Vård i livets slutskede

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård i livets slutskede"

Transkript

1 Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatorisk VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. Pia Dellson, Klinisk Blick Vård i livets slutskede Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg

2 Sammanfattning Palliativ vård avser lindrande vård till människor med obotlig, symtomgivande och progredierande sjukdom oavsett diagnos och oftast med en kort förväntad överlevnad. Denna vård innebär ett förhållningssätt med syfte att förbättra livskvaliteten för patienten och de närstående genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom. Flera sammanställningar visar att palliativ vård är eftersatt eller att man inte lever upp till de överenskommelser som är gjorda. Det organisatoriska vårdprogrammet ska vara en vägledning för att bedriva god palliativ vård. I den första delen beskrivs en gemensam värdegrund för palliativ vård, basal och specialiserad palliativ vård, palliativ omvårdnad samt brytpunkter. Vården ska genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inriktas på patienten och de närståendes behov. I vårdprogrammet beskrivs innebörden i det palliativa förhållningssättet, som måste finnas oavsett vårdform. I den andra delen beskrivs hur vården är organiserad idag, vårdkedjorna och samarbetet mellan sjukhus - primärvård kommuner, både för vuxna och för barn. Kontinuitet och tillgänglighet samt informationsöverföring mellan vårdnivåerna betonas. Med avsnittet om de olika yrkesgrupperna framhålls vikten av att arbeta multiprofessionellt och att ta tillvara olika kompetenser. Utmärkande för denna upplaga av vårdprogrammet är omfattningen av avsnittet som beskriver förbättringsförslag på området. Avsnittet skall ses som bakgrundsbeskrivning till kommande handlingsplan. Förslagen utgår från VG-regionens strategi för utveckling av palliativ vård och innefattar (förslag till) förbättringar inom följande områden: regionens stöd till hemtjänst/ hemsjukvård, kompetensutveckling för personal, inrättande av särskilda vårdplatser för avancerad palliativ vård samt möjligheten till öppen retur. En partssammansatt grupp, enligt gällande mall för utarbetandet av organisatoriska vårdprogram har ansvar för att vårdprogrammet förs ut, följs upp och revideras.

3 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 5 Beskrivning av uppdraget 4 Avgränsning 6 Arbetsgruppens sammansättning 6 Bakgrund 7 Målsättning 8 Vårdideologisk grund 10 Människosyn 10 Etiska grundprinciper 10 Hospicefilosofin 10 Palliativ vård 10 Den palliativa vårdens fyra hörnstenar 11 Palliativt förhållningssätt 11 Basal palliativ vård 11 Specialiserad palliativ vård 11 Palliativ insats 12 Brytpunkt, brytpunktssamtal 12 Palliativ omvårdnad 13 Existentiella, andliga och religiösa frågor vid livets slut 13 Efter dödsfallet 14 Närstående 14 Barn som närstående 15 Närståendepenning 15 Efterlevandestöd 15 Vårdkedjan 16 Vårdgivare 16 Kommunen som vårdgivare 16 Primärvården som vårdgivare 17 Sjukhusvården som vårdgivare 17 Palliativa rådgivningsteamet 17 Övrig palliativ verksamhet 18 Smärtenhet 18 Nätverk inom palliativ vård 18 Annan vårdgivare 19 Vård i annan kommun än hemkommunen 20 Kommunikation i vårdkedjan 20 Samordnad vårdplanering 20 Epikris 20 Vårdkedjor - vuxna 20 Öppen retur och trygghetsplatser 21 Distriktsläkare är behandlingsansvarig läkare 22 Sjukhusläkare är behandlingsansvarig läkare 22 2

5 Vårdkedjor - barn 24 Vårdkedjan 24 Medicinskt omhändertagande 26 Fortbildning 26 Funktioner och yrkesgrupper runt den palliativa patienten i sluten och öppen vård 27 Förslag till åtgärder som kräver nya resurser 29 Regionens stöd till hemtjänst och hemsjukvård 29 Kompetensutveckling för berörd personal 30 Tillgång till särskilda vårdplatser för avancerad palliativ vård 30 Snabb tillgång till sjukhusvård, öppen retur 31 Övriga förslag 32 Kvalitetsutveckling 33 Implementering 34 Referenser 35 Avsnittet om barn 36 Förkortningar 36 Bilaga 1; Den döendes rättigheter 37 Bilaga 2; Exempel: Brytpunktssamtal 38 Bilaga 3; Exempel; Intyg för öppen retur 40 3

6 4

7 Beskrivning av uppdraget Inledning Enligt Riksdagens beslut om riktlinjer för prioriteringsordningen inom hälso- och sjukvård, proposition 96/97:60 (1), framgår att palliativ vård är placerad i prioriteringsgrupp 1 och kan jämställas med akuta livshotande sjukdomar. Värdig vård vid livets slut, SOU 2001:6 (2) ger riktlinjer om hur svårt sjuka och döende ska vårdas och garanteras samma kvaliteter på vården oavsett var den bedrivs. Trots detta visar flera studier att vården av patienter i livets slutskede är lågt prioriterad i dagens hälso- och sjukvård. Uppbyggnaden av den palliativa vården i Skaraborg är eftersatt, vilket har uppmärksammats i socialstyrelsens rapport från 2006 (3) och canceröversynen 2007 i Västra Götalandsregionen (4). Fokus ligger oftast på organisationens funktion och ekonomi, vilket gör att patientens och närståendes behov och önskemål inte alltid tillgodoses. Personal i kommun, primärvård och sjukhusvård har kompetensbrister eller ojämn kompetens i palliativ vård. Nyligen publicerade studier visar på bristande kontinuitet och otrygghet i vårdens slutskede hos medborgare i Västra Götaland (5). Skaraborgs sjukhus fick under 2003 uppdraget att ansvara för att ta fram ett organisatoriskt vårdprogram för vård i livets slutskede. Arbetet utformades i samarbete mellan kommun, primärvård och sjukhusvård, med delaktighet från beställare och i enlighet med de direktiv som gäller för organisatoriska vårdprogram. Den första versionen förelåg Det palliativa rådgivningsteamet som inrättades 2003, har genom att presentera vårdprogrammet och genom att bedriva klinisk verksamhet och undervisning sökt implementera vårdprogrammets innehåll. Hösten 2007 påbörjades revidering av vårdprogrammet. Även detta arbete sker i samarbete mellan kommun, primärvård och sjukhusvård samt med medverkan av politiker från hälsooch sjukvårdsnämnderna i Skaraborg. Politikermedverkan syftar till att se hälso- och sjukvården ur ett medborgarperspektiv där befolkningens sjukvårdsbehov blir styrande och vägledande för tilldelning av resurser respektive prioritering samt stärka medborgarnas/patienternas ställning och medverkan i vården. Programarbetet utgör också en plattform för ökat engagemang hos förtroendevalda och utvecklar dialogen mellan politiker på olika nivåer. Medborgarperspektivet har även beaktats genom att berörda patientföreningar fått lämna synpunkter. Västra Götalandsregionen har nu tagit fram en regional strategi för vård i livets slutskede palliativ vård med förslag till förbättringsområden och en till detta knuten handlingsplan. Det beslutades att uppgiften att ta fram en bakgrundsbeskrivning till en lokal handlingsplan för palliativ vård skulle ingå i arbetet med det organisatoriska vårdprogrammet. (Därmed innehåller den reviderade upplagan också punkter som den lokala handlingsplanen omfattar samt förslag till åtgärder.) 5

8 Syftet med det organisatoriska vårdprogrammet är att det ska vara ett verktyg/redskap för olika professioner vid vården av svårt sjuka och döende människor. Det organisatoriska vårdprogrammet ska därmed utgöra en gemensam grund för en god vård och ett gott omhändertagande av patienter i livets slutskede. Det ska också utgöra ett underlag för fortsatt utveckling och beslutsfattande inom området. Avgränsning Det organisatoriska vårdprogrammet gäller palliativ vård med huvudinriktning på vård av alla patienter, oavsett diagnos, i sent skede av sjukdomen. Beslutet om palliativ vård ska vara fattat i samråd med patient och/eller närstående och det ska vara dokumenterat. För olika diagnosgrupper kan den palliativa fasen beröras i andra organisatoriska vårdprogram och då gäller dessa. Vad gäller pediatrik finns ett speciellt avsnitt. Arbetsgruppens sammansättning Per Angesjö Helena Axelsson Eriksson Birgit Bårring Helen Carlsson Inger Holzhausen Ingemar Hörnfeldt Malin Jansson Anette Ohlin Johansson Ulla Johansson Helena Karlsson Elisabeth Kenne-Sarenmalm Marie-Louise Ljungberg Laila Neck Christina Pettersson Mariann Pettersson Ulf Svensson Kristina Säll Olle Vinensjö Svante Swerkersson Distriktsläkare, Primärvård Sjukhuspräst, Sjukhuskyrkan, Skaraborgs Sjukhus Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kommunförbundet Läkare, Skaraborgs Sjukhus, ordförande Sjuksköterska, Skaraborgs Sjukhus Distriktsläkare, Primärvård Distriktsarbetsterapeut, Kommunförbundet Planeringsledare, hälso- och sjukvårdskansliet, Mariestad Ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden, västra Skaraborg Sjuksköterska, Kommunförbundet Sjuksköterska, Skaraborgs Sjukhus Kurator, Skaraborgs sjukhus, sekreterare Ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden, östra Skaraborg Sjuksköterska, Skaraborgs Sjukhus Kurator, Primärvård Distriktsläkare, Primärvård Sjuksköterska, Skaraborgs Sjukhus Distriktsläkare, Primärvård Läkare, Skaraborgs Sjukhus 6

9 Bakgrund Vården av svårt sjuka och döende patienter oavsett diagnos, har under senare år kommit i fokus i allt högre grad inom hälso- och sjukvården. Av riksdagens beslut (1) angående riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården framgår att palliativ vård och vård i livets slutskede har högsta prioritet. Vård av döende patienter har lika hög prioritet som vård vid akuta livshotande sjukdomar. Den palliativa vården innebär ett aktivt behandlingsalternativ även när bot inte längre är möjlig. Palliativ vård innefattar både medicinsk symtombehandling och omvårdnadsinsatser. WHO definierar palliativ vård enligt följande (6): Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal. Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livet såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. I Europarådets rekommendation för medlemsstaterna om organisation av palliativ vård finns vägledande principer för hur utveckling och uppbyggnad ska vara beskaffad (7). I slutbetänkandet från kommittén om vård i livets slutskede Döden angår oss alla Värdig vård vid livets slut betonas att landsting, kommuner och andra vårdgivare bör samverka i att utveckla gemensamma mål för att lokalt kunna förverkliga den palliativa vårdens innehåll med patienten i centrum. För att uppnå målet att människor ska få en värdig död måste därför vården av döende ges av personal med adekvat kompetens och i en sammanhållen vårdkedja (8). Regionstyrelsen har i april 2007 fastställt ägaruppdrag-ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet". Enligt socialstyrelsens rekommendationer avses med kvalitet i regionens hälsooch sjukvård att vården ska vara säker för patienten 7

10 vara patientfokuserad vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig vara jämlik för alla invånare i regionen ges i rimlig tid vara effektiv Skaraborgs Sjukhus är medlem i Nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus. En hälsofrämjande helhetssyn innebär ett förhållningssätt som väver samman medicinsk diagnostik och behandling med patientens upplevelse av hälsa. Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från förebyggande till palliativ vård. Genom att utveckla patienternas och de närståendes delaktighet i behandling av sjukdom och insatser kan individen få stöd i att hantera sin situation. Palliativ vård är genom målsättningen förbättrad livskvalitet vid terminal sjukdom en aspekt av hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Regional strategi för vård i livets slutskede Palliativ vård (9) Canceröversynen 2007 (4) i Västra Götalandsregionen visar att cancersjukvården i stort sett fungerar bra i regionen, men inom ett antal områden behöver förbättringar göras. En första punkt bland de förbättringsområden/åtgärder som redovisats och beslutats är en utveckling av den palliativa vården i regionen. Det är främst inom fyra områden som förstärkning behöver ske för att nå god och värdig vård i livets slutskede. Regionens stöd till kommunal hemtjänst och hemsjukvård för att möjliggöra god vård i hemmet. Med detta avses exempelvis palliativa team. Kompetensutveckling för berörd personal. Det är en viktig uppgift för regionen och kommunerna i samverkan. Tillgång till särskilda vårdplatser för avancerad palliativ vård. Detta gäller patienter med särskilda sjukdomstillstånd eller när vården i hemmet inte upplevs som tillräcklig och trygg och särskilda resurser behövs. Snabb tillgång till sjukhusvård när vård hemma inte längre är tillräcklig och möjlig. Det kan handla om möjligheter till öppen retur för att slippa söka på akutmottagningen. Utredningen konstaterar också att det behövs ett samordnat regionalt arbete för att förbättra den palliativa vården för alla diagnoser. Målsättning Målsättningen med programmet är att ge förutsättningar för verksamheten att utveckla en god palliativ vård oavsett vårdform. Genom att definiera ansvarsområden, arbetsuppgifter och kommunikationskanaler för de tre vårdnivåerna sjukhusvård-primärvård-kommun skapa en förbättrad vårdkedja. För patienten och närstående ska dessa upplevas som en sammanhållen vårdkedja. Programmet ska också ge förutsättningar att skapa gemensam värdegrund där de döendes rättigheter ligger till grund för förhållningssättet (bilaga 1). För att vården i livets slutskede ska hålla en fortlöpande god kvalitet utgör vårdprogrammet ett gemensamt vårdpolicydokument för Skaraborg. Principen att alla invånare ska erhålla en god vård på lika villkor. 8

11 Enligt rekommendationerna från Västra Götalandsregionen bör handlingsplanen innehålla följande: Upprättande av eller uppdatering av vårdprogram. Inrättande av palliativa team eller utveckling av de team som finns. Rutiner för vårdplanering och ansvarsfördelning. Säkerställande av att möjligheten till öppen retur finns för alla. Säkerställande av kontinuitet i kontakterna med sjukvården. En vårdgivare får inte släppa ansvaret förrän en annan är beredd att ta över ansvaret. Beskrivning av hur den palliativa vårdkedjan är uppbyggd samt kartläggning av de palliativa vårdinsatserna på respektive vårdnivå. Utveckling av möjligheterna för anhörigas medverkan i samtliga vårdnivåer samt att särskilda värdiga avskedsrum finns. Utveckling av beteendevetenskaplig kompetens och existentiell kunskap. Kompetensutvecklingsinsatser för berörd personal i regionen och kommunen. Särskilt bör utbildningsinsatser ske beträffande det svåra samtalet. Att tillgången till särskilda vårdplatser, hospice eller motsvarande finns som motsvarar det behov som finns av dessa platser. Kvalitetssäkring i enlighet med det svenska palliativregistret. Rutiner för uppföljning. 9

12 Vårdideologisk grund Enligt hälso- och sjukvårdslagens målparagraf ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. En övergripande vårdideologi baseras på en humanistisk människosyn, etiska grundprinciper och specifika riktlinjer för palliativ vård. Palliativ vård syftar till en aktiv helhetsvård av hela människan och dennes närstående. Det är sålunda inte frågan om enskilda sporadiska vårdinsatser utan en helhet i en sammanhållen vårdkedja. Människosyn Vårdgivarens människosyn och förhållningssätt är av avgörande betydelse för vårdhandlingarnas kvalité. Med en humanistisk människosyn ses vårdtagaren som en integrerad helhet med en fysisk, psykisk, social och existentiell dimension och bör beredas största möjliga frihet att tro, tänka och själv välja sin livsåskådning. Etiska grundprinciper Grundläggande för samhället i stort och för vård i synnerhet är människovärdesprincipen. Alla människors lika värde har fastställts som en grund för samhället och vården, vilket innebär att alla har samma rättigheter. Andra övergripande principer är behovs- och solidaritetsprincipen vilket innebär att resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet där behoven är som störst samt kostnadseffektivitetsprincipen (1). VG-regionen har i sitt prioriteringsarbete tagit upp ovanstående etiska plattform och utifrån denna tryckt på att palliativ vård och vård i livets slutskede tillhör prioriteringsgrupp 1, vilket innebär att denna vård har lika hög prioritet som vård vid akuta liv (10). Människovärdet och den personliga integriteten kan upprätthållas genom de medicinsk-etiska grundprinciperna (8): Göra gott - godhetsprincipen, Inte skada - icke skada-principen Vara rättvis - rättviseprincipen Respektera självbestämmandet - autonomiprincipen. Hospicefilosofin Hospice är i första hand inte en institution utan ett förhållningssätt som ska genomsyra all vård. Filosofin ser döden som en naturlig del av livet. Vården omfattas av ett helhetstänkande där fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov hos patient och närstående är viktiga. Målet är att aktivt förebygga och lindra symtom som sjukdomen ger. Målet är vidare att skapa en miljö med möjlighet att leva så fullvärdigt som möjligt, trots begränsningar. Viktigt är en öppenhet och tid för svåra samtal som t.ex. om känslor, relationer, meningen med livet och döden. Fokus läggs på den enskilda individens behov och önskningar. Förutsättningen för detta arbete är ett välfungerande multidisciplinärt personalteam. Stöd ges till närstående både under och efter patientens vårdtid. Palliativ vård Kärnan i den palliativa vården utgörs av samarbete mellan vårdteamet, patienten och de närstående. Samarbetet förutsätter ömsesidig respekt mellan olika personalkategorier. I palliativ vård ingår omvårdnad och medicinska insatser. Omvårdnaden ska vara individualiserad och utformas i samverkan med närstående och deras önskemål bör beaktas så långt det är möjligt. 10

13 Vård av döende ställer mycket höga krav på en genomtänkt vårdfilosofi, på arbetsledning och kunskap om palliativ vård. Dagens palliativa vård är influerad av hospicefilosofin. Den palliativa vårdens fyra hörnstenar består av (8): Symtomkontroll i vid bemärkelse (omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga behov) Samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag Kommunikation och relation i syfte att befrämja patientens livskvalitet Stöd till närstående under sjukdomen och efter dödsfallet Palliativt förhållningssätt innebär: en individuell vårdplanering som utgår från varje människas situation, kultur m.m. god omvårdnad som visar respekt för patientens värdighet, integritet, bevarar och stärker hans/hennes självkänsla, möjliggör en god livskvalitet och värnar om trygghet inför döden adekvat symtomkontroll som bland annat tillgodoser patientens behov av smärtlindring i alla dimensioner, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt/andligt omsorg om människor som patienten har en nära relation till kontinuerlig handledning och fortbildning som gör personalen rustad att ge vård i livets slutskede på ett sådant sätt att patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga behov beaktas. att utformning av vård och behandling i livets slutskede ska ske utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, där målet är livskvalitet under den tid som återstår. Basal palliativ vård Basal palliativ vård är grunden i all palliativ vård och ska vid en definierad, dokumenterad tidpunkt, utifrån en etisk plattform och en medicinsk bedömning, erbjudas till alla patienter i livets slutskede oavsett diagnos och vårdform. Vården ska bedrivas dygnet runt, av ett team bestående av läkare, sjuksköterska samt omvårdnadspersonal med basal kompetens inom palliativ vård. Basal palliativ vård bedrivs brett i vårdorganisationen, vid sjukhusavdelningar, på kommunens olika boenden och i hemmet. Vårdinsatserna utgår från patients och närståendes behov med möjlighet att verka dygnet runt. Den basala palliativa vården för dialog med patient och närstående för att skapa delaktighet i vården, fastställer brytpunkter, grundar sig på etiska överväganden och värnar om människovärdet. Medicinska insatser avslutas när de inte gör nytta. Patienten erbjuds möjlighet att ha någon vid sin sida under döendefasen. Stöd ges till närstående under sjukdomstiden och i samband med dödsfallet. Den basala palliativa vården har möjlighet till konsultstöd från specialiserade palliativa team/verksamheter. Specialiserad palliativ vård Specialiserad palliativ vård ska erbjudas patienter med komplexa symtom/behov i livets slutskede där basal palliativ vård inte är tillräcklig. Ett multiprofessionellt team stödjer och kompletterar den basala vården utifrån de specifika behoven som identifierats och den problematik som finns. I den här verksamheten är palliativ vård kärnverksamhet och teamet har särskild utbildning/kompetens i detta vårdområde. Exempel på verksamhet av detta slag är specialiserade slutenvårdsenheter, palliativa sjukhusteam, palliativa rådgivningsteam, hemsjukvårdsteam för avancerad sjukvård i hemmet. Den specialiserade palliativa vården erbjuder också konsultstöd och handledning till medarbetare i palliativ vård samt utbildning inom ämnesområdet. 11

14 Palliativ insats Med palliativ insats menas enstaka åtgärder som en del i vårdinnehållet i palliativ fas, där huvudmålet är optimal livskvalitet men i tidiga skeden även innefattar åtgärder för att förlänga livet. Som exempel på palliativa insatser kan nämnas strålbehandling, insättande av opioid mot smärta, avlastning av gallvägar vid tumörpåverkan, blodtransfusion, behandling med bisfosfonater, vätskedrivande injektion vid hjärtsvikt eller lindring av ångest. (11) Brytpunkt, brytpunktssamtal Med brytpunkt menas ett fastställande av en gräns där vården ändrar inriktning och mål. För såväl patienter, närstående som vårdpersonal är denna punkt ej distinkt, utan en process över viss tid med successiv förskjutning av vårdens mål. (Bilaga 2) När det är uppenbart att sjukdomen inte är botbar innebär det en övergång till palliativ vård. Ställningstagande till palliativ vård kräver en medicinsk bedömning som ska göras av läkare samt dokumenteras i patientens journal. Fastställande av brytpunkten är avgörande för vårdresultatet, genom att målet med vården förändras. Beslutet ska vara väl förankrat hos patient och närstående och bedömningen bör ske utifrån en etisk plattform. Läkarens bedömning om palliativ vård och förhandsbeslut om att avstå från livsuppehållande åtgärder ska dokumenteras i journalen. Där ska även noteras vem som informerats och informationens innehåll. Det är viktigt att bakom varje beslut om att avstå från eller sätta in olika vårdinsatser, finns en adekvat medicinsk bedömning. Vid ställningstagande till om patienten är i sen palliativ fas, innebär detta också beslut om att avstå från akut livsuppehållande åtgärder såsom hjärtlungräddning (HLR). HLR kan aldrig ses som en symtomlindrande behandling. Vård av Palliativ vård i obotbar sjukdom Palliativa insatser livets slutskede Brytpunkt Förlänga liv, livskvalitet Brytpunkt Sista brytpunkten Livskvalitet Det kan också vara lämpligt att erbjuda ett brytpunktsamtal då patienten förstår att sjukdomen leder till döden eller då det behövs mer hjälp i det vardagliga livet. Den sista brytpunkten är den dag när det är tydligt att livet bara kan vara några dygn eller någon vecka ytterligare. Den i vårdteamet som märker att en brytpunkt passeras har ansvar att dela med sig av den insikten till teamet. Ofta är det den vårdare som är närmast patienten som bäst kan avgöra när den sista brytpunkten inträder. Läkaren har stort ansvar att bedöma att den försämring som iakttagits inte beror på andra sjukdomar som tillstött eller på biverkningar av läkemedel. Vårdplan upprättas utifrån samtalet. Brytpunktssamtalet ger möjlighet till viss framförhållning, så att plågsamma symtom kan lindras, onödiga sjukvårdstransporter undvikas, ger möjlighet till att information ges på rätt sätt och att de närstående inbegrips på ett sätt som gagnar patienten. Personal som vårdar patienten ska lätt kunna läsa sig till vad som är beslutat i fråga om insatser och behandlingar. I omvårdnadsjournalen ska noteras att patienten informerats att målet för omvårdnaden nu är att lindra. Patientens reaktioner bör noteras och en plan för stöd läggas upp. 12

15 Palliativ omvårdnad Omvårdnad utgår från behov och problem relaterat till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet. Det är människans reaktioner och tolkningar av sjukdom som är i fokus. Syftet med palliativ omvårdnad är att skapa en så god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. Viktiga begrepp i den palliativa omvårdnaden är symtomlindring, sociala relationer, syntes/sammanfattning, självbestämmande, självbild, samtycke att dö (A. Weisman) (12). En god livskvalitet i livets slutskede är att slippa smärtor och besvärande symtom, att leva så självständigt som möjligt samt att få upprätthålla viktiga relationer till livets slut. Den sjuke behöver också hjälp med att behålla sin självbild trots de förändringar sjukdomen kan medföra. Det kan också vara viktigt att få tid och stöd till en möjlighet att nå fram till en syntes och sammanfattning av sitt liv. I den palliativa helhetsvården ingår de grundläggande behoven av trygghet, mänsklig kontakt och mänskligt värde. Den praktiska omvårdnaden ska präglas av respekt för patienten som individ. För att kunna ge en god omvårdnad krävs det att personalen vet vad patienten avser med god omvårdnad. Omsorg och allmän omvårdnad utgör stora delar av vården i livets slut, det dagliga livets självklarheter omfattas här. För att uppnå en god kvalitet och optimal omvårdnad krävs det att man har en relation med patienten och närstående som präglas av ömsesidigt förtroende. Det krävs kunskap om patientens vanor i det dagliga livet och att man därtill lägger sina kunskaper om vad som kan ske, när patienten har en progredierande sjukdom, blir immobiliserad och när normala funktioner sätts ur spel. Kompetensen i den palliativa vården ligger hos dem som ger vården, det är deras personliga engagemang, kunskap och livserfarenhet som formar vården och mötet. Vården bör innehålla inlevelseförmåga, kreativitet och insikt i vad det innebär att vara svårt sjuk. Vårdpersonalen intar en central roll i patientens närvaro men det måste hela tiden vara en balansgång i förhållandet till patientens närstående. Att uppmuntra och stärka patientens och närståendes resurser är en viktig del av den palliativa vården samt att vara medveten om den fysiska miljöns betydelse. Existentiella, andliga och religiösa frågor vid livets slut. Människan längtar efter att i sitt liv finna mening och innehåll, sammanhang. Vem är jag? Har jag någon plats, uppgift? Vart är jag på väg? Att söka och finna något som liknar svar är ett behov som återkommer i olika livsskeden och som kan bli en viktig process under den tid då människan avslutar sitt liv. Svårt sjuka människors existentiella och andliga frågor handlar ofta om meningen, skulden, livet, evigheten. Samtalet är den metod med vilken vi stödjer patientens bearbetning av dessa frågor. Då blir berättandet en skapelseakt, från kaos till struktur. Att få berätta kan leda till att olika upplevelser av verkligheten kan falla på plats och komma i så god ordning att människan kan förstå och kanske t o m acceptera. Samtal och reflektion tar tid och ofta finns de starkaste hindren för patienten att uttrycka sina känslor mer i omgivningen än hos henne själv. Samtalet kan komma till stånd om man får uppleva en atmosfär där det finns en lyssnare som har tid och vågar finnas där patienten befinner sig i sin tanke. Att låta patienten presentera sin livsberättelse för någon som lyssnar ger värde och fördjupning av det liv som snart ska avslutas. 13

16 Människan är utrustad att klara existentiell och andlig smärta så länge hon inte blir övergiven eller sviken. Att i tillit till en annan få möjlighet att närma sig också starka känslor som sorg, rädsla, aggression och glädje bidrar till att minska den existentiella smärtan. Patienter behöver få stöd i flera frågor, som att reflektera över hoppet som förändras över tid, acceptans av det som sker och med att bearbeta sin sorg. Att den svårt sjuke patienten bemöts som en människa som vården satsar på och lyssnar till ger upplevelsen av hopp. Existentiella frågor handlar om människans grundläggande sätt att vara. Som existerande förhåller sig människan till sig själv, till världen, till sina möjligheter. Reflektionen över hennes liv kan ge möjligheter och insikter som stöder en god avslutning av livet. Andliga frågor handlar om människans djupaste relationer till sig själv, andra och gud eller andra högre makter. Den andliga dimensionen innefattar människans känsla av mening och mål med livet. Andlig styrka kan bidra till uthållighet. Religiösa frågor hör hemma i den sociala institution av människor som delar samma tro. Det religiösa behovet får sina svar genom bön, läsning ur den religiösa urkunden, gudstjänster och riter. Kan ge kraft att klara kriser och att leva med sjukdomen. Kan ge känsla av frid, trygghet och hopp. Detta gäller även för samtalet med närstående. Inom sfären för frågor och samtalet faller också handledning av personalen. Då vi ser personalen som ett av de betydelsefullaste instrumenten i den palliativa vården både behöver och ska personalen ges möjlighet att reflektera över möten med andra människors liv. Efter dödsfallet Omhändertagandet efter dödsfallet ska ske med vördnad och respekt och efter de direktiv som givits uttryck för antingen tidigare av patienten själv eller av närstående i samband med dödsfallet. Det är viktigt att beakta olika kulturer och religiösa symboler. Kyrkan och begravningsbyråer kan vara behjälpliga i dessa frågor. Vid avskedet av den döde är det angeläget att rummet görs värdigt för ändamålet. Vissa vårdinrättningar har här föregått med gott exempel och inrättat särskilda avskedsrum. Närstående Behovet av omhändertagande av närstående, med stöd och information framstår som mer tydligt inom palliativ vård än i sjukvården i övrigt. Det är också en av de uppgifter som särskiljer palliativ vård. Närstående behöver stöd och information under hela det palliativa sjukdomsförloppet. Trygghet och kontinuitet, att veta var man ska vända sig med frågor, få information om hur anhöriga kan stödja den sjuke och förmås att medverka i vården i samtliga vårdnivåer är viktiga komponenter. För dessa uppgifter spelar personalens bemötande stor roll. Omvårdnadspersonalen är också den viktigaste aktören i stödet av den anhörige. Kuratorn kan vara en resurs i arbetet med närstående. Rutin för samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommuner angående stöd till anhöriga/närstående finns framarbetad och beslutad av vårdsamverkan Skaraborg. Denna innebär att hälso- och sjukvården har ansvar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande vilket innebär bland annat att identifiera anhörig som riskerar att drabbas av ohälsa. Det innebär såväl att beakta anhörigas eget behov av stöd som att förmedla kunskap om sjukdomstillstånd, hur 14

17 sjukdom utvecklas samt hur anhörig kan eller bör bemöta en närstående. Primärvårdens och sjukhusets roll är att uppmärksamma anhörigas behov av stöd och informera om vilket stöd som kan ges inom hälso- och sjukvården samt förmedla kontakt eller informera om vart anhörig kan vända sig för att få stöd av kommunen. Kommunerna ska erbjuda stöd för att underlätta för anhöriga, insatserna ska underlätta anhörigas situation, fysiskt, psykiskt och socialt. Stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som ger stöd till en person med funktionshinder innebär att utforma insatser som passar både den anhöriga och den närstående. Barn som närstående När vuxna patienter är svårt sjuka och det finns barn i familjen är det viktigt att ta med barnen i ett tidigt skede. Föräldrarna kan ibland behöva stöd och hjälp att ta upp svåra frågor med sitt barn. Möt med respekt, ge anpassad information utifrån barnets ålder och utvecklingsnivå och svara på barnets frågor. Det är också viktigt att ordna med bra miljö för barnen då föräldern vistas på sjukhus och att det blir ett fint avsked. Efter samråd med föräldrarna kan skolans personal behöva informeras för att kunna stödja barnen på bästa sätt. (13) Närståendepenning Närståendepenning erbjuder en möjlighet för den sjuke att ha någon hos sig under sjukdomstiden. Personer som är närstående den svårt sjuke kan få ersättning från försäkringskassan om man avstår från förvärvsarbete. Den sjuke ska lämna sitt samtycke.till närstående räknas anhöriga men även andra man har nära relationer till. Med svårt sjuk menas sådana sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv. För ytterligare information hänvisas till Försäkringskassan. Efterlevandestöd Närstående ska erbjudas samtal för att få tala om den avlidnes sista tid. Efter dödsfallet övervägs hur länge kontakterna bör upprätthållas. Många gånger har de efterlevande en mängd frågor som de behöver få svar på. Exempelvis frågor som rör sjukdomen, behandlingar, eller uteblivna sådana. Det är viktigt att personalen visar att det finns öppna kanaler och att de efterlevande får möjlighet att tala om sina känslor. I de fall där de inte var på plats då dödsfallet inträffade kan det vara angeläget att få träffa den personal som hade de sista kontakterna med den avlidne. Vid behov kan hänvisas till kyrkans efterlevandegrupper. Varje enhet som har patienter i sent palliativt skede ska ha rutiner för stöd i sorgearbetet och vem som följer upp närstående efter dödsfallet. 15

18 Vårdkedjan För att kunna ge patienter en god vård i palliativt skede krävs att personalen har adekvat kompetens och att det finns en sammanhållen vårdkedja. Samverkan mellan olika vårdgivare ska vara så välutvecklat att övergången mellan olika vårdformer underlättas. Det är viktigt med kontinuitet, tillgänglighet, att patienten är välinformerad och att närstående får möjlighet att vara delaktiga i vården. Patient och närstående ska i varje fas av det palliativa vårdförloppet veta var man ska vända sig vid problem. Vårdansvaret finns inom kommun, primärvård och sjukhusvård och vårdkedjan däremellan är viktig. Det måste vara en kontinuitet i kontakterna med sjukvården så att en vårdgivare inte släpper ansvaret förrän en annan aktör är beredd att ta över. Patientens önskemål ska styra var vården ges och diskuteras i ett tidigt skede så att patienten kan vara delaktig i beslut som fattas. Det är först när byte av vårdnivå bedöms ge ökad livskvalitet för vårdtagaren, eller om vårdgivare på aktuell vårdnivå inte kan garantera en god och säker vård, som vårdtagaren ska flyttas. Den behandlingsansvariga läkaren, oavsett vårdnivå, fattar och dokumenterar beslut om palliativ vård. Detta innebär startpunkt för vårdkedjan. Det är viktigt att det finns ett samarbete och dialog mellan Primärvårdens läkare och sjukhusläkare. Vårdgivare Den palliativa vården bör utvecklas och prioriteras när det gäller utbildning, forskning och det patientnära praktiska arbetet inom vården. Att vårda människor i livets slutskede är både givande och krävande. För att kunna ge en god palliativ vård bör personalen ges möjligheter till utbildning i palliativ medicin/omvårdnad på högskola och gymnasienivå. Därutöver bör kontinuerlig kompetensutveckling ske (2, 3). Viktiga utbildningsområden är vårdideologi och etiska frågor, bemötande och förhållningssätt samt kommunikation och samtalsmetodik. Andra viktiga områden är livskvalitet och värdighet, symtom och symtomlindring, stöd till närstående, samt dokumentation. Vid behov ska berörd personal ges möjlighet till handledning och stöd. Utbildning och handledning bör vara både individuellt anpassad och gemensam för teamet med gemensam samordning över organisationsgränserna. Kommunen som vårdgivare Vård i livets slutskede ska kunna ges där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar oavsett boendeform. Hälso- och sjukvårdsansvaret tillgodoses upp till och med distrikt/sjuksköterskenivå samt sjukgymnast och arbetsterapeut. Läkaransvaret tillgodoses av Regionen i form av allmänläkare på vårdcentralsnivå eller specialistläkare på slutenvårdsnivå. Individuell vårdplanering ska genomföras. Lämpliga deltagare är patient, närstående, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare, eventuellt även omvårdnadspersonal beroende på vad som planeras. 16

19 Den individuella planeringen kan delas upp i flera mindre delar allt efter behov men ska hållas samman i en dokumenterad vårdplan av utsedd kontaktperson, lämpligen patientansvarig sjuksköterska. Det ska finnas möjlighet att vårdas inom kommunens vård och omsorg till livets slut, om så önskas. För att säkerställa tryggheten för den enskilde är det viktigt att kommunen kan erbjuda kontinuitet vad gäller personal och alltefter individuella behov skapa väl fungerande team runt den palliativa patienten. Kommunernas hälso- och sjukvård håller på att bygga upp kompetens hos omvårdnadspersonal och legitimerad personal vad gäller vård i livets slutskede och kan erbjuda basal palliativ vård dygnet runt. Det är viktigt att även tillgodose de behov som sjukgymnast och arbetsterapeut kan stå till tjänst med. Bedömer sjuksköterskan att det finns behov av extravak ska det finnas en rutin för hur det tillgodoses. Sjuksköterskan samarbetar med de olika palliativa verksamheter och kontaktsjuksköterskor som finns inom SkaS och därigenom byggs erfarenheten och förtrogenheten upp och blir till trygghet för patienten. Om den sociala situationen sviktar för patienten och det finns önskemål om sociala insatser, ändrat boende eller avlastning för anhöriga bedöms detta behov av kommunens biståndshandläggare. Primärvården som vårdgivare Primärvårdens insatser i samband med basal palliativ vård sker vanligen genom läkarinsatser för patienter inom kommunens särskilda boende, korttidsvård och även vid sjukvård i ordinärt boende. Primärvårdens läkare har oftast behandlingsansvar för vårdtagare inom kommunens särskilda boendeformer. I ansvaret ingår ett nära samarbete med kommunens sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal, deltagande i den individuella vårdplaneringen samt fortbildningsansvar gentemot kommunen. Dietist och kurator konsulteras vid behov. Sjukhusvården som vårdgivare Basal palliativ vård ges på de flesta klinikers vårdavdelningar och/ eller mottagningar samt av palliativa verksamheter. På akutvårdsavdelningar vårdas palliativa patienter jämsides med övriga patientkategorier. Vården bedrivs av ordinarie personal och med ordinarie bemanning. Den specifika kunskapen hos personalen om palliativ vård är idag ojämn. Slutenvårdsplatser för specialiserad palliativ vård saknas idag inom sjukhusvården. Behovet är enligt europarådets rekommendation 5 vårdplatser per invånare (7), förutsatt att det finns en väl utbyggd och väl fungerande specialiserad öppenvård. För de patienter som önskar att få dö hemma eller i kommunalt boende kan sjukhusansluten avancerad hemsjukvård inte erbjudas. Palliativa rådgivningsteamet Palliativa rådgivningsteamet är sedan 2003 en övergripande instans, ej bunden till något verksamhetsområde utan samarbetar med vårdgivare inom palliativ vård på sjukhus, i övriga palliativa verksamheter, på särskilt boende och inom hemsjukvård. Teamets arbetsområde är hela Skaraborg utom västra delen där palliativa kunskapsteamet tillskapats istället. Teamet är mångprofessionellt sammansatt med läkare, sjuksköterskor, kurator och dietist. Utan att ta över patientansvaret träffar teamet patienter och närstående för att ge råd och stöd, utvidgad symtomlindring och uppföljning. Allmän rådgivning sker i individuella kontakter med vårdgivare. Teamet är ett forum för kunskapsförmedling och bidrar med utbildning/fortbildning 17

20 för olika personalkategorier samt främjar forskning och kvalitetsutveckling. Patientrelaterad handledning för arbetsgrupper och team är också en arbetsuppgift för det palliativa rådgivningsteamet. Bland övergripande verksamheter kan nämnas arbete i närsjukvårdsgrupper för palliativ vård (ordförandeskap i norra, östra och södra närsjukvårdsgrupperna) samt ansvar för revidering och implementering av det organisatoriska vårdprogrammet. Palliativa rådgivningsteamet är med sina kunskaper, sammansättning av teamet och med palliativ vård som kärnverksamhet exempel på specialiserad palliativ verksamhet. Övrig palliativ verksamhet De palliativa verksamheterna vid respektive kliniker på KSS; NÄRA, LINDRA, GYNNA, verksamheten vid hematologen, kardiologen, njurmedicin samt kontaktsjuksköterskor vid neurologavdelning och öron-näsa-halsklinik syftar till att överbrygga klyftan mellan sjukhusvård och kommunal hemsjukvård. De palliativa verksamheterna vid hematologen, lungmedicin och gynekologiska kliniken är integrerade till den cytostatikamottagning som finns vilket innebär att man ser till patientens behov i olika faser av sjukdomsutvecklingen. På kirurgen finns palliativ verksamhet dels på onkologimottagningen, dels via kontaktsjuksköterskor, NÄRA. Motsvarande verksamhet bedrivs på hematolog- onkologmottagningen i Lidköping. Gemensam målsättning för samtliga palliativa verksamheter är god tillgänglighet och möjlighet att ge stöd till patienter och närstående både i form av telefonrådgivning, besök och i vissa fall hembesök. De är delaktiga vid vårdplaneringar och stöttar kommunens sjuksköterskor i patientarbetet. Kurator och dietist finns knuten till respektive enhet. Någon specifik läkare finns som regel inte utan man samarbetar med respektive behandlingsansvarig läkare. Tillgången till verksamheten möjliggör att fler patienter kan vistas hemma i slutskedet av sin sjukdom. Alla erbjuder någon form av efterlevandestöd. Smärtenhet Smärtenhet med specialistkompetenta läkare och sjuksköterskor finns både vid KSS och SiL och kan anlitas som konsulter vid komplicerad smärtbehandling. Såväl sjukhusvårdens som primärvårdens läkare kan remittera patienter till enheten. Omvårdnadsansvariga sjuksköterskor kan dessutom kontakta smärtenheten för rådgivning. Det finns en tillgänglighet dygnetrunt med koppling till anestesijouren vid KSS respektive koppling till Hospice Gabriel i Lidköping under jourtid. Nätverk inom palliativ vård: Palliativa Nätverket Västra Skaraborg är ett samarbete mellan kommun, primärvård och sjukhuset i Lidköping. Nätverket härstammar från närsjukvårdsprojektet Västra Skaraborg och arbetet med VILA, Vård i livets avslut, som startade Det är ett samverkans projekt mellan olika vårdgivare, sex kommuner Lidköping, Götene, Skara, Grästorp, Vara och Essunga samt primärvården i Vara och Götene, Hospice Gabriel och sjukhuset i Lidköping. Gruppens målsättning är att öka samarbetet mellan de vårdgivare som arbetar kring patienter med palliativt vårdbehov samt att skapa trygghet för alla inblandade genom en gemensam värdegrund och att man tar fram lösningar på gemensamma problem och lär av varandra. Gruppen består av sjuksköterskor från äldreboenden och distriktssköterskor från hemsjukvården, sjuksköterskor och läkare från primärvården samt verksamhetschefen från Hospice Gabriel. 18

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Burlövs Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Februari 2011 Antal sidor:8

Burlövs Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Februari 2011 Antal sidor:8 Burlövs Kommun Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede KPMG AB Antal sidor:8 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning 1

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten. Handlingsprogram

Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten. Handlingsprogram 20131206 Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten Handlingsprogram Handlingsprogrammet Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten, andra upplagan, är reviderat under hösten 2013.

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Landstinget Gävleborgs revisorer

Landstinget Gävleborgs revisorer Jämlik palliativ vård? Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Innehåll Sammanfattning...3 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund...... 5 1.2 Uppdrag och revisionsfråga... 5

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer