Säsongsplanering. Säsongen 2009/2010

Transkript

1 Säsongsplanering Säsongen 2009/2010 För spelare födda år: 1997

2 Inledning Långsiktighet är ett nyckelord när man jobbar med barn och ungdomar. Det kan skilja 4-5 år i utveckling hos individerna som du/ni tränar och utvecklar, men i stort följer de samma utvecklingsmönster. Det finns olika stadier i utvecklingen som är gynnsammare än andra för en viss typ av träning. Av den anledningen är det viktigt att se över vad man bör träna på i en viss ålder och att hålla sig till en plan för träningen. Ett vanligt misstag är att man ser till den senaste matchen och väljer träningsinnehåll efter den. Det viktiga är inte det kortsiktiga resultatet utan själva tränings- och utvecklingsprocessen. Det är inte förrän spelarna når vuxen ålder som dom ska vara färdiga. Genar man i tränings- och utvecklingsprocessen får dom svårare att nå dit, alltså till att bli färdiga hockeyspelare. Att varje säsong göra en noggrann säsongsplanering minskar risken för att man tränar på fel saker. Dessutom underlättar den för det dagliga arbetet under säsongen. Det här dokumentet är tänkt som en hjälp för er då ni ska planera kommande säsong. Till er hjälp behöver ni också ABC-pärmen och er förenings policy/verksamhetsbeskrivning. Lycka till med erat arbete och glöm inte bort att ha roligt på vägen! Fysiska egenskaper De fysiska förmågorna tränas inte bara på fyspassen. Varje övning på isen innehåller fysiska delar. Det är av stor betydelse att se över vilken typ av fysisk träning era spelare är mottagliga för. Att t.ex. köra Idioten med 10-åringar är att elda åt kråkorna. Titta på diagrammet på nästa sida. Vilka fysiska egenskaper har era spelare mycket god möjlighet att utveckla, medelgod möjlighet att utveckla, respektive mindre god möjlighet att utveckla under kommande säsong? Titta även på blad 12 (gröna delen) i ABC-pärmen. Mycket god Medelgod Mindre god Koordination Rörlighet Snabbhet Uthållighet Styrka 2

3 De egenskaper som spelarna har mycket god möjlighet att utveckla bör utgöra den största delen av träningen. De egenskaper som de har mindre god möjlighet att utveckla bör utgöra en försvinnande liten del av träningen. Många av de fysiska egenskaperna går även att träna utanför isen. Reaktioner, balans, koordination, m.m. går utmärkt att träna utanför isen. Ett fyspass behöver inte enbart innehålla armhävningar, upphopp och situps. Bestäm vem av er som ansvarar för de fysiska egenskaperna. Som ansvarig försöker jag fördjupa mina kunskaper i området och håller koll så att vi tränar på rätt saker och på rätt sätt vad det gäller de fysiska egenskaperna. (Tips på litteratur: Fysisk träning för ungdom, SISU Idrottsböcker, samt ABC-pärmen) Ansvarig för de fysiska egenskaperna: Rickard Säfström, fystränare Team -97 3

4 Skridskoåkning/skridskoteknik För att bli en duktig ishockeyspelare är det viktigt med en bra skridskoåkning. Dom minsta barnen behöver träna grunder, de lite äldre mer avancerad skridskoåkning och de äldre addera tempo, fart och kraft till den tidigare inlärda tekniken. Det viktiga här är att inte ha för bråttom. Se till att barnen/ungdomarna verkligen kan tekniken innan ni höjer tempot. Det är också viktigt med noggranna instruktioner och frekvent feedback. Det betyder alltså att ni som tränare behöver kunna skridskoåkningens olika moment. Utse en som är ansvarig för skridskoåkningen som ser till att ni tränar på rätt saker, fördjupar sina kunskaper och delar med sig av kunskapen till övriga ledare. (Tips på litteratur/film: Svenska Ishockeyförbundets teknik-cd, Skridskoåkning med Tomas Storm, Svenska Ishockeyförbundets Power skating med Skinner samt ABC-pärmen) Ansvarig för skridskoåkning/skridskoteknik: Johan Sahlin, Team -97 Titta i ABC-pärmen blad 11a (gröna flikar) och skriv in i listan vilka moment som ni bör träna mycket på, respektive mindre på under kommande säsong. Träna mycket/mindre på: Bifogat dokument beskriver all träningsinriktning som vi har inom Team -97 för säsongen 2009/2010. Det som står i fetstil är det vi tränar mycket på och det som är i kursivstil tränar vi mindre alternativt inte alls på. Sundsvall Hockey U13 träningsinriktning 4

5 Puckteknik/finter/skott/passningar För att bli bättre inom detta område så gäller det att utmana sig själv. Säg att jag ska föra pucken i en 8:a runt mina handskar som jag lagt på isen framför mig. Då jag tycker att det börjar gå lätt gäller det att inte titta på pucken. Ja, kanske t.o.m. titta upp i taket. När det börjar gå lätt så är det bara att öka tempot tills det blir svårare igen. Jag ska lägga mig på en nivå där jag med jämna mellanrum tappar pucken. Då utmanar jag mina egna förmågor och kan utvecklas. Gör jag det för lätt för mig kommer jag inte att gå framåt. Därför gäller det att berömma spelarna när de misslyckas, t.ex. genom att tappa pucken. Bra, nu ligger du på rätt nivå, på gränsen av vad du klarar av. Här är det också viktigt att inte ha för bråttom. Se till att barnen/ungdomarna verkligen kan tekniken innan ni höjer tempot. Det är också viktigt med noggranna instruktioner och frekvent feedback. Det betyder alltså att ni som tränare behöver kunna de olika momenten. Utse en som är ansvarig för puckteknik/finter/skott/passningar som ser till att ni tränar på rätt saker, fördjupar sina kunskaper och delar med sig av kunskapen till övriga ledare. (Tips på litteratur/film: Svenska Ishockeyförbundets teknik-cd, Stickhandling Beyond Belief, Svenska Ishockeyförbundets Träning för ungdom 1 & 2 samt ABC-pärmen) Ansvarig för puckteknik/finter/skott/passningar: Anders Rankila, Team -97 Titta i ABC-pärmen blad 11a & 11b (gröna flikar) och skriv in i listan vilka moment som ni bör träna mycket på, respektive mindre på under kommande säsong. Träna mycket/mindre på: Bifogat dokument beskriver all träningsinriktning som vi har inom Team -97 för säsongen 2009/2010. Det som står i fetstil är det vi tränar mycket på och det som är i kursivstil tränar vi mindre alternativt inte alls på. 5

6 Individuell spelförståelse Med individuell spelförståelse menar vi t.ex. basics (passningsskugga, bredd, djup, man/man) roller (anfallare utan puck, försvarare mot puckförare, o.s.v.), självklarheter (1 mot 1, 2 mot 1, första vägg, o.s.v.), individuellt försvarsspel och närkampsspel. Se blad 11b (gröna flikar) i ABC-pärmen. Utse en som är ansvarig för den individuella spelförståelsen som ser till att ni tränar på rätt saker, fördjupar sina kunskaper och delar med sig av kunskapen till övriga ledare. (Tips på litteratur/film: Svenska Ishockeyförbundets spelförståelsepaket med filmerna Basic & Roller och Självklarheter och boken Spelförståelse samt ABC-pärmen) Ansvarig för individuell spelförståelse: Fwd Anders Rankila, backar Per Bergman Titta i ABC-pärmen blad 11b (gröna flikar) och skriv in i listan vilka moment som ni bör träna mycket på, respektive mindre på under kommande säsong. Träna mycket på: Bifogat dokument beskriver all träningsinriktning som vi har inom Team -97 för säsongen 2009/2010. Det som står i fetstil är det vi tränar mycket på och det som är i kursivstil tränar vi mindre alternativt inte alls på. 6

7 Hela femmans agerande Med hela femmans agerande menar vi t.ex. försvarsspel i egen zon, uppspel, styrspel, spel i anfallszon, spelvändningar, power play och boxplay. Detta område börjar bli riktigt intressant först vid U-13 och bör före det ges mindre tid. Om detta område är aktuellt för er så utse en som är ansvarig som ser till att ni tränar på rätt saker, fördjupar sina kunskaper och delar med sig av kunskapen till övriga ledare. (Tips på litteratur/film: Svenska Ishockeyförbundets film Självklarheter, boken The hockey play book, samt ABC-pärmen) Ansvarig för hela femmans agerande: Anders Rankila / Per Bergman Titta i ABC-pärmen blad 11b (gröna flikar) och skriv in i listan vilka moment som ni bör träna mycket på, respektive mindre på under kommande säsong. Träna mycket/mindre på: Bifogat dokument beskriver all träningsinriktning som vi har inom Team -97 för säsongen 2009/2010. Det som står i fetstil är det vi tränar mycket på och det som är i kursivstil tränar vi mindre alternativt inte alls på. 7

8 Ispass Hur många ispass kommer laget att genomföra under säsongen: ca ispass. Känns det lagom eller bör laget komplettera med träning på t.ex. annan isyta eller i gymnastiksal: Vi avser att köra ett extra ispass varje vecka på bandyplan, vilket innebär att vi förväntar oss få en stående tid. Off-ice Hur vill ni ha det med off-ice träningen? Bör den vara kontinuerlig, veckovis, vid varje ispass eller på kvällar utan ispass? Är det för tidigt? Vad säger föreningen? Vad bör ni träna på vid off-ice? Vem ansvarar? Off-ice kommer att köras 1 gång/vecka i annan lokal. Vi avser hyra en gympasal när det blir för kallt att vara ute. Träningsinriktningen framgår i bifogat dokument. Ansvarig för off-ice träning är Rickard Säfström. Teori Teori är en viktig del i utbildningen till ishockeyspelare. En hel del hockeyteori gås igenom före, under och efter träning/match. Men det kan vara bra att ibland sätta sig i en annan lokal än omklädningsrummet och gå igenom vissa moment i lugn och ro. Dessutom finns andra ämnen som är viktiga, t.ex. kost, fys, etik & moral, spelregler för laget, lagsammanhållning och mentala delar. I ABC-pärmen finns exempel på en del av dessa ämnen. På blad 2 (gröna flikar) finns en översikt över vid vilken ålder man bör gå igenom vilka delar inom kosten. För tips på fler material inom ovan nämnda ämnen, kontakta SISU Idrottsutbildarna i ditt distrikt. Följande ämnen ska vi gå igenom under kommande säsong: Vi kommer att gå igenom materialvård/kunskap, spelförståelse (fwd och backar), kost samt hälsa. 8

9 Månadsplanering Det är viktigt med kontinuitet i träningen och det är bra att inte införa allt för många nya moment i träningen samtidigt. För många nya moment samtidigt rör till det för spelarna. Låt oss säga att vi ska träna på överstegsåkning framåt under kommande säsong. Om vi bara lägger in det momentet en gång/månad i planeringen kommer det förmodligen att vara som att börja från början varje gång. Då är det bättre att lägga in momentet t.ex. 2 gånger/veckan under 2 månader och sedan återkomma till momentet under 1 eller 2 månader till senare under säsongen. Utgå från det ni kommit fram till på föregående sidor när ni fyller i era månadsplaneringar. Enklast är att börja med t.ex. de fysiska egenskaperna och sprida ut dom på månaderna. Sedan går ni vidare med skridskoåkning/skridskoteknik, o.s.v. Veckoplanering I veckoplanen nedan kan ni sätta in hur en typisk vecka kommer att se ut för er under kommande säsong. Fundera över hur mycket ni bör träna, matcha, o.s.v. För mer exakt veckoplanering för varje specifik vecka, se bilaga till häftet. Veckodag Ispass Fyspass Teoripass Övrigt Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningspasset/träningspassen X X X X Träningspassen kan se olika ut från gång till gång men bör alltid inledas med en uppvärmningsdel. Det är förstås bra om man hunnit värma upp före ispasset, men det är inte alltid det är möjligt. Uppvärmningsdelen på isen är utmärkt för att bl.a. träna skridskoteknik och klubbteknik. Lägg mycket tid till detta, framförallt i yngre åldrar men hela vägen mot junioråldern är detta viktigt. Många klagar över lite istider, men det finns väldigt mycket att göra kring planeringen av ispassen. Teknikövningar där alla kan vara aktiva samtidigt och smålagsspel är bra övningar där man utnyttjar istiden på ett bra sätt. Slingor som avslutas med skott på målvakt sätter ofta begränsningar i aktivitetstiden. Hur bör ni lägga upp era ispass? I vilken ordning bör ni lägga in olika övningar? Vi lägger upp alla träningar i 4-5 olika perioder över hela säsongen och alla träningar förbereds i ca 6-8 veckor, scannas in och gås igenom med samtliga tränare. Vi fördelar träningsupplägget mellan oss tränare och allt utgår ifrån U13 ABC nivåerna. 9

10 Utvärdera/ändra En planering är precis som det låter en plan för det som komma skall. På resans gång kan det emellertid alltid hända saker som gör att man behöver ändra i planeringen. Vissa saker kanske tar längre tid än planerat medan andra tar mindre tid. Eller så har man helt enkelt inte tänkt rätt från början. Det är inte fel att ändra i planeringen om man ändrar av rätt orsaker. Däremot är det inte bra att ändra i planeringen på grund av t.ex. matchresultat. En planering görs på lång sikt och ska inte styras av kortsiktiga mål eller resultat. Efter säsongen bör man alltid utvärdera säsongen och planeringen. Serier/träningsmatcher/matchutbyten Många lägger allt för stor vikt vid matcher och glömmer att träningarna är det viktigaste för att utvecklas som spelare. Under en match kanske en spelare skjuter 3 skott, slår 10 passningar och är på isen i 15 minuter. Matcher är viktiga och är en del av träningen mot att bli en färdig ishockeyspelare, men lägg som sagt inte all energi här. Kontrollera också vad klubbens policy/verksamhetsbeskrivning säger. Så här har vi tänkt kring träningsmatcher, serier och matchutbyten för kommande säsong: Vi planerar att spela ett antal träningsmatcher uppskattningsvis 3-5 st, som grund inför Resport Trophy 2009 i Karlstad (9-13 september) samt seriestarten. Tanken finns också att hitta tid för sammandrag med andra lag utanför distriktet. Seriespelet blir med 2 st lag i U13 och vi avser också att anmäla ett lag i U14 serien och då i samverkan med Team -96. Cuper Hur tänker ni kring cuper för nästa säsong? Ska ni arrangera någon egen? Ska ni åka på en cup eller flera? Endagars eller flerdagars? Hur långt? Har föreningen någon cupstrategi? Kostnader/budget? De som är planerat just nu är följande: U13 egna cup i slutet av mars 2010, vi deltar med 2 st jämna lag. Resport Trophy 2009 i Karlstad (vi står på kö), 1 lag. Cup i Östersund, oktober 2009, 1 lag. Alla cuperna i flerdagars cuper. Förutom cupavgiften (ca kr) så bekostas varje cup av spelarna själva. 10

11 Svetsarläger/sociala aktiviteter Att göra saker tillsammans utanför ishockeyn kan stärka laget, ledargruppen eller föräldragruppen. Så här har vi tänkt kring svetsarläger/sociala aktiviteter inför nästa säsong? Preliminärt så körs ett svetsarläger innan serien startar, men det beror lite på hur vårt cupdeltagande går i lås. Tester Tester kan vara bra för att stämma av hur träningen/teorin har fungerat. Gör vi rätt, måste vi förklara på ett annat sätt eller har alla förstått? Tester kan t.ex. innebära teknikmärkestester, teoretiska prov eller fysiska tester. Alla former av tester kan upplevas som jobbigt och stressande för vissa individer, så tänk på i vilken ålder det är relevant och på vilket sätt de genomförs. Föreningen kommer med direktiv rörande teknikmärkestester inför säsongen 2009/2010. Följande tester har vi tänkt genomföra (och när): Vi kommer att genomföra individuella fystester hösten 2009, 2-3 gånger samt U13 nivå teknikmärket under våren Föräldramöten Så här har vi tänkt kring nästa säsongs föräldramöten: Vi kommer att ha 2 st möten med föräldrarna. Ett under hösten preliminär augusti 2009 samt under våren preliminär början av mars. Utöver detta kommer vi att kalla till möten om det föreligger behov. 11

12 Ekonomi Beskriv kortfattat hur ni tänkt kring nästa års budget: Budget Team Säsongen 2009/2010 Intäkter Kommentarer Egen cup Sponsorpost OK Sponsorpost ca 700 kr/spelare, to be found Summa Kostnader Externa cuper Anmälningsavgifter Resekostnader 5000 Buss Domare 8000 Övrigt 8000 Okända kostnader som uppstår Summa Årets resultat Fondering Över/Underskott Ledare/Roller Huvudtränare: Anders Rankila Instruktör 1: Johan Sahlin Instruktör 2: Håkan Sundkvist Instruktör 3: Per Bergman Instruktör 4: Rickard Säfström, fys Målvaktstränare: t f Anders Rankila Materialförvaltare 1: Rolf Pakka Materialförvaltare 2: Bim Näslund Materialförvaltare 3: B-O Helin Lagledare 1: Leif Fällman Kioskansvarig: Åsa Eriksson Ekonomiansvarig: Mats Arnström 12