Vård av människor med avancerad MS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård av människor med avancerad MS"

Transkript

1 Vård av människor med avancerad MS Anita Ekström och Oluf Andersen, Vegahusen avd 40 och Neurologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I kapitlet behandlas medicinska och omvårdnadsaspekter på vård av människor med avancerad MS-sjukdom och erfarenheter från ett boende för yngre neurologiskt funktionshindrade personer. Trots stöd av LSS och utbyggd hemsjukvård finns människor med MS som inte kan vårdas hemma till slutet. Skäl till detta kan vara utbredda cerebrala MS-lesioner, där mycket oro och kommunikationssvårigheter kan ingå i symptombilden. Det kan också bero av den sociala situationen. Några som drabbas av svår form av MS kommer att sluta sina dagar på ett äldreboende trots att de fortfarande tillhör yngre åldersgrupper. För att undgå att patienter med avancerad MS får sin vård på sjukhem där andra ålderskategorier och andra diagnoser dominerar, främst demenstillstånd, etablerades för 15 år sedan ett boende för yngre neurologiskt handikappade personer på en avdelning på Vegahusen i Göteborg. Riktlinjer för intagning har varit människor yngre än 50 år. Av enhetens 16 boende har ca hälften MS-diagnos. Andelen med MS har dock successivt minskat eftersom personliga assistenter kan klara vården av personer med svåra fysiska handikapp i hemmet. Många av våra boende har tidigare bott hemma med personlig assistent men situationen har blivit ohållbar p g a ökade neurologiska och neuropsykiatriska symtom, och särskilt boende har blivit det bästa alternativet. Vårdfilosofin byggs på att ställa den boende i centrum, boendet skall vara så hemlikt som möjligt. Det medicinska omhändertagandet ingår som en del av livet. Våra boende har eget rum med toalett och dusch. Förutom säng är möbler, tavlor, radio/tv och övriga detaljer den boendes egna privata tillhörigheter. Att känna sig hemma i sitt boende är en trivsel och trygghetsfaktor. Patientansvarig läkare är neurolog från Sahlgrenska universitetssjukhuset.. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har erfarenhet av att arbeta med yngre människor med neurologiskt handikapp. Vårdpersonal är utbildade undersköterskor, många med utbildning i neuropsykologi. Personaltätheten är större än vid äldreboende: 2 sjuksköterskor och 20 undersköterskor arbetar schemalagt dagtid. På natten arbetar 5 under- 1

2 sköterskor och nattsjuksköterska delas med Vegahusens äldreboende. Personalen har handledning av professionell handledare. En heltidsanställd arbetsterapeut arbetar med utprovning av hjälpmedel, men inte minst med sinnesstimulering, träning och andra typer av aktiviteter. Arbetsterapeuten är utbildad inom neurologi. En sjukgymnast arbetar 60 % på enheten, bl. a. med svåra tonus- och kontrakturproblem. Individuella vårdplaner skrivs för varje boende och revideras vid vårdplaneringar. Vid dessa vårdplaneringar samlas den boende, någon närstående, enhetschef, sjukgymnast, arbetsterapeut, kontaktperson samt omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid behov deltar även patientansvarig läkare. Symtomatologi Den basala vården inklusive infektionsbehandling, bättre UVI-profylax, nutrition inklusive PEG och därmed aspirationsprofylax har medfört att vi ser slutstadier av MS som tidigare var sällsynta. Det handlar om cerebral nivåsänkning och medvetandesänkning, ofta med fluktuationer där det ibland kan vara svårt att bedöma om ångest, smärta eller epilepsi föreligger, och betydande hypotermi. Nutrition Vår erfarenhet är att kosten är viktig för människor som drabbats av MS. Rikligt med grönsaker är positivt ur näringssynpunkt samt motverkar förstoppningsproblematik. Om sväljproblem uppstår görs en FUS (fiberendoskopisk undersökning). Beroende av utfallet ger specialiserad logoped råd. Det kan bli aktuellt med purékost och förtjockad dryck. Maten måste trots detta serveras på ett aptitretande sätt, puréerna får ej blandas utan att man med ögat kan se vad som bjuds. Arbetsterapeut gör vid behov bedömning och utprovning av hjälpmedel för att möjliggöra eller förenkla matsituationen. Det kan röra sig om förändring av sittställning eller utprovning av speciella bestick, glas o dyl. Om dessa åtgärder inte räcker för att undvika frekvent felsväljning ökar indikationen för PEG. Kaloribehovet sjunker med minskande specifik muskelmassa. Det förekommer att fetma uppstår hos boende med svårt nedsatt rörelseförmåga trots relativt låg kaloritillförsel. Man bör då beakta att kaloribehovet sjunker inte bara med den nedsatta muskelaktiviteten utan också med den minskade metabolt aktiva muskelvolymen. PEG Percutan Endoskopisk Gastrostomi När ätandet tar omänskligt lång tid eller maten trots förtjockningsmedel och special- 2

3 kost hamnar fel, övervägs insättning av PEG. Upprepade aspirationspneumonier utgör en stark indikation för PEG. Detta steg tas alltid efter medgivande från boende och/eller anhörig. En särskild indikation för PEG är svårigheter att dricka tillräckligt. Då ges endast vatten och mediciner i PEG. Om anledningen till att få PEG är att man inte orkar äta det man behöver, men inte har problem med aspiration, kan personen fortsätta att äta det den tycker om men få sin grundnäring i PEG. Skötseln av PEG måste vara noggrann. Det är viktigt med noggrann handhygien när man hanterar PEG. Man skall också skölja med minst 100 ml vatten då man kopplar ifrån sondvällingen. Sondnäringen måste skötas enligt leverantören för att undvika gastroenteriter. Området runt PEG skall inspekteras och rengöras varje dag för att förhindra infektioner i området. Det är viktigt att ha en stabil kontakt med en gastroenterologisk kirurgmottagning för insättande och byte av PEG, som utförs någon gång i halvåret. RIK/ infektionsprofylax Vid upprepade UVI:er, eller då den boende har problem med vattenkastning görs bladderscan. Visar denna att det finns residualurin påbörjas RIK, till att börja med en till två gånger dagligen. I initialskedet sker noggrann dokumentation för att kunna utvärdera behovet. Asymtomatisk bakteriuri (ABU) är vanligt hos individer med residualurin och hos dem som tillämpar RIK. Dessa bakterier är snälla och utgör ett biologiskt skydd mot invasion av mer virulenta bakterier i urinvägarna, som kan ge upphov till symtomgivande UVI (cystit, pyelonefrit eller urosepsis). Obehandlad ABU medför inte ökad sjuklighet eller dödlighet. Behandling av ABU eliminerar inte benägenheten för bakteriuri men ökar risken för symtomgivande UVI. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att inte behandla ABU utom under graviditet och inför prostatakirurgi. ABU orsakad av potentiellt stenbildande bakterier, t ex Proteus, skall alltid antibiotikabehandlas. Recidiverande UVI med sådana bakterier bör föranleda utredning med cystoskopi och urografi för att utesluta stenbildning i urinblåsa och njurar. Vid recidiverande symtomgivande UVI, definierat som minst 2 episoder det senaste halvåret eller 3 det senaste året, rekommenderas reinfektionsprofylax med antibiotika i låg dos. Syftet är att minska risken för återkommande febrila UVI. Sådan profylax brukar pågå i 4 6 månader och förvånansvärt få patienter drabbas av symtomgivande genombrottsinfektioner med resistenta bakterier. I regel är en antibiotikados till natten efter blåstömning tillräcklig, t ex Furadantin 50 mg, Trimetoprim 100 mg eller 3

4 Cefalexin 250 mg. Lägst risk för resistensutveckling föreligger för Furadantin eftersom detta preparat inte selekterar resistenta bakterier i tarm- eller vaginalfloran. Det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera Hiprex eller tranbärsprodukter som profylax mot UVI. Om Hiprex ändå prövas i det enskilda fallet bör effekten kontinuerligt utvärderas och profylaxtiden begränsas till 4-6 månader. C-vitamin förmår inte surgöra urinen och bör därför undvikas. Ofta upphör UVI -benägenheten efter avslutad profylax, sannolikt beroende på att den vaginala mikrofloran har återhämtat sig (rubbningar i dess sammansättning är en förutsättning för att tarmbakterier skall kunna kolonisera slemhinnorna i underlivet och därmed öka risken för UVI). Koloniseras inte det periuretrala området med urinvägspatogena bakterier så får inte patienten UVI trots förekomst av tömningssvårigheter och residualurin! Östriol för lokal applikation stärker slemhinnorna och normalflorans motståndskraft mot kolonisering med tarmbakterier och utgör därmed ett komplement till antibiotika för kvinnor i postmenopausal ålder. Somliga patienter kan efter avslutad antibiotikaprofylax åter få täta symtomgivande UVI-recidiv. I sådana fall kan profylaxen återupptas Hudvård Människor med avancerad MS får ofta problem med skör hud vilket leder till sår om det ej sköts på rätt sätt. Nutritionen är av stor vikt för att även huden skall vara stark och elastisk. Det gäller att ha en rätt sammansatt kost och att man får i sig tillräckligt med dryck. Daglig inspektion av hudkostymen är viktig för att upptäcka eventuella småsår eller tryckmärken. Dusch/tvätt är viktigt så att ej smuts ligger och fräter på huden, inte minst viktigt är detta hos inkontinenta personer. Att säng/madrass passar till den boende är av största vikt. De personer som inte själva kan förändra läge i sängen eller i sittande får kontinuerligt hjälp med detta för att undvika långvarigt tryck mot huden. Beroende av olika faktorer finns ibland behov av en tryckavlastande madrass. Omvårdnadspersonal signalerar till sjuksköterska och arbetsterapeut att någons hud har förändringar vilka kan leda till trycksår. I samarbete diskuterar vi fram vilken typ av tryckavlastande madrass som är lämplig. Vår erfarenhet är att ingen patient i kronisk vård behöver få liggsår. 4

5 Munvård Att sköta tänder och tandkött är viktigt av flera orsaker: det blir lättare att tugga mat, eliminerar smärta i munhåla och tänder och sist men inte minst skämmer förlorade tänder utseendet. Om man själv inte längre orkar sköta sin munhygien får man hjälp två ggr/dygn med tandborstning och att inspektera munhålan. Besök hos tandläkare/tandhygienist var 3-6:e månad efter behov. Kontrakturprofylax Spastiska pareser ökar risken för muskelkontrakturer. Det är lättare att förebygga än att behandla en kontraktur varför kontrakturprofylax är en viktig del i omvårdnaden. Sjukgymnast behandlar med aktivt eller passivt uttag av ledrörligheten till normalt rörelseomfång. Vid behov även långvarig töjning genom stående på tippbräda och bruk av ortoser. Sjukgymnast instruerar övrig personal så att kontrakturprofylax sker löpande i den dagliga omvårdnaden. Viloläge i säng och rullstol ses över och anpassas av arbetsterapeut och sjukgymnast. I senstadierna av progressiv MS kan tonusökning i benen, ev. också bål och armar bli ett dominerande problem. Rigiditet kan hindra liggande eller sittande ställning och kan öka vid förflyttningar. Kraftig extensorrigiditet kan tom störa förflyttning med lift. Rigiditet och flexorautomatismer kan vara smärtsamma. Enstaka personer kan behöva intratecal Baklofenbehandling (vid omfattande rigiditet, flexorautomatismer, spasticitet) eller Botoxinjektioner (vid svår tonusökning i ett begränsat antal muskler). Fysisk träning Anpassad fysisk träning bidrar till att den boende bibehåller funktioner såsom muskelstyrka, balans och koordination i rörelseapparaten så länge som möjligt. Sjukgymnast lägger upp individuellt träningsprogram efter behov. Träning sker på den boendes rum eller i husets gymnastiksal. Många vardagssituationer innebär också fysisk träning. Att aktivt medverka vid förflyttning från rullstol till säng, personlig hygien, matsituation o s v är i högsta grad fysisk träning. Omvårdnadspersonal uppmuntrar den boende till att medverka efter förmåga. Andning Om den boende får andningsproblem, t ex pneumoni, måste man utesluta att inte felsväljning eller aspiration ligger bakom. För att utesluta felsväljning görs en FUS. När en person sondmatas är en tillräckligt stor sittvinkel ett viktig sätt att minska risken 5

6 för aspiration. Många människor med MS får problem med segt slem. Slemlösande medicin, t ex Acetylcystein eller Bisolvon, kan vara till stor hjälp vid segt slem. Salivproduktionen kan hämmas med anticholinerga medel, t ex Scopodermplåster. Vid problem med hosta och slem hjälper ofta lägesändring i säng eller till sittande. Sjukgymnast genomför andningsgymnastik för att stimulera andningsmuskulaturen och lungkapaciteten samt mobilisera slem. Aktiviteter Varje boende har en egen kontaktperson. Denna person är den boendes företrädare i de situationer där hon/han inte själv kan. Kontaktpersonen kan vid behov också hjälpa till med inköp av varor eller vid ex frisörbesök eller annan form av aktivitet, såsom t ex promenader och pyssel. Kontaktpersonen skall dock ej ersätta närståendes omsorger. Ledsagare/kontaktperson enligt LSS, är bra för den som orkar med mer aktiviteter/stimulans. Den personen kan ge en bit av det friska livet och eftersom de ej deltar i vårdarbetet är det en person som man inte är beroende av i sin dagliga livsföring. På boendet finns möjligheter att delta i olika anpassade gruppaktiviteter, t ex sångoch musikstund, bakning, frukostklubb, textiltryck, RGRM ( Ronnie Gardiner Rhytm and Music Method), högläsning, gudstjänst mm. I huset finns ett litet bibliotek där de boende kan låna böcker och talböcker. Bedömning av de boendes aktivitetsförmåga görs tillsammans med arbetsterapeut. För att underlätta en aktivitet kan olika hjälpmedel provas ut. Träning i aktivitet sker tillsammans med arbetsterapeut och/eller undersköterskor. Psykologiska aspekter. Indikationen för överflyttning till detta speciella boende har i regel både en strikt neurologisk aspekt ett rörelsehandikapp och en neuropsykologisk aspekt. Det kan gälla organiska symtom tex inaktivitet, inkoherens eller svårt nedsatt exekutiv funktion. Smärttillstånd och emotionella problem kan också vara svårt för personliga assistenter att klara i hemmiljö. Förutsättningen för att den somatiska sidan av vården (betr decubitus- och kontrakturprofylax m m) skall fungera är att patienten kan kommunicera med assistenter/vårdare. Många anhöriga får en mångårig kontakt med avdelningen. I vissa fall behöver anhöriga stöd från psykolog. 6

7 Frågor om behandling av patienter med antidepressiva eller sedativa uppkommer ofta. Det kan vara till stor hjälp att konsultera en neuropsykiatriker. Målsättning Målsättningen är att den boende skall kunna vara så aktiv som möjligt efter sin förmåga och kapacitet. Det är viktigt att hitta balansen mellan aktivitet och vila för att kunna utnyttja sin energi på bästa sätt, och till aktiviteter man föredrar. Ofta utformas ett individuellt anpassat dags- och veckoschema för att få rätt balans mellan aktivitet och vila. I sena sjukdomsstadiet uppkommer ofta frågan om patienten skall skickas till akutvård vid varje episod av pneumoni. Det finns risk att patienten får en mer avancerad vård, ex intravenösa antibiotika eller intensivvård, än vad som planerats från boendet. I avancerade sjukdomsstadier kan man ofta i samråd med patienten och anhöriga komma överens om en lagom ambitionsnivå på vården, ex vanliga pencillinpreparat vid pneumoni. Gemensam journal mellan boende och akutsjukvård är egentligen nödvändig, men organisatoriska hinder kan finnas mellan sjukvård och kommun. Avsnittet om antibiotikaprofylax skrevs av doc Torsten Sandberg, Infektionskliniken, SU/Sahlgrenska 7

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Barnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl.

Barnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl. Barnens Bok Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl. Ursprunglig idé: Lotta Ljunggren-Thomasson, vårdkedjesamordnare/iva-sjuksköterska Neurologmottagningen, Drottning Silvias

Läs mer

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Berörda enheter Alla enheter inom Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten. Rutinen är framtagen i sammarbete med

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg UVI hos äldre kvinnor Diagnostiska problem Hög prevalens av ABU Kroniska urinvägsbesvär är vanliga

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO

Läs mer

Blåsdysfunktion hos äldre

Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BERGS

VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ BERGS Bergs tillhör Melleruds kommun och ligger ca 10 min gångväg från Melleruds centrum, bredvid järnvägsstationen. För närvarande finns 16 korttidsplatser på

Läs mer

Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid

Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid Fallövningar Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid. Enheten Vitsippan Dagen för HALT-mätning 20 sängplatser tillgängliga

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

KVALITETSKRAV OCH MÅL

KVALITETSKRAV OCH MÅL Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Checklista vid teoretisk validering

Checklista vid teoretisk validering Checklista vid teoretisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01 Validandens namn Lärare: Personnummer: Lärare: Datum för genomförande av teoretisk validering: Kursen omfattar

Läs mer

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Förskrivning av tyngdtäcke

Förskrivning av tyngdtäcke Malmö stad Ansvariga för arbetstekniska och individuellt förskrivna kommunala tekniska hjälpmedel Förskrivning av tyngdtäcke Indikationer: Tyngdtäcke förskrivs till personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Hovslund vårdbostad och hemvård

Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer