veiriqtioner vid hydreiulisk tlöfnoggrernnhet och neilurligo spröckning och överborrning SveBeFo Yanting Chang Christer Ljunggren Johan Andersson O' U

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "veiriqtioner vid hydreiulisk tlöfnoggrernnhet och neilurligo spröckning och överborrning SveBeFo Yanting Chang Christer Ljunggren Johan Andersson O' U"

Transkript

1 SveBeF STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH O' U aa aa BE R,OSPAN N I N OSMAÎN I N OAR g REPRESENTATTVl1ET tlöfnggrernnhet ch neilurlig veiriqtiner vid hydreiulisk spröckning ch överbrrning Christer Ljunggren Yanting Chang Jhan Anderssn

2 STIF ELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH BE ROSP in N I NOSMÃÎN NGARS R,EPR,ESENfAfIVITEÍ ftlötnggrnnhet ch nalurlig Yr rióner vid hydraulisk spräckning ch överbrrning R,epresenllivify f rck stress mesufernenls ' meaguring ccureicy cnd nalurcl varitins in vercrinþ nd hydrulic fracturing dl Christer Ljunggren, Vattenfall Hydrpwer Yanting Chang, Vattenfall Hydrpwer Jhan Anderssn, Glder Assciates Stckhlm 1998 ISSN I t ISRN SVEBEFO-R--37--SE

3 I FÖRORD Bergspänningars rll vid dimensinering ch byggande i berg är en av bergmekanikens svåra e frågr, sm bland annat har behandlats vid två större internatinella knfersnser, i Stckhlrn 1986 ch i Kumamt, Japan, En mfattande redvisning av mrådet finns ckså i bken "Rck stress and its measurement" av Amadei ch Stephanssn, utgiven Frågan m tlkning av uppmätta spänningsvlirden är dck lång ifrån löst. Likafullt används uppskattade eller uppmätta spänningsvärden regelmässigt sm indata vid bergmekaniska berlikningar, samtidigt sm relevansen hs de använda värdena fta är föremål för diskussin. Mätmetderna ger data från enstaka punkter, de måste tlkas ch extrapleras till stöne vlymer, vilket i många fall innebåir stra síikerheter. Dessa prblem diskuteras i föreliggande rapprt sm baseras på en str mängd data sm kunnat göras tillgåingliga från mätningar utförda enligt de två dminerande principerna "överbrrning" ch "hydraulisk spräckning" i samband med kärnavfallsprgrammen i Sverige ch Finland. Prjektets resultat ha ckså redvisats vid knferensen i Kumamt ch Bergmekanikdagen i mars Prjektet har genmförts inm ramen för SveBeF:s ramprgram med kmpletterande finansiering från SKB. De gestatistiska utvärderingarna har främst utförts av Jhan Anderssn, Glder Assciates, medan övriga avsnitt skrivits av Yanting Chang ch prjektledaren Christer Ljunggren, båda vid Vattenfall Hydrpwer. Sm referensgrupp har verkat L O Ericssn, SKB, Ove Stephanssn ch Håkan Stille, KTH, Bengt Leijn, Cnterra samt undertecknad. Ett varmt tack framförs till alla medverkande samt till SKB ch Psiva Oy, sm ställt undersökningsmaterial till förfgande för prjektet. Stckhlm i mars 1998 Tmas Franzén

4 III SAMMANFATTNING Bergspänningsmätningar ch kunskapen m aktuellt spänningstillstånd är viktiga redskap vid utiedning, prjektãring ch knsiruktin av berganlùggningar. Amnet har sin givna plats såvãl i utiednings- ch frprjekteringsskedet sm under designskedet, ch är ett st i beslutsprcessãr bl a vad avser lkalisering (djup, läge, rientering), stabilitet, risk för brtt i berg ch anläggningsfunktin. Föreliggande arbete har behandlat bergspänningsmätningars representativitet, dels med anledning av den spridning sm många gånger freligger mellan varandra nåirliggande mätpunkler, dels med anledning av möjligheten att extraplera punktvisa fåtalsmätningar till att tìilampas för en berganläggning sm vlymmässigt är mycket större ijamförelse med mätmetdernas influensmråde. Utlrt arbete har utelutande behandlat överbrrning ch hydraulisk spräckning då dessa är de abslut mest vanligen frekmmande mätmetderna. Arbetet har ej syftat till att kvantifïera fel respektive naturliga variatiner utan har i stället kncentrerats på att belysa ch aktualisera de prblem sm föreligger ch även i viss mån visa på möjligheter till att reducera sådana prblem. Arbetet redvisar vidare exempel på húr bergspanningsmätningar kan utnyttjas i byggprcessen, från utredning till fìirdig aniaggning, ch typ av frågeställningar där bergspänningsmätningar är av vikt. Vidaie belyses, med två praktikfall, hur resultaten från bergspänningsmätningar kan tillgdgöras i planerings-, design- ch byggfasen. Arbetet har även inkluderat gestatistiska bearbetningar av resultat från bergspänningsmätningar för att studera ch även kunna förklara delar av den variatin sm freligger i resultaten, dels mellan resultat från en ch samma metd, men âven den skillnad sm ibland frekmmer mellan lika metder. De gestatistiska arbetena utfrdes på data från Äspö ch Kivetty i Finland. På båda ställena har ett större antal mätningar utfrts med både hydraulisk spräckning ch tredimensinell överbrrning. Resultaten från de gestatiska ansatserna visar att en del av variansen i vertikalspänningen kan lrklaras med djupberendet, men att återstden är str ch slumpmässigt nrmalfrdelad. Den vlymetriska töjningen uppvisar ett tydligare djupberende vilket blir än tydligare då âven Pissn's lrhållande inkluderas i analysen. Vid jämlrelse mellan metderna knstateras bl a att variansen fr verbrrningsdata är större än fr hydraulisk språickning. Vidare visar analyserna på fürekmsten av en strskalig variatin utöver den småskaliga.

5 rv SUMMARY Characterizatin f the in-situ stress cnditins is an imprtant step twards prper design f an undergrund facility. The actual stress state gverns the decisins regarding lcatin (depth and rientatin), layut, stability and functin f the under-grund cnstructin. Hence, in-situ rck stress measurements is a cmmnly used tl t gather this infrmatin. Hwever, it has been seen n many ccassins that the variatin in data frm adjacent test pints in a brehle can be rather extensive. This has resulted in a debate regarding the applicability f stress measurement data. The wrk presented discusses the representativity f rck stress measurement data. The subject is imprtant t address fr tw reasns in particular; (i) the variatin in magnitude that is ften seen between neighburing measuring pints, and (ii) the apprpriateness f extraplating sme few discrete measuring results t be applied fr the analyses f large undergrund cnstructins. The wrk presented in this reprt has nly cnsidered three dimensinal vercring and hydraulic fracturin g data, as these measuring methds are tday's mst cmmnly practiced techniques. The wrk des nt aim at trying t quantifr errrs and natural variatins. Instead, it has been fcused n illustrating/highlighting the prblems that exist regarding the applicatin f rck stress measurements results. Methds t reduce these prblems are als discussed. Sme methds n hw t apply rck stress measurements in the cnstructin prcess, frm preinvestigatin t cmplete cnstructin, and sme issues where the stress state is f specialinterest are als reprted. Furthermre, tw case studies where prper understanding f the stress state has been f great imprtance are summarised. Gestatistics were applied n the results frm tw sites where alarge amunt f data exists in rder t study and pssibly explain sme f the variatin ften seen between adjacent data. The analyses where cnducted bth n data btained frm ne and the same methd, and als n data frm bth vercring- and hydrfracturing measurements t investigate if and hw the variatin bserved is cupled t a specifrc measurement technique. The gestatistical analyses where perfrmed n data frm Äspö in Sweden and Kivetty in Finland. At bth sites, a large amunt f vercring- and hydrfracturing stress measurements have been cnducted within the past decade. The results frm these analyses shw that sme f the variance seen in the vertical stress cmpnent can be explained by a depth dependency. Hwever, the remaining part f the variance is large and randm with a nrmal distributin. If instead the vlumetric strain n the same data is studied, a mre prnunced depth dependency is shwn, which becmes even mre evident as the Pissn's rati is included in the analyses. Frm the cmparisn f the methd specific data it can be cncluded that the variance f vercring data is larger than that f hydraulic fracturing data. The analyses als shw that bth a small scale and alarge scale variatin exist, independent f the measuring technique studied.

6 V INNEHÅLLSFöRTECKNING Sida FÖRORD SAMMANFATTNING I r.2 J r.2 4.t.3 4.r.4 4.r.5 4.t.6 4.t \t I SUMMARY INLEDNING BERGSPANNINGAR Metder fr bergspänningsmätningar Överbrrning Hydraulisk spräckning BERGSPANNINGAR OCH BERGBYGGANDE Inledning Bergmekaniska Prblem Anvãndning av bergspänningar i bergmekaniska prblem TYPFALL - SPANNINGSRELATERADE PROBLEM OCH LÖSNINGAR Arlandabanan Inledning Prblemställning Gelgiska frhållanden ch bergspänningsmätningar Design av bergfrstärkning, fre uttag av pilttunnlarna Defrmatinsmätningar under drivning av pilttunnlarna Val av slutlig bergfrstärkning ch berguttagssekvenser Slutsatser Gjöviks lympiska berghall Allmänt Bergspänningsmätning Numeriska analyser Defrmatinsmätning Slutsatser LITTERATURINVENTERING - BERGSPE WTNCNNS REPRESENTATIVITET Inledning Bergspänningars natur - variabilitet ch skaleffekter Bergspänningsmätningar ch skaleffekter Överbrrning Hydraulisk spräckning Nggranhet hs bergspänningsmätningar Överbrrning Hydraulisk spräckning I I ll l t4 l T

7 \ri Sida r I r STATISTISK ANALYS AV BERGSPATNINGSDATA Inledning - krtfattad prblembeskrivning Fel vid extraplatin Vad vill vi skatta? Direkt gestatistisk analys av bergets egenskaper Statistisk analys av lika extraplatinsmetder Multipel linjär regressin Gestatistisk analys Analys av data från Äspö Mätpunkter Beskrivande statistik Multipel linjär regressin Direkt analys Standardiserade residualer E-mdul? Avstånd från tunnel Töjningar S ammanfattning regressin Gestatistik Experimentella varigram Slutsatser Diskussin STATISTISKA ANSATSER FÖR ATT STUDERA SKILLNADER MELLAN HYDRAULISK SPRACKNING OCH OVERBORRNING Inledning Tânkbar analys Onskade data Beskrivande statistik ch skatterplttar Jämfrelse av medelvärde - Variansanalys Jämfrel se mellan varianser Tillämpningsexempel från Äspö Indata Analys av alla data Analys med värden <500 meter brttagna Tillämpningsexempel Kivetty Indata Analys av data Slutsatser l DISKUS SION OCH SLUTSATSER 70 9 REFERENSER 75

8 I 1 n{ledning Föreliggande rapprt behandlar det arbete sm utfrts inm ramen lr SveBeFs (Stiftelsen Svensk Bergteknisk Frskning) prjekt Bergspänningars rll vid bergbyggande. I samband med prjektfrmulering fastställdes att det övergripande målet flr prjektet var att "undersöka lrutsättningarna fr extraplering av ñtalsdata till att tillämpas fr större vlymer". Ur detta övergripande mål identifïerades sedan ett antal delmment sm bedömdes sm viktiga att arbeta igenm lr att hantera det övergripande målet. De delmment sm identifierades var i) redgöra fr vad den enskilda mätpunktens tillfrlitlighet berr av, samt ii) analys av existerande data ch testa möjligheter att frklara resultaten givet mätmetdernas egenskaper ch den gelgiskamiljön ivilken mätningarna skett, Speciell vikt lades vid att undersöka m gestatistiska metder kunde fungera sm ett verktyg att frklara bergspänningsratningur. variabilitet. Med anledning därav har arbetet i prjektet främst kncentrerats till gestatistiska bearbetningar av befintliga data. I rapprten sammanfattas krt principerna fr de två vanligaste mätprinciperna; överbrrning ch hydraulisk spräckning. Därefter redvisas en litteraturinventering innehållande referenser till relevant material inm mrådet bergspänningsmätningars representativitet. Vidare diskuteras bergspänningsmätningars betydelse i byggprcessen. Två typfall diskuteras, vilka visar dels på varlr mätningar skall utfras ch även hur resultaten kan tillämpas på ett framgångsrikt satt. Slutligen redvisas de statistiska ansatser sm utfrts på befintliga bergspänningsdata i syfte att studera variabilitet, samt skillnader i resultat mellan hydraulisk spräckning ch överbrrning.

9 2 2 BERGSPÄNxtxc,n De överlägset mest tillämpade metderna fr bergspänningsmätningar utgörs av överbrrning ch hydraulisk spräckning. Överbrrning är baserad på principen m töjningsrelaxatin vid avlastning av en bergvlym, medan hydraulisk spräckning är baserad på principen m mtverkande krafter. Bergspänningar intrducerades i Sverige redan ibörjan på 195O-talet av Gustavssn ch Wirstam (1951). De överbrrade trådtjningsgivare sm limmats mt ytr på bergpelare i Laisvallsgruvan. Samma år intrducerade Nils Hast sin överbrrningsmetd, sm sedan nyttjades i närmare 25 år (Hast, 1958). Till skillnad från dagens överbrrningsmetder, sm beskrivs nedan, var Hast's metd en sk styv metd innebärande att avlastningen sm fljer vid en överbrrning direkt påverkar cellens inspänningslrhållande i brrhålet. I den vidareutveckling sm skett av överbrrningsmetden sedan Hast's pinjärarbete skall nämnas Statens Vattenfallsverk (Hiltscher,1972) ch det arbete sm bedrevs vid Högsklan i Luleå under 1980-talet (Leijn et al., 1981). Hydraulisk språickning intrducerades relatiw sent i Sverige. De frsta egentliga mätningarna var de sm utlrdes inm ramen fr Stripa prjektet (De et al., 1983). Därefter tg utvecklingen rejäl fart i ch med Högsklan i Luleås satsning på utveckling av ny tekniskt avancerad utrustning fr hydraulisk spräckning (Stephanssn ch Ångman, 1984, Bjarnasn, 1986 ch Ljunggren, 1990). Sedan dess har den utrustningen anvåints i ett strt antal prjekt, framflrallt i Sverige ch Nrden, men även i övriga Världen. 2.1 Metder für bergspänningsmätningar 2.lJ Overbrrning överbrrning finns sm både tvådimensinella ch tredimensinella metder ch baseras på principen m töjningsrelaxatin vid avlastning av den bergvlym sm frigörs från det yttre belastningsfältet. Spänningarna beräknas sedan från de töjningar sm uppmätts vid överbrrningen med tillampning av, i nrmalfallet, linjärelastiska terier. De mätceller sm dminerar mätningar i Sverige, ch sm âr knstruerade enligt likartade principer ch nyttjar identisk utvärderingsteri, är den sk CSIRO-cellen utvecklad i Australien samt Vattenfall Hydrpwer AII's sk BORRE. Båda metderna medger en fullständig bestämning av spänningsfìiltet med en mätning, dvs tredimensinell mätteknik. Skillnaderna mellan utrustningarna ligger på knstruktinsplanet, där den senare medger ett bredade anvtindningsmråde i ch med att den tillåter

10 -t mätningar i vattenryllda hål ch är bestyckad med en datalgger sm medger kntinuerlig avläsning av töjningsflrändringar under mätlrlppet utan yttre kabelanslutning till avläsningsenhet. Installatin ch mätprcedur vid användande av mätcellen Brre illustreras schematiskt i Figur 2.1 nedan. Mätlrfarandet åir likartat fr CSIRO-cellen' I l) 2) 3) 4) s) 6) Brrning av Q76 mm hål till mätdjup.därefter rensplning av hålet. Brrning av (Þ36 mm pilthåi, granskning av kärna fr bedmning av flrutsåittning fr mätning ch rensplning av håi. Mätcellen, mnterad i ett installatinsadaptern, sänks ned mt pilthålet' Cellen hålls centrerad i grvhålet mha adapterns styranrdningar. Mätcellens främre ände med trådtöjningsgivare mnterade frs in i pilthålet. Cellen frigörs från installatinsadaptern via en utlösningsmekanism ch de limbestrukna töjningsgivarna pressas mt pilthålets vägg mha tppknen. Den limkpp sm skyddar givarna under transprt i brrhålet frigörs ch faller ned till pilthålets btten' Installatinsadaptern, sm även innehåller en kmpass, tas till ytan. Överbrrning/fribrrning av mätcellen sker (<Þ76 mm) under kntinuerlig registrering av töjningsvärden mha en datalgger inbyggd ibrre. Knäckning av klirnan ch upptagning till ytan. De under fribrrningen avlästa töjningsvåirdena överflrs från mätcellens datalgger till en extern PC fr utvärdering' Figur 2.1 Installatin ch mätprcedur avseende mätcellen Brre. (efter Ljunggren ch Klassn, 1996)

11 4 Efter fribrrning av mätcellen utlrs kmpletterande beståimningar av bergets elastiska parametrar genm trycksättning av bergkärnan i en s k biaxialcell.. Biaxialfrsöket ger infrmatin m bergmaterialets elastiska egenskaper uttryckt i frm av elasticitesmdul ch Pissn's frhållande. Biaxialfrsöket ger ckså besked m samtliga givare reagerar på ett sätt sm kan flrväntas till fljd av de belastningsscykler sm genmfrs. Utvärderingen av spänningarna baseras på töjningsdifferenser, bestämda sm skillnaden i töjningsvärde fre ch efter fribrrning av mätcellen, samt parameterväirden från biaxialfrsöket. För utvärderingen gäller vidare att bergets egenskaper har antagits, i nrmalfallet, flja linjär-elastiska lagar samt att berget är hmgent ch kntinuerligt. Den slutgiltiga spänningsberâkningen är datriserad' llydraulisk spräckning Hydraulisk spräckning utnyttjas fr bergspänningsmätningar i kärnbrrade hål ch medger bestämning av spänningsfìiltet till magnitud ch rientering i planet vinkelrätt brrhålsaxeln. I ett vertikalt hål ger metden således infrmatn m det hrisntella spänningstillståndet i bergmassan. En islerad sektin av brrhålet trycksätts med vatten. Vid ett kritisk vätsketryck kmmer en dragspricka att uppstå i brrhålsväggen. Detta indikeras av ett plötsligt tryckfall i testsektinen varvid våitskeinjekteringen avbryts. Genm att registrera det efterlljande tryckfallet kan den minsta spänningen vinkelrätt sprickplanet bestämmas (minsta hrisntella spânningen i ett fall med vertikal spricka). Den största hrisntella spänningen kan, med kännedm m den minsta hrisntella spänningen ch bergets draghållfasthet, därefter beräknas med tillampning av Kirsch lsning. Spänningarnas rientering bestäms ftast med hjälp av en rienterad avtrycksmanschett, vilken placeras ch trycksätts i de lägen dâr spräckning tidigare utflrts. På manschetten avbildas de sprickr sm initierats ch med hjälp av en kmpass, sm rienterar manschetten i brrhålet, kan därefter sprickrna rienteras i frhållande till magnetisk nrr. Sprickrnas rientering sammanfaller med riktningen fr största hrisntella spänningen. Figur 2.2 visar knfiguratinen i brrhålet under spräckning respektive avtryck.

12 5 E L-J 1) \ u L.J 2) Figur 2.2 Knfiguratin i bnhålet fr hydraulisk spräckning vid l) spräckning ch 2) rientering.

13 6 3 BERGSPÄNNTNCAR OCH BERGBYGGANDE 3.1 Inledning En byggprcess fr en berganlãggning mfattar i allmänhet ett flertal faser, däribland ingår förstudie, upprättande av systemhandling, entreprenadhandling ch bygghandling, samt utfrande ch anpassning av handlingar under byggskedet. Inm respektive byggfas ska man fatta beslut av lika slag fr att uppfrlla freliggande krav på anlaggningen med givna eknmiska ÍamaÍ. De eknmiska begränsningarna är många gånger den styrande faktrn i sammanhanget. Byggherrens eknmiska riskbenägenhet ch val av risknivå är viktiga lrutsättningar fr val av tekniska lösningar. Kännedm m de gelgiska frhållandena, inklusive in-situ spänningarna, àr då en grundläggande infrmatinsbit lr att bestämma lämplig knstruktins- ch frstärkningsteknik. In-situ spänningarna är en styrande faktr i flesta bergmekaniska prblem vid knstruktin av berganläggningar, vilket i sin tur påverkar de tekniska lösningarna. Om bergspänningarnas psitiva effekter nyttjas i designskedet av en anläggning kan det generera eknmiska frdelar genm minskande frstärkningsinsatser ch krtare byggtid. Detta kapitel ska behandla typiska bergmekaniska prblem ch dagens metder fr framtagning av tekniska lösningar där bergspänningarna spelar en avgörande rll. 3.2 Bergmekaniska prblem Ptentiella bergmekaniska prblem sm kan uppkmma vid knstruktin av en berganläggning, ch vilka samtliga har en tydlig kppling till spänningstillståndet i bergmassan, är enligt fljande:. Stabilitetprblem (ras, kllaps, utfall, krypning) Defrmatinskänsliga prblem (anläggningar i tätrt) Grundvattenflöden (inlackande vatten, frsämrad hållfasthet på berget) Instabilitet är det mest frekmmande prblemet vid bergbyggande. Brtt iberg berr bl a av spänningsnivå ch befintliga strukturer. Figur 3.I (Hek, 1992) ger en sammanlattande beskrivning av de vanligaste typerna av brtt i berganläggningar. Sett ur brttmekanisk synvinkel kan bergbrtt delas upp i två klasser:

14 J t< 7 r Nedfallande bergblck, där sprickrnas hållfasthet överskrides. Överskridande av bergmassans hållfasthet Lw stress levels High stress levels (l) an (n ad à Massive rck subjected t lw in situ stress cnditins. Little r n rck failure, and supprt is nt required except lcally r t satisry mine safety regulatins. Massive rck subjected t high in situ stress cnditins. Failure initiatin and prpagatin ccurs in the rck adjacent t the excavatin bundary. Mesh r fibre reinfrced shtcrete with lcal blting will usually cntrl prpagatin ffailure znes. J Q l< () Massive rck with relatively few discntinuities under lw stress cnditins. Failure invlves falling r sliding f wedges and blcks defined by intersecting structural features' Rckblts shuld be designed t supprt dead weight f blcks. Massive rck with relatively few discntinuities under high stress cnditins. Failure invlving bth intact rck and structural features ccurs. Pattern rckblting r cableblting with mesh r straps, t cntrl surf4ce spalling, is generally required. J (.) ti (c 0) Heavilyjinted rck under lw stress with failure cntrlled by unravelling f small blcks and wedges frm the excavatin surface. Mesh r fibre reinfrced shtcrete with sme rck' blting will prvide adequate supprt. Heavilyjinted rck under high stress causing "squeezing" grund cnditins. Fully gruted dwels with mesh r fibre reinfrced shtcrete will generally cntrl failure. Alternatively, steel set may be required t maintain perrnanent access. Figur 3.1 Stabilitetsprblem berende av spänningsnivå ch bergets karaktâr (Efter Hek,1992)

15 8 Sm tidigare nämnts är det angeläget att nyttja de psitiva effekter sm spânningarna i bergmassan kan ge upphv till i syfte att ptimera insatsen av firstärkning. En hög nrmalspänning över sprickplan har t ex i de flesta fall en psitiv inverkan på stabiliteten då utglidning av bergblck längs existerade sprickplan styrs av gravitatinen ch spänningstillståndet. Gemetriskt utseende (t ex stupning, strykning, råhet ch vågighet) på sprickplanen ch bergspänningarnas magnituder är avgörande faktrer fr valvbildning i berget (Stille, 1990). När spänningarna överskrider bergets hållfasthet kan fljande prblem uppkmma (Stille, 1990): Smällberg (ppping grund). Krypande berg (squeezing grund) Därutöver påverkar rådande bergspänningar direkt eller indirekt uppkmsten av Svällande berg (swelling grund) Flfande bergmaterial (running eller flwing grund) Snabbt sönderfallande berg (ravelling grund) Bergfrstärkning i alla dessa fall är mer kmplicerade ch kräver i flesta fall sfi stikerade analyser ch bservatiner. Vid anläggning av bergrum cl/eller tunnlar i tätrter ställs sm regel mycket stränga krav på minimering av mgivningspåverkan. Däribland gäller att minimera markdefrmatiner lr att undvika sättningar för vanliggande byggnader. Bergspänningarna spelar här en avgörande rll då spänningstillståndet påverkar valvbildning ch defrmatinsfrdelningen i bergmassan. Närvarn av vatten i berg ger fta prblem av lika slag, dels genm att stabiliteten ñrsâmras, ch dels genm att inläckande vatten frsvårar drivningen eller ger skadr på mgivningen. Att spänningarna påverkar vattentransprt i berg är känt, dck är det inte helt klart på vilka sätt ch under vilka mständigheter. Idag är detta ett av flera viktiga frskningsämnen inm gevetenskapen. Vilka av de van nämnda prblemen sm kan uppkmma ch vilket prblem sm är styrande är ckså berende på typ av berganläggning. Tabell 3.1 redvisar en övergripande lista över typiska prblem flr lika berganlaggningar. Vidare redvisas i Tabellen vilka beslut i byggprcessen sm behöver infrmatin m spänningstillsåndet

16 9 Tabell 3.1 Typiska bergmekaniska prblem ch beslutsfattande vid byggande av lika typer berganläggningar' AnläggningstyP Beslutsfattande sm berör Typiska bergmekaniska prblem Bergvlym l. Tunnlar - Val av tunnellinje - Stabilitet - Inläckande vatten Spännvidd l0-20 m, längd l0 - km 2. Bergrum - Orientering av bergrum - Stabilitet vid stra spännvidder 20 x m - Inläckande vatten - Sättning i markytan 3. Berglager - Orientering av berglager - Design av tätning - Höga inre tryck, - Höga eller låga temperaturer m - Vattentransprt i berget 4. Gruvr - Val av förstärkning med låga kstnader - Stabilitet - Inläckande vatten m 5. Bergslänter 6. Bergschakt Släntlutning - Val av lining - Srabilitet - Grundvattentryck - Höga inre tryck i tryckschakt m l0-100m Ovanstående avsnitt har krt visat på att bergspänningarna har en str betydelse lr både eknmiskt utfall ch design vid knstruktin av berganlåiggningar. I följande avsnitt diskuteras någt m användningen av bergspänningar i designprcessen då ptentiella bergmekani ska prblem lreligger' 3.3 Användning av bergspänningar i bergmekaniska prblem Ätgärderna fr att bemästra bergmekaniska prblem kan numer sm regel lösas med hjälp av en kmbinatin av fljande metder (Stille, 1990): Empiriska metder Analytiska ch numeriska beräkningar. Observatinsmetder Bergbyggande kännetecknas ftast av kmplexa frhållanden. Bergmassans skiftande gelgiska uppbyggnad innebär att det är svårt att päteretiska grunder harleda b.rg*urruns mekaniska egenskaper. Bedömning av stabilitet ch frstârkningsinsatser har traditinellt därfr varit grundade på erfarenhet ch empirism' Empiriska klassificeringssystem av bergmassan (t ex RMR, Q-metden) med vissa parametrar har utvecklats ch använts till det syftet. För Q-metden ingår t ex rådande spännings- SveBeF RapPrt 37

17 10 tillstånd sm en av sex ingående parametrar i systemet. Under de sista åren har numeriska verktyg utvecklats i snabb takt, vilket inneburit att bergmekaniska beräkningar blivit viktigare vid framtagning av bergmekaniska åtgarder. För en numerisk mdell utgör spänningstillståndet, ibland de övriga bergrelaterade parametrarna, fundamentala indata. För att anpassa lrståirkningsinsatser ch drivningsmetder till rådande frhållanden utfrs fta bservatiner under byggtiden, speciellt under svåra flrhållanden. Med hjälp av bservatinerna kan bergets egenskaper ch även bergspänningar uppskattas genm s k numeriska bakåt-beräkningar (back calculatins). Detta verktyg ger utrymme för fråindring av både fürstärkningsinsatser ch drivningsmetd. Metden har visat på stra frdelar både tekniskt ch eknmiskt (Nrd ch Stille, 1997). Det skall dck påpekas att den säkerhet sm inte sällan lreligger i spänningsdata ibland medfr svårigheter att arbeta fram den ptimala lösningen lr bergmekaniska prblem. Idag finns det inte en systematisk metd att tillgå fr att utvärdera säkerheten i tillgängliga spänningsdata kpplat till en specifìk prblemställning. Detta leder ibland till knservativa lösningar. För att belysa betydelsen av bergspänningar vid berganläggningsknstruktin redvisas i nästa kapitel två verkliga anläggningexempel där kunskapen m spänningarna spelat en viktig rll i byggprcessens många skeden. Det skall understrykas att varje bergprjekt är unikt. De genmfürs med lika frutsättningar, arbetssätt ch lika målsättningar, vilket medlr att de metder sm nyttjas vid prblemlösning, ch sm diskuterats van, fta används tillsammans. Betydelsen av varje metd ch den arbetsmetdik sm nytdas regleras av tillgänlig infrmatin ch uppställda måi.

18 1l 4 TYPFALL - SPÄNNINGSRELATERADE PROBLEM OCH rösnncar 4.1 Arlandabanan Inledning Detta typfall redvisar bergmekaniska prblem ch tekniska lösningar vid lika skeden i byggandet av underjrdsstatinen Shuttle 2 i fulandabanan-prjektet' Arlandabanan,* a, Sveriges fl.sia större BOT-prjekt (Build, Operate, Transfer) byggs med i huvudsak privat fïnansiering. Prjektet, sm är en snabbjärnvâgs-förbindelse mellan Stckhlms Central ch Arlanda flygplats har en ttal byggnadskstnad pä 4,65 Miljarder SEK. Två engelska fretag; GþC-Alsthm ch Mwlem ansvarar für tågieveranser, signalsystem ch rälsläggning. SiabA{CC i knsrtiet Banbrytarna ansvarar lr alla byggnadsarbeten m ttalt 2,1 Miljarder SEK. Banbrytarnas prjektledning har sitt säte i Märsta nära Aflanda. Prduktinen är indelad i fyra áriftmråden - mark, berg, betng ch statiner. Markblcket ansvarar flr alla markarbeten van jrd inklusive 500'000 m3 bergschakt iskärningar' Bergarbeten under jrd mfattar ttalt m3 bergschakt, fürdelat på enkelspårs-, dubbelspårsch 3 underjrdsstatinstunnlar samt 11 hiss- ch rulltrappsschakt rakt under terminalerna vid Arlanda flygplats, Figur 4' l ' Brytningen av underjrdsstatiner påbrjades i "shuttle 2" under utrikesterminalen (Tlrminal 5). Shuttle 2 statinen är 155 m lång med en spåinnvidd m23 m' BergtÈickningen varierar mellan ca 8 - l3 m. mrådet van är dck tidigare plansprängt vilket kan innebära att den effektiva bergtäckningen är betydligt lägre berende på underbrrning ch sprängskadr. Ovanförliggande Terminal 5, grundlagd på pelarsulr på bergytan, är mycket känslig lr differentiell sättning ch de statiska lasterna från pelarsulrna âr uppskattade till kn' Prblemställning Shuttle 2 statinen är det svåraste underjrdsbygget i hela Arlandabanan prjektet med avseende på vanliggande känsli gabyggnatiner, stra ytlaster, liten bergtäckning ch relativt dåligt berg. Att inte utsätta Terminal 5 lr stra skadr under bergarbeten var den största utmaningen fr bergarbetena, prjektering ch prduktin inkluderade' Den preliminàra bergmekaniska studien under lrsta prjekteringsfasen indikerade att risken flr skadliga defrmatiner vid uttag av full statinssektin var betydlig. Defrmatinen i samband med berguttaget är bl a starkt kpplad till magnituden på de hrisntella spänningarna, Figur 4.2. Vid låga hrisntella spänningar freligger tydlig risk för skadliga sâttningar medan det vid höga hrisntella spänningar föreligger risk fr skadlig hävning. SveBeF RapPrt 37

19 t2 c a' j" ' 1 i õ ts (/,,t.a //),4- : \' 7 / í I t\ ll \/ ii.4!. / 1: t 1_ a -P 2 I 'l I I,''\ a /. )' T -& /l i -L I,l \l -r ',} 7- I I,s #,. 'at a-- Figur 4.1 Översikt över Arlandabanans tunnlar i flygplatsmrådet

20 t3 Risk str risk für skadlig sättning str risk flr skadlig havning Hrisntalsþänning, n (MPa) Figur 4.2 Risken lr skadlig defrmatin sm funktin av hrisntalspänningarna. Gelgiska undersökningar ch bergspänningsmätningar utfrdes i ett tidig! skede av prjektet. Shuttle 2 statinen ligger iglimmerskiffer ch glimmergnejs med i regel väl sammanhållna flrskiffringar. Vinkeln mellan frskiffringens strykning ch statinens riktning varierar från ca 0' till 20'. Bergkvalitén varierar från dåligt till bra berg, vilket mtsvarar Q: Strleken på största huvudspänningen uppmättes till ca l-9 MPa berende på djup ch gegrafiskt läge. Osäkerheter m bergets materialegenskaper ch initialspänningar i kmbinatin med känsliga mgivningar leder sjalvklart till en knservativ frsta design av bergfrstärkning samt stra restriktiner på berguttaget. För att på basta sätt eliminera riskerna fr skadliga defrmatiner tillsammans med en tillräcklig frstärkning beslots att statinen skulle tas ut i två steg, Figur 4.3. I en lrsta fas tgs två sidpilter ut längs hela statinsstråickan med kvarstående temprär mellanpelare i mitten. Defrmatiner kntrllerades ch bergkarteringar utfrdes. Därefter tgs mellanpelaren ut efter analys av uppmätta defrmatiner ch utlrda bergkarteringar, tillsammans med kmpletterande beräkningar av erfrderlig berglrstärkning. Frdelen med metden var att genm bergkartering i pilttunnlarna tillsammans med defrmatinsmätningar erhölls en förhållandevis helt ickande infrmatinsbild Över bergmassan, vilket gav ett underlag fr anpassande prjektering för uttag av mellanpelaren ch övriga schakter. Denna sk "active design" ställer hga krav på beslutsvägarna sm måste vara krta både vad gäller design, berguttag, uppfljning ch kntrll. Inte minst viktigt är samarbetet mellan entreprenör ch knsult.

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING

SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING Siljan PlySave Styrsystem för slamförtjckning Siljan Allards AB www.siljanallards.cm 1 Siljan PlySave är en datriserad styrenhet kpplad till en prvtagningsenhet för prvtagning

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29 Praktiska råd vid upphandling av tekniska prdukter ch tjänster Södra teatern 2009 09 29 petter.ulander@adviceu.se 070-2125800 Presentatin AdviceU Ett leverantörsberende rådgivningsföretag inm upphandling.

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 AMP - GUIDEN AMP guiden är ett verktyg ch hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 Källa: Detta material är hämtat från SBUF, www.ampguiden.net Reviderad: 0000-00-00 2 A M P - G U I D E

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Utveckling av innovativa byggprodukter med akustikfunktion. Intervjuer om hinder och möjligheter i husbyggnadsprocessen

Utveckling av innovativa byggprodukter med akustikfunktion. Intervjuer om hinder och möjligheter i husbyggnadsprocessen Vårt mbud Vår ref uppdragsbeteckning Christian Simmns 1342 Mölndal, vårt datum Vårt dkument-id SAURa-1342-Innvativa-Byggprdukter.dcx Uppdragsgivare (publicerad med samtycke av) Cementa AB, Christian Berner

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Information vid Föreningsstämma

Information vid Föreningsstämma Infrmatin vid Föreningsstämma Sanne Fiber Eknmisk Förening Versin 1.2 2011-05-11 Göran Sundell AGENDA 2011-05-11 Registrering i röstlängd Infrmatin Kaffepaus Svar på eventuella frågr Stämma Göran Sundell

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Geometri år 7C och 7D vt-14

Geometri år 7C och 7D vt-14 Gemetri år 7C ch 7D vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

2015-12-03 1 BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö

2015-12-03 1 BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö 2015-12-03 1 BSAB 2.0 Ett branschöverskridande prjekt för klassificering av byggd miljö Prjekt BSAB 2.0 Nytt klassifikatinssystem för bygg ch förvaltning BSAB MODELL För tydligare kmmunikatin ch effektivare

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

\i ARLANDABANAN. Arlandabanan Infrastructure AB ')J INFRASTRUCTURE. Delårsrapport januari- juni 2014

\i ARLANDABANAN. Arlandabanan Infrastructure AB ')J INFRASTRUCTURE. Delårsrapport januari- juni 2014 \i ARLANDABANAN ')J INFRASTRUCTURE Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapprt januari- juni Arlandabanan lnfrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Introduktion till informationssäkerhet

Introduktion till informationssäkerhet Intrduktin till infrmatinssäkerhet Läs: CSAS chapter 1 Vad är infrmatinssäkerhet? Vad tänker ni själva på när ni hör rd sm: Datasäkerhet IT-säkerhet Nätverkssäkerhet Infrmatinssäkerhet Eller för den delen,

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011 Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer