En tupp i hönsgården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tupp i hönsgården"

Transkript

1 En tupp i hönsgården - manliga vårdbiträdens och undersköterskors arbetssituation i äldreomsorgen Marie Karlsson Meddelandeserien 2007:1 FoU/Äldreomsorg

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte och frågeställningar 3 Rapportens disposition 3 Genusperspektiv 4 Vad har gjorts för att öka andelen män i vården? 5 2. Tillvägagångssätt 7 3. Yrkesvalet 8 Sammanfattning Att vara en manlig brytare 13 Sammanfattning Arbetssituationen 19 Sammanfattning Vad tillför männen? 26 Sammanfattning 32

3 7. Varför så få män? 33 Sammanfattning Hur kan fler män bli intresserade? 38 Sammanfattning Diskussion 42 Källförteckning Bilagor Bilaga 1. Projektpresentation inför intervju Bilaga 2. Intervjuguide (männen) Bilaga 3. Intervjuguide (kvinnorna) Bilaga 4. Intervjuguide (arbetsledarna) Bilaga 5. Fiktiva namn till intervjupersonerna

4 1 Inledning Bakgrund Enligt Nordberg (2001) har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. De män som börjar arbeta i kvinnodominerade yrken avancerar ofta till högre befattningar eller så slutar de och börjar arbeta på mansdominerade arbetsplatser. Historiskt har det varit kvinnor som har tagit hand om vården av sjuka, gamla och barn, men en sjuksköterskebrist under 1930-talet gjorde att frågan om manliga sjuksköterskor började debatteras under 1940-talet (Zetterström Lagervall et al, 1985, i Jansson, 1994:2) Vårdbehovet i Sverige har ökat samtidigt som det blivit svårare att rekrytera ungdomar till omvårdnadsprogrammen. Det har skapat ett ökat rekryteringsbehov, som till stor del beror på att många som arbetar inom vården närmar sig pensionsåldern (SOU 2004:19). Dessutom finns det en obalans mellan män och kvinnor som arbetar inom vården utgjorde kvinnorna i vård- och omsorgsarbete 88 %. I Halland var andelen kvinnor 92 % (SCB, 2006). Vård- och omsorgsarbete värderas lågt i vårt samhälle, vilket bland annat visar sig i låga löner. I kvinnodominerade branscher som vård och undervisning har lönerna fallit under hela perioden mellan och 1990-talen. Mellan 1991 och 2000 tappade anställda inom offentlig förvaltning och vård ca 10 % i lönenivå jämfört med verkstadsindustrin (Nyberg, 2003). Många har uppfattningen att kan man inte bli något annat, så kan man alltid jobba inom vården (Jansson, 1994). En anledning till att få fler män att intressera sig för vårdyrket är tillgången till en större grupp att rekrytera ifrån. En annan anledning till att öka andelen män i vården är att ge vårdtagarna 1

5 valfrihet, genom att få möjlighet att bli omhändertagna av såväl kvinnliga som manliga skötare/sköterskor (Sörensdotter, 2005). Genom en jämnare fördelning av män och kvinnor inom vården anses vårdtagarnas behov kunna tillgodoses bättre. Andra argument är att det även behövs ett manligt synsätt i vården, att arbetsklimatet blir bättre och att könsblandade arbetsplatser sägs vara mer stimulerande och kreativa (Pingel 2002). Enligt Dufwa (2004) har forskningen till största delen undersökt kvinnors inträde i utpräglat manliga yrken. Därför är det intressant att vända på perspektivet och istället undersöka mannens arbetssituation inom ett typiskt kvinnligt yrke. När det gäller män i kvinnodominerade branscher har det skrivits en del om manliga sjuksköterskor, medan endast ett fåtal har riktat in sig på manliga vårdbiträden och undersköterskor. Därför kan denna studie ge ett bidrag, genom att det är männens arbetssituation inom äldreomsorgen som hamnar i fokus. 2

6 Syfte och frågeställningar För att få fler män att söka sig till vårdyrket krävs en ökad kunskap om hur männen upplever sin yrkesroll. Syftet med studien är att ta reda på hur män som arbetar i det direkta vårdarbetet upplever sin arbetssituation, vad som lockade dem till yrket, vad männen tillför och hur man kan få fler män att intressera sig för vårdyrket, speciellt äldreomsorgen. Frågeställningar: Vilka faktorer påverkade männens yrkesval? Hur upplever män i vården sin arbetssituation? Vad tillför männen i vårdarbetet? Hur kan man få fler män intresserade av att arbeta inom äldreomsorgen? Rapportens disposition Studien har ett genusperspektiv som kommer att beskrivas i nästa avsnitt. Därefter följer exempel på vad som har gjorts för att få in fler män i vården. I kapitel 2 beskrivs hur studien har gått till och vilket urval som har gjorts. Sedan har resultaten från intervjuerna delats in i olika teman som redovisas i kapitel 3 till 8. Kapitel 3 handlar om männens yrkesval och hur omgivningen har reagerat på deras val. Hur det är att vara en manlig brytare och vilka föroch nackdelar det bär med sig behandlas i kapitel 4. Sedan berättar intervjupersonerna om arbetssituationen och hur arbetsuppgifterna i äldreomsorgen upplevs (kap. 5). I kapitel 6 diskuteras om männen tillför något nytt i vården och vad det i så fall är. Därefter behandlas frågan om varför det är så få män som söker sig till äldreomsorgen och varför de inte stannar kvar (kap. 7). Hur man ska kunna få fler män intresserade av att arbeta i äldreomsorgen tas upp i kapitel 8. Rapporten avslutas med en diskussion om de frågor som kommit upp i studien (kap. 9). 3

7 Genusperspektiv Studien kommer att ha ett genusperspektiv genom att belysa de förväntningar och attityder som finns när det gäller män som arbetar med omsorgsarbete. Könsmaktsordningen blir extra tydlig för dem som väljer att arbeta inom kvinno- eller mansdominerade yrken och därmed bryter mot den traditionella föreställningen vad det gäller kön och yrke (Robertsson, 2003). Genus är något som formas i samspelet med andra människor och delas av flera personer (Ekstrand, 2005). Det är alltså inte ett statiskt tillstånd utan påverkas även av strukturen i samhället. Det är både genusnormer, historiska och kulturella normer som påverkar ett yrkes status (Westberg-Wohlgemuth, 1996). En förklaring till att utbildning väljs utifrån vilket kön man har betecknas som könsrollssocialisation. Med det menas det att individerna bl.a. väljer utifrån uppväxtmiljön, massmedia och den rådande könssegregeringen på arbetsmarknaden. Valen speglar då hur individen bör välja beroende på dess kön (Jonsson, J. I Persson & Wadensjö, 1997). Det finns både en vertikal och horisontell segregering mellan män och kvinnor i arbetslivet. Horisontell segregering innebär att det finns en snedfördelning av män och kvinnor inom olika sektorer och yrken på arbetsmarknaden. Vertikal segregering betyder att fördelningen av män och kvinnor på olika positioner inom sektorer och yrken är ojämn (Persson & Wadensjö, 1997). Dessa strukturella fenomen anses bidra till att män förväntas gå vidare i karriären och inte bara nöja sig med att vara undersköterska eller sjuksköterska. Många killar har stött på frågan om varför de inte vidareutbildar sig till läkare och flera av dem klättrar också vidare eller byter bransch (Robertsson, 2003). Det kan vara en förklaring till varför andelen män inom vård- och omsorgsyrket ökar ju högre upp i hierarkin man kommer. 4

8 Manliga sökande till vård och omsorg ökade under när feminismen växte fram och det talades om jämställdhet. På 80- talet skulle dock männen passa sig för att bli mjukisar och om de skulle börja arbeta i vården så var det för att tillföra det typiskt manliga och inte för att utveckla sig själva (Eriksson, ). Männens inbrytningar på kvinnodominerade områden under 90-talet har varit färre än kvinnors inbrytande på mansdominerade områden (SOU 2004:43). Vad har gjorts för att öka andelen män i vården? Arbetsmarknadsstyrelsen har arbetat med flera olika brytprojekt och det är de lokala brytprojekten med inriktning mot vård och omsorg för män, som har varit mest framgångsrika. Efter projekten var det 47 procent av deltagarna som sökte ett annat yrke än före och 19 procent bytte från ett traditionellt manligt till ett traditionellt kvinnligt yrke (Arbetsmarknadsstyrelsen, 1999:3). Länsarbetsnämnden har under många år arbetat med olika brytprojekt som har syftat till att få arbetslösa män och kvinnor att bli mer otraditionella i sina yrkesval. Resultaten har varit olika och Wetterberg (2002) anser att det behövs en genomtänkt strategi för att det ska fungera. Bland annat behöver de mottagande arbetsplatserna fundera över bemötandet och introduktionen för personerna som kommer. Samtidigt som de som ska komma ut på arbetsplatserna behöver de en god förberedelse. Wetterberg skriver att det startats en del nätverk för män som arbetar i vården. Han menar att det är bra med forum där män kan träffas och resonera kring angelägna frågor, men att de inte får bli genuskonserverande. Örebro läns landsting genomförde ett projekt som hette Män i hälso- och sjukvård och som riktade sig till män som arbetade i det direkta arbetet med patienter vid region- 5

9 sjukhuset i Örebro. Syftet var att utveckla en större medvetenhet om genusfrågor och öka mäns delaktighet i jämställdhetsarbetet för att därigenom förändra strukturerna och öka antalet män i hälso- och sjukvård. Tyvärr ledde inte projektverksamheten till några synbara organisatoriska förändringar, men var till viss del utvecklande för den enskilde individen (Pingel, 2002). Flera kommuner har utbildat så kallade kommunambassadörer, som är ute på skolorna och berättar om hur det är att arbeta i kommunen. De brukar även delta på arbetsmarknadsmässor och rekryteringsdagar. Det behövs eftersom kommunerna står inför ett stort rekryteringsbehov. Många gånger finns det representanter även från äldreomsorgen. Hittills har det inte funnits några riktigt bra lösningar för att få fler män att börja arbeta inom vården. Röger ( ) på JämO anser att det har varit svårt att få både fack och arbetsgivare att engagera sig frågan. De saknar en gemensam lösning för hur de ska gå tillväga. 6

10 2 Tillvägagångssätt För att få ökad kunskap om männens upplevelser och attityder användes en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, vilket är nödvändigt för en djupare förståelse av situationen. Fokus har varit män som arbetar inom äldreomsorgens hemtjänst och boende. Det genomfördes nio djupintervjuer med män som arbetar i det direkta vårdarbetet som vårdbiträden eller undersköterskor, fyra intervjuer med kvinnliga medarbetare, två intervjuer med arbetsledare och en telefonintervju med en manlig undersköterska, som även verkar som kommunambassadör. Inför intervjuerna med männen och arbetsledarna så skickades det ut ett brev med information om studien (se bilaga 1). Kvinnorna som deltog vid intervjuerna fick jag kontakt med genom männen eller deras arbetsledare. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide (se bilaga 2, 3, 4). Det innebär att guiden bestod av ett antal teman och förslag till frågor, men ordningsföljden var flexibel och intressanta frågeställningar följdes upp under tiden (Kvale, 1997). Intervjuerna tog mellan 30 minuter och 2 timmar. Alla intervjuer bandades (förutom telefonintervjun) och transkriberades för att öka materialets tillförlitlighet. Intervjupersonerna arbetar inom olika kommuner i Halland och det har varit en blandning av både nyanställda och de som varit yrkesverksamma inom vården en längre tid. Åldern på intervjupersonerna har skiftat mellan 24 och 56 år. Intervjupersonerna behandlas konfidentiellt, vilket innebär att de har fiktiva namn i rapporten (se bilaga 5). Materialet har sedan analyserats med hjälp av artiklar och forskningsrapporter som tar upp hur det är att arbeta som man i vården, hur framtiden ser ut och vad som har gjorts för att få fler män att intressera sig för att arbeta i vården. 7

11 3 Yrkesvalet Vad är det som har gjort att männen i studien har valt att arbeta i äldreomsorgen och vilka reaktioner har de mött från omgivningen? Anledningarna till att männen har börjat i äldreomsorgen är flera. Vissa menar att de bara halkade in på ett bananskal och att det var en bransch där det fanns jobb. Jag var arbetslös och man fick ta vad som fanns. Jag trodde absolut inte att jag skulle trivas utan tänkte usch vilket jobb, men det var jättekul. (Elias, vårdbiträde) Andra visste redan från början att de ville jobba med människor och sökte sig därför till vården direkt efter skolan. Sedan finns det personer som jobbat inom typiskt mansdominerade yrken, som till exempel åkeri, träindustrin och verkstadsarbete. Olle, som arbetar som vårdbiträde, är en av dem som har bytt bransch. Det var egentligen min syster som påverkade mig i någon riktning, när jag inte riktigt orkade med det på andra arbetsplatser. Det hade jag väl tänkt långt innan att jag ville sadla om. Som Nordberg lyfter fram så straffas män som väljer kvinnodominerade yrken lönemässigt och de får sämre karriärmöjligheter jämfört med dem som väljer traditionellt ( ). Olle, som tidigare arbetat inom ett traditionellt manligt yrke, berättar att det är ett kämpande att få ekonomin att gå ihop med hjälp av olika extraarbeten. Därför blir också steget att gå in i ett kvinnoyrke svårare att ta. Trots olika skäl till att börja i äldreomsorgen så har de vissa saker gemensamt. De flesta har någon i sin närmaste bekantskapskrets 8

12 som arbetar inom vården. Även om de inte alltid tror att det har någon betydelse för deras yrkesval, så har det ändå gjort att de har mer kunskap om området än de som inte har någon bekant som arbetar inom vården. Enligt Ekstrand (2005) så har goda förebilder stor betydelse för vilket yrke man väljer. Det finns fördomar om vården som bygger på okunskap berättar Jörgen som är undersköterska och även arbetar som ambassadör för kommunen. Synen på äldreomsorgen är att det mest handlar om personlig hygien, laga mat och städa. Många män ser det som ett typiskt kvinnojobb. Även Ekstrand (2005) nämner att vårdyrket betraktas som ett feminint yrke av samhället, vilket i sin tur påverkar männens val. att det då bland människor i allmänhet fortfarande finns den inställningen att det fortfarande är ett typiskt kvinnoyrke. (Lars, undersköterska) Eftersom arbetet i äldreomsorgen har en stämpel på sig att vara ett kvinnoyrke ses det sällan som ett naturligt val för män. För Andreas, som arbetar som undersköterska, var jobbet i äldreomsorgen bara en nödlösning när han blev tillfrågad, men upptäckte att han trivdes riktigt bra. Jag gick in med inställningen att detta är bara en kort tid. Det är en nödlösning, det är över sommaren sen ska jag tillbaka till barnomsorgen eller börja läsa till förskollärare, fritidspedagog, lärare eller något sånt. Nej, nej, äldreomsorgen är ju bara en hållplats. Det blev la inte riktigt så. Jag har stannat rätt länge vid den hållplatsen. Det finns alltså många negativa förväntningar som även de manliga intervjupersonerna burit med sig in i arbetet. Fördomar som har förändrats när de fått mer kunskap och ett annat perspektiv på vad äldreomsorgen faktiskt innebär. Trots olika 9

13 fördomar när det handlar om att arbeta i äldreomsorgen, så har de flesta mestadels mött positiva reaktioner när det gäller deras yrkesval. Reaktionerna är väl att de tycker att det är bra gjort. De skulle inte vilja jobba med detta. (Magnus, vårdbiträde) Enligt Jonsson (1997) måste män som går in i kvinnodominerade yrken förbereda sig på att bli ifrågasatta och misstänkliggjorda i sin yrkesroll och en del av intervjupersonerna har också fått stå ut med spydiga kommentarer. Åh mina kompisar flabbade första veckan. De tyckte jag var helt korkad med mitt val. Men jag flabbade åt dem. Jag är så nöjd med mitt val så det är inget problem. (Kristoffer, undersköterska) Nordberg (2001) anser att det sällan förekommer positiva beskrivningar av män som trivs och som inte hotas av att deras maskulinitet ifrågasätts. Det är inte något som framkommer i denna studie, eftersom de flesta männen verkar trivas bra. Trots att några av männen har fått negativa reaktioner på grund av sitt yrkesval, så verkar de inte bry sig särskilt mycket över det. De säger att det är deras val, vilket tyder på en inre styrka. De flesta kompisarna har senare ändrat åsikt och har tyckt att det är bra att de jobbar inom vården. Det är inte bara den närmaste omgivningen som kan reagera på ens yrkesval. Även vårdtagarna kan tycka att det är märkligt när det kommer en manlig undersköterska. Jag tror inte jag har fått en enda negativ kommentar angående då alltså att läsa inom vården och sedan jobba inom vården. Det var bara brukarna i äldrevården som tyckte det var 10

14 konstigt. I äldre människors ögon är det att män är läkare och kvinnor är sköterskor. (Lars) Dessutom har han fått kommentarer från kvinnor, där de ifrågasätter hur han står ut med att arbeta som ensam karl bland en massa kvinnor. Han menar att kvinnorna själva kan skrämma iväg männen med sitt eget prat. Enligt Jansson (1994) finns det en uppfattning att kan man inte bli något annat så kan man alltid jobba inom vården. Detta bekräftas även av en arbetsledare i äldreomsorgen. En typisk fördom är ju liksom det här att, nä men kommer jag inte in på den linjen eller kan jag inte jobba med det så kan jag i alla fall jobba inom vården. (Sven) Så lätt är det dock inte och Kristoffer anser att du måste vara en viss typ av människa för att passa för arbetet i vården. Man ska vara en speciell person en speciell karaktär för att bli undersköterska. Vem som helst kan inte bli det. / / Sina tankar rent humanistiskt och etiskt och såna saker. Hur lugn man är, tålamodig. 11

15 Sammanfattning Männen kommer från skilda bakgrunder. Vissa har arbetat lång tid inom typiskt mansdominerade yrken, medan andra kommer direkt från skolan. De flesta har någon i sin bekantskapskrets som arbetar i vården, vilket kan ha betydelse för deras kunskap om vad det innebär. Reaktionerna från omgivningen har mestadels varit positiva och de tycker att det har varit bra gjort. Det finns dock en hel del fördomar om hur det är att arbeta i äldreomsorgen. Även äldre vårdtagare har svårt att se männen i den rollen. Några har också fått höra negativa kommentarer. Fast de män som intervjuats verkar inte bry sig så mycket om det, de står för sina val. Trots att vårdyrket fortfarande anses vara ett kvinnoyrke. 12

16 4 Att vara en manlig brytare Hur är det att vara i minoritet på sin arbetsplats? Hur bemöts du och finns det både fördelar och nackdelar? Män som arbetar i kvinnodominerade yrken benämns många gånger av forskare som manliga brytare. De bryter mot den rådande normen. Enligt Robertsson hotar killar som går in i dessa områden det skrangliga manlighetsprojektet och deras manlighet kan ifrågasättas ( ). Det finns dock fördelar med att vara en manlig brytare. Enligt Pingel ( ) åker männen snålskjuts på sitt kön i kvinnodominerade yrken. Hon anser att kvinnor på mansdominerade arbetsplatser måste kämpa för att ta sig in, medan männen bemöts med öppna armar. Enligt Henrik, som är undersköterska, stämmer det: Det har aldrig varit några problem, snarare tvärtom, det har varit positivt att man kommit som kille inom vården, helt klart. På så vis kan det ske en positiv särbehandling av de män som kommer in. Speciellt inom sjukvården upplever många män att de får mer uppmärksamhet och att en del patienter vänder sig till dem bara för att de är män (Jansson, 1994). Man har faktiskt ett plus att vara man i vården. / / Först och främst hos vårdtagarna. De flesta, både damer och herrar, tycker att det är de blir glada faktiskt. Och även bland personalen har det bara varit positivt. (Magnus) Bland vårdtagarna finns det vissa förväntningar om vad en man ska göra och inte göra. Det medför att de får extra uppmärksamhet när de gör typiskt kvinnliga saker. Det är något som Eva, undersköterska, känner igen: 13

17 Oja, det är synd om xxx om han står vid spisen, men det är inte synd om jag står där, så är det. All denna uppmärksamhet skulle kunna upplevas som ett hot av de kvinnliga medarbetarna, men som man i ett kvinnodominerat yrke måste du även bevisa att du faktiskt klarar av de arbetsuppgifter som ingår. Enligt Elias har många äldre vårdtagare föreställningen om att män inte klarar av traditionella hushållsuppgifter. Då när du överbevisade att du kunde städa, du kunde laga mat, du kunde laga, fixa allting och du var hyfsat trevlig också då blev det ju så här att du tog bort mycket fördomar hos de äldre. När männen kommer in i kvinnodominerade yrken återskapas vissa könsrollsmönster och bland annat finns en kvinnlig pass opp-stil bland en del kvinnliga kollegor (Robertsson, ). Speciellt i början kan en del äldre kollegor ta på sig en mammaroll. Erik, undersköterska, berättar följande: Det var nog mer de äldre, det ska inte du behöva göra som är kille. De tog på sig mammarollen mer, ah det fixar jag det ska inte du göra, rulla inte håret och gör inte det och såna saker. Nordberg (2001) beskriver att männen har ögonen på sig och att det inte går att försvinna i mängden. Genom att vara i minoritet så får männen en speciell uppmärksamhet, men det är inte alltid att det ses som positivt. Första halvåret, fram till i våras tyckte jag det var jobbigt att jag var så älskvärd, att jag var saknad. Nu får ni lugna ner er, tjejerna gör ett precis lika bra jobb som jag gör om inte 14

18 bättre ibland faktiskt. Man blev liksom höjd på en piedestal bara för att man är kille. Jag tycker inte om det. (Kristoffer) Kristoffer försöker alltså minska ner själva betydelsen av att vara man, genom att lyfta fram sina kvinnliga kollegor som gör samma jobb. Eftersom männen märks i mängden så blir det också väldigt tydligt när de misslyckas med något. Som ensam kille så har man ju ögonen på sig från alla håll va, från arbetskamrater också. / / Skulle man göra något fel eller något sånt där så kan det ju synas väldigt väl liksom va. Alltså hos vårdtagare och sånt där va. (Olle) Jansson (1994) berättar om olika aspekter som är viktiga för hur de i minoritet bemöts. Den som är i minoritet syns mer och uppmärksammas om de avviker. Som beskrivits ovan så får männen extra mycket uppmärksamhet, vilket kan var både positivt och negativt. Det gör också, som i det här fallet, att kvinnorna verkar mer lika på grund av den kontrast som männen utgör. Personer i minoritetsställning har också större risk att bli förbisedda. I denna studie nämns det att du som man lätt kan bli nedröstad, men i vissa sammanhang verkar det som om kvinnorna lyssnar mer på dem bara för att de är män. Om det finns problem i arbetsgruppen berättar Olle att det är väldigt lätt att man som ensam kille hamnar mitt emellan två läger. Därför är det av stor betydelse vilken arbetsgrupp man hamnar i. Några intervjupersoner drar liknelsen med att vara i minoritet till att vara en tupp i en hönsgård. David, undersköterska, är ensam kille bland 17 kvinnliga medarbetare. När han skulle börja på den nuvarande arbetsplatsen skulle alla presentera sig. Efteråt var det en äldre kvinna som frågade honom följande: Hur känns det nu egentligen att sitta där som en tupp bland oss hönor? Jo det känns jättebra (svarade David). Ja det 15

19 sitter du och säger nu, hur tror du det känns om två månader? Förhoppningsvis så känns det lika bra om inte bättre (sa David) Det finns alltså en inställning hos kvinnorna att det måste vara jobbigt att vara ensam man, men David ser det inte som ett problem att jobba med kvinnor. Inte heller Erik anser att det är svårt att jobba med kvinnor, även om han skulle vilja ha någon manlig kollega. Det kan vara jobbigt ibland att vara ensam kille. För som jag sa innan så blir man en tupp i en hönsgård. Sen kan jag ju vända på det och säga att jag jobbar hellre med kvinnor än med män. Många av männen anser att det är ganska skönt att slippa den jargong som finns på många manliga arbetsplatser och säger sig trivas att arbeta med kvinnor. En arbetsledare menar dock att den jargong som finns på kvinnodominerade arbetsplatser också kan vara ganska rå. Att komma in som ung kille i en grupp medelålders kvinnor, där det är en ganska tuff jargong, då gäller det nog att om man inte har lite skinn på näsan så får man skaffa sig det alltså. (Sven) Enligt Nordberg (2003) har många män valt ett kvinnligt yrke för att manliga yrken kan upplevas negativa. Trots det märks det att de skulle önska att det blev några fler män på arbetsplatsen. David som har jobbat med flera andra män i vården berättar med glädje om hur de hade sina speciella killsnack. vi hade ju alltid på morgonen innan vi började nej fan, kom nu här xxx så få vi köra lite killsnack. Så hade vi fem minuter killsnack och sen var det bra då va och vi höll på att 16

20 skoja och skämta och det var högt i tak och det var rått ibland Enligt Ekstrand (2005) söker sig männen i kvinnodominerade yrken till varandra och i vissa situationer utesluts de kvinnliga medarbetarna från gemenskapen. Det kan vara ett sätt att forma sin yrkesidentitet, men kan också ses som en möjlighet till en frizon i en påtagligt kvinnlig miljö (Andersson & Gunnarsson, 2003). Precis som männen har sitt killsnack så har även kvinnorna sitt kvinnosnack. Som ensam man kan de ha lite svårt för det, speciellt de yngre. Det märks, det är så mycket tantspråk. Det är det vanliga om sina förhållanden och om sina barn och sina sjukdomar och trallala. Jag är lite less på det nu, men jag går runt med en MP3 spelare i bakfickan så det är bara att ta upp den och lyssna på musik så fort det blir för jobbigt på lunchtimmen. (Kristoffer) Man kan dock fråga sig varför männens killsnack uttalas i positiva termer, medan kvinnornas diskussioner benämns i negativa termer, av både män och kvinnor. 17

21 Sammanfattning Att vara en manlig brytare på en kvinnodominerad arbetsplats kan ha både sina för- och nackdelar. Som man får de mycket positiv uppmärksamhet och uppskattning just för att de är män. Samtidigt så blir det väldigt tydligt när de gör något fel. Några gjorde jämförelsen att vara en tupp i en hönsgård. De måste också bevisa att de faktiskt klarar av att städa och rulla hår. Männen säger sig inte sakna den jargong som finns på manliga arbetsplatser, men de uppskattar när de får någon manlig kollega som de kan ha killsnack med. 18

22 5 Arbetssituationen Hur upplever männen sin arbetssituation och sina arbetsuppgifter. Finns det situationer som är jobbigare än andra och vad är det bästa med att arbeta i äldreomsorgen? Intervjupersonerna verkar trivas bra med att arbeta i äldreomsorgen och framhåller gärna hur stimulerande kontakten med de äldre är. Även i Nordbergs studie (2003) framhålls vikten av att umgås med, i deras fall, patienterna. Sen så är det ju jättekul att möta jättemånga otroligt intressanta människor. (Elias) Jag har alltid tyckt att det är väldigt intressant att umgås med äldre människor för de har så mycket att berätta. Det ger mig väldigt mycket. Det är aldrig tyst när jag är hemma hos en gammal människa för vi har alltid så mycket att prata om. (Lars) De flesta anser att det är viktigt att även kunna sätta sig ner en stund hos de äldre och prata med dem. Därför försöker de skynda sig med andra bestyr, så som städning för att kunna få lite tid över. Alltså att kommer jag hem till någon för att städa så tänker jag alltid så här att jag försöker skynda mig lite extra med städningen så kan jag i slutändan kanske få fem minuter då jag bara kan sätta mig ner på en stol och prata och vara social och umgås. (Lars) och så finns det en del som är jättesnabba så att det är bara in och ut nästan bara. Gör de där snabba grejerna och sen sticker man igen. Det är inte min grej, lite engagemang måste man ha när man jobbar med människor tycker jag. (Olle) 19

23 Det är ett problem som Blomberg (2006) tar upp att de äldre många gånger ser personalen i hemtjänsten snabbt komma in och göra sina bestyr, för att sedan snabbt ge sig av igen. Mest av allt längtar de äldre efter samtal och umgänge, medan städningen har en mer underordnad betydelse. De skulle önska att personalen vågade vara mer spontana. Rent krasst skulle man kunna säga att det syns att du gjort ditt jobb om det är rent och snyggt, men det märks inte om du har suttit ner och pratat. Även om det har stor betydelse för de äldre. Elias berättar att det finns många regler för vad de får göra och inte göra, men att han ibland struntar i det bara för att det är roligt att hjälpa vårdtagaren. Han skulle önska att arbetsgivaren hade mer tillit till sin personal. Det skulle beviljas fler arbetsuppgifter för man blir frustrerad av att man inte får göra vissa grejer. Även i Blombergs (2006) berättelse så är det en manlig personal som bortser från reglerna. Han hjälper till att hänga ut mattor, trots att han egentligen inte får det. Att män och kvinnor kan prioritera olika saker berättar Henrik: Det är bl.a. det här med städning, det här med soptunna det är väl inte så jättenoga tycker jag om det är mycket. Måste tömma som här ser ut (kan kvinnliga medarbetare säga). Mycket såna här smågrejor, om det är ordning, det är inte jätteviktigt tycker jag. Det är viktigare att patienten mår bra. Så det skiljer nog rätt så mycket där. Även Lena, som är arbetsledare, har märkt att det skiljer sig mellan män och kvinnor när det kommer till städningen. Det finns ju kvinnor som påpekar att det är dåligt städat och det har jag aldrig hört en man säga. Men sen tror jag inte att 20

24 männen städar sämre generellt, utan jag tror det ligger i personligheten. Just det här med städning verkar inte vara någon favoritsyssla bland männen. Utbilda en undersköterska till en städkärring. Det finns städfirmor som tar hand om sånt. Det kan jag känna. Jag vill lägga kraften på det jag är utbildad till. (Andreas) Några intervjupersoner ger exempel på andra kommuner som lagt ut städningen på entreprenad vilket gjort att de kan ägna mer tid åt omvårdnadsarbetet. Många upplever det frustrerande när inte tiden räcker till. Man har kanske inte så mycket tid som man egentligen skulle vilja ge. Så ibland kan man väl känna sig otillräcklig när man lämnar någon och känner att man egentligen inte är färdig. (Erik) Något som flera utav männen pratar sig varma för är de sjukvårdande uppgifterna och sårvård. En kvinna är kanske lite mer kramande och ömmande. Okej det varierar ju från person till person. Medan en kille kanske mer vill ha det där med omläggningar, lyssna lite, ta blodtryck, ta blodsocker och såna grejer. Det tror jag är lite mer som en killes... för då upplevs det lite som mer sjukvård i det. (David) Männen verkar också ha lättare att ta för sig när de vill något och säga ifrån. att nu vill jag lära mer om sårvård eller nu kan jag ta ansvar för det här såret. / / Vi har då framför allt män då 21

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

GÅ DIN EGEN VÄG! HITTA DIN EGEN VÄG GENOM ATT TA REDA PÅ HUR DU PÅVERKAS AV STRUKTURER OCH NORMER.

GÅ DIN EGEN VÄG! HITTA DIN EGEN VÄG GENOM ATT TA REDA PÅ HUR DU PÅVERKAS AV STRUKTURER OCH NORMER. GÅ DIN EGEN VÄG! HITTA DIN EGEN VÄG GENOM ATT TA REDA PÅ HUR DU PÅVERKAS AV STRUKTURER OCH NORMER. GRATTIS! BLEV DET EN PRINS ELLER PRINSESSA? En av de vanligaste frågorna när ett barn har fötts är om

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Specialistsjukvården

Specialistsjukvården Sammanfattning av utvärderingar APU Vårterminen 2012 Omvårdnadsprogrammen 130 stycken 119 stycken Svarsfrekvens 92 % Vårterminen 2012 Område Psykiatri 12 stycken 11 stycken Svarsfrekvens 92 % Huvudhandledare:

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet

Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet VÅRDFÖRBUNDET Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet Förslag på frågor för dialog med medlemmar Hej förtroendevald! I Vårdförbundet arbetar vi tillsammans för att påverka hur våra yrken, vården

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Falköpings kommun Feriepraktik 2015. Enkät ungdomar period 1, 2 och 3

Falköpings kommun Feriepraktik 2015. Enkät ungdomar period 1, 2 och 3 Falköpings kommun Feriepraktik 2015 Enkät ungdomar period 1, 2 och 3 Total Period 1 Period 2 Period 3 Kille 42% 37,7% 41,4% 50% Tjej 58% 62,3% 58,6% 50% Svarande 138 69 29 40 Total Period 1 Period 2 Period

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE HUR HAR ARBETSMARKNADEN FÖRÄNDRATS OCH VAD BETYDER DET FÖR UNGA OCH ARBETSGIVARE? 1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE Tankearbete Automation Specialisering Sofia Rasmussen Grundare av Rasmussen Analys

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Vägen till VO-branschen

Vägen till VO-branschen Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 23 34,8 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT (BILAGA 1) Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-07-02 Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med deltagare Genomförande och respons

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

TRE SKIFTEN SOM OMFORMAR ARBETSMARKNADEN

TRE SKIFTEN SOM OMFORMAR ARBETSMARKNADEN AGENDA KONSTEN ATT ATTRAHERA, BEHÅLLA OCH LEDA DEN UNGA GENERATIONEN Sofia Rasmussen VD, Rasmussen Analys AB Tre skiften som omformar arbetsmarknaden Värderingsskiftet bland dagens unga Arbetslivsvärderingar

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Män och normer inom vård och omsorg

Män och normer inom vård och omsorg Män och normer inom vård och omsorg Två delrapporter: Befintlig kunskap om obalans mellan könen Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden Befintlig kunskap om obalans mellan könen (SCB-statistik

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Falköpings Kommun Feriepraktik Enkät ungdomar alla perioder

Falköpings Kommun Feriepraktik Enkät ungdomar alla perioder Falköpings Kommun Feriepraktik 2016 Enkät ungdomar alla perioder 1. Kön 1% 47% 52% Tjej Kille Annan könstillhörighet Tjej 52% Kille 47,2% Annan könstillhörighet 0,8% Svarande, antal: 125 2. Vilket gymnasieprogram

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer