Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB"

Transkript

1 LiU-ITN-TEK-A--08/025--SE Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB Fredrik Avenhammar Department of Science and Technology Linköping University SE Norrköping, Sweden Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings Universitet Norrköping

2 LiU-ITN-TEK-A--08/025--SE Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB Examensarbete utfört i medieteknik vid Tekniska Högskolan vid Linköpings unversitet Fredrik Avenhammar Handledare Sasan Gooran Examinator Sasan Gooran Norrköping

3 Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: Fredrik Avenhammar

4 Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB Fredrik Avenhammar

5 Sammanfattning Å&R Carton Norrköping AB är en förpacknings tillverkare som trycker, folierar, stansar och limmar många av de förpackningar vi ser i dagligvaruhandeln. Företaget har under en tid dragits med kvalitetsproblem från sitt tryckeri och ville därför undersöka möjligheterna att implementera ICC profiler i sitt arbetsflöde för att få mer kontroll över sin färghållning. En utredning av stabiliteten hos företagets tryckprocesser utfördes och analyserades tillsammans med företagets arbetsmetoder. Det utredningarna visar på är att då företaget har en väldigt speciell situation vad gäller olika vithet på den kartong de trycker på och att de idag har ett helt ostandardiserat arbetssätt så är inte specifika ICC profiler för företagets tryckpressar det bästa. Företaget skulle nå högre och stabilare kvalitet, få kortare intagningstider, mindre intagnings makulatur och därmed mindre kostnader om arbetssättet i tryckeriet standardiserades antingen internt eller till en internationell standard. 2

6 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Tabellförteckning...5 Figurförteckning...5 Inledning...6 Bakgrund...6 Syfte...6 Metod och källor...6 Teori...7 Färg...7 Ögat...7 Grundläggande egenskaper hos färg...7 Kolorometri...8 Färgrymder...9 Offsettryck...11 Rastrering...12 Punktförstoring...13 Färg fukt balans...14 Gråbalans...14 Papper...14 Arkoffsetpressen...15 Kapabilitet...15 Färghantering och standardiserat tryck...15 ICC profiler...16 Standardiserat tryck...18 Företaget...18 Problem...18 Maskinpark...18 Arbetsflöde...19 Färgseparation och raster...20 Kartong...20 Kvalitetskontroll i tryckeriet...20 Utförande

7 Mätinstrument...20 CTP...20 Kapabilitetstest...21 Styrning mellan tryckpressar...25 Punktförstoringsmätning...25 Resultat och diskussion...29 Färghållning och standardisering...29 Färgstyrning mellan tryckpressarna...29 Slutsats...31 Framtida arbete...32 Utvärdera MAN Roland Standardisera trycket...32 Källförteckning...33 Appendix...34 Appendix A CIEXYZ till CIELAB...34 Appendix B Kontroll av CTP...35 Appendix C Protokoll för kapabilitetstest

8 Tabellförteckning Tabell 1: Densitetsvärden...11 Tabell 2: Arkformat (5)...19 Tabell 3: Rekommenderad densitet och tolerans för fullton vid offsettryck (5)...21 Figurförteckning Figur 1: Ton, mättnad och ljushet...7 Figur 2: Additiv färgblandning...8 Figur 3: Subtraktiv färgblandning...8 Figur 4:CIE Standardobservatör (4)...9 Figur 5:D65 spektralfördelning (4)...9 Figur 6: Positiv tryckplåt...12 Figur 7: Rastercell med färg i tre micropunkter...12 Figur 8: AM rastrering...12 Figur 9: Optisk punktförstoring...13 Figur 10: Färghantering med ICC profiler...16 Figur 11: Media relative colorimetric intent...17 Figur 12: Perceptual intent...17 Figur 13: 40 % Rasterpunkter...20 Figur 14: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Cyan...21 Figur 15: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Magenta...22 Figur 16: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Gul...22 Figur 17: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Svart...22 Figur 18: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Cyan...23 Figur 19: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Magenta...23 Figur 20: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Gul...24 Figur 21: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Svart...24 Figur 22: Styrning med punkförstoringskurva...25 Figur 23: Mätstripp med gråbalansfält till höger...26 Figur 24: Roland Punktförstoring Cyan...26 Figur 25: Roland Punktförstoring Magenta...26 Figur 26: Roland Punktförstoring Gul...27 Figur 27: Roland Punktförstoring Svart...27 Figur 28: Roland Punktförstoring Cyan...27 Figur 29: Roland Punktförstoring Magenta...28 Figur 30: Roland Punktförstoring Gul...28 Figur 31: Roland Punktförstoring Svart...28 Figur 32: Punktförstoring Roland 700 och Roland

9 Inledning Bakgrund Denna rapport är en del i ett examensarbete vid Linköpings universitet, Civilingenjör i Medieteknik och har utförts på Å&R Carton Norrköping AB. Å&R Carton Norrköping AB är ett förpackningsföretag som tillverkar förpackningar till bland annat livsmedelsindustrin och levererar i huvudsak till de nordiska länderna. Företaget har resurser för tryckning, foliering, stansning och limning. Syfte Syftet med detta examensarbete är att utvärdera färghållningen på Å&R Carton Norrköping AB för att kunna implementera färgstyrning med ICC profiler och föreslå förbättringar för att kunna säkerställa en jämnare kvalitet i produktionen. Detta på grund av att företaget under en tid haft problem med kvaliteten från tryckeriet. Metod och källor Examensarbetet startades med en så kallad litteraturstudie där nödvändiga källor samlades in och teorin som behövdes för arbetet sammanfattades. Källorna har varit både böcker och Internet sidor och refereras i denna rapport med hjälp av Vancouversystemet. Själva utförandet har bestått av mätning av provark från riktiga jobb och utförande av tester på tryckprocessen under produktion. Anledningen till att mätning skedde på riktiga jobb med de begränsningar detta medför i förhållande till fullständiga provtryckningar är att det inte fanns någon produktionstid till provtryckning. Det mätningar som gjorts analyserades och genom diskussioner med företagets personal så analyserades resultatet och företagets arbetsmetoder. 6

10 Teori Färg Färg kan ses som både en teknisk och perceptuell egenskap hos ett objekt. Som en teknisk egenskap så går den att mäta men hjälp av till exempel en spektrofotometer eller en densitometer men olika personer kan uppfatta färg på olika sätt. Ögat Det mänskliga ögat är nästan sfäriskt och består bland annat av en lins som bryter ljuset, näthinnan som reagerar på det infallande ljuset och synnerven som skickar informationen till hjärnan för bearbetning (1). På näthinnan sitter två olika typer av sensorer som kallas för tappar och stavar. Tapparna som är cirka 6-7 miljoner stycken, var av majoriteten är placerad centralt på näthinnan i den så kallade gula fläcken, är känsliga för ljus av olika våglängder och är ansvariga för vårt färgseende. Stavarna är känsliga för ljusstyrka och det finns cirka miljoner stavar som är placerade över hela näthinnan. Tapparna är som sagt ansvariga för vårt färgseende och det finns tre typer av tappar som är känsliga för olika våglängder av ljus (2). Dessa tre olika typer av tappar, som kallas för L, M och S tappar, reagerar olika mycket på olika stimuli och tillsammans beskriver de den färg vi uppfattar. Grundläggande egenskaper hos färg Några grundläggande egenskaper hos färg som är bra att känna till är ljushet, mättnad och ton. Ljushet är precis som det heter hur ljus färgen är, mättnad är hur intensiv färgtonen är och tonen beskriver om färgen är till exempel röd eller grön. En omättad färg ser ofta mer urvattnad ut. Exempel på ton mättnad och ljushet finns i respektive kolumn från vänster till höger i Figur 1. Figur 1: Ton, mättnad och ljushet Färg kan även betecknas som additiv eller subtraktiv. Ett exempel på additiv färgblandning är om man står i ett mörkt rum och lyser med en röd, en grön och en blå lampa på en skärm så får man ett rött, ett grönt och ett blått område där endast dessa lampor träffar. Där två lampor träffas samma ställe får man cyan, magenta och gult och där alla tre lampor lyser får man vitt. Man lägger alltså till ljus för att bilda nya färger, se Figur 2. Denna typ av färgblandning används i färgrymden RGB som används i datorskärmar och projektorer. 7

11 Figur 2: Additiv färgblandning För subtraktiv färgblandning kan man tänka sig att man har ett vitt papper på vilket man målar med cyan, magenta och gult. För varje färg man lägger på släcker man ut en del av det reflekterande ljusets spektrum och på den ytan som täcks av alla tre färger släcks allt ljus ut och vi får svart, se Figur 3. Detta är den typ av färgblandning man använder när man målar eller vid tryckning och i färgrymden CMYK. Figur 3: Subtraktiv färgblandning Kolorometri Kolorometri handlar om att matematiskt beskriva färgstimuli på ett sådant sätt att två stimuli med samma beskrivning ser likadana ut (3). Eftersom färg kan uppfattas olika beroende på vem som tittar på den kan man utföra ett experiment som går ut på att en observatör tittar på en skärm på vilken man med en testlampa lyser en färg av en viss våglängd (2). Med hjälp av en projektor som har tre lampor, oftast röd, grön och blå, skall test personen sedan försöka matcha färgen från testlampan genom att ställa in intensiteten för respektive lampa. Genom att göra detta för ljus av olika våglängder får man tre kurvor som representerar hur observatören upplever färg, så kallade färgmatchningsfunktioner. Dessa varierar dock från person till person och beror även på vilka våglängder av ljus som används av projektorns primärlampor. Värt att observera är att vissa färger inte kan matchas på detta sätt utan för att matcha dessa måste man addera den röda primärfärgen till den färg som skall matchas. Detta gör att värdena i färgmatchningsfunktionen för den röda primärfärgen kan anta negativa värden. År 1931 definierade CIE, Commission Internationale de l Éclairage, en standardobservatör vars färgmatchningsfunktioner skall vara representativa för de människor som har normal färgsyn, se Figur 4. 8

12 Som man kan se i Figur 4 så har man för standardobservatören transformerat kurvorna för att enbart erhålla positiva värden. Figur 4:CIE Standardobservatör (4) Färgrymder För att kunna beskriva färger på ett konsekvent sätt så behöver vi kunna beskriva en färg på ett exakt sätt (5). Det räcker inte med att säga att en färg är grön vi behöver kunna vara mer exakta. Vi definierar därför ofta färger som koordinater i olika koordinatsystem eller färgrymder vilket även gör att vi kan behandla färg på ett matematiskt sätt. Spektral beskrivning Den metod att beskriva färg som innehåller mest information är en spektralfördelning. I en spektralfördelning finns det ett intensitetsvärde för varje våglängd. En väldigt röd färg skulle till exempel ha höga värden för våglängder runt 700nm och annars låga värden. Ett exempel på en spektralfördelning är D65 spektralfördelningen som skall matcha dagsljus, se Figur 5. Figur 5:D65 spektralfördelning (4) 9

13 CIEXYZ Med hjälp av CIE:s standardobservatör kan man beräkna CIE tristimulusvärdena XYZ enligt nedan och på grund av att standardobservatören endast innehåller positiva värden kommer XYZ värdena alltid vara positiva. X = k Y = k Z = k k = λ= 800 λ= 350 λ= 800 λ= 350 λ= 800 λ= 350 λ= 800 λ= 350 I( λ) R( λ) x( λ) I( λ) R( λ) y( λ) I( λ) R( λ) z( λ) 100 I ( λ) y( λ) z ( λ), y( λ) och x(λ) är standardobservatörernas färgmatchningsfunktioner från vänster till höger i Figur 4, I (λ) är det infallande ljusets spektralfördelning, R (λ) är objektets reflektionsspektra och k är en skalfaktor som ser till att Y=100, det vill säga när objektet har full reflektion för alla våglängder. CIELab Lab färgrymden föreslogs av CIE för att avståndet mellan två färger ska bättre stämma överens med hur en människa uppfattar skillnaden mellan dessa färger. CIELab-värdena L*, a* och b* motsvarar ljushet, ton röd-grön och ton blå-gul. CIELab värdena kan härledas från CIEXYZ värdena och ekvationerna för detta finns i appendix A. På grund av CIELabs egenskaper används denna färgrymd för att beräkna skillnad mellan färger, detta kallas för delta E. E * = L * 2 + a * 2 + b * 2 Delta E - avståndet tar alltså hänsyn till hur människan uppfattar färgskillnader på ett sådant sätt att två färgpar med lika stort delta E ska uppfattas som lika olika med hänsyn till en standardobservatör. Om delta E - avståndet mellan två färger är mindre är 1 kan det mänskliga ögat inte uppfatta att det är två olika färger. Detta fenomen kallas för JND som står för Just Noticeable difference. JND kan anses vara lika med 1 för en person med ett väldigt tränat öga men de flesta människor har ett JND närmare 3-4. RGB Digitala bilder är oftast lagrade i RGB formatet och RGB står för röd, grön och blå. En färg byggs i detta format upp av tre tal där varje tal representerar intensiteten i den röda, gröna och blå kanalen (5). Vilka färger som kan återges i RGB rymden är i teorin lika många som i CIELab men RGB är begränsad av den enhet som skall visa färgen som till exempel en LCD eller CRT skärm. RGB kallas därför för en enhetsberoende färgrymd. 10

14 CMYK CMYK står för cyan, magenta, gul och svart och detta är de färger som används vid tryck (5). Hur stor CMYK rymden är beror på många faktorer som till exempel tryckpressen, vilken färg som används och papprets kvalitet. CMYK är alltså precis som RGB är enhetsberoende färgrymd. Rent teoretiskt så är det möjligt att inte använda svart färg utan att istället trycka cyan, magenta och gul på varandra för att få grå toner men för att inte behöva använda så mycket färg så är det bättre att ersätta alla grå toner med svart bläck. Pantone Matching System Pantone matching system kallas också för PMS och använder sig av 14 basfärger till skillnad från CMYK som bara använder 4 basfärger (5). Många av färgerna som finns i PMS rymden går att återskapa med CMYK men inte alla så PMS färger, som även kallas för dekorfärger, används för specialfärger utanför CMYK rymden eller när man vill vara helt säker på att man får en viss färgnyans vid tryck. Densitet Densitet kan mätas reflektivt eller transmitivt och är ett av de mest använda mätvärdena inom grafisk industri och definieras som mängden ljus som reflekteras respektive transmitteras genom ett färgfilter från en yta. Densitetsvärdet beräknas med formeln nedan där D är densiteten och R är reflekterat ljus i procent. Exempel på densitets värden kontra reflektionsvärden finns i Tabell 1. D = Log 10 ( 1 ) R Densitet Reflektion 0 100% 2 1% 3 0,1% Tabell 1: Densitetsvärden När man mäter densitet kan man mäta antingen relativ densitet eller absolut densitet. Vid mätning av relativ densitet, som är det vanligaste inom grafisk industri, så används en så kallad densitometer som först kalibreras på en vit otryckt yta innan mätning av färgen sker. Man anser alltså att pappret har densitets värde 0. Man kan även mäta absolut densitet vilket innebär att man tar med papprets reflektion i beräkningen. Offsettryck Offsettryck är den vanligaste tryckmetoden och det finns två huvudsakliga varianter av offset, arkoffset och rulloffset (5). Offsettryck är en så kallad indirekt tryck metod vilket innebär att tryckplåten inte trycks direkt mot papprets yta utan färgen avsätts på en gummiduk som i sin tur pressas mot pappret. Detta gör att tryckplåtarna är positiva, det vill säga rättvända, se Figur 6 11

15 Figur 6: Positiv tryckplåt Rastrering När man trycker med offsettryck och andra tryckmetoder så trycker man små så kallade mikropunkter så på tryckytan blir det antingen färg eller ingen färg (5). En samling av mikropunkter benämns en raster cell, se Figur 7, och används vid så kallad AM rastrering. Vid AM, amplitud modellerad, rastrering så modifierar man storleken på rasterpunkterna eller för att uttrycka det på ett annat sätt, man har mer färgade mikropunkter i rastercellerna. Detta gör att man kan få olika starka färgtoner och hur stark färgton man har kallas för täckning och anges i procent. Rastercellerna ligger också regelbundet placerade i linjer på tryckplåten, se Figur 8, och hur tätt raster punkterna ligger kallas för rastertäthet, lpi, och mäts i linjer/tum. Figur 7: Rastercell med färg i tre micropunkter Figur 8: AM rastrering För att undvika störande effekter när man rastrerar bilder med flera färgkanaler använder man sig av olika vinklar för rastret i förhållande till bildens bas. Detta kallas för rastervinklar och en bra tumregel är att alltid ha minst 30 grader mellan de olika färgerna. En annan typ av rastreringsmetod är FM rastrering som också kallas för stokastiskt raster. I ett FM raster finns inte några rasterceller utan punktstorleken är konstant och dess placering varierar. Det som då bestämmer täckningen är hur tätt punkterna placeras. Rastervinklar och rastertäthet existerar därför inte heller i FM rastrering. I trycksaksproduktion så sker detta steg i en så kallad Raster Image Processor eller RIP som kan vara en del av en Computer to Plate anläggning. 12

16 Punktförstoring Ett fenomen som man måste hantera inom tryckindustrin är punktförstoring. Om man till exempel vill trycka en homogen yta där täckningen på det digitala originalet är 10 % så kommer det färdiga tryckets täckning vara större än så och detta beror på punktförstoringen. Punktförstoring i sig är inte ett problem om man har kontroll över den. Punktförstoring kan bero på många saker som till exempel färgens egenskaper, papprets egenskaper, fuktvatten, cylindertryck och färgmängd(5). Det finns två typer av punktförstoring, optiskt och mekanisk punktförstoring. Den optiska punktförstoringen beror på att ljus som träffar en punkt inte reflekteras från ytan utan sprids i pappret och reflekteras från en annan punkt. Detta ger upphov till att punkten ser större ut än vad den egentligen är, se Figur 9. Figur 9: Optisk punktförstoring Mekanisk punktförstoring kan bero på färgen, färg-fukt balansen, tryckpressen och så vidare och innebär att den tryckta punkten är fysiskt större än den borde vara. För att ta reda på vilken punktförstoring man har i en skrivare eller tryckpress kan man använda sig av Murray-Davis formel för reflekterande ljus, se nedan. Här står X för CIEXYZ värdena där index i betyder färg, p papper och a färgtäckning efter tryck. Vid beräkning av punktförstoring på detta sätt så används ofta Y värdet som kan ses som en motsvarighet till ljushet i färgen. Ett annat sätt att beräkna punktförstoringen är att använda sig av densitetsvärden enligt formeln nedan där Pf är punktförstoringen i procent, K är kommenderad täckning för den rastrerade ytan i procent, Dr är densiteten för den rastrerade ytan och Df är densiteten för fulltonsytan. Pf Dr = Df *100 K 13

17 Färg fukt balans En tryckplåt för offsettryck är en aluminiumplåt med ett ljuskänsligt ytterskikt. Framställningen av en ny tryckplåt kallas för plåtkopiering och kan ske genom kopiering från film eller med en så kallad Computer to Plate anläggning. Computer to Plate eller CtP fungerar så att en laser bränner in mikropunkterna i den ljuskänsliga plåten. Den del av plåten där färgen skall fästa är vatten avvisande och resten är vattenvänlig. Vid tryck appliceras först en vatten film på tryck plåten och täcker de ytor som inte skall ha någon färg. Vattenfilmens tjocklek är oftast ca: 1µm. När färg sedan appliceras på tryckplåten så gör vattnet att ingen färg hamnar på icke tryckande ytor. Fuktvattnet som används är en blandning av vatten och diverse iblandningsmedel som till exempel isopropylalkohol. Tillsatsmedlen används för att styra fuktvattnets ytspänning, hårdhet och surhetsgrad som påverkar fuktvattnets funktion. Förhållandet mellan fuktvatten och färg är inte sådant att de håller sig åtskilda. Färgen tar upp en del av vattnet som också överförs till pappret. Om balansen mellan färg och fukt inte är optimal kan olika negativa effekter uppstå som till exempel toning, avsmetning, och prickbildning. Färg fukt balansen har också en stor påverkan på punktförstoringen. Gråbalans För att ha en korrekt färgåtergivning vid tryckning utan att få så kallade färgstick, det vill säga att den önskade färgen blir tillexempel rödaktig, så krävs att man har en korrekt gråbalans. Till exempel om man trycker med endast cyan, magenta och gult och trycker ett motiv i gråskala så ska, om man har korrekt inställd gråbalans, det reproducerade motivet bli neutralt grått. Under tryckning kan man använda sig av så kallade gråbalans fält för att kunna kontrollera eventuella färgstick. Ett gråbalansfält är alltså en grå mätruta som trycks med de tre färgerna cyan, magenta och gul. Dessa gråbalansfält trycks vanligtvis bredvid ett svart fält och när dessa två är likadana så vet man att förhållandet mellan cyan, magenta och gul är korrekt. Det finns flera olika faktorer som kan påverka gråbalansen och dessa är till exempel punktförstoring, papperskvalitet, fulltonsdensitet och färg fukt balans. Papper En viktig del i vilka färger man kan trycka och vilken kvalitet man kan få beror på vilket papper man använder(5). Pappret kan vara tillverkat med antingen kemisk massa som bas, så kallat trähaltigt papper, eller med mekanisk massa som bas, så kallat träfritt papper eller en blandning av dessa. Fördelen med kemisk massa är att man får ett väldigt starkt papper och fördelarna med mekanisk massa är att pappret får en hög absorptionsförmåga och hög opacitet. När det gäller färgåtergivningen kopplat till vilket papper man trycker på så är det tryckytans vithet och jämnhet i ytbeläggningen som spelar stor roll. Om man jämför papper med en gulaktig tryckyta med ett papper med en vit yta så kommer man att kunna reproducera helt olika färgrymder på dessa. Generellt så anses en vitare tryckyta som bättre. 14

18 Arkoffsetpressen I en arkoffsetpress så används en så kallad iläggare för att mata tryckpressen med ark. En vanlig variant är en strömiläggare som fungerar så att en luftsugare lyfter ett ark i ena kanten och luft blåses sedan under arket för att det ska kunna glida lätt på en luftkudde(5). Arket hamnar sedan på registerbordet där det först transporteras till förgriparen, som ger arket sin position i körriktningen, sedan flyttas arket åt sidan. Detta gör att alla ark alltid har samma position, så kallat register, när det går igenom tryckpressen. Det är även förgriparens uppgift att accelerera arket till samma hastighet som pressen håller. Arket transporteras sedan med hjälp av så kallade transferter till tryckverken. I tryckverken transporteras färg och fukt till tryckplåten med hjälp av olika valsar på ett sådant sätt att plåten får en jämn färgteckning. Tryckplåten som sitter på en cylinder trycks sedan mot en annan cylinder där en gummiduk är fastsatt. Arket går sedan emellan cylindern med gummiduken och en mottryckscylinder där färgen överförs från gummiduken till tryckarket. För att det färdigtryckta resultatet skall bli optimalt krävs att trycket mellan gummiduk tryckplåt och gummiduk - mottryckscylinder är korrekt. Ett för högt tryck kan ge upphov till bland annat ökad punktförstoring och ett för låg tryck gör att färgen inte överförs till gummiduken och arket på ett bra sätt. Kapabilitet Kapabilitet eller duglighet är ett bra mått på hur en maskin eller process presterar (7). Genom att mäta på en viss storhet kan man se om maskinen eller processen varierar statistiskt, det vill säga slumpmässigt, eller om variationerna sker systematiskt. Det finns två typer av kapabilitetstester som kan utföras, antingen kan man testa maskinkapabilitet eller processkapabilitet. Vid ett maskinkapabilitetstest så startar operatören maskinen och låter den sedan gå utan att ställa om den under körning. Vid ett processkapabilitetstest så ska operatören däremot hela tiden kontrollera processen och ställa om maskinen vid behov för att nå högsta möjliga kvalitet. Vid ett kapabilitetstest tar man ut prover under en körning som sedan mäts upp för den egenskap som man gör kapabilitetstestet för. Denna dataserie kan sen bearbetas för att beräkna ett så kallat kapabilitetsindex enligt nedan. Kapabilitetsindex: TV I k = 6s Där TV är toleransvidden, alltså hur stor variationen får vara för den valda storheten och s är standardavvikelsen för mätserien. Kapbilitetstindex bör vara minst 1.33 för att anses som bra (7), det vill säga toleransvidden bör vara minst 8s. Till exempel om man gör ett kapabilitetstest på en offsettryckpress och man har toleransvidden 0,2 som är toleransvidden för cyan enligt ISO standard så bör standard avvikelsen för den uppmätta serien inte överstiga 0,15(5). Färghantering och standardiserat tryck Ett problem vid trycksaksproduktion är att de bilder man trycker inte har samma färg som det original man vill reproducera (6). Att få exakta färgmatchningar kan ibland vara omöjligt då den kombination av press, material och färg som man använder inte kan reproducera de färger som finns i originalet så det man försöker göra med ett färghanteringssystem är att få förutsägbara resultat. 15

19 ICC profiler Ett färghanteringssystem kan innehålla så kallade ICC profiler som används för att kunna reproducera färger på olika enheter på ett förutsägbart där ICC står för International Color Consortium (6). Dessa profiler beskriver en enhets egenskaper på ett sådant sätt att man med hjälp av en så kallad Color Management Module, CMM, kan tranformera färger till eller ifrån dess färgrymd. ICC profilen innehåller alltså data om till exempel en tryckpress, en kamera eller en bildskärm som sedan används av CMM:en som utför den matematiska färgrymdstransformtionerna. Profilerna kan delas upp i två typer, input och output. Input profiler används för till exempel kameror eller scanrar och innehåller data som behövs för att transformera färginformationen från till exempel RGB till en enhetsoberoende färgrymd som CIEXYZ eller CIELAB. Output profilerna i sin tur används för att tranformera färgen från CIEXYZ eller CIELAB till den färgrymd som utenheten använder sig av, till exempel CMYK för offsettryck. Denna enhetsoberoende färgrymd kallas för Profile Connection Space eller PCS. Fördelen med att använda sig av PCS är att du inte behöver en specifik profil mellan varje in och utenhet utan en bild tagen med en viss kamera kan tryckas på flera tryckpressar utan att man behöver skapa en profil som definierar transformationen från just den kameran till en specifik tryckpress, se Figur 10. Kamera Tryckpress PCS Scanner Skrivare Figur 10: Färghantering med ICC profiler Det mest optimala är att man profilerar den specifika tryckpressen som används och att man skapar en specifik ICC för just denna tryckpress men man kan även använda så kallade standard profiler. ECI, European Color Initiative, jobbar med att standardisera färghanteringen inom den grafiska industrin (9) och de skapar och distribuerar standard ICC profiler som följer gällande ISO standard. För offsettryck så rekommenderas att man använder dessa två profiler; ISO Coated och ISO Uncoated. Rendering intents När man transformerar färg från en färgrymd till en annan, till exempel RGB till CMYK, kan det hända att färger hamnar utanför målenhetens färgrymd. Dessa färger måste då transformeras på något sätt så att de kan representeras av målenheten och hur detta görs kallas för rendering intents (8). Olika rendering intents beskriver alltså hur man ska göra den så kallade gamut komprimeringen för att få ett visst resultat. 16

20 Media-relative colorimetric intent Media relative colorimetric intent transformerar färgerna på så sätt att de färger som ligger utanför målenhetens gamut flyttas in till närmsta reproducerbara färg med samma färgton. I Figur 11 så representerar cirkeln original bildens gamut och fyrkanten representerar målenhetens gamut. De färger som ligger utanför målenhetens gamut flyttas in och de färger som ligger inom densamma behålls oförändrade. Värt att notera är att denna rendering intent även flyttar originalets vitpunkt till målenhetens vitpunkt. Figur 11: Media relative colorimetric intent ICC-absolute colorimetric intent Denna rendering intent behandlar färgerna på samma sätt som media relative colorimetric intent gör med skillnaden att den behåller originalets vitpunkt. Detta används ofta om man ska simulera en tryckpress i en skrivare då man kan tvinga skrivaren att använda vitpunkten hos det material man skall trycka på. Perceptual intent Perceptual intent flyttar in färgerna som ligger utanför målenhetens gamut men den flyttar även färgerna som ligger inom målenheten gamut för att behålla förhållandena mellan färgerna i bilden, se Figur 12. Färgerna flyttas även här så att färgtonen behålls. Figur 12: Perceptual intent 17

Automatization of test rig for microwave ovens

Automatization of test rig for microwave ovens LiU-ITN-TEK-A--13/026--SE Automatization of test rig for microwave ovens Jesper Cronborn 2013-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science

Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science Examensarbete Utveckling av en webbaserad donationstjänst för företag som involverar medarbetarna i processen. av Martina

Läs mer

Master Thesis. Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson. LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE

Master Thesis. Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson. LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE Master Thesis Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion

Läs mer

Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler

Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler LiU-ITN-TEK-G--12/038--SE Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler Sebastian Johansson Daniel Nyberg 2012-06-12 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping,

Läs mer

Dokumentation av elritningar i en byggnad

Dokumentation av elritningar i en byggnad LiU-ITN-TEK-G--12/068--SE Dokumentation av elritningar i en byggnad Precious Kam'boma Ceasar Ramzi 2012-12-17 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder

Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder C-uppsats LITH-ITN-EX--05/032--SE Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder Jon Hällholm 2005-10-27 Department of Science and Technology Linköpings Universitet SE-601 74

Läs mer

DIGITAL FÄRGRASTRERING

DIGITAL FÄRGRASTRERING DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan ca 380 till ca 780 nm. Ett exempel: Spectral Power

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Laddningsomkopplare för två batterier

Laddningsomkopplare för två batterier LiU-ITN-TEK-G--10/054--SE Laddningsomkopplare för två batterier Findus Lagerbäck 2010-06-04 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik

Läs mer

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg FÄRG Färg Sasan Gooran (HT 2003) Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD). Se nästa bild.

Läs mer

FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Ögats receptorer. SPD Exempel. Stavar och Tappar. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Ögats receptorer. SPD Exempel. Stavar och Tappar. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) Newton: Indeed rays, properly expressed, are not colored. Han hade rätt. SPD existerar i den fysiska världen, men färg existerar bara i ögat och hjärnan.

Läs mer

Dokumentation av elinstallationer i en byggnad

Dokumentation av elinstallationer i en byggnad LiU-ITN-TEK-G--11/066--SE Dokumentation av elinstallationer i en byggnad Albert Binakaj Armin Smajic 2011-08-25 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Färg. Sasan Gooran

DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Färg. Sasan Gooran DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan ca 380 till ca 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD).

Läs mer

Färger, RGB-er och riktiga bilder

Färger, RGB-er och riktiga bilder Färger, RGB-er och riktiga bilder Färger Färger baseras på ögats färgseende Men tolkas av hjärnan Färgseendet Ljuset är en del av ett elektromagnetiskt spektrum Vi tar det visuella spectret och böjer till

Läs mer

Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält

Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Tryckarna behöver ett neutralt hjälpmedel för att styra trycket rätt. Provtryck som förlagor är ofta bristfälliga och kommer troligen att försvinna på

Läs mer

Färghantering i dagspress

Färghantering i dagspress Färghantering i dagspress Handledning för Färgpressens ICC-profil och Photoshoptabell Tidningsutgivarna Färgpressen, Kungsholmstorg 5, Box 22500, 104 22 Stockholm Tel 08-692 46 00, Fax 08-692 46 38, E-mail

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

Triangle Colorscale. Created for design CMYK GUIDE. Intuitiv, exakt och praktisk

Triangle Colorscale. Created for design CMYK GUIDE. Intuitiv, exakt och praktisk Created for design CMYK GUIDE Intuitiv, exakt och praktisk Med CMYK GUIDE hittar du rätt färg i en handvändning. Och i tryck får du exakt den färg du valt! INTUITIV Snabbt verktyg för grafisk design Triangle

Läs mer

Analys av anslutningsresor till Arlanda

Analys av anslutningsresor till Arlanda LiU-ITN-TEK-A--11/058--SE Analys av anslutningsresor till Arlanda Sara Johansson 2011-09-16 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik

Läs mer

10 miljoner färger. Vi behöver: Hur kan de beskrivas? Hur kan de ordnas? Hur kan ordningen presenteras? En logisk struktur En skalningsmetod Väl

10 miljoner färger. Vi behöver: Hur kan de beskrivas? Hur kan de ordnas? Hur kan ordningen presenteras? En logisk struktur En skalningsmetod Väl Hur kan de beskrivas? Hur kan de ordnas? 10 miljoner färger Hur kan ordningen presenteras? Vi behöver: En logisk struktur En skalningsmetod Väl definierade referenspunkter Beskriva färg Akromatisk-kromatisk

Läs mer

3D visualisering av Silverdal

3D visualisering av Silverdal LiU-ITN-TEK-G--09/034--SE 3D visualisering av Silverdal Jenny Stål 2009-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik och naturvetenskap

Läs mer

Digital färgstyrning. ett måste för att ha kontroll på färgerna

Digital färgstyrning. ett måste för att ha kontroll på färgerna FÄRGSTYRNING Digital färgstyrning ett måste för att ha kontroll på färgerna Lär dig styra färgerna så slipper du otrevliga överraskningar i den färdiga trycksaken. AV JONAS HEDMAN Jonas Hedman har en 120-poängsexamen

Läs mer

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013) Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade

Läs mer

Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik

Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik LiU-ITN-TEK-G--13/003-SE Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik Danial Qamar Patrik Rosenkrantz 2013-03-11 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping,

Läs mer

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND A N D E R S 2 0 En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND Varför används rastrering? Inom nästan all tryckeri- och skrivarteknik idag används någon form av rastrering för att göra tryckningen möjlig.

Läs mer

Foto: Niclas Hammarström. Utbildningsplan för Offsettryckarlärling på företag

Foto: Niclas Hammarström. Utbildningsplan för Offsettryckarlärling på företag Foto: Niclas Hammarström Utbildningsplan för Offsettryckarlärling på företag Moment som ingår i lärlingsutbildningen för offsettryckare Sid. 3-4: Grundnivå Sid. 5: Produktionsnivå Sid. 6: Mätinstrument

Läs mer

Färglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning

Färglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färglära Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färger är olika frekvenser av elektromagnetisk strålning. En del frekvenser ligger inom det område våra ögon kan se, andra ligger utanför. Vad

Läs mer

!"# " $"% & ' ( )* + 2' ( 3 -+ -.4

!#  $% & ' ( )* + 2' ( 3 -+ -.4 !"# " $"% !"# " $"% & ' ( )* +-+./0+12 + 2' ( 3 -+ -.4 Avdelning Institution Division Department Datum Date 2005-03-21 Institutionen för datavetenskap 581 83 LINKÖPING Språk Language Svenska/Swedish

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) sasgo@itn.liu.se www.itn.liu.se/~sasgo26/kth

DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) sasgo@itn.liu.se www.itn.liu.se/~sasgo26/kth DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran sasgo@itn.liu.se www.itn.liu.se/~sasgo26/kth 2/10/15 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2/10/15 2 ppi (pixels per inch)

Läs mer

Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag

Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag Kandidatuppsats, 10 poäng, skriven av Mikael Hansson och Oscar Lindberg 2005-07-04 ISRN LIU-IDA-C--05/11--SE Arbete med behörighetsadministration

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

ICC-profiler och färginställningar

ICC-profiler och färginställningar ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...

Läs mer

Litografisk offset. Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Färg. Fuktvatten. Plåt. Gummiduk Substrat.

Litografisk offset. Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Färg. Fuktvatten. Plåt. Gummiduk Substrat. Litografisk offset Färg Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Fuktvatten Plåt Gummiduk Substrat Mottryck Ark- och rulloffset Indelning efter pappersmatning Arkoffset rulloffset Den

Läs mer

RGB-flöde när ska konverteringen till CMYK ske? J O A N N A T Ö R N R O S

RGB-flöde när ska konverteringen till CMYK ske? J O A N N A T Ö R N R O S RGB-flöde när ska konverteringen till CMYK ske? J O A N N A T Ö R N R O S Examensarbete Stockholm, Sverige 2007 RGB-flöde när ska konverteringen till CMYK ske? J O A N N A T Ö R N R O S Examensarbete i

Läs mer

ppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

ppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003) DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Sasan Gooran (HT 2003) Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-11-14 Grafisk teknik 1 2006-11-14 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi = 72 ppi (Inläsningsupplösning):

Läs mer

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):

Läs mer

Optimering av färg-fuktbalans vid tryck av förbättrat tidningspapper C H R I S T I A N P O N Z E R

Optimering av färg-fuktbalans vid tryck av förbättrat tidningspapper C H R I S T I A N P O N Z E R Optimering av färg-fuktbalans vid tryck av förbättrat tidningspapper C H R I S T I A N P O N Z E R Examensarbete Stockholm, Sverige 2006 Optimering av färg-fuktbalans vid tryck av förbättrat tidningspapper

Läs mer

SUPPORT I PDF FORMAT. Navigera dig fram bland informationen med hjälp av bokmärkena på vänster sida

SUPPORT I PDF FORMAT. Navigera dig fram bland informationen med hjälp av bokmärkena på vänster sida SUPPORT I PDF FORMAT Navigera dig fram bland informationen med hjälp av bokmärkena på vänster sida 8 Lathund CSF Färginställningar i Adobe CS För att få rätt färginställningar i Adobe CS är det enklast

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Regionala Cancercentrum Logotyp

Regionala Cancercentrum Logotyp Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger

Läs mer

Setting a new standard. Again.

Setting a new standard. Again. Setting a new standard. Again. Att nå ut till kunden med dina magasin, kataloger eller DRutskick kräver mer än ett bra erbjudande. Du behöver ett papper som förstärker känslan och upplevelsen av dina produkter.

Läs mer

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket.

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket. , TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt

Läs mer

Kort introduktion till POV-Ray, del 1

Kort introduktion till POV-Ray, del 1 Kort introduktion till POV-Ray, del 1 Kjell Y Svensson, 2004-02-02,2007-03-13 Denna serie av artiklar ger en grundläggande introduktion och förhoppningsvis en förståelse för hur man skapar realistiska

Läs mer

Improved surface Even silkier A sophisticated challenger 47, 50, 53, 58

Improved surface Even silkier A sophisticated challenger 47, 50, 53, 58 Improved surface Even silkier A sophisticated challenger 47, 50, 53, 58 Holmen VIEW vidgar vyerna När detaljerna avgör och kvaliteten är viktig är Holmen VIEW rätt val. Mjukheten i papperet, läsbarheten

Läs mer

Guide för färgkvalitet

Guide för färgkvalitet Sida 1 av 6 Guide för färgkvalitet I den här guiden för färgkvalitet får du hjälp att använda funktionerna på skrivaren till att anpassa färgen på utskrifterna. Menyn Kvalitet Menyalternativ Utskriftsläge

Läs mer

Färgstyrning av Kodak Nexpress på Digital Printing Network

Färgstyrning av Kodak Nexpress på Digital Printing Network Centrum för teknikstudier Färgstyrning av Kodak Nexpress på Digital Printing Network Jesper Möller Examensarbete i Medieteknik Grafisk teknik och medieproduktion 180hp Handledare: Paul Lindström Examinator:

Läs mer

FÖRBÄTTRAT TIDNINGSPAPPER

FÖRBÄTTRAT TIDNINGSPAPPER HANDBOK I TIDNINGSPRODUKTION MED FÖRBÄTTRAT TIDNINGSPAPPER Innehållsförteckning Förord............................... 03 Förbättrat tidningspapper............. 05 Prepress..............................

Läs mer

Färghanteringssystem för tryckpressar

Färghanteringssystem för tryckpressar Examensarbete LITH-ITN-MT-EX--05/008--SE Färghanteringssystem för tryckpressar Jessica Bond 2005-02-08 Department of Science and Technology Linköpings Universitet SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Standardisering för ökad försäljning Martin Elofsson Februari 2017

Standardisering för ökad försäljning Martin Elofsson Februari 2017 Standardisering för ökad försäljning Martin Elofsson Februari 2017 Grafiska Företagen 2 Varför ökar ett standardiserat arbetssätt försäljningen? 1. Fler kunder blir medvetna om fördelarna 2. Krav vid offentlig

Läs mer

Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer

Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer LiU-ITN-TEK-G--13/059--SE Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer Emanuel Kopkin 2013-06-20 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja

Läs mer

Förord. Innehåll. Logotyp 3 Typsnitt 4 Färger 5 Profilelement 6 Profilmallar 7-9

Förord. Innehåll. Logotyp 3 Typsnitt 4 Färger 5 Profilelement 6 Profilmallar 7-9 Grafisk Guide 1.0 Förord Den grafiska guiden ska fungera som en vägledning för allt profilmaterial; både för tryck och webb och såväl för extern som intern kommunikation. Rocklunda Restaurang & Konferens

Läs mer

Färghantering i bildproduktion en studie i rött, grönt och blått på bsmart

Färghantering i bildproduktion en studie i rött, grönt och blått på bsmart Färghantering i bildproduktion en studie i rött, grönt och blått på bsmart MATHIAS SAUTERMEISTER Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05159 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical

Läs mer

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi Vad definierar en skärm med korrekt visning? Vad är den idealiska arbetsmiljön? Vad är de optimala inställningarna för mitt bildredigeringsprogram

Läs mer

Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se

Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se 1 Kontaktinfo Göteborg: DigitalFotografen AB Mintensgatan 3b 416 63 Göteborg Sweden Telefon: +46-31-711

Läs mer

Holmen XLNT, ett excellent val

Holmen XLNT, ett excellent val Ett XLNT val Holmen XLNT, ett excellent val Holmen XLNT har under många år varit direktreklamens förstahandsval, mycket på grund av papperets förmåga att signalera och bidra med rätt image för produkter

Läs mer

Innehållsförteckning. Desktop publishing

Innehållsförteckning. Desktop publishing Innehållsförteckning Vad är målet med desktop publishing?... 1 Ditt mål är att utöva visuell kommunikation...1 De tekniska förutsättningarna...2 15 viktiga fackdetaljer...3 Lite om denna bok...4 1 Innan

Läs mer

Logomanual SEPTEMBER 2008

Logomanual SEPTEMBER 2008 Logomanual SEPTEMBER 2008 LOGOMANUAL SEPTEMBER 2008 v 1.0 2 Före Logotyp före & efter Den ursprungliga logotypen kommer att leva kvar parallellt med den nya som gäller för LOB- STER seafood Sweden. Typsnittet

Läs mer

Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder

Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder eställas från nb ww ka w. nt Detta do kum en t är.se xa di erat endast fö rs tim op kä ör ast f sd n E m skär bild ning vis. Ett tryckt d ing ok sn um vi e rm Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder C Gråskala

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

Markbyggarna. Markbyggarna. Markbyggarna. Markbyggarna LOGOTYP VARIANTER

Markbyggarna. Markbyggarna. Markbyggarna. Markbyggarna LOGOTYP VARIANTER Grafisk manual Markbyggarna AB, 2013 LOGOTYP Markbyggarnas logotyp föreställer två träd. Logotypen kommunicerar Markbyggarnas uppdrag inom park- och markarbete genom den bruna jordfärgen i texten och de

Läs mer

bilder för användning

bilder för användning Grundläggande guide i efterbehandling av bilder för användning på webben Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Beskärning...4 Att beskära en kvadratisk bild...5 Att beskära med bibehållna proportioner...5

Läs mer

Kvalitetssäkring av Agfa Polaris XT

Kvalitetssäkring av Agfa Polaris XT Kvalitetssäkring av Agfa Polaris XT Quality Control of Agfa Polaris XT Christoffer Windal Christoffer Windal, christoffer@windal.se Examensarbete, civilingenjör i medieteknik 2005 Examinator: Sasan Gooran

Läs mer

ppi = 72 ppi = 36 ppi = 18 DIGITAL RASTRERING DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

ppi = 72 ppi = 36 ppi = 18 DIGITAL RASTRERING DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003) ppi = 72 DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 2006-08-18 Grafisk teknik 4 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi = 36 Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

Att använda bildhanteringsprogram, del 2

Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Gå till Adobe Online (M) Markeringsram - (L) Lasso - (C) Beskärning - (J) Airbrush - (S) Klonstämpel - (E) Suddgummi - (R) Oskärpa - (A) Markering av bankomponenter

Läs mer

Unga Aktiesparares varumärke

Unga Aktiesparares varumärke VARUMÄRKE Varumärke 1:1 Unga Aktiesparares varumärke Unga Aktiesparares varumärke är företagets signatur och igenkänningstecken. Därför är det väldigt viktigt att det används på ett riktigt sätt. Varumärket

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

1.1 Verktygslådan översikt

1.1 Verktygslådan översikt 1.1 Verktygslådan översikt Markeringsramverktygen markerar rektanglar, ellipser samt enstaka rader eller kolumner. Flytta-verktyget flyttar markeringar, lager och stödlinjer. Lassoverktygen skapar frihandsmarkeringar,

Läs mer

SWEBO Bioenergy Grafisk profil

SWEBO Bioenergy Grafisk profil SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

GRAFISK PROFILMANUAL GRAFISK PROFILMANUAL

GRAFISK PROFILMANUAL GRAFISK PROFILMANUAL 1 GRAFISK PROFILMANUAL 3 Innehåll LOGOTYPEN 6 FÄRGER 8 TYPOGRAFI 10 ANNONS 12 ROLL-UP 13 VEPA/BANDEROLL 14 VISITKORT 15 BREVPAPPER/FAXBLAD 16 KUVERT 17 FLAGGOR 17 PROFILKLÄDER 18 WEBB 19 BILDMANÉR 20

Läs mer

Repro och tryck. Vi skapar säljdrivande förpackningslösningar

Repro och tryck. Vi skapar säljdrivande förpackningslösningar Repro och tryck Vi skapar säljdrivande förpackningslösningar Repro och tryck Egna bolag Distributörer FINLAND NORGE SVERIGE Oslo Mellerud Ulricehamn DANMARK Helsingfors Tallinn ESTLAND Växjö Lagan Plast

Läs mer

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars LEGO projekt Projektets mål är att ni gruppvis skall öva på att genomföra ett projekt. Vi använder programmet LabVIEW för att ni redan nu skall bli bekant med dess grunder till hjälp i kommande kurser.

Läs mer

Grafisk manual. För Falu Tank

Grafisk manual. För Falu Tank Grafisk manual För Falu Tank Grafisk profil Vad är en grafisk profil? En grafisk profil är en samling riktlinjer för hur tryckt och elektronisk information ska se ut. Den grafiska profilen består av tre

Läs mer

Mask luminans och färgmättnad

Mask luminans och färgmättnad Mask luminans och färgmättnad Arbeta med detaljerna i en bild med luminans och färgmättnad. Luminans 1. Börja med att justera bilden i Camera Raw. 2. Gå till Channels i lagerpaletten och välj den blå kanalen.

Läs mer

Grafisk manual KORTVERSION 2015

Grafisk manual KORTVERSION 2015 Grafisk manual KORTVERSION 2015 Innan du börjar I den här manualen har vi samlat de viktigaste rekommendationerna för hur du använder logotyp, färger och typsnitt för Högskolan i Borås grafiska profil.

Läs mer

Designmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning

Designmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual i korthet För frågor om vår design kontakta Helene Keskitalo, stab Information, tel 08 655 91 05 eller helene.keskitalo@sveaskog.se

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är färg? 4 Arbetsflöde, konvertering & separation 7 Pixlar och punkter 8 ICC profiler 9 Färghantering i Adobe 10 Tryckteknik & bokbinderi 14 Checklista 15 Grafisk

Läs mer

förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung.

förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung. En guide till Alliansens utseende 2014 OM ALLIANSEN VÅR AMBITION Alliansen ska upplevas som: förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung.

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Bildutjämning. Utskriftskontroll. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Bildutjämning. Utskriftskontroll. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Skrivardrivrutinen ger utskrifter av bästa kvalitet i de flesta sammanhang. Men ibland vill du kanske styra mer i detalj hur de utskrivna dokumenten ska se ut. 1 Skrivaren är förinställd för att ge dig

Läs mer

EDUCATE - ett europeiskt hypertextbaserat utbildningspaket

EDUCATE - ett europeiskt hypertextbaserat utbildningspaket Linköping Electronic Articles in Computer and Information Science Vol. 2(1997): Nr 10 EDUCATE - ett europeiskt hypertextbaserat utbildningspaket Nancy Fjällbrant Gunilla Thomasson Chalmers tekniska högskolans

Läs mer

Profilmanual för varumärket Enköpings SK

Profilmanual för varumärket Enköpings SK Profilmanual för varumärket Förord Varför är det så viktigt med en enhetlig profil? har sedan föreningen bildades 1914 haft stor betydelse för idrottsverksamheten i Enköping och varit ledande inom såväl

Läs mer

getprint Användarguide för getprint

getprint Användarguide för getprint geteasy getfast getcheap getprint Användarguide för getprint Allmänna krav 2 Dekaler 2 Utfall 2 Kuvert 2 Magasin 3 Vikta flyers 4 Inking 4 Kalendrar 4 Linjetjocklek 5 Affischer 5 Mappar 5 Broschyrer 5

Läs mer

Preflight. kontroll av dokument innan tryck

Preflight. kontroll av dokument innan tryck Preflight kontroll av dokument innan tryck Tryckning är ofta dyr och nånting man bokar en tid för. Så när det väl är dags vill man inte ha något strul. Tryckeriet kommer naturligtvis att göra en kontroll

Läs mer

Grafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...

Grafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... Grafisk manual 1.0 Index Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 Friyta och MinimIstorlek... 5 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... 7 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...

Läs mer

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Gavlefastigheter äger och förvaltar fastigheter för både näringsliv och för kommunala verksamheter. Bolaget ägs av Gävle kommun och är

Läs mer

M E D I E - O C H K O M M U N I K A T I O N S V E T E N S K A P A N N L U N D Q V I S T medier och budskap

M E D I E - O C H K O M M U N I K A T I O N S V E T E N S K A P A N N L U N D Q V I S T medier och budskap medier och budskap Val av medier I vilket media kan man nå målgruppen i detta speciella projekt/marknadsföringskampanj? Annonser i dagspress, fackpress, populärpress TV reklam Radio reklam/info Internet

Läs mer

Uppgift. Laboration. Sidan 1 av 7

Uppgift. Laboration. Sidan 1 av 7 Sidan 1 av 7 Uppgift Ta med följande utrustning: Screenmaster, Linjal, boken Ljus och Rum och en digitalkamera/telefon med kamera samt (Användarnamn och lösenord till datorerna datorsalen som ska användas)

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Exempel på icke tillåtna skrivningar: Bank-id, Bank-ID, bank-id, Bankid, Bank id, bankid.

GRAFISK MANUAL. Exempel på icke tillåtna skrivningar: Bank-id, Bank-ID, bank-id, Bankid, Bank id, bankid. GRAFISK MANUAL Välkommen till BankIDs grafiska manual som ger grundläggande instruktioner kring skrivregler, logotypens placering och hantering av färger. GRAFISK MANUAL Varför är det viktigt med en grafisk

Läs mer

Foto och Bild - Lab B

Foto och Bild - Lab B Biomedicinsk fysik & röntgenfysik Kjell Carlsson Foto och Bild - Lab B Svartvitt kopieringsarbete, tonreproduktion Kurs: 2D1574, Medieteknik grundkurs, moment: Foto och bild Kjell Carlsson & Hans Järling

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual Grafisk profilmanual 1 INNEHÅLL Inledning 3 Logotyp Färg 4 Logotyp Svart/vit 5 Logotyp Inverterad 6 Färger 7 Typsnitt Trycksaker/utskrifter 8 2 En enhetlig grafisk profil gör Rekal tydligare En grafisk

Läs mer

Färglära. En värld av färger så fungerar det! Distansskolan 1

Färglära. En värld av färger så fungerar det! Distansskolan 1 Färglära En värld av färger så fungerar det! Distansskolan 1 Färglära Egentligen existerar inte färg på det sätt vi vanligen tror. Färger existerar bara i vår tankevärld. Ljus träffar andra objekt och

Läs mer

Kort lektion i skannerteknik

Kort lektion i skannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en skanner? En skanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av skanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddskanner. Läser

Läs mer