Seminarium om Åldrande och död

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Seminarium om Åldrande och död"

Transkript

1 Seminarium om Åldrande och död Läkarprogrammet, termin

2 Basgrupp 1 Fysiologiska förändringar vid normalt åldrande Hud Epidermis: förnyelsen av skivepitelceller går långsammare och vattenhalten minskar vilket ger torrare hud. Antalet pigmentceller minskar också vilket ger en blekare hud. Dermis: blir tunnare, mängden bindväv halveras vilket lätt ger blåmärken. Antalet svettkörtlar minskar liksom antalet talgkörtlar vilket gör att huden blir torrare. Underhudsfettet och hudelasticiteten minskar och rynkor bildas då lättare. Effekter som solen framkallar, det s.k. fotoåldrandet, kan påskynda det normala åldrandet. Sinnesorganen Synen: Näthinnan blir tunnare då nervceller förloras. Förändringar i linsen (genomsläppligheten för vissa ljus minskar) och iris (blir mer stel) gör att det blir svårare att läsa på nära håll. Minskad elasticitet i linsen och atrofi i ciliarmuskeln gör att det blir svårare att fokusera på nära objekt. Andra förändringar är svårigheter att se föremål i rörelse och adaptera till ljus. Synfältet minskar. Hörseln: Hörselkanalen tillbakabildas, trumhinnan blir tjockare. Hörselbenen degenereras. I innerörat sker en förlust av hörselceller (hårceller och neuron). I basalmembranet inlagras kalcium och det blir mer styvt. Detta ger försämring av hög- och lågfrekventa toner men allra mest av de högfrekventa. Balans: Celler dör i balansorganen, nervcellerna från dessa organ till högre centra blir också färre. Antalet celler i lillhjärnan reduceras. Tillsammans ger detta en sämre balans hos äldre. Lukt: Förluster av nervceller i luktepitelet i näsan och av neuron som för impulserna vidare. Hjärnans bearbetning av dessa impulser blir sämre. Smak: Tröskelvärdet för att känna sött stiger något. Styrkan upplevs mindre intensiv för samtliga fyra grundsmaker (salt, sött, surt, beskt) troligt p.g.a. förändringar i dessa cellers egenskaper ( inte minskat antal). Beröring: Antalet känselceller i huden blir färre. Vibrationssinnet påverkas negativt. Förmågan att känna mekaniskt tryck blir också sämre liksom förmågan att hålla kroppstemperaturen. Hjärta, kärl och blod Med ökande ålder så inlagras fett och bindväv i hjärtmuskulaturen. Detta tillsammans med att väggarna blir stelare leder till sämre pumpförmåga hos hjärtat och sämre prestationsförmåga. Ålderspigmentet lipofuscin anrikas i hjärtmuskelfibrerna, vilket har betydelse för hjärtats färg men ej dess funktion. Fett, bindväv och kalk ansamlas i klaffarna som blir stelare. De åldersrelaterade kärlförändringarna är alltid mer uttalade på artär- än på vensidan, beroende på att trycket är mycket högre på artärsidan. De elastiska fibrerna i kärlväggen försvinner och istället inlagras kollagena fibriller i ökad mängd, vilket leder till ökad stelhet. Fortledningen av pulsvågen blir snabbare och pulstrycket ökar. Den blodkroppsbildande cellmassan i benmärgen minskar successivt under livet. Reservkapaciteten för bildning av erytrocyter minskar med åldern och formbarheten förändras vilket gör det svårare för dem att tränga igenom kapillärer. Antalet blodplättar minskar med åren medan flera av koagulationsfaktorerna ökar i koncentration hos äldre. Andningsvägar Alveolerna i lungorna får tunnare väggar och antalet kapillärer på utsidan minskar under livet. Detta leder till försämrat gasutbyte. Bronkiolerna ökar i diameter, vilket leder till att mer luft stannar kvar i de finare luftrören och en mindre mängd ny luft kommer fram till alveolerna för gasutbyte. I de små luftrören tillbakabildas successivt de elastiska fibrerna och den elastiska återfjädringen försämras. Förlust av elastiska fibrer gör att väggarna pressas samman vid en utandning. Residualvolymen ökar med åldern medan vitalkapaciteten minskar. Lever, njure, urinblåsa och reproduktionsorgan Leverns storlek minskar med ungefär en tredjedel och blodtillförseln avtar med stigande ålder. Lipofuscin ansamlas och mängden bindväv ökar. Proteinsyntesen minskar samt leverns förmåga att metabolisera och utsöndra främmande ämnen. Risken för gallstenar ökar p.g.a. ökad kolesterolansamling i gallblåsan och minskad utsöndring av gallsyror. Njurfunktionen avtar tidigt i livet, men stor reservkapacitet gör att tillräcklig funktion kan bibehållas under normala omständigheter. Antalet nefron minskar med nästan hälften och förmågan till cellregeneration avtar. Regleringen av den extracellulära vätskevolymen försämras. Njurartärena förkalkas och blodflödet till njurarna försämras. Detta leder till minskad glomerulär filtration vilket i kombination med minskad känslighet för ADH ger en oförmåga att koncentrera urinen. Dehydrering kan uppstå. Eftersom GFR sjunker minskar också förmågan att öka natriumutsöndringen vid övervätskningstillstånd. Urinblåsans volym minskar p.g.a. stelhet i väggarna och dess glattmuskulatur försvagas. Residualurin blir kvar efter miktion. Detta kan leda till täta trängningar. Muskulaturen i bäckenbotten tillbakabildas vilket ökar risk för urinläckage. Infektionsrisken ökar p.g.a. att urinledarnas ventilmekanism i blåsväggen blir mindre effektiv samt att urethraslemhinnan atrofierar efter menopaus. Prostatahypertrofi kan leda till försvårad urinpassage.

3 Den minskade östrogeninsöndringen efter klimakteriet leder till att livmodern krymper, brösten minskar i storlek, vaginas slemhinna blir tunn och skör, huden blir tunnare och benmassan minskar. Hos männen minskar testosteroninsöndringen, vilket resulterar i en gradvis funktionsnedsättning av reproduktionsorganen. Hjärnans och ryggmärgens åldrande När människan blir äldre bryts kroppen ner. Detta gäller även CNS. Till skillnad från övriga organsystem blir degenerationen i CNS påtaglig först runt 60års ålder. Hjärnans volym minskar. Detta kan ses makroskopiskt genom att vindlingarna blir smalare och fårorna bredare och ventrikelsystemet blir något större. Sett till hela hjärnans volym är minskningen i ordningen g (ca 10%). Förlusten av vävnad är dock inte jämt fördelad över hjärnan, t ex förlorar vissa delar av hippocampus upp till 50% av sina neuron. Syn och hörselcentra förlorar däremot knappt några neuron alls. Förlusten av volym beror inte enbart på minskat antal celler utan även på att de celler som finns kvar minskar i volym. Detta sker pga. en förlust utav dendritiska utskott. Denna förlust utav celler och kopplingar märks först efter lång tid då det finns ett stort antal extra banor (redundancy). Neuronal plasticitet bidrar också till att funktionen bibehålls. Nervcellernas förmåga att producera transmittorsubstanser minskar med tiden. Detta kompenserar neuronerna för genom att öka receptortätheten. Hjärncellerna ansamlar lipofuscin, lipofuscinet i sig är inte farligt men till slut har så mycket ansamlats att cellens normala funktioner blockeras. Samma fenomen gäller för tau-proteiner, de bildar neurofibrillära trassel. Plack bildas också med tiden. De består av beta-amyloid. De två sistnämnda förekommer vid Alzheimers sjukdom. Immunförsvaret Munhålans slemhinna bli mindre effektiv och tarmens slemhinna förändras så den inte kan hålla kvar de nyttiga bakterierna lika bra. Efter menopausen minskar även mängden slem och ph stiger i slidans slemhinna vilket medför att patogena bakterier lättare kan få grogrund. Urinblåsans slemhinna förändras också vilket leder till att patogena bakterier kan fästa. Det är främst det specifika immunförsvaret som förändras med åldern, jämfört med det medfödda. Makrofagernas funktion är i det närmaste oförändrad, dess fagocyterande förmåga kan snarare öka vilket medför en ökad risk för vävnadsskada vid inflammation. Deras förmåga att ta hand om åldrande erytrocyter minskar dock liksom dess förmåga att angripa tumörceller. Förmåga att signalera till andra celler i immunförvaret minskar vilket ger minskad motståndskraft och minskad feber. Komplementsystemets proteiner i cirkulationen ökar men däremot ökar inte mängden lika dramatiskt som hos unga vid infektion vilket antingen beror på minskad produktion el. ökad åtgång. Naiva B- och T-celler minskar vilket bl.a. visar sig i förmågan att reagera på nya vacciner. Däremot ger ett tidigare använt vaccin ett lika bra antikroppssvar. Dessa AK är dock inte riktigt lika effektiva och försvinner på kortare tid. En av anledningarna till detta kan vare tymus tillbakabildning samt ökad tid för celldelning i benmärgen. Rörelseapparaten Mellan 30 och 90 års ålder tappar en människa ca halva muskelmassan. Det är huvudsakligen antalet muskelfibrer som minskar. En teori är att minskningen orsakas av förlust av motoriska nervceller i ryggmärgen, vilket leder till att grupper av muskelfibrer blir utan nervförsörjning och atrofierar. Det är även tänkbart att atrofin orsakas av minskad mängd androgener och minskad fysisk aktivitet. De muskelfibrer som drabbas hårdast är typ II-fibrerna. Kring medelåldern, då mängden androgener minskar, kommer benresorptionen överstiga depositionen i skelettet vilket ger minskande benmassa. Detta är mest uttalat hos kvinnor. Åldrandet av skelettet har två huvudsakliga effekter: förlust av benmassa och benskörhet. Förlust av benmassa sker genom förlust av kalcium och andra mineraler. Skörheten orsakas av minskad proteinsyntes, som minskad kollagensyntes. Den minskade syntesen beror bl.a. på minskad GH-produktion. Vid stigande ålder minskar oftast sekretionen av synovialvätska. Samtidigt tappar proteoglykanerna i det hyalina ledbrosket sin vattenbindande förmåga, vilket leder till minskad elasticitet. Vid artros förloras broskvävnad och slutligen återstår bara naket kompakt ben. Förekomsten av artros ökar långsamt fram till årsåldern och därefter snabbare för varje år, ökningen är mer tydlig hos kvinnor. Många leder blir stelare med åren, huvudorsaken är att ledkapslar och omkringliggande bindväv blir stelare, eventuellt sker detta främst p.g.a. begränsad fysisk aktivitet. Referenser: Viidik, Andrus; Boken om kroppens åldrande, Liber 2002 Grimby, Agneta och Gunnar; Åldrandets villkor, Studentlitteratur 2001 Tortora et al; Principles of anatomy and physiology, Biological Sciences Textbooks 2005 Web path via HUB, , kl 17:02

4 Basgrupp 2 Mekanismer vid cellens åldrande och död Den vanligaste dödsorsaken i världen är åldersrelaterade sjukdomar. Genom cellåldrande får vi en påverkan på cellulär och genetisk nivå som kan leda till utvecklandet av en mängd olika sjukdomar tex cancer (Fossel 2002). För närvarande finns två teorier om vad som påverkar cellens åldrande. Den ena innefattar de genetiska aspekterna och den andra beror på yttre påverkan på cellen, den så kallade wear and tear processen (Kumar et al, 2003). Celler utsätts konstant för slitage främst i form av fria radikaler (både externt och internt bildade), glukos och strålning. Glukosen i cellen leder till glykosylering av proteiner vilket bildar så kallade AGEs (advanced glycosylated end products) vilka skapar ett dysfunktionellt protein som har negativa effekter på cellen till exempel korsbindning till andra proteiner (Kumar et al, 2003). De fria radikalerna är skadliga för cellen. De skadar bland annat lipiderna i cellmembranet genom att bryta upp dubbelbindningarna och bilda nya peroxidaser. Det ger en kaskadeffekt som kan resultera i skada på cellens olika membran. Fria radikaler skadar även DNA (både i kärnan och i mitokondrien) genom att binda till tyminbasen vilket orsakar DNA-strängsbrott och telomerförkortning. De fria radikalerna kan även skapa korsbindningar mellan proteiner (Kumar et al. 2003). Det har visats att när tillväxtfaktorer som insulin och IGF-1 binder in till en cell och aktiverar receptorn samt hela signalvägen leder det även till en samtidig nedreglering av skyddet från antioxidanter som leder till fler fria syreradikaler vilket påverkar cellens åldrande negativt (Colavitti et al.2005). Lipofuscin är en icke-nedbrytbar substans som finns i cellens lysosomer. Den bildas vid oxidation och polymerisation av proteiner och lipider. En ökad mängd ackumulerad lipofuscin korrelerar negativt med längden på livet. Lipofuscin interfererar med autofagiska processer i cellen, det vill säga nedbrytning av skadat cell-eget material, vilket leder till att cellen med tiden innehåller en ökad mängd skadade cellkomponenter. Lipofuscin gör att celler och lysosomer blir mer mottagliga för oxidativ stress (Terman et al. 2004). När cellen åldras så försvinner även transportproteiner och förvaringsproteinerna för järn. Järnet kommer då att ackumuleras i cellen och Fe 3+ kommer då att öka vilket i sig är oxidativt vilket snabbar på processen (Kumar et al, 2003). Ett exempel på hur ett organ åldras är huden som påverkas av både kronologiskt åldrande och av yttre påverkan framför allt från UV-strålning, så kallad photo aging. UV-strålningen leder till elastos och heliodermatit vilket leder till en oorganiserad struktur i epidermis och dermis. Detta kan ses som fina rynkor såväl som djupa fåror i huden (Hashizume 2004). För att skydda sig mot angreppen så har cellen ett försvarssystem bestående av transportproteiner, ubiquitin, p53, vissa enzymer och antioxidanter. I cytosolen finns SOD (superoxid dismutas), vitamin C, glutationperoxidas, ferritin, ceruloplasmin och i alla membran finn vitamin A, E och beta-karroten. Mitokondrien innehåller SOD och glutationperoxidas och peroxisomen innehåller peroxidas. Alla dessa verkar för att neutralisera fria radikaler. Vid åldrande förlorar celler gradvis sin förmåga att bilda antioxidanter vilket leder till att balansen mellan fria radikaler och antioxidanter förskjuts och då uppkommer skador lättare. Cellen tillverkar vissa HSP (Heat Shock Proteins) som veckar

5 om proteiner som felveckats och defekta protein destrueras genom att först märkas av ubiquitin och sedan degraderas i en proteasom (Kumar et al, 2003). När cellerna får en skada på DNA:t startar processer som via TP53 antingen reparerar eller destruerar cellen. Om skadan är reparerbar uppregleras generna p21och GADD45 som arresterar cellen i G1 och reparerar den. Går skadan inte ett reparera går cellen i apoptos. Dessa mekanismer fungerar inte alltid perfekt och allt eftersom cellen åldras ackumuleras fler och fler skador (Kumar et al, 2003). Telomerer är den upprepade sekvensen TTAGGG i slutet på DNA-kromosomerna. Dessa förkortas vid varje mitos och efter ett bestämt antal delningar tar sekvensen slut och cellen slutar dela på sig eller går i apoptos. Förkortningen av telomererna påverkas även negativt av mängden fria syreradikaler. Stamceller och cancerceller producerar telomeras, ett enzym som bygger på telomererna efter behov. Det finns även en teori om att cellens livslängd styrs utav clock-genes. Dessa gener ska på olika sätt snabba på åldrandet vilket man kunnat se genom att mutationer i dessa gör så att cellens livslängd ökar. Det är dock inte helt säkert hur stor inverkan dessa har i den normala människan (Kumar et al, 2003). Referenser Colavitti R Finkel, T Critical Review Reactive Oxygen Species as Mediators of Cellular Senescence Cardiovascular Branch, NHLBI NIH Bethesda 2005, Maryland, USA. Fossel M, Cell senescence in human aging and disease, Ann NY Acad Sci Apr;959:14-23.) Hashizume H Skin aging and dry skin J Dermatol Aug;31(8): Kumar V, Cotran R, Robbins, S L Robbins Basic Pathology 7 th ed Saunders. Philadelphia USA Terman A, Brunk UT. Lipofuscin Int J Biochem Cell Biol Aug;36(8):

6 Basgrupp 3- Teorier om åldrande Många teorier florerar kring orsaken till åldrande och någon vedertagen indelning finns inte. Därför kan det rika teoriutbudet upplevas som ogreppbart, men misströsta inte, här nedan följer en redogörelse, från molekylnivå till individnivå. En teori är att celler har ett begränsat antal delningar och därefter dör då telomererna förkortas vid varje delning. De celler som besitter enzymet telomeras har förmågan att undvika denna form av åldrande. Man har dock inte kunnat visa att telomerlängden har någon roll för en individs livslängd. Ansamling av DNA-skada är en möjlig mekanism bakom åldrande. Mitokondriellt DNA och kromosom Y har lättare att ackumulera skador vilket bland annat leder till apoptos och defekter i energiproduktion och elektrontransport. En anledning till för tidigt åldrande-syndrom hos människor är mutationer i gener för DNA-reparation. Flera teorier utgörs av att det finns specifika gener som påverkar åldrande och livslängd. Om de inaktiveras ändras livslängden. Klock-genen reglerar åldrandeprocesser hos maskar, men det är oklart om samma gen finns hos däggdjur. Andra gener sägs skydda mot miljöfaktorer och därmed ge celler en ökad livslängd. En viktig del av åldrande anses bildandet av fria syreradikaler vara. Detta sker som en biprodukt av normal oxidativ fosforylering. De fria syraradikalerna kan orsaka peroxidation av lipider i cellmembran, skador på proteiner och olika typer av skador på DNA. Man har till exempel sett att Drosophila som överuttrycker ett enzym som bryter ner dessa radikaler lever längre. Även det faktum att högt energiintag leder till snabbare åldrande kan ses som ett bevis för en viktig roll för oxidativ stress i åldrande men det kan också bero på annat. Glykeringar av proteiner som gör att dessa inte kan fungera korrekt kan även ha en del i åldrandeprocessen. En åldrandeteori bygger på att olika system i kroppen successivt sviktar i sin kapacitet. Kroppen har initialt en stor reservkapacitet, normalt 4-10 gånger mer än det som är nödvändigt för livsduglighet och funktionalitet. Efter trettio års ålder ses ett konstant avtagande av kapacitet och cellulär komplexitet. Detta manifesteras bland annat som minskad epidermal cellproliferation och därmed tunnare hud med sämre barriärfunktion. En annan förändring är immuncellernas förmåga till cytokinproduktion, vilket leder till ett försämrat immunsystem. Andra påtagliga homeostasförändringar berör neuroendokrina system exempelvis ses en minskad pulsatil frisättning av reglerande hormoner från HPA- axeln, vilket bland annat ger en minskad produktion av tillväxthormon och könshormon. Sammantaget ger dessa förändringar en minskad

7 adaptionsförmåga till olika stressorer och därmed oförmåga att upprätthålla livsduglighet. Studier har visat att kalorirestriktion kan förlänga livet hos ryggradsdjur, i studien möss. Detta gäller naturligtvis under förutsättning att individen får i sig nödvändiga näringsämnen trots minskat kaloriintag. Man tror att ett lågt energiintag bromsar genetiska förändringar i cellerna. Allt för mycket kalorier är kopplat till höga blodfetter, det metabola syndromet, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar, vilka förkortar livslängden. Även andra miljöfaktorer påverkar livslängden. Vi utsätts ständigt för joniserande strålning och skadliga ämnen som till exempel tungmetaller. De skadliga ämnena ackumuleras i exempelvis lungorna och ger cellskador som på sikt leder till organsvikt. Referenser Webpath Dermatology in general medicine, Fitzpatrick s Developmental biology Scott F. Gilbert Basic Pathology, Robbins Mitochondrial theory of ageing, Vina J et al Somatic mutations and ageing in silico, Kirkwood TB et al A neutral theory predicts multigenic ageing and increased concentrations of deleterious mutations on the mitochondrial and Y chromosomes, Cortopassi GA

8 Basgrupp 4 - Kan man påverka livslängd genom livsstil? Frågan om en enskild individ kan påverka sin livslängd genom sin livsstil kan både besvaras med ja och nej. Den genetiska konstitutionen ger vid vissa sjukdomstillstånd en tydlig begränsning av livslängden oavsett livsstil, medan variabiliteten i livslängd vid en given genetisk konstitution hos de flesta individer förefaller samvariera med multipla omgivningsfaktorer som i varierande grad kan påverkas av individen själv. Kausalsambanden mellan faktorer som fysisk inaktivitet och övervikt, och förkortad livslängd till följd av ökad mortalitet i kardiovaskulära händelser, liksom sambandet mellan rökning och ökad mortalitet i lungcancer är idag tydligt klarlagda. Utöver dessa klara samband, pågår idag diskussioner om kopplingen mellan livslängd och näringsintag. Exempel på detta är hypotesen om kalorirestriktion, för vilken redogörs nedan. I senare forskning har stor tonvikt också kommit att fästas vid interaktionen mellan psykosocial makromiljö och cellulär mikromiljö, vilket nedan berörs utifrån några aktuella studier på området. Den nutritionella stress som uppkommer till följd av kalorirestriktion tros ge en optimering av flera metabola system, vilket ger en ökad metabol effektivitet, som i sin tur leder till förlängd överlevnad för individen [1]. Vissa studier menar att den koppling man sett mellan kalorirestriktion och ökad livslängd gäller en generell minskning av näringsintaget, oavlåtet kostens sammansättning. De mekanismer som kartlagts leder längs olika vägar till en reduktion av cellulär senescens och telomerförkortning samt motståndskraft mot systemisk stress. Exempel på mekanismer är minskad peroxidering av lipider, vilket i sin tur ger en ökad motståndskraft mot oxidativ stress inducerad av såväl endogena som exogena källor. Vidare leder reducerat näringsintag enligt dessa studier till en minskad känslighet för de skadliga effekterna av en med åldern naturligt stigande halt av glukokortikoider, vilka annars har visats kunna inducera neuronal celldöd i hippocampus [2]. Generellt har även kunnat ses en ökad resistens mot bildande av mitokondriella högkonduktanskanaler och minskad frekvens av celldöd [3]. Förutom hur mycket man äter, visar en del studier att innehållet i födan påverkar livslängden. I populationer som följer medelhavsdiet kan man under en flerårig uppföljningsperiod se en lägre dödlighet jämfört med kontrollgrupp, trots att dieten varken ger minskning av BMI eller midja-stuss-kvot. Desto bättre följsamhet, desto tydligare är kopplingen [4]. Japanska studier visar å sin sida ett samband mellan kost innefattande fisk, soya, grönsaker samt sjögräs, och en positiv inverkan på livslängd [5]. Även sociala faktorer föreslås inverka på den förväntade livslängden. I exemplet med japansk kost, kan nämnas ett japanskt ordspråk som säger att man aldrig ska äta sig mer än till fyra femtedelar mätt, dvs. en form av kalorirestriktion [6]. Också genom gradering av social aktivitet och socialt nätverk har det påvisats att social situation har betydelse för livslängd [7]. En annan studie visar att det för båda föräldrarna finns ett linjärt samband mellan ökad förväntad livslängd och större antal barn, för modern dock med begränsningen upp 14 (!) barn [8]. Flera kopplingar mellan psykosocial stress och förkortad livslängd har föreslagits, däribland att kronisk psykosocial kronisk stress skulle leda till en ökad oxidativ stress på det cellulära planet. Denna ökning av oxidativ stress har vid undersökningar utförda på cirkulerande, perifera mononukleära celler visat sig leda till en minskad telomerasaktivitet genom direkt toxicitet. Den minskning av telomerlängd som följer härav ger accelererad cellulär scenescens och därmed förkortad cellulär livslängd. Det bör påpekas att steget till generalisering till

9 organismnivå är långt, och att mycket återstår innan cellulära mekanismer som kopplar psykosocial stress till förkortad livslängd är tillräckligt kartlagda [9,10]. [1] Yu BP, Chung HY. Stress resistance by caloric restriction for longevity. Annals of the New York Academy of Sciences Apr;928: [2] Sabatino F, Masoro EJ, McMahan CA, Kuhn RW. Assessment of the role of the glucocorticoid system in aging processes and in the action of food restriction. Journal of gerontology Sep;46(5):B [3] Kristal BS, Yu BP. Dietary restriction augments protection against induction of the mitochondrial permeability transition. Free radical biology & medicine May;24(7-8): [4] Trichopoulou A, Costacou T, Bamia C, Trichopoulos D. Adherence to a Mediterranean diet and survival in a Greek population. The New England journal of medicine Jun 26;348(26): [5] Yamori Y, Miura A, Taira K. Implications from and for food cultures for cardiovascular diseases: Japanese food, particularly Okinawan diets. Asia Pacific journal of clinical nutrition. 2001;10(2): [6] Grossman T. Latest advances in antiaging medicine. The Keio journal of medicine Jun;54(2): [7] Wahlqvist ML, Darmadi-Blackberry I, Savige GS, Kouris-Blazos A, Trichopoulos D. Age-fitness. How achievable with food? Forum of nutrition. 2003;56: [8] McArdle PF, Pollin TI, O'connell JR, Sorkin JD, Agarwala R, Schaffer AA, Streeten EA, King TM, Shuldiner AR, Mitchell BD. Does having children extend life span? A genealogical study of parity and longevity in the amish. The journals of gerontology. Series A, Biological sciences and medical sciences Feb;61(2): [9] Epel ES, Blackburn EH, Lin J, Dhabhar FS, Adler NE, Morrow JD, Cawthon RM. Accelerated telomere shortening in response to life stress. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America Dec 7;101(49): [10] Sapolsky RM. Organismal stress and telomeric aging: an unexpected connection. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America Dec 14;101(50):

10 Basgrupp 5 - Konstaterande av dödsfall Fram till mitten av förra århundradet var uppfattningen hos den medicinska professionen, allmänheten och rättssystemet att döden var ekvivalent med upphörande av cirkulation och respiration. I och med tekniska framsteg, som möjliggjorde extrakorporalt upprätthållande av dessa två processer, komplicerades definitionen av död. 1 Den rådande dödsdefinitionen i Sverige, detta vårt avlånga land, enligt 1 Lagen om kriterier för bestämmande av människans död, står stadgat att död inträffat när samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort i hjärnans alla delar, dvs. total hjärnifarkt. 2 Hjärnan har en särställd position jämfört med andra vitala organ i två avseenden. För det första kan inte hjärnan transplanteras eller dess funktion artificiellt upprätthållas, till skillnad från exempelvis njure och hjärta. Hjärnans andra unika roll är den som koordinator för integrering av underordnade funktioner, samt som styrande organ för somatisk funktion. 3 En naturlig fråga att ställa sig, med bakgrund i lagtexten, är varför dödsfall så specifikt behöver konstateras. Svaret är dock enkelt, främst så är dödstidpunkten lika viktig som födseln för kompletta journaler och register över vår befolkning. Utöver det så måste naturligtvis döden konstateras vara naturlig för att utesluta eventuella brott. En tredje och viktig anledning är specifik information om dödsfallet utifall att en organtransplantation ska genomföras. Det finns nämligen noggrann lagtext som definierar när och hur transplantation får ske. En människas död skall enligt socialstyrelsen fastställas med hjälp av indirekta eller direkta kriterier. Fastställande av en människas död med hjälp av indirekta kriterier skall göras genom en klinisk undersökning. De indirekta kriterierna är: ingen palpabel puls inga hörbara hjärtljud vid auskultation ingen spontanandning ljusstela, oftast vida, pupiller Kriterierna är kännetecken som visar på ett varaktigt hjärt- och andningsstillestånd som har lett till total hjärninfarkt. Vid undersökning av en människa med konstaterad eller misstänkt förgiftning eller ett nyfött barn skall det finnas en observationstid på minst 20 minuter efter avslutad livsuppehållande 1 Defining death: when physicians and families differ J M Appel: J. Med. Ethics 2005;21; Socialstyrelsens författningssamling: Kriterier för bestämmande av människans död SOSFS 2005:10 (M) 3 Nursing practice and the definition of human death; Nursing Inquiry 2003: 10(4) p : Edwards/Forbes

11 behandling för att dödsfallet skall kunna fastställas. Man ska även komplettera med EKGregistrering. Om dödsfallet skall fastställas enligt tidigare kriterier hos en nedkyld människa skall den centrala kroppstemperaturen vara minst 33 o C. Dödsfallet får även fastställas enligt tidigare kriterier om man försökt värma upp kroppen till 33 o C men misslyckats eller om det finns andra uppenbara dödstecken. Vid misstanke om total hjärninfarkt, oavsett orsak, skall man under pågående respiratorbehandling fastsälla dödsfallet med hjälp av direkta kriterier. Kriterierna är kännetecken som visar total hjärninfarkt. Det ska göras med minst två kliniska neurologiska undersökningar. De direkta kriterierna är: medvetslöshet utan reaktion på tilltal, beröring eller smärta inom kranialnervsinnerverat område (spinala reflexer kan finnas), avsaknad av spontana ögonrörelser eller rörelser i käkar, ansikte, tunga eller svalg ljusstela, oftast vida, pupiller bortfall av korneal-, blink- och svalgreflexer samt reflektoriska ögonrörelser vid vridning av huvudet (sk. doll s eye movements) ingen påverkan på hjärtrytmen vid tryck på ögonbulb eller vid massage av sinus caroticus ingen spontanandning När dessa punkter är uppfyllda ska även ett apnétest göras. Hela undersökningen skall upprepas efter tidigast två timmar. De här kliniska neurologiska undersökningarna skall bekräftas med konventionell angiografiundersökning med kateterteknik av hjärnans blodkärl om patientens hjärnfunktioner är metaboliskt eller farmakologiskt påverkade, om patienten har en lägre kroppstemperatur än 33 o C eller om patienten har en misstänkt total hjärninfarkt av oklar orsak. 4 Rigor mortis Några timmar efter att en människa dör stelnar kroppens leder och blir därmed svåra att röra eller manipulera. Fenomenet orsakas av att skelettmusklerna till del eller helt kontraherar. Musklerna blir vidare, på grund av ATP-brist, oförmögna att relaxera, vilket medför att lederna blir fixerade på plats. Denna förstelning kallas rigor mortis. Förutsatt att det är en relativt hög temperatur sätter rigor mortis ofta in 3-4 timmar efter klinisk död, med full effekt efter 12 timmar, och försvinner bort efter timmar. Tiden för rigor mortis kan variera från ett par minuter till flera timmar beroende på den omgivande temperaturen där kroppen hittas. Den biokemiska orsaken till rigor mortis är att cellerna blir mer permeabla för kalciumjoner. Den höga intracellulära kalciumnivån ger kontraktion av musklerna och är ATP-beroende. Musklerna dras ihop mer och mer tills det är helt kontraherade eller tills ATP eller acetylkolin 4 Socialstyrelsens författningssamling: Kriterier för bestämmande av människans död SOSFS 2005:10 (M)

12 är förbrukat. Musklerna behöver sedan ATP för att återgå till relaxation men då all denna är förbrukad kommer myosinmolekylerna att bli permanent adheranta till actinfilament och bildar så actinmyosinkomplex som får musklerna att bli rigida. När ph i musklerna sjunker till 5,5 frisätts autolytiska enzymer som finns i lysosomerna. De huvudsakliga proteolytiska enzymerna är Cathepsiner och Calpainer. Dessa enzymer verkar på myofibrillproteinerna och hydrolyserar dem. Som ett resultat bryts actomyosinkomplexen ner och musklerna blir mjuka igen. Detta är känt som resolution av rigor. 5 Basgrupp 5 Anna Andersson Emil Bergholm Sophie Bergstrand Måns Edström Lilliana Green Lisa Lundin Henrik Nyman 5 Guyton Textbook of Medical Physiology, eleventh edition, Guyton & Hall, 2005

13 Basgrupp 6 - Symptom i livets slutskede Symptom i den sena fasen av palliativ vård, kort innan döden, innebär för patienten inte bara fysiska symptom utan även psykiska, sociala och existentiella aspekter som måste beaktas och behandlas. Fysiska symptom: Smärta, illamående, aptitlöshet, trötthet, orkeslöshet, sömnlöshet, handikapp, dyspné, förstoppning, kakexi, muntorrhet Psykiska: Oro, ångest, depression, självmordstankar Sociala: Identitet, familjen vänner, hobbyer, självkontroll, förluster Existentiella: Framtidsoro, grubbleri, dödsångest, oro för familjen, meningslöshet, skuld, existentiell ensamhet Symptom innan döden innebär alltså mycket mer än fysiska symptom. Det gör att vården kräver god kommunikation och relation mellan vårdpersonal och både patienten och anhöriga. Behandlingen av fysiska symptom är dock nödvändig för att det psykosociala stödet och stödet i existentiella frågor skall fungera. Så länge patienten har mycket plågsamma fysiska symptom är det inte möjligt att föra samtal eller ge psykologiskt stöd. Bristande symptomkontroll får därför sekundärt omfattande psykologiska, sociala och existentiella effekter. [1] De flesta av alla patienter som är döende lider av någon sorts smärta. Även om man betänker att t.ex. depression och ångest (vilket är vanligt hos dessa patienter) ofta sänker smärttröskeln och ger upplevelsen av en högre total smärta, så är smärtan i sig nästan aldrig rent psykogen utan har somatiska orsaker som grund.[2] Det finns flera sätt att motverka smärtan och underlätta för patienten om man först utreder varför den uppkommer. På så sätt behöver man inte bara ge smärtstillande men man kan även behandla källan till smärtorna. Även om ursprunget till smärtan sällan är psykogen kan psykologiska aspekter spela en stor roll i smärtupplevelsen. Det skapas ofta en ond cirkel där smärta leder till spänning och oro, som i sin tur leder till en förvärrad smärta. [3] Oron kan bero på inadekvat smärtbehandling där patienten får ångest för när smärtan ska återkomma. Om patienten vet att den snabbt kan få effektiv smärtbehandling, minskar själva smärtupplevelsen också [2]. Man kan även minska patientens smärtupplevelse genom att finnas till hands, stödja och samtala med patienten och på så sätt bryta cirkeln. Det är alltså viktigt att vid terminal smärta beakta patientens helhet, både fysiska och psykiska behov. [3] Orkeslöshet eller asteni är ett symptom som ofta ger oro hos patientens anhöriga, då de mycket tydligt ser förändringar i patientens beteende. Som sjukvårdare har man kanske svårt att relatera till patientens tidigare vitalitet. Generellt är orkeslösheten av en typ som inte avhjälps av vila, och kan ha en mycket negativ inverkan på patientens livskvalitet. [4] Ofta kan det ses som att patienten har gett upp. Det är viktigt att här utreda om orsaken är reversibel eller inte. Reversibla orsaker kan vara t ex medicinering med blodtryckssänkare, dehydrering, anemi, obalans i elektrolyterna och sömnstörningar. [5] Sömnproblem är ofta en följd av andra symptom som smärta, men ger även i sig andra problem (depression, orkeslöshet). Kan förutom av smärta orsakas av t ex klåda och ångest. Det är viktigt att försäkra sig om att de bakomliggande orsakerna inte kan åtgärdas. [6, 7]. Dyspné, dvs en subjektiv känsla av andnöd till skillnad från det objektiva fyndet takypné, är ett av de vanligaste symptomen nära döden och kan vara mycket skrämmande både för patienten och anhöriga. [8] Kan orsakas av flera faktorer, t ex anemi, pleuravätska, tumörväxt i lunga, hjärtsvikt, pneumoni, bronkospasm, pneumothorax, ascites och ångest, [5] men hos ca en fjärdedel av alla med symptomet har det okänd etiologi.[8] Illamående är det vanligaste symtomet oavsett diagnos inom den palliativa vården. Många patienter upplever illamåendet som mer besvärande än smärta. Orsakerna till illamående kan grovt sett vara metabola, såsom vid uremi, hyperkalcemi, hyponatremi eller vid hyperglykemi, orsakade av behandling såsom cytostatika, strålbehandling, analgetika (men även av andra läkemedel) och ses även postoperativt. Illamående kan även utlösas av sjukdomstillståndet i sig självt, (ex pga cytokiner som tumörer släpper ifrån sig) samt av oro och ångest. [1] Omkring hälften av alla patienter i livets slutskede drabbas av förstoppning (kraftigt förstoppade personer kan ha en tarmpassage på 1-2 veckor). Förstoppning påverkar inte bara avsevärt patientens välbefinnande, utan kan även i kroniska fall ge upphov till smärta, illamående och konfusion. Vanliga orsaker till förstoppning i livets slutskede innefattar opioidbehandling, annan medicinering, dåligt vätskeintag, minskat fiberintag, rubbade toalettrutiner och inaktivitet. Men även direkta följder av de grundsjukdommarna som patienten lider av kan ge förstoppning. Ex kan hyperkalcemi som följd av metastaserd tumörsjukdom leda till förstoppning. [1]

14 Kakexi betyder höggradig utmärgling och kraftlöshet och beror på en patologiskt förändrad kolhydrat-, fett- och proteinmetabolism. Kliniskt kännetecknas kakexin av aptitlöshet, viktminskning, katabolism, förlust av både fett och muskler, kroniskt illamående samt svaghet och orkeslöshet. Kakexi tros medieras av metabola och hormonella faktorer. Även de pro-inflammatoriska cytokinerna TNF-alfa, (ger aptitlöshet, viktminskning och feber), IL-1, (aktiverar muskelnedbrytning samt ger mättnadskänsla och aptitlöshet) och IL-6 (inducerar akutfasproteiner) spelar en stor roll. Vid tumörsjukdomar tros även tumörmedierade faktorer spela in. [1] Muntorrhet är ett vanligt symtom som oftast orsakas av läkemedel men även kan bero på att patienten har fått cytostatika och/eller strålbehandling, har försvagat immunförsvar samt att patienten ofta har problem att få i sig tillräcklig mängd mat och vätska [1]. När munslemhinnan blir för torr finns risk för infektioner. Den minskade salivproduktionen kan även leda till smakförändringar samt svårigheter att tugga och svälja och kan dessutom påverka talet. Muntorrheten kan hävas med ständig fuktning, minst 3 gånger/timme. Ibland känner patienten också törst vilket ofta beror på muntorrheten och därmed lindrar fuktningen även törsten. Generellt så känner man dock inte törst de allra sista dagarna i livet [1]. Hicka och hosta är två andra vanliga symtom. Hickan orsakas ofta av utspänd magsäck [7] medan hostan kan bero på t.ex. inflammation, infektion, tumörväxt, astma eller lungödem. En människa som lever med en livshotande sjukdom lever under stora psykiska påfrestningar. När påfrestningarna blir för stora kan de leda till att psykiska symtom utvecklas. Detta kan drabba både patienter och anhöriga. Ofta är symtomen kortvariga och kan lindras genom ökat socialt stöd och medicinering men hos en mindre andel patienter (och anhöriga) är symtomen av mer allvarlig natur och kräver psykoterapeutisk eller psykiatrisk behandling. [9] Ångest är det psykiska symtom som har starkast koppling till livshotande sjukdom. Försvarsmekanismer som exempelvis förnekande, bortträngning, isolering och förskjutning är viktiga processer som syftar till att dämpa ångestens smärta och är mycket viktiga för den psykiska överlevnaden. Om försvarsmekanismerna ej räcker till kan ångestsymptom som yrsel, illamående, andningsbesvär, hjärtklappning och rastlöshet uppträda. I svåra fall kan även psykoser och dödsångest uppstå. Det absolut vanligaste ångestsymptomet är dock sömnproblem [9]. Depressiva problem och depressioner är också mycket vanliga hos svårt sjuka patienter. Nedstämdhet, meningslöshet, värdelöshet och skuldkänslor kan dominera patientens känsloläge och även självmordstankar kan förekomma. De depressiva problemen kan uppstå som en konsekvens av existentiella problem, men även långvariga smärttillstånd kan ge depression och självmordtankar. Även andra psykiska symtom kan finnas hos patienter med livshotande sjukdom, men i mindre omfattning än ångest och depressiva tillstånd. Dessa inkluderar förvirring (konfusion), hallucinationer, paranoida symtom, vanföreställningar, maniska reaktioner och perceptionsstörningar [1]. Frågan om vilka symptom patienter har i livets slutskede får här ett starkt komprimerat svar. Vi hoppas att vi ändå lyckats förmedla en översiktlig bild, som visar komplexiteten i detta speciella skede. Vi vill även poängtera vikten av att faktiskt beakta, och behandla, dessa symptom vid vården av döende, istället för att acceptera symptomen som en naturlig del. "Det terminala lidandet bör behandlas som en sjukdom i sig, en sjukdom som kommer att svara på en rationellt grundad behandling." (s.23 [2]) Basgrupp 6 består av: Jenny Angerås Kraftling, Simon Hellström, Frida Liljegren, Karin Olsson, Henrik Ramel, Nanna Rosén och Sofie Sunebo. Referenser: [1] Barbro Beck-Friis, Peter Strang, Palliativ medicin, Liber, 2005 [2]Saunders, Cicely; Baines, Mary, Leva intill döden; Omvårdnad vid terminal sjukdom [3]Reoch, Richard, Inför döden; En handbok för den döende och de anhöriga, Wahlströms, 1998 [4] Ross DD, Alexander CS. Management of Common Symptoms in Terminally Ill Patients:Part I. American Family Physician 2001;64:5: [5] Paolini AC. Symptoms Management at the End of Life. JAOA 2001;101:10: [6] Hugel H, Ellershaw JE, Cook L, Skinner J, Irvine C. The prevalence, key causes and management of insomnia in palliative care patients. Journal of pain symptoms management Apr;27(4): [7] Läkemedelsboken, Apoteket; 2005 [8] Ross DD, Alexander CS. Management of Common Symptoms in Terminally Ill Patients: Part II. American Family Physician 2001;64:6: [9] Inger Fridegren och Susanne Lyckander, Palliativ vård, Liber 2003

15 Basgrupp 7 - Existentiella aspekter inom palliativ medicin (Aulin, C. Eriksson, P. Hallén, A. Hultén, M. Lönn, D. Påhlman, C. Wahlgren, K. Läk T4, vt-06) Vad är existentiellt lidande? Det är en fråga som är relevant för oss i vår kommande yrkesroll, där vi alla kommer att behöva hantera död och dödens psykologiska aspekter i någon utsträckning. Svaret på frågan vad är existentiellt lidande? varierar beroende på vem man frågar, men många sätter likhetstecken mellan existentiellt lidande och existentiell smärta. Vi har utifrån fynden i våra litteratursökningar inte satt ett direkt likhetstecken mellan begreppen, utan vi har istället tolkat existentiell smärta som ett uttryck för eller ett symtom av existentiellt lidande. Termen existentiell härrör från den filosofiska, religiösa och skönlitterära strömningen existentialismen, vilken inte är särskilt enhetlig men som har gemensamt intresset för frågor kring människans existens. Frågor kring detta blev både mer aktuellt och problematiskt i vår kultursfär på 1900-talet än tidigare i historien eftersom kristendomen hade försvagats och så även vetenskapliga och filosofiska helhetssyner. Tanken är alltså att kulturen/religionen förr har ansvarat för att ge människor mening med livet, medan den nutida människan har den friheten och det ansvaret själv. Detta ansvar skapar enligt existensfilosofin ångest hos individen. Existentiella frågor handlar alltså om meningen med livet, ångest inför döden, hur man lever ett autentiskt liv och liknande 4. Definitionen av smärta som den formuleras av International Association for the Study of Pain, IASP, lyder: Pain is an unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage. Det är alltså en definition som ser enbart till de somatiska orsakerna till smärta och helt bortser ifrån de psykologiska aspekterna. På 1960-talet började det dyka upp åsikter mot denna definition, som ansågs alltför snäv. En av dem var sjuksköterskan Cicely Saunders 2, som i sina studier upplevde att psykogen smärta var den mest svårbehandlade, och if physical symptoms are alleviated then mental pain is often lifted also. Hon har även formulerat en definition av själslig smärta: Bitter anger at the unfairness of what is happening (at the end of life) and above all a desolate feeling of meaninglessness. Here lies, I believe, the essence of spiritual pain. Detta var kontroversiella tankar på 60-talet, men Saunders skulle snart komma att följas av andra. En av dem var E. Cassel, som 1982 publicerade en artikel i New England Journal of Medicine 3 där lidande definieras som a state of severe distress associated with events that threaten the intactness of the person, that is, any aspect of the person physical, social, psycological or existential. Vi har granskat en studie som gjorts av Peter Strang et. al. 1 med syfte att försöka reda ut begreppet existentiell smärta samt att undersöka eventuella skillnader i deras syn på existentiell smärta. Studien genomfördes genom att sjukhuspräster, palliativvårdsspecialister samt smärtläkare ombads definiera begreppet existentiell smärta. Resultatet sammanställdes sedan. Många av de tillfrågade beskrev existentiell smärta som ett tillstånd av lidande utan kroppslig skada eller potentiell skada. Prästerna fokuserade mer på frågor om samvete, skuld, ensamhet, religiösa tvivel och Guds frånvaro medan de läkare som ägnade sig åt palliativ vård definierade begreppet mer utifrån ångest inför separation från livet och anhöriga. Smärtläkarna nämnde smärtan i att leva och icke-religiösa aspekter som bl. a. dödsångest.

16 En tydlig koppling finns mellan somatisk smärta och existentiell smärta. Som exempel nämns bl. a. en ung man med testikelcancer som spridit sig till retroperitoneala lymfkörtlar och som var beroende av intratekal smärtlindring. Hans somatiska smärta dämpades kraftigt då han fick vetskap om den goda prognos hans tillstånd hade, samt att han fortfarande kunde bli far genom spermainfrysning. Fler liknande exempel finns. Kopplingen mellan existentiell smärta och somatisk smärta uppfattades endast hos ett fåtal av prästerna (1 %), medan klinikerna uppfattade denna koppling i större utsträckning (32 %). De som påpekade sambandet förklarade att existentiell smärta kunde förstärka existerande somatisk smärta, och att smärtbehandling i så fall ska riktas åt bägge håll. Existentiell smärta är ett begrepp som används och uppfattas på olika sätt. Det är ett uttryck som varierar i innebörd beroende på vem som använder det. Studien som vi har använt oss av visar hur präster, smärtläkare och palliativvårdsspecialister upplever den existentiella smärtan från olika aspekter. Existentiell smärta tycks också vara ett stort begrepp som rymmer många möjligheter till tolkning. Att hitta en enhetlig definition av begreppet existentiell smärta är svårt. Beroende på hur man kommer i kontakt med lidandet så uppfattas det på olika sätt. Existentiell smärta och lidande är dock tillstånd som har stor betydelse för en individs välmående, närmare en tredjedel av de tillfrågade smärtläkarna och palliativvårdsspecialisterna i studien nämner ett samband mellan somatisk smärta och existentiell smärta. Det är därför viktigt att ta hänsyn till dessa aspekter inom vården. Det är också vanligt att existentiell smärta upplevs som ett rent psykiskt tillstånd som är frikopplat från den somatiska smärtan. I en artikel av Chochinov beskrivs att existentiellt lidande kan upplevas på olika sätt av patienten. Det kan upplevas fysiskt som svårbehandlad smärta, psykologiskt som ångest, depression eller hopplöshet, religiöst som en troskris eller socialt som förlust av relationer till andra människor. Patienten kan uppleva en känsla av förlorad värdighet, dödsönskan eller förlust av viljan att leva. Det är få studier som undersökt hur existentiellt välbefinnande påverkar döende patienters känsla av lidande. Men de som har gjorts visar att existentiellt välbefinnande har en skyddande effekt mot förtvivlan i livets slutskede. Bland annat visar en studie på 160 cancerpatienter inlagda för terminal vård ett negativt samband mellan existentiellt välbefinnande och önskan om en snabb död, hopplöshet och självmordstankar 5. Därför är det nog så viktigt att redan nu sätta sig in i begreppen existentiellt lidande och existentiell smärta och vad det kan innebära för en patient som vårdas i livets slutskede men också vad det kan innebära i rollen som vårdande läkare. Källor: 1: Strang P, Strang S, Hultborn R, Arnér S. Existential Pain An entity, a provocation, or a challenge. J of Pain and Symtom management 2004;27: : Saunders C. Distress in Dying. BMJ 1963;2:746 3: Cassel E. The nature of suffering and the goals of medicine. N Eng J Med 1982;306: : Flöistad G. Filosofi och vetenskap från renässansen till vår egen tid. Studentlitteratur : Chochinov HM. Dying, Dignity and New Horizons in Palliative End-of-Life Care MAr-Apr;56(2)

17 Basgrupp 8 - Vad är hälsa och livskvalitet i livets slutskede? Henrik Blomqvist, Louise Ekman, Therese Larsson, Anna-Clara Moestedt, Jonas Nilsson, Johannes Ydrefors Inledning Det finns en mängd olika definitioner av hälsa och livskvalitet som medför att frågan kan tolkas på flera sätt. Vi har valt att se det som att det är patientens upplevelse av den egna situationen som är det centrala. Eftersom vård i livets slutskede baseras på en humanistisk människosyn har vi använt oss av en hälsoteori som har samma utgångspunkt, men även tagit med en diametral ansats för att belysa hur vitt hälsobegreppet är. Inom palliativ medicin betonas patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och därför ansåg vi det lämpligt att välja en definition på livskvalitet som innefattar graden av dessa fyra komponenter. Vad gäller uttrycket "livets slutskede" så har vi utgått från att det gäller den period från och med det att en svårt sjuk person får besked om att sjukdomen inte är kurerbar till döden inträffar. Livskvalitet Ordet livskvalitet har flera aspekter, men de flesta associerar till livstillfredsställelse och välbefinnande och speglar tillvarons värde hos en person. Inom den palliativa vården talar man dock mest om hälsorelaterad livskvalitet, vilket innebär att patienten ska vara fri från fysiska och psykiska besvär och ha så bra fysisk, psykisk och social funktion som är möjligt. Det är viktigt att ta hänsyn till att en patients upplevelse av en sjukdom, symtom, behandling och dess konsekvenser kan skilja sig åt mycket från en annan patients och därför ha olika inverkningar på livskvaliteten. Begreppet livskvalitet är inte endimensionellt. Vissa forskare har rekommenderat åtskilliga komponenter i livskvalitetsbegreppet, däribland smärta, trötthet, psykologiska besvär, illamående och kräkningar, fysisk funktion, sjukdomssymtom, kroppsuppfattning, sexuell funktion, social funktion, minne och koncentrationsförmåga och ekonomiska konsekvenser. I kliniska sammanhang är det centralt att veta om patienten har de för honom/henne viktigaste komponenterna av livskvalitet. Palliativ vård Alla patienter har, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, rätt till vård på lika villkor utifrån människovärdesprincipen. I livets slutskede, när det är uppenbart att patienten är döende, inriktas vården inte mot kurativ behandling utan mot att upprätthålla patientens upplevda livskvalitet. Inga insatser görs längre för att förlänga livet utan vården blir palliativt inriktad. Inom den palliativa vården är det primära målet livskvalitet och man tar hänsyn till fyra olika dimensioner: fysisk, psykisk, social och existentiell. Behandlingen måste utgå från ett empatiskt förhållningssätt då patienters livskvalitet upplevs subjektivt. Vården måste individanpassas, vara mycket flexibel och man måste ha en helhetssyn på både patient och dess anhöriga. Då alla patienter är unika individer finns inga standardvägar att följa. Dessutom kan de patofysiologiska symtomen variera från individ till individ. I den palliativa vården kan det med avseende på patientens livskvalitet uppstå svårigheter i balansen mellan symtomminskning och biverkningar. De risker och biverkningar som behandlingen medför måste i den palliativa situationen vägas mot vinster i form av bibehållen eller förbättrad livskvalitet. Det måste alltid vara patientens egen uppfattning och skattning av sin livskvalitet som behandlingen måste vägas emot, inte vårdpersonals eller anhörigas bedömning. Brist på överensstämmelse mellan dessa olika grupper kan bero på att patienten ändrar sina referensramar i samband med allvarliga försämringar av hälsotillståndet. Då andra

18 än patienten inte delar dessa upplevelser kommer deras värderingar av livskvalitet att avvika från patientens. Patientens sjukdom leder troligtvis till minskade förhoppningar, ambitioner och önskningar i livet. Om god livskvalitet motsvaras av en liten skillnad mellan individens önskningar och faktisk förmåga kan sådana förändringar förklara skillnader mellan patienters, anhörigas och sjukvårdspersonals värderingar. Utifrån den fyrdimensionella behovsmodellen är symtomlindring det viktigaste fysiska behovet som vården kan tillgodose. Sjukvårdens omhändertagande ska också göras med respekt för patientens värdighet. De psykiska behoven innebär att kunna hantera alla de tankar och känslor som patienten upplever. Tankar om framtiden, rädsla, sorg och känslan av att vara en börda kan uttryckas i depression och ångest. Det är av betydelse att patienten kan acceptera situationen som den befinner sig i. Att få stöd från omgivningen och anhöriga är viktigt för ett bra sorgearbete. De anhörigas närvaro och stöd är också viktigt för de sociala behoven. Behoven kan vara praktiska, som ekonomiska frågor, begravningsfrågor eller att få bestämma om man vill dö i hemmet eller på sjukhuset. Det kan också vara att patienten känner att den betyder något för sin omgivning och kan hjälpa andra. De existentiella eller andliga behoven blir av särskild betydelse i livets slutskede. Det är viktigt att hantera patientens tankar om livets mening, döden och vad den innebär. En religiös tro kan vara ett stöd för patienten i dess hantering av livets meningsfullhet samt förberedelse för döden. Hälsa Den salutogena ansatsen till hälsa utgår från den humanistiska människosynen, som inkluderar individens subjektiva skattning av sin livssituation. Förmåga att förstå och hantera sin livssituation och en känsla av att livet är meningsfullt, att ens existens har betydelse. Ett exempel på en humanistisk ansats är Antonovskys KASAM-teori. För att uppnå hälsa krävs att man har KASAM, dvs att man upplever hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Boorse biostatistiska teori utgår från populationen och definierar ohälsa som avvikelse från en statistisk normalitet. Information underlättar möjligheterna för att känna sig ha kontroll över sin tillvaro genom att den kan undanröja eller minska ovisshet och kan möjliggöra planering för den närmaste framtiden. Detta leder till att man ökar sin begriplighet av situationen vilket ökar möjligheterna att hantera situationen. Viktiga faktorer som kan hjälpa patienten att nå punkten för hanterbarhet är exempelvis effektiv smärtlindring, samtalsstöd, anhörigstöd, valmöjligheter och självbestämmande. Information kan även ge stöd i arbete med att se det meningsfulla i sin livssituation. Det är även mycket viktigt att ge förutsättningar för patienten att utveckla sin självförstärkning (empowerment) och copingstrategier för att kunna hantera sin situation. Genom ökad hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet kan en döende uppnå KASAM och därmed hälsa. Ur ett biostatistiskt hälsoperspektiv kan en person i livets slutskede inte uppnå hälsa. Att acceptera och finna sig i att man ska dö är centralt och skapar förutsättningar för att kunna hantera situationen och uppleva livskvalitet trots en dödlig sjukdom. Referenser Steinhauser K E, et al. Factors Considered Important at the End of Life by Patients, Family, Physicians and Other Care Providers. JAMA. 2000; 284: Ferrel B R. Overview of the Domains of Variables Relevant to End-of-Life Care. J Palliat Med. 2005; 8:S22- S29. Kaasa S, Håvard Loge J. Quality of life in palliative care: principles and practice. Palliat Med. 2003; 17: Beck-Friis, B och Strang, P. Palliativ medicin, andra upplagan, Liber AB, 2000 Medin, J. och Alexandersson, K. Hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Studentlitteratur, 2000

19 Basgrupp 9 - En god död Historik Synen på vad en god död innebär har varierat över tiden. För de gamla grekerna var en död hemma, omgiven av vänner och familj, idealet. Då fick den döende möjlighet att ta farväl. Att dö i strid ansågs också vara ärofyllt och något värdefullt att bli ihågkommen för. Romarna värdesatte nära fysisk kontakt mellan den döende och anhöriga. Man trodde att en kyss på dödsbädden kunde fånga själen när den lämnade kroppen. På medeltiden ansåg man att livets synder kunde förlåtas genom en god död. Av vikt var att göra upp med sitt förflutna och motta den sista smörjelsen av en präst. Att dö oförberedd och plötsligt var en katastrof. Synen på god död hos protestanterna skiljde sig främst rörande prästernas betydelse. Prästerna var sällan närvarande och att på dödsbädden bli förlåten sina synder var troligen för sent. I början på 1700-talet fick döden mer av en medicinsk aspekt, då man började använda opium för smärtlindring. De spirituellt förberedelserna kom i skymundan, kanske också som en följd av läkarnas ovillighet att meddela när döden var nära. Självmord blev mer tolererat, tidigare hade detta ansetts vara den värsta döden. På mitten av 1900-talet låg medicinsk fokus på att bota vilket ledde till synen att död var ett misslyckande (Howarth & Leaman, Encyclopedia of Death and Dying, 2001). I en rapport från Socialstyrelsen beskrivs tre olika förhållningssätt till döden; traditionellt, modernt och postmodernt. I jordbrukssamhället, där det traditionella förhållningssättet dominerade, var död precis som födsel något som inträffade i hemmet och en naturlig del i vardagen. Så småningom ersattes jordbrukssamhället av det moderna samhället, där döden blev en uppgift för professionella yrkesgrupper. Detta innebar att döden fick en undanskymd plats i samhället jämfört med tidigare. Idag lever vi i en tid med snabbt kunskapsflöde och långt driven individualism vilket speglas i det postmoderna förhållningssättet till döden. Människan försöker åter ta makten över olika händelser i livet. Döden har allt mer blivit ett individuellt projekt som den postmoderna människan har att forma till den död hon själv önskar.(sos, God vård i livets slut, 2004) I den västerländska kulturen står autonomi, ungdom och hälsa hög i kurs. Därför kan motsatser som beroende, ålderdom, skröplighet och död uppfattas som något som bör bekämpas. Med ökad teknologisk kunskap finns möjligheten att skjuta upp döden, även om detta inte är den döendes önskan. Begreppsdefinitioner I den vetenskapliga litteraturen figurerar båda begreppen en god död och en värdig död. Engelsk litteratur använder sig av begrepp så som appropriate death, good death, healthy death med flera. Dessa används ofta synonymt och definitionerna är likartade. Den amerikanske psykiatrikern Averey D. Weisman är en av förgrundsfigurerna inom tanatologiska (kunskap om döende och död) forskningen i västvärlden. Han myntade begreppet appropriate death som kan översättas god död (SoS, God vård i livets slut, 2004). Enligt hans definition innebär detta optimal symtomlindring, självbestämmande, bevarande av väsentliga relationer, möjlighet till konfliktlösning och att få sammanfatta sitt liv, bibehållande av en god självbild, acceptans av den egna situationen och en beredskap att dö när det är dags (Beck Friis & Strang, Palliativ medicin, 1995). I en litteraturstudie från 1999 beskriver två Hongkongbaserade forskare begreppet good death i ett antal kriterier som återkommer i den medicinska litteraturen. Dessa kriterier är i

20 stort desamma som Weismans definition men följande aspekter adderas: medvetande om att döden annalkas, en hoppfull inställning till livet trots närheten till döden samt betydelsen av plats att dö på (Mak & Clinton, Promoting a good death, 1999). Linköpingsprofessorn Lennart Nordenfelt resonerar kring värdig död och anser att begreppet värdighet har flera nyanser. En subjektiv dimension speglar den döendes egen uppfattning medan en objektiv dimension innebär att även andra kan identifiera handlingar som hotar eller kränker en persons värdighet (SoS, God vård i livets slut, 2004). Praktisk tillämpning En konkretisering av hur teorierna appliceras i sjukvården återfinnes i skriften Vårdprogrammet för palliativ vård för västra Östergötland (2004). Den palliativa vården i livets slutskede vilar på fyra hörnstenar. Symtomlindring i vid bemärkelse, vilket innebär att smärta och andra svåra symtom lindras med beaktande av patientens integritet och autonomi. Symtomlindringen omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag. Kommunikation och relation i syfte att befrämja patientens livskvalitet, vilket innebär en god inbördes kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och i förhållande till patienten och dennes närstående. Stöd till närstående under sjukdomen och efter dödsfallet, vilket innebär ett erbjudande till de närstående om att delta i vården och att erhålla stöd såväl under patientens sjukdomstid, som efter dödsfallet. Dessa fyra hörnstenar omsätts i vårdprogram för palliativ vård. I dokumenten ges konkreta om hur ovanstående punkter implementeras i sjukvården. Dokumenten angriper frågorna både på övergripande och detaljnivå. T.ex. hur konkreta situationer bör hanteras i livets slutskede. Diskrepansen mellan dokumentens mål och verkligheten kan bero på bristande utbildning och kännedom om måldokumenten, resurser som innefattar både personal, tid och pengar. Detta har framkommit i ett flertal undersökningar.

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Vitaminer, mineraler och Antioxidanter

Vitaminer, mineraler och Antioxidanter Vitaminer, mineraler och Antioxidanter Vitaminer Vattenlösliga vitaminer 8 B-vitaminer C-vitamin Fettlösliga vitaminer A,D,E,K B - vitaminer Finns med för att kunna utvinna energi Coenzym omsättning av

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Seminarium om. Åldrande och död. Läkarprogrammet, termin 4 07-03-30

Seminarium om. Åldrande och död. Läkarprogrammet, termin 4 07-03-30 Seminarium om Åldrande och död Läkarprogrammet, termin 4 07-03-30 Fysiologiskt åldrande Basgrupp 1 Det fysiologiska åldrandet börjar redan från och med befruktningen, men fram tills 20 års ålder har man

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Active Collagen 2 STÄRKER OCH FÖRYNGRAR HUDEN

Active Collagen 2 STÄRKER OCH FÖRYNGRAR HUDEN ACTIVE COLLAGEN 2 1 Active Collagen 2 STÄRKER OCH FÖRYNGRAR HUDEN Slätar ut fina linjer och rynkor och ökar hudens elasticitet Ökar fuktighetsnivån i huden Tillför vitalitet, styrka och flexibilitet Stimulerar

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer