studenter, det vill säga studenter som kommit till Sverige för att studera, utgör en betydande andel av dem som tar ut en masterexamen. Att undervisningen på många utbildningar sker på engelska underlättar för icke svenskspråkiga studenter. De flesta av de inresta studenterna har läst sin grundutbildning i ett annat land. Under de första 46% av dem som tog en masterexamen läsåret 2013/14 var kvinnor. 18 Välfärd 2/2015

19 LÄS MER: Statistiska meddelanden UF 20 SM 1501, Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå läsåret 2013/14. SCB MÅNGA UTLÄNDSKA STUDENTER BLAND MASTEREXAMINERADE Antal masterexamina läsåren 2007/ / Övriga studenter Inresande studenter 2007/ / / / / / /14 Antalet inresande studenter som tog ut en masterexamen minskade läsåret 2013/14. Det berodde i hög grad på att studie avgifter införts för flertalet studenter från länder utanför EU/ESS och Schweiz. MASTEREXAMEN MED INRIKTNING TEKNIK OCH TILLVERKNING ÄR VANLIGAST Antal masterexamina läsåret 2013/14 efter utbildningsinriktning och kön Övriga studenter KVINNOR MÄN TOTALT Inresande Pedagogik studenter och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Totalt Hälften av männen som tog ut en masterexamen 2013/14 hade inriktning mot teknik och tillverkning. läsåren med masterexamen var cirka 60 procent av dem som examinerades inresande studenter. Läsåret 2013/14 minskade andelen till 45 procent. Jämfört med det föregående läsåret utfärdades då färre masterexamina till inresande studenter. Den bakomliggande orsaken är att det infördes en studieavgift läsåret 2011/12 för flertalet studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Antalet masterexamina utfärdade till icke inresta studenter ökade däremot med 600 mellan läsåren 2012/13 och 2013/14. Av de inresande studenter som erhåller en masterexamen är ungefär 60 procent män, medan könsfördelningen är i stort sett jämn bland de övriga examinerade. När de inresande studenterna blev färre och övriga studenter blev fler under läsåret 2013/14 så ökade därför andelen kvinnor som tog en masterexamen till 46 procent från 42 procent ett år tidigare. den vanligaste utbildningsinriktningen bland de masterexaminerade är teknik och tillverkning, inte minst bland inresande studenter. Läsåret 2013/14 utfärdades masterexamina med denna inriktning. Bland männen utfärdades hälften av masterexamina med den inriktningen jämfört med en fjärdedel bland kvinnorna. Antalet masterexamina inom teknik och tillverkning minskade läsåret 2013/14 på grund av att de inresande studenterna med den inriktningen blev 600 färre. Samtidigt ökade antalet övriga examinerade med den inriktningen med 250. Den vanligaste utbildningsinriktningen bland kvinnor som får en masterexamen är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration. Läsåret 2013/14 hade av de masterexamina som utfärdades till kvinnor den inriktningen, jämfört med 900 bland männen. Naturvetenskap, matematik och data är den tredje största utbildningsinriktningen för masterexamina, både bland kvinnor och bland män. Läsåret 2013/14 hade 700 av kvinnorna och 900 av männen den inriktningen i sin masterexamen. De tre nämnda utbildningsinriktningarna står tillsammans för över 80 procent av alla masterexamina. Av övriga inriktningar är humaniora och konst den största med knappt 10 procent. det är vanligt att de som läst en civilingenjörsutbildning tar ut både en civilingenjörsexamen och en masterexamen, på samma studiemeriter och utan att förlänga sin utbildningstid. Av dem som tog ut en masterexamen läsåret 2013/14 var det omkring som också erhöll en civilingenjörsexamen. Utan dessa dubbelexamina skulle de inresande studenterna ha varit i majoritet även läsåret 2013/14 eftersom merparten av civilingenjörsexamina utfärdas till andra studenter. Inom utbildningsinriktningen teknik och tillverkning var det färre än 400 icke inresta studenter som tog ut en masterexamen utan att samtidigt erhålla en civil ingenjörsexamen. n FAKTA Det finns två kategorier av masterexamen, generell och konstnärlig. Utbildningarna är på 120 hög skolepoäng (två år) men kräver en tidigare examen om minst 180 högskolepoäng. Den generella masterexamen är betydligt vanligare än den konstnärliga. Antalen var respektive 300 läsåret 2013/14. Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som ingår i ett utbytesprogram samt studenter som ordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade freemoverstudenter. Av de inresande studenter som erhåller en masterexamen är 95 procent freemover-studenter. Harald Theorin arbetar med utbildningsstatistik på SCB harald.theorin@scb.se Välfärd 2/

20 STATISTIKSKOLAN MER BORTFALL I STATISTIKEN Det blir allt vanligare med bortfall i statistiska undersökningar. Detta är ett problem eftersom ett stort bortfall i en undersökning innebär att resultaten kan bli missvisande.» För att få ny kunskap om befolkningen måste man allt som oftast genomföra en statistisk undersökning. Frågorna i en sådan undersökning ställs vanligtvis inte till alla i befolkningen. Det är möjligt att skapa tillförlitlig statistik för hela befolkningen utifrån svar från enbart ett slumpvis draget urval av personer. Ett urval om några tusen personer brukar räcka för statistik för hela Sverige. Men enbart kunskaper om vad några tusen personer tycker i en viss fråga är inte tillräckligt. För beräkningen av statistiken krävs också detaljerade kunskaper om hur de inkomna svaren har erhållits, till exempel om sannolikheter att dras i det slumpmässiga urvalet och om sannolikheter att sedan svara på undersökningen. bortfall uppstår när man inte får in svar från någon man har planerat att undersöka. Bortfallet är ett problem eftersom vi inte vet hur stor chansen är att en tillfrågad person kommer svara på en undersöknings frågor. Om alla tillfrågade hade samma sannolikhet att svara skulle bortfallet inte vara något problem. Men tvärtom ser vi ofta att så inte är fallet. Med hjälp av information som finns i våra register kan vi se att bortfallet ofta är större bland unga, i storstäder och bland utrikes födda. Bortfall beror vanligen på att uppgiftslämnaren inte svarar i telefon när intervjuaren ringer eller säger att man inte vill delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller är förhindrad att medverka. I enkätundersökningar, där urvalspersonerna kontaktas via brev, är det svårt att veta varför inget svar inkommit. Vid telefonintervju har intervjuaren chans att motivera urvalspersonerna att delta, och bortfallet brukar också vara mindre i intervjuundersökningar. Då kan man också fråga varför urvalspersonen eventuellt inte vill delta. Andelen som inte anträffas på telefon har ökat kraftigt de senaste åren. Troligen är det en kombination av faktorer som gett denna ökning. I och med mobiltelefonin har det blivit svårare att hitta rätt telefonnummer till urvalspersoner och det är heller inte längre självklart att svara i telefon då ett okänt nummer ringer. Man kan också uppleva en undersökningströtthet, att man allt oftare får förfrågningar om att delta i undersökningar om allt från vad man tyckte om senaste verkstadsbesöket till partisympatier och därför väljer att avstå. om ingen hänsyn tas till bortfallet vid framställandet av statistiken är risken mycket stor att den blir missvisande. Om till exempel de som motionerar ofta i större utsträckning svarar på en motionsvaneundersökning än de som aldrig motionerar, och ingen hänsyn tas till detta, kommer statistiken bli missvisande. Men det finns metoder för att justera för bortfallet. På SCB använder vi registerinformation för att motverka bortfallets negativa inverkan på statistiken. Mycket förenklat kan man säga att vi jämför de svarande i en under Ett urval om några tusen personer brukar räcka för statistik för hela Sverige. 20 Välfärd 2/2015