Vård av människor med avancerad MS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård av människor med avancerad MS"

Transkript

1 Vård av människor med avancerad MS Anita Ekström och Oluf Andersen, Vegahusen avd 40 och Neurologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I kapitlet behandlas medicinska och omvårdnadsaspekter på vård av människor med avancerad MS-sjukdom och erfarenheter från ett boende för yngre neurologiskt funktionshindrade personer. Trots stöd av LSS och utbyggd hemsjukvård finns människor med MS som inte kan vårdas hemma till slutet. Skäl till detta kan vara utbredda cerebrala MS-lesioner, där mycket oro och kommunikationssvårigheter kan ingå i symptombilden. Det kan också bero av den sociala situationen. Några som drabbas av svår form av MS kommer att sluta sina dagar på ett äldreboende trots att de fortfarande tillhör yngre åldersgrupper. För att undgå att patienter med avancerad MS får sin vård på sjukhem där andra ålderskategorier och andra diagnoser dominerar, främst demenstillstånd, etablerades för 15 år sedan ett boende för yngre neurologiskt handikappade personer på en avdelning på Vegahusen i Göteborg. Riktlinjer för intagning har varit människor yngre än 50 år. Av enhetens 16 boende har ca hälften MS-diagnos. Andelen med MS har dock successivt minskat eftersom personliga assistenter kan klara vården av personer med svåra fysiska handikapp i hemmet. Många av våra boende har tidigare bott hemma med personlig assistent men situationen har blivit ohållbar p g a ökade neurologiska och neuropsykiatriska symtom, och särskilt boende har blivit det bästa alternativet. Vårdfilosofin byggs på att ställa den boende i centrum, boendet skall vara så hemlikt som möjligt. Det medicinska omhändertagandet ingår som en del av livet. Våra boende har eget rum med toalett och dusch. Förutom säng är möbler, tavlor, radio/tv och övriga detaljer den boendes egna privata tillhörigheter. Att känna sig hemma i sitt boende är en trivsel och trygghetsfaktor. Patientansvarig läkare är neurolog från Sahlgrenska universitetssjukhuset.. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har erfarenhet av att arbeta med yngre människor med neurologiskt handikapp. Vårdpersonal är utbildade undersköterskor, många med utbildning i neuropsykologi. Personaltätheten är större än vid äldreboende: 2 sjuksköterskor och 20 undersköterskor arbetar schemalagt dagtid. På natten arbetar 5 under- 1

2 sköterskor och nattsjuksköterska delas med Vegahusens äldreboende. Personalen har handledning av professionell handledare. En heltidsanställd arbetsterapeut arbetar med utprovning av hjälpmedel, men inte minst med sinnesstimulering, träning och andra typer av aktiviteter. Arbetsterapeuten är utbildad inom neurologi. En sjukgymnast arbetar 60 % på enheten, bl. a. med svåra tonus- och kontrakturproblem. Individuella vårdplaner skrivs för varje boende och revideras vid vårdplaneringar. Vid dessa vårdplaneringar samlas den boende, någon närstående, enhetschef, sjukgymnast, arbetsterapeut, kontaktperson samt omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid behov deltar även patientansvarig läkare. Symtomatologi Den basala vården inklusive infektionsbehandling, bättre UVI-profylax, nutrition inklusive PEG och därmed aspirationsprofylax har medfört att vi ser slutstadier av MS som tidigare var sällsynta. Det handlar om cerebral nivåsänkning och medvetandesänkning, ofta med fluktuationer där det ibland kan vara svårt att bedöma om ångest, smärta eller epilepsi föreligger, och betydande hypotermi. Nutrition Vår erfarenhet är att kosten är viktig för människor som drabbats av MS. Rikligt med grönsaker är positivt ur näringssynpunkt samt motverkar förstoppningsproblematik. Om sväljproblem uppstår görs en FUS (fiberendoskopisk undersökning). Beroende av utfallet ger specialiserad logoped råd. Det kan bli aktuellt med purékost och förtjockad dryck. Maten måste trots detta serveras på ett aptitretande sätt, puréerna får ej blandas utan att man med ögat kan se vad som bjuds. Arbetsterapeut gör vid behov bedömning och utprovning av hjälpmedel för att möjliggöra eller förenkla matsituationen. Det kan röra sig om förändring av sittställning eller utprovning av speciella bestick, glas o dyl. Om dessa åtgärder inte räcker för att undvika frekvent felsväljning ökar indikationen för PEG. Kaloribehovet sjunker med minskande specifik muskelmassa. Det förekommer att fetma uppstår hos boende med svårt nedsatt rörelseförmåga trots relativt låg kaloritillförsel. Man bör då beakta att kaloribehovet sjunker inte bara med den nedsatta muskelaktiviteten utan också med den minskade metabolt aktiva muskelvolymen. PEG Percutan Endoskopisk Gastrostomi När ätandet tar omänskligt lång tid eller maten trots förtjockningsmedel och special- 2

3 kost hamnar fel, övervägs insättning av PEG. Upprepade aspirationspneumonier utgör en stark indikation för PEG. Detta steg tas alltid efter medgivande från boende och/eller anhörig. En särskild indikation för PEG är svårigheter att dricka tillräckligt. Då ges endast vatten och mediciner i PEG. Om anledningen till att få PEG är att man inte orkar äta det man behöver, men inte har problem med aspiration, kan personen fortsätta att äta det den tycker om men få sin grundnäring i PEG. Skötseln av PEG måste vara noggrann. Det är viktigt med noggrann handhygien när man hanterar PEG. Man skall också skölja med minst 100 ml vatten då man kopplar ifrån sondvällingen. Sondnäringen måste skötas enligt leverantören för att undvika gastroenteriter. Området runt PEG skall inspekteras och rengöras varje dag för att förhindra infektioner i området. Det är viktigt att ha en stabil kontakt med en gastroenterologisk kirurgmottagning för insättande och byte av PEG, som utförs någon gång i halvåret. RIK/ infektionsprofylax Vid upprepade UVI:er, eller då den boende har problem med vattenkastning görs bladderscan. Visar denna att det finns residualurin påbörjas RIK, till att börja med en till två gånger dagligen. I initialskedet sker noggrann dokumentation för att kunna utvärdera behovet. Asymtomatisk bakteriuri (ABU) är vanligt hos individer med residualurin och hos dem som tillämpar RIK. Dessa bakterier är snälla och utgör ett biologiskt skydd mot invasion av mer virulenta bakterier i urinvägarna, som kan ge upphov till symtomgivande UVI (cystit, pyelonefrit eller urosepsis). Obehandlad ABU medför inte ökad sjuklighet eller dödlighet. Behandling av ABU eliminerar inte benägenheten för bakteriuri men ökar risken för symtomgivande UVI. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att inte behandla ABU utom under graviditet och inför prostatakirurgi. ABU orsakad av potentiellt stenbildande bakterier, t ex Proteus, skall alltid antibiotikabehandlas. Recidiverande UVI med sådana bakterier bör föranleda utredning med cystoskopi och urografi för att utesluta stenbildning i urinblåsa och njurar. Vid recidiverande symtomgivande UVI, definierat som minst 2 episoder det senaste halvåret eller 3 det senaste året, rekommenderas reinfektionsprofylax med antibiotika i låg dos. Syftet är att minska risken för återkommande febrila UVI. Sådan profylax brukar pågå i 4 6 månader och förvånansvärt få patienter drabbas av symtomgivande genombrottsinfektioner med resistenta bakterier. I regel är en antibiotikados till natten efter blåstömning tillräcklig, t ex Furadantin 50 mg, Trimetoprim 100 mg eller 3

4 Cefalexin 250 mg. Lägst risk för resistensutveckling föreligger för Furadantin eftersom detta preparat inte selekterar resistenta bakterier i tarm- eller vaginalfloran. Det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera Hiprex eller tranbärsprodukter som profylax mot UVI. Om Hiprex ändå prövas i det enskilda fallet bör effekten kontinuerligt utvärderas och profylaxtiden begränsas till 4-6 månader. C-vitamin förmår inte surgöra urinen och bör därför undvikas. Ofta upphör UVI -benägenheten efter avslutad profylax, sannolikt beroende på att den vaginala mikrofloran har återhämtat sig (rubbningar i dess sammansättning är en förutsättning för att tarmbakterier skall kunna kolonisera slemhinnorna i underlivet och därmed öka risken för UVI). Koloniseras inte det periuretrala området med urinvägspatogena bakterier så får inte patienten UVI trots förekomst av tömningssvårigheter och residualurin! Östriol för lokal applikation stärker slemhinnorna och normalflorans motståndskraft mot kolonisering med tarmbakterier och utgör därmed ett komplement till antibiotika för kvinnor i postmenopausal ålder. Somliga patienter kan efter avslutad antibiotikaprofylax åter få täta symtomgivande UVI-recidiv. I sådana fall kan profylaxen återupptas Hudvård Människor med avancerad MS får ofta problem med skör hud vilket leder till sår om det ej sköts på rätt sätt. Nutritionen är av stor vikt för att även huden skall vara stark och elastisk. Det gäller att ha en rätt sammansatt kost och att man får i sig tillräckligt med dryck. Daglig inspektion av hudkostymen är viktig för att upptäcka eventuella småsår eller tryckmärken. Dusch/tvätt är viktigt så att ej smuts ligger och fräter på huden, inte minst viktigt är detta hos inkontinenta personer. Att säng/madrass passar till den boende är av största vikt. De personer som inte själva kan förändra läge i sängen eller i sittande får kontinuerligt hjälp med detta för att undvika långvarigt tryck mot huden. Beroende av olika faktorer finns ibland behov av en tryckavlastande madrass. Omvårdnadspersonal signalerar till sjuksköterska och arbetsterapeut att någons hud har förändringar vilka kan leda till trycksår. I samarbete diskuterar vi fram vilken typ av tryckavlastande madrass som är lämplig. Vår erfarenhet är att ingen patient i kronisk vård behöver få liggsår. 4

5 Munvård Att sköta tänder och tandkött är viktigt av flera orsaker: det blir lättare att tugga mat, eliminerar smärta i munhåla och tänder och sist men inte minst skämmer förlorade tänder utseendet. Om man själv inte längre orkar sköta sin munhygien får man hjälp två ggr/dygn med tandborstning och att inspektera munhålan. Besök hos tandläkare/tandhygienist var 3-6:e månad efter behov. Kontrakturprofylax Spastiska pareser ökar risken för muskelkontrakturer. Det är lättare att förebygga än att behandla en kontraktur varför kontrakturprofylax är en viktig del i omvårdnaden. Sjukgymnast behandlar med aktivt eller passivt uttag av ledrörligheten till normalt rörelseomfång. Vid behov även långvarig töjning genom stående på tippbräda och bruk av ortoser. Sjukgymnast instruerar övrig personal så att kontrakturprofylax sker löpande i den dagliga omvårdnaden. Viloläge i säng och rullstol ses över och anpassas av arbetsterapeut och sjukgymnast. I senstadierna av progressiv MS kan tonusökning i benen, ev. också bål och armar bli ett dominerande problem. Rigiditet kan hindra liggande eller sittande ställning och kan öka vid förflyttningar. Kraftig extensorrigiditet kan tom störa förflyttning med lift. Rigiditet och flexorautomatismer kan vara smärtsamma. Enstaka personer kan behöva intratecal Baklofenbehandling (vid omfattande rigiditet, flexorautomatismer, spasticitet) eller Botoxinjektioner (vid svår tonusökning i ett begränsat antal muskler). Fysisk träning Anpassad fysisk träning bidrar till att den boende bibehåller funktioner såsom muskelstyrka, balans och koordination i rörelseapparaten så länge som möjligt. Sjukgymnast lägger upp individuellt träningsprogram efter behov. Träning sker på den boendes rum eller i husets gymnastiksal. Många vardagssituationer innebär också fysisk träning. Att aktivt medverka vid förflyttning från rullstol till säng, personlig hygien, matsituation o s v är i högsta grad fysisk träning. Omvårdnadspersonal uppmuntrar den boende till att medverka efter förmåga. Andning Om den boende får andningsproblem, t ex pneumoni, måste man utesluta att inte felsväljning eller aspiration ligger bakom. För att utesluta felsväljning görs en FUS. När en person sondmatas är en tillräckligt stor sittvinkel ett viktig sätt att minska risken 5

6 för aspiration. Många människor med MS får problem med segt slem. Slemlösande medicin, t ex Acetylcystein eller Bisolvon, kan vara till stor hjälp vid segt slem. Salivproduktionen kan hämmas med anticholinerga medel, t ex Scopodermplåster. Vid problem med hosta och slem hjälper ofta lägesändring i säng eller till sittande. Sjukgymnast genomför andningsgymnastik för att stimulera andningsmuskulaturen och lungkapaciteten samt mobilisera slem. Aktiviteter Varje boende har en egen kontaktperson. Denna person är den boendes företrädare i de situationer där hon/han inte själv kan. Kontaktpersonen kan vid behov också hjälpa till med inköp av varor eller vid ex frisörbesök eller annan form av aktivitet, såsom t ex promenader och pyssel. Kontaktpersonen skall dock ej ersätta närståendes omsorger. Ledsagare/kontaktperson enligt LSS, är bra för den som orkar med mer aktiviteter/stimulans. Den personen kan ge en bit av det friska livet och eftersom de ej deltar i vårdarbetet är det en person som man inte är beroende av i sin dagliga livsföring. På boendet finns möjligheter att delta i olika anpassade gruppaktiviteter, t ex sångoch musikstund, bakning, frukostklubb, textiltryck, RGRM ( Ronnie Gardiner Rhytm and Music Method), högläsning, gudstjänst mm. I huset finns ett litet bibliotek där de boende kan låna böcker och talböcker. Bedömning av de boendes aktivitetsförmåga görs tillsammans med arbetsterapeut. För att underlätta en aktivitet kan olika hjälpmedel provas ut. Träning i aktivitet sker tillsammans med arbetsterapeut och/eller undersköterskor. Psykologiska aspekter. Indikationen för överflyttning till detta speciella boende har i regel både en strikt neurologisk aspekt ett rörelsehandikapp och en neuropsykologisk aspekt. Det kan gälla organiska symtom tex inaktivitet, inkoherens eller svårt nedsatt exekutiv funktion. Smärttillstånd och emotionella problem kan också vara svårt för personliga assistenter att klara i hemmiljö. Förutsättningen för att den somatiska sidan av vården (betr decubitus- och kontrakturprofylax m m) skall fungera är att patienten kan kommunicera med assistenter/vårdare. Många anhöriga får en mångårig kontakt med avdelningen. I vissa fall behöver anhöriga stöd från psykolog. 6

7 Frågor om behandling av patienter med antidepressiva eller sedativa uppkommer ofta. Det kan vara till stor hjälp att konsultera en neuropsykiatriker. Målsättning Målsättningen är att den boende skall kunna vara så aktiv som möjligt efter sin förmåga och kapacitet. Det är viktigt att hitta balansen mellan aktivitet och vila för att kunna utnyttja sin energi på bästa sätt, och till aktiviteter man föredrar. Ofta utformas ett individuellt anpassat dags- och veckoschema för att få rätt balans mellan aktivitet och vila. I sena sjukdomsstadiet uppkommer ofta frågan om patienten skall skickas till akutvård vid varje episod av pneumoni. Det finns risk att patienten får en mer avancerad vård, ex intravenösa antibiotika eller intensivvård, än vad som planerats från boendet. I avancerade sjukdomsstadier kan man ofta i samråd med patienten och anhöriga komma överens om en lagom ambitionsnivå på vården, ex vanliga pencillinpreparat vid pneumoni. Gemensam journal mellan boende och akutsjukvård är egentligen nödvändig, men organisatoriska hinder kan finnas mellan sjukvård och kommun. Avsnittet om antibiotikaprofylax skrevs av doc Torsten Sandberg, Infektionskliniken, SU/Sahlgrenska 7

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE. Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge

VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE. Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge KONTAKTINFORMATION JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE Enhetschef: Inger Norlin, A-sidan, 08-606 72 17, inger.norlin@haninge.se Anne

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning Checklista för omvårdnadstekniska moment Namn: Kurs: Alla moment utföres utifrån etisk, estetisk, empirisk och personlig kunskap (Carper, 1978) Allmän

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BERGS

VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ BERGS Bergs tillhör Melleruds kommun och ligger ca 10 min gångväg från Melleruds centrum, bredvid järnvägsstationen. För närvarande finns 16 korttidsplatser på

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Hovslund vårdbostad och hemvård

Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

SOLHÖJDEN VÄLKOMMEN SOM HYRESGÄST TILL. Telefonnummer: Grenandervägen 1 777 32 Smedjebacken. www.smedjebacken.se

SOLHÖJDEN VÄLKOMMEN SOM HYRESGÄST TILL. Telefonnummer: Grenandervägen 1 777 32 Smedjebacken. www.smedjebacken.se Telefonnummer: Enhetschef Marianne Ragnarsson 0240-66 03 73 Avdelning Solhöjden 0240-66 03 00 Glimten 0240-66 04 61 Äldre och handikappomsorgen Patientansvarig sjuksköterska Margareta Nordström 0240-66

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8

Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8 Tuvängen Innehållsförteckning Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8 2 Välkomna till Tuvängen Tuvängen är ett

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Välkommen till Aspen o Linden

Välkommen till Aspen o Linden TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen Vård och omsorg Box 83 545 22 Töreboda 0506-180 00 växel Välkommen till Aspen o Linden 2014-05-06 Välkommen som hyresgäst på Aspen o Linden Vi är glada att få dig som hyresgäst

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

HEDGÅRDEN VÄLKOMMEN SOM HYRESGÄST TILL. Telefonnummer: Vårvägen 4 777 60 Söderbärke. www.smedjebacken.se

HEDGÅRDEN VÄLKOMMEN SOM HYRESGÄST TILL. Telefonnummer: Vårvägen 4 777 60 Söderbärke. www.smedjebacken.se Telefonnummer: Enhetschef Ulla-Britt Carlsson 0240-65 10 00 Avd 1 0240-65 14 51 Avd 2 0240-65 10 87 Avd 3 0240-65 08 31 Patientansvarig sjuksköterska Gunilla Bruus 0240-65 08 55 Mia Öbrell 0240-65 08 55

Läs mer

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Skara den 21 november 2011 Anna-Lill Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköt. Innehållsförteckning DELEGERING... 3 Personalplanering...

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Välkommen till Krabbängsgården i Moholm

Välkommen till Krabbängsgården i Moholm Välkommen till Krabbängsgården i Moholm Krabbängsgården är ett särskilt boende med 32 lägenheter. Vår målsättning är att alla som bor här skall få stöd och hjälp utifrån sina egna möjligheter och behov

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer