Att börja arbeta med hälsokonsekvensbedömningar inom länsstyrelserna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att börja arbeta med hälsokonsekvensbedömningar inom länsstyrelserna"

Transkript

1 Att börja arbeta med hälsokonsekvensbedömningar inom länsstyrelserna Sammanställning av uppdrag nummer 36 i länsstyrelsernas regleringsbrev för A 2009:08

2 A 2009:08 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: DAVID BERGLUND ILLUSTRATIONER: VIERA LARSSON

3 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 3 Innehåll FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING ) Inom vilka verksamhetsområden har länsstyrelserna prövat hälsokonsekvensbedömning? 6 2) Hur har implementeringsprocessen på länsstyrelserna fungerat? ) Vilka hinder och möjligheter har länsstyrelserna uppmärksammat när de har börjat göra hälsokonsekvensbedömningar?... 6 SUMMARY: HIA DEVELOPMENT IN THE 21 SWEDISH COUNTY ADMINISTRATIVE BOARDS... 8 INLEDNING...10 HUR LÖD LÄNSSTYRELSERNAS UPPDRAG?...10 Bakgrund...11 Vad är en hälsokonsekvensbedömning?...11 Varför ska man göra en hälsokonsekvensbedömning?...13 LÄNSSTYRELSERNAS RAPPORTER I SAMMANDRAG...14 Länsstyrelsen Dalarna...14 Länsstyrelsen Gotland...15 Länsstyrelsen Gävleborg...16 Länsstyrelsen i Jämtlands län...17 Länsstyrelsen i Norrbottens län...18 Länsstyrelsen i Skåne län...18 Länsstyrelsen i Stockholms län...18 Länsstyrelsen Södermanlands län...19 Länsstyrelsen Uppsala län...20 Länsstyrelsen Värmlands län...21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län...21 Länsstyrelsen Västernorrland...22 Länsstyrelsen Västerbotten...23 Länsstyrelsen i Västmanlands län...24 Länsstyrelsen Örebro län...25 Länsstyrelsen i Östergötlands län...25

4 4 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA LÄNSSTYRELSERNA I SYDLÄNEN SAMARBETADE I UPPDRAGET...27 Länsstyrelserna i Kronobergs och Jönköpings län...27 Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län...28 Länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län...28 Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län...29 Länsstyrelsen i Blekinge län...29 SLUTSATSER ) Inom vilka verksamhetsområden har länsstyrelserna prövat hälsokonsekvensbedömning?...31 Många hälsokonsekvensbedömningar inom fysisk planering ) Hur har implementeringsprocessen på länsstyrelserna fungerat?...32 Stöd på ledningsnivå och projektledning är viktigt för genomförandet Folkhälsoinstitutets vägledning bör fördjupas Lagstiftning skulle underlätta hälsokonsekvensbedömningar Länsstyrelsen bör ha en stödjande snarare än en utförande roll Jämfört med en miljökonsekvensbeskrivning anser många länsstyrelser att metoden är svårare att använda ) Vilka hinder och möjligheter har länsstyrelserna uppmärksammat när de har börjat göra hälsokonsekvensbedömningar?...35 Metoden är generellt sett användbar En hälsokonsekvensbedömning måste inte vara fullständig Stort stöd för att kombinera flera konsekvensbedömningar Metoden borde syfta till en absolut förbättring av hälsan Folkhälsoinstitutets avslutande kommentarer REFERENSER...39

5 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 5 Förord En hälsokonsekvensbedömning (HKB) är ett sätt att ge beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett beslut. År 2007 fick länsstyrelserna ett uppdrag i sina regleringsbrev att utveckla och tillämpa metoder för bedömning av hälsokonsekvenser. Uppdraget skulle slutrapporteras den 31 december 2008 till Statens folkhälsoinstitut och Socialdepartementet. Denna text är en sammanställning av länsstyrelsernas rapporter. Den innehåller en redovisning av erfarenheter och lärdomar som länsstyrelserna har gjort under arbetet med att introducera hälsokonsekvensbedömningar med kommentarer från Folkhälsoinstitutet. Förhoppningsvis kommer rapporten att kunna vara ett underlag för att utveckla och underlätta framtida arbete med hälsokonsekvensbedömningar. Rapporten svarar på tre frågor. 1) Inom vilka verksamhetsområden har länsstyrelserna prövat hälsokonsekvensbedömning? 2) Hur har implementeringsprocessen på länsstyrelserna fungerat? 3) Vilka hinder och möjligheter har länsstyrelserna uppmärksammat när de har börjat göra hälsokonsekvensbedömningar? Rapporten har skrivits av utredare David Berglund. Avdelningschef Anita Linell har bidragit med värdefulla infallsvinklar och idéer under arbetets gång. Ett stort tack till länsstyrelserna i Dalarna, Västernorrland och Kronoberg som har lämnat synpunkter på det slutliga rapportförslaget. Ett stort tack även till Chatrine Höckertin och Ida Knutsson på Statens folkhälsoinstitut som har läst och lämnat värdefulla synpunkter på rapporten. Östersund, december 2009 Sarah Wamala Generaldirektör

6 6 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA Sammanfattning Länsstyrelserna har under 2007 och 2008 arbetat med att utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar (HKB), vilket de fått i uppdrag av regeringen att göra. Statens folkhälsoinstitut har gått igenom länsstyrelsernas rapporter och sammanfattat dem, med fokus på tre frågor: 1) Inom vilka verksamhetsområden har länsstyrelserna prövat hälsokonsekvensbedömning? Länsstyrelserna ska enligt instruktionen verka för att det nationella folkhälsomålet uppnås genom att ta hänsyn till folkhälsan inom sitt arbete med regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak. Länsstyrelserna har sammantaget under uppdraget gjort hälsokonsekvensbedömningar inom alla dessa områden. Hälsokonsekvensbedömningar inom fysisk planering dominerar inom ramen för uppdraget. Totalt tolv länsstyrelser har arbetat med hälsokonsekvensbedömningar inom fysisk planering på olika sätt. Ett annat område där flera länsstyrelser valt att göra HKB är tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet. 2) Hur har implementeringsprocessen på länsstyrelserna fungerat? Det krävs beslut på ledningsnivå, folkhälsokompetens, projektledning samt samverkan mellan olika kompetenser och organisatoriska enheter för att implementeringen av hälsokonsekvensbedömningar ska fungera så bra som möjligt på länsstyrelserna. Det saknas allmän kompetens inom folkhälsa vid många länsstyrelser. Ett önskemål som har förts fram är att Folkhälsoinstitutets vägledning bör beskriva hur en hälsokonsekvensbedömning bäst presenteras för den som inte har folkhälsobakgrund. Flera av länsstyrelserna anser att de inte själva handlägger så många ärenden som lämpar sig för hälsokonsekvensbedömningar, men att de kan ge stöd till kommunerna. Flera av länsstyrelserna redovisar HKB på områden där de fattar egna beslut eller gör ställningstaganden, till exempel i samband med remissvar, tillståndsprövning, ansökan om medel till en socialfond eller för alkoholförebyggande arbete. Jämfört med en miljökonsekvensbeskrivning anser många länsstyrelser att metoden är svårare att använda. Ett motiv som anges är att det är svårt att få fram data om och att följa upp de faktorer som bedöms i en HKB. 3) Vilka hinder och möjligheter har länsstyrelserna uppmärksammat när de har börjat göra hälsokonsekvensbedömningar? Hälsokonsekvensbedömningar är generellt sett är användbara för många typer av ärenden och beslut. Ett värde som lyfts fram är att det är en systematisk analysmetod.

7 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 7 Det är inte nödvändigt eller önskvärt att göra en fullständig hälsokonsekvensbedömning vid alla typer av ärenden. En majoritet av länsstyrelserna vill kunna hantera sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser i en samlad konsekvensbedömning. Uppdraget med att utföra hälsokonsekvensbedömningar har medverkat till att stärka och bredda synen på folkhälsofrågorna i ett lokalt och regionalt perspektiv.

8 8 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA Summary: HIA Development in the 21 Swedish County Administrative Boards The Swedish County Administrative Boards are government authorities with a unique position in the Swedish democratic system. Sweden comprises 21 counties, which are in turn divided into municipal areas. The County Administrative Boards are an important link between the citizens and the municipal authorities on one hand, and the government, parliament, and central authorities on the other. In 2007 and 2008, the Swedish County Administrative Boards were assigned the task of implementing and developing methodology for health impact assessment (HIA) by the government. The Swedish National Institute of Public Health (SNIPH) has reviewed the 21 County Board reports, and summarized these in a report, focusing on three issues: 1) In what areas have the Swedish County Administrative Boards tried health impact assessment? Health impact assessment in physical planning dominates the mission in which 12 County Administrative Boards carried out health impact assessment (HIA) within physical planning. The county administrative boards have a particular responsibility to promote the national public health objective in their work with regional growth, community planning, crisis management and alcohol and tobacco issues. The county administrative boards have tried health impact assessment in all these areas. 2) How has the implementation of HIA worked in the Swedish County Administrative Boards? Decisions at the management level, public health skills, clear project management, and interoperability of various skills and structures are all required for successful implementation of health impact assessments in County Administrative Boards. The SNIPH manual on HIA ought to give a better description of how a health impact assessment is best presented to those with no public health background. Several of the County Administrative Boards feel that they don t deal with matters suitable for health impact assessment themselves, but that they could provide support to municipalities. Compared to environmental impact assessment, many County Administrative Boards consider HIA more difficult to apply. 3) What obstacles and opportunities have been noted by the Swedish County Administrative Boards in their work with health impact assessment? Health Impact Assessments are useful in general, for many types of cases and decisions. It is not necessary, or desirable, to carry out a full health impact assessment in all types of cases.

9 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 9 A majority of County Administrative Boards want to deal with social, economic, and environmental consequences in a comprehensive impact assessment. The government assignment to apply health impact assessments has helped to strengthen and broaden the perception of public health issues in both the local and regional perspectives.

10 10 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA Inledning Politiska beslut får i regel konsekvenser för medborgarnas liv. Ett gott beslutsunderlag är en förutsättning för att politiker ska förstå innebörden av ett förestående beslut. Goda beslutsunderlag är därför en viktig del i den fungerande demokratin. Att göra en hälsokonsekvensbedömning är ett sätt att värdera möjliga effekter på hälsan av politiska beslut, policyer, planer, program eller projekt. För att folkhälsoaspekter i beslut ska beaktas är det viktigt att verktygen utvecklas för att konsekvensbedömningar ska bli lättare att använda och ge förbättrade beslutsunderlag. Denna rapport sammanfattar det regeringsuppdrag om att utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar som länsstyrelserna slutförde under De resultat och synpunkter som länsstyrelserna rapporterat in har här sammanställts med fokus på tre frågor: 1) Inom vilka verksamhetsområden har länsstyrelserna prövat hälsokonsekvensbedömning? 2) Hur har implementeringsprocessen på länsstyrelserna fungerat? 3) Vilka hinder och möjligheter har länsstyrelserna uppmärksammat när de har börjat göra hälsokonsekvensbedömningar? Hur löd länsstyrelsernas uppdrag? I regleringsbrevet för 2007 fick länsstyrelserna uppdraget (nr. 36) att utveckla metoder för bedömning av hälsokonsekvenser. Länsstyrelserna skall i samråd med Statens folkhälsoinstitut (FHI) utveckla metoder för bedömning av hälsokonsekvenser (HKB) av insatser inom tre av sina verksamhetsgrenar. Framtagna metoder skall utgå från bestämningsfaktorer för hälsan inom folkhälsopolitiken som är relevanta för myndighetens verksamhet. Uppdraget skall redovisas till regeringen (Socialdepartementet) och FHI senast den 28 december Uppdraget gäller inte Länsstyrelsen i Jämtlands län. (1) Det var inte självklart hur länsstyrelserna skulle tolka uppdraget. I samråd med Folkhälsoinstitutet och Socialdepartementet fastslogs att länsstyrelserna skulle ägna uppdraget åt att göra en hälsokonsekvensbedömning i en till tre beslutsprocesser, snarare än att utveckla nya metoder.

11 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 11 Bakgrund Ett antal centrala myndigheter har sedan 2005 fått i uppdrag att i samråd med Statens folkhälsoinstitut utveckla metoder för bedömning av hälsokonsekvenser. Bland dessa finns Statens räddningsverk (sedan 1 januari 2009 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB), Integrationsverket, Arbetsmarknadsverket, Statens jordbruksverk, Konsumentverket, Statens strålskyddsinstitut, Skolverket, Ungdomsstyrelsen, Vägverket, Läkemedelsverket och Tullverket. År 2006 fick Länsstyrelsen i Jämtlands län i uppdrag att utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar inom sina verksamhetsområden. I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2007 kom även övriga länsstyrelser att omfattas av detta uppdrag. Länsstyrelserna ska verka för att nationella mål får genomslag i länen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Enligt instruktionen för länsstyrelserna (SFS 2007:825) ska de verka för att det nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsens arbete med regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak. (2) Under hade Statens folkhälsoinstitut i uppdrag enligt regleringsbrevet att stödja länsstyrelserna i deras uppdrag med att börja arbeta med hälsokonsekvensbedömningar. Länsstyrelserna bildade på eget initiativ ett nätverk för hälsokonsekvensbedömningar. Folkhälsoinstitutet deltog i ett flertal nätverksmöten under året för att planera och ge stöd i samband med utbildningar och workshops som hölls regionalt i länsstyrelsens regi. (3) Vad är en hälsokonsekvensbedömning? Det övergripande syftet med en hälsokonsekvensbedömning är att ge beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett politiskt beslut. Det kan gälla beslut om projekt, planer, program, verksamheter eller enstaka åtgärder. En hälsokonsekvensbedömning ska bidra till en förbättring av beslutsunderlaget och också kunna användas för att påverka beslutet till förmån för folkhälsan. Hälsokonsekvensbedömning kan sägas vara ett stöd för att tänka efter före, ett sätt att skapa ett mer allsidigt beslutsunderlag. (4) De flesta av länsstyrelserna har valt att utgå från Statens folkhälsoinstituts Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar. Eftersom många av länsstyrelserna refererar till materialet i sina rapporter finns det skäl att här kort beskriva innehållet i vägledningen. I rapporten beskrivs hälsokonsekvensbedömningar utifrån fem steg. 1. Ta ställning till om en HKB ska genomföras så kallad screening. Screeningen kan lämpligen göras med utgångspunkt i folkhälsans målområden och relevanta bestämningsfaktorer. 2. Planera hur hälsokonsekvensbedömningen ska genomföras beskriv nuläget samt de alternativ som ska bedömas och vilka som ska involveras i processen. I

12 12 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA en hälsokonsekvensbedömning kan det vara lämpligt att utgå från ett nollalternativ där inga förändringar görs och jämföra det med ett eller flera handlingsalternativ där förändringar genomförs. Det mest använda verktyget för hälsokonsekvensbedömningar är hälsomatrisen. 3. Genomföra analysen. En snabb analys kan göras med hjälp av hälsomatrisen där man systematiskt går igenom hur olika grupper påverkas med hänsyn till de bestämningsfaktorer som har valts ut för analysen. Den allra enklaste formen av bedömningar är att sätta: + för förbättringar, för försämringar och 0 för oförändrat läge. Många gånger kan denna enkla analys räcka som beslutsunderlag. Vill man göra en fördjupad analys av bestämningsfaktorerna tar det längre tid och kräver andra ekonomiska och personella resurser än en snabb hälsokonsekvensbedömning. 4. Sammanställa resultatet dra slutsatser och ge rekommendationer. Resultatet bör presenteras så att skillnaderna mellan nollalternativet och det slutgiltiga förslaget till beslut framgår tydligt. För- och nackdelar med de olika alternativen bör presenteras så att beslutsfattaren får god överblick. 5. Följa upp och utvärdera hälsokonsekvensbedömningen. (5) Figur 1. Bilden visar de olika stegen eller faserna vid framtagandet av en hälsokonsekvensbedömning.

13 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 13 Varför ska man göra en hälsokonsekvensbedömning? Sverige har en nationell strategi för hållbar utveckling. Strategin betonar att hållbar utveckling är det övergripande målet för regeringens politik. Alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Vad som menas med social och miljömässig (ekologisk) hållbarhet har konkretiserats genom att Sveriges riksdag har tagit beslut om mål för folkhälsan och femton miljökvalitetsmål. (5) Se figur 1 nedan. Centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner har som uppgift att förverkliga de nationella mål som sätts av riksdag och regering. En HKB är därför ett utmärkt verktyg för att synliggöra hur nya politiska beslut bidrar till att nå social hållbarhet. (5) Figur 2. Sambandet mellan hållbar utveckling, mål för folkhälsan och miljömål.

14 14 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA Länsstyrelsernas rapporter i sammandrag Nedan sammanfattas länsstyrelsernas rapporter från uppdraget att göra och utveckla hälsokonsekvensbedömningar efter tre frågor: 1) Inom vilka verksamhetsområden har länsstyrelserna prövat hälsokonsekvensbedömning? 2) Hur har implementeringsprocessen på länsstyrelserna fungerat? 3) Vilka hinder och möjligheter har länsstyrelserna uppmärksammat när de har börjat göra hälsokonsekvensbedömningar? Länsstyrelsen Dalarna 1) Verksamhetsområden Länsstyrelsen Dalarna valde att göra en hälsokonsekvensbedömning på ett förslag om att bilda ett naturreservat i Rättviks kommun. Ärendet valdes för att länsstyrelsen ägde frågan och inget beslut var fattat. Bildandet av ett naturreservat bedömdes ha konsekvenser för många områden. Bland dessa nämner länsstyrelsen särskilt naturvärden, den biologiska mångfalden, samhällsplanering och sociala aspekter. Resultatet av hälsokonsekvensbedömningen blev att länsstyrelsen rekommenderade att ett reservat skulle bildas. Länsstyrelsen Dalarna kan dock konstatera att det var små skillnader mellan nollalternativet och handlingsalternativet. Reservatsbildningen ansågs säkerställa många av de aktiviteter och upplevelsevärden som redan fanns i det föreslagna reservatet. Hälsokonsekvensbedömningen visade bland annat att ett reservat innebär förbättrad tillgänglighet, ökat socialt deltagande, bättre relationer mellan barn och föräldrar, ökad kvalitet i förskola och skola, ökad tillgång till meningsfull fritid samt ökad fysisk aktivitet. De försämringar som kan förväntas gäller jämställdhet, trygghet i närmiljön, risk för smitta och risk för sexuellt våld och tvång. 2) Implementering Den arbetsgrupp som utförde uppdraget bestod av personal från plan- och beredskapsenheten, miljövårdsenheten samt sociala enheten och veterinär kompetens. Länsstyrelsen Dalarna har dels deltagit i en länsgemensam utbildningsdag i hälsokonsekvensbedömning, dels ordnat en egen seminariedag tillsammans med Folkhälsoinstitutet. Länsstyrelsens ledningsgrupp informerades löpande och deltog i en avslutande genomgång av rapporten och framtiden för hälsokonsekvensbedömningar. Även övriga chefer och medarbetare inbjöds till ett seminarium där rapporten gicks igenom. 3) Hinder och möjligheter Länsstyrelsen Dalarnas lärdomar var bland andra att hälsokonsekvensbedömning generellt sett var användbar för många typer av ärenden och beslut. En av länsstyrelsens slutsatser av arbetet med hälsokonsekvensbedömning är att det är viktigt att de sociala

15 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 15 konsekvenserna uppmärksammas mer inför olika beslut och åtgärder. Enligt länsstyrelsen är det dock inte nödvändigt eller ens önskvärt att göra en formell hälsokonsekvensbedömning för alla typer av ärenden, men det anses användbart att behärska metoden. Länsstyrelsen Dalarna hade svårigheter att hitta lämpliga exempel för en regelrätt hälsokonsekvensbedömning för pågående ärenden som handläggs vid myndigheten. Länsstyrelsen tror inte att en hälsokonsekvensbedömning är nödvändig eller lämplig vid alla typer av ärenden och det är viktigt att fundera på när det kan vara relevant. Risken med hälsomatrisen är att man kan förlora sig i tidsödande resonemang som inte har så stor betydelse i sammanhanget. En fördel med matrisen är att den omfattar många av de policydokument som oftast är utgångspunkt för bedömningar av den sociala delen av hållbar utveckling, det vill säga barnkonventionen, integrationspolicy, policy för funktionshindrade, jämställdhetsperspektiv och ett socioekonomiskt perspektiv. Länsstyrelsen anser att den som utför en hälsokonsekvensbedömning bör utgå från vad som är relevant i det enskilda fallet genom en ganska fri användning av folkhälsomål eller bestämningsfaktorer. Om det finns faktorer som är viktiga för folkhälsan som inte finns med bland folkhälsomålen bör man kunna lägga till dem. Utgångspunkterna i en hälsokonsekvensbedömning kan användas för att se över rutiner för olika ärenden, bland annat som ett sätt att uppmärksamma barnperspektivet och andra prioriterade gruppers perspektiv i praktiken. Kunskapen kan användas i länsstyrelsen tillsyn och i övriga kontakter med kommunerna. Med kunskap om hälsokonsekvensbedömning kan man lättare bedöma vilka ärenden eller ärendetyper som inte har folkhälsokonsekvenser och hitta genvägar för att tillgodose de synpunkter som griper över flera sektorer utan att genomföra en regelrätt hälsokonsekvensbedömning. Innan man inför nya lagkrav och rutiner för beskrivning av hälsokonsekvenser bör man se över frågan ur resurssynpunkt. Det bör framgå hur man kan utnyttja fördelarna med att lägga till hälsokonsekvensaspekter samtidigt som det innebär så lite merarbete som möjligt och hur det faktiska merarbetet ska finansieras. Av tids- och kostnadsskäl framför Länsstyrelsen Dalarna starka önskemål om förenklad handläggning. (6) Länsstyrelsen Gotland Verksamhetsområden Länsstyrelsen Gotland valde bland annat delar av Arbetsförmedlingens verksamhet för att utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar. Arbetet avbröts dock i samband med att Arbetsförmedlingen 1 januari 2008 blev en egen myndighet. Det arbete med hälsokonsekvensbedömningar som myndigheten genomfört gällde på vilket sätt ett kunskapsunderlag för kustzonsplanering kan bidra till de folkhälsopolitiska målen. Detta arbete finns inte dokumenterat, utan har varit en diskussion vid flera tillfällen. Länsstyrelsen Gotland kommer 2009 att tillsätta en gemensam arbetsgrupp kring tvärfrågor där frågor om hälsokonsekvensbedömningar kommer att vara en del. (7)

16 16 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA Länsstyrelsen Gävleborg 1) Verksamhetsområden Länsstyrelsen Gävleborg genomförde en hälsokonsekvensbedömning av en pågående fördjupad översiktsplan över området Norrlandet i Gävle kommun. 2) Implementering Länsstyrelsen Gävleborg samarbetade med Gävle kommun för att förankra metoden hälsokonsekvensbedömningar bättre. Kommunen representerades av en planarkitekt, en miljöutredare och en samhällsplanerare med socialt fokus. Länsstyrelsen deltog med personal från enheterna samhällsutveckling (projektledare), miljöskydd och sociala enheten. 3) Hinder och möjligheter Länsstyrelsen anser att metoden är mycket svårarbetad på grund av att mål, delmål och indikatorer inte är anpassade för användning i fysisk planering. Den grafiska översikt som matrisen gav kan inte tolkas utan tillhörande förklaringar i text. Vidare valde Länsstyrelsen i Gävleborg att dela upp de prioriterade grupperna barn, vuxna, äldre, funktionsnedsatta, socioekonomiskt svaga och hela befolkningen efter kön. Ett problem vid hälsokonsekvensbedömningar är att det är svårt att få tag på både tillräckligt specificerade och ospecificerade data i relation till vad som efterfrågas för indikatorerna. Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att få in rätt data [ ] för att över huvud taget kunna dra några meningsfulla slutsatser [ ]. Länsstyrelsen bedömer att [d]en folkhälsopolitiska målstrukturen är idag inte bra. Myndigheten anser att en målstruktur bör bestå av konkreta och realistiska mål med mätbara indikatorer. Länsstyrelsen är kritisk till att indikatorer föreslås där realistiska möjligheter och resurser för mätning saknas. De anser att det krävs stora resurser för att utveckla mätmetoder för många av de nu föreslagna indikatorerna. Här nämns exempelvis indikatorer som relationen mellan barn och föräldrar och återhämtning. Vidare upplever de att det är oklart hur delmålen ska värderas och viktas mot varandra. Länsstyrelsen bedömer att det inte fungerar med enkel addering utan viktning. I den nuvarande handledningen från Folkhälsoinstitutet saknas ställningstaganden till hur man ska hantera konflikter mellan de olika delmålen. Ett annat problem är att ingen av deltagarna i arbetsgruppen i efterhand kan återskapa de diskussioner som lett fram till det stora antalet olika ställningstaganden i matrisen. Länsstyrelsen i Gävleborg gjorde en analys av 6 prioriterade grupper, 14 delmål, 2 kön samt 3 planalternativ, vilket ledde till totalt 504 ställningstaganden. Länsstyrelsen i Gävleborg menar att [s]lutsatsen är enkel; idag är metoden alldeles för resurs- och tidskrävande för att vara ett tänkbart verktyg i konsekvensbedömningen av planer ute i kommunerna. Länsstyrelsen föreslår att Folkhälsoinstitutet i samarbete med kommunala fysiska planerare tar fram en enkel checklista för fysisk planering.(8)

17 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 17 Länsstyrelsen i Jämtlands län 1) Verksamhetsområden Länsstyrelsen i Jämtlands län fick regeringsuppdraget om att utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar redan Myndigheten gjorde en hälsokonsekvensbedömning av en fördjupad översiktsplan. Länsstyrelsen utförde även en screening för hälsokonsekvensbedömning med utgångspunkt från ett projekt inriktat på destinationsutveckling i fjällen. Länsstyrelsen i Jämtlands och Västernorrlands län ansvarade 2006 för att skriva ett nytt strukturfondsprogram för mål 2-området mellersta Norrland. I detta uppdrag ingick att göra en screening för en hälsokonsekvensbedömning. 2) Implementering Länsstyrelsen löste uppdraget i samverkan med Östersunds kommun och Statens folkhälsoinstitut. Funktionerna Miljöskydd, Social tillsyn samt Samhällsplanering och boende (Sabo) utsågs till ansvariga med stöd av en jämställdhetsexpert och en samordnare. Samordnaren diskuterade uppdraget på ett möte där handläggare och samtliga avdelningschefer var inbjudna. Avdelningscheferna bestämde sedan vilka funktioner som skulle genomföra uppdraget. 3) Hinder och möjligheter Länsstyrelsen bedömer att [a]rbetet med uppdraget har bidragit till att göra de 11 målområdena för folkhälsan och dess bestämningsfaktorer bättre kända inom länsstyrelsen. Länsstyrelsen upplever det också som värdefullt att arbetet engagerat handläggare från flera av myndighetens avdelningar och funktioner med olika kompetenser och perspektiv. Myndigheten drar slutsatsen att en samlad bedömning som inkluderar jämställdhet, barnperspektiv, integrationsfrågor, äldrefrågor och likabehandlingsfrågor m.m. kan genomföras. Detta är att föredra framför ett stort antal checklistor och policys. Länsstyrelsen i Jämtlands län har utvecklat en webbaserad miljömålsguide för företagare i olika branscher. Verktyget hjälper företagare att överblicka relevanta miljömål och hur dessa kan relateras till regionala miljömål. Länsstyrelsen tycker att det skulle vara intressant att utveckla någonting motsvarande för olika branschers betydande folkhälsoaspekter. Miljömålsguiden och motsvarande för folkhälsoaspekter skulle kunna sammanfogas och bli en konkret handledning för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling i ett brett perspektiv. Enligt länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825) ska länsstyrelserna verka för att det nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsens arbete med regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser därför att det är naturligt att framtida insatser inom hälsokonsekvensbedömningar koncentreras till dessa verksamheter. (9)

18 18 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län skriver att den tidigare chefen anordnade ett seminarium den 13 maj 2008 om hälsokonsekvensbeskrivningar för några av länsstyrelsens enheter; miljö-, plan- och bostadsenheten samt sociala enheten. Vid seminariet medverkade fyra personer från Statens folkhälsoinstitut som resurspersoner. Under dagen behandlades bland annat en hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt samt en ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för funktionshindrade. Arbetet dokumenterades dock inte i någon rapport. (10) Länsstyrelsen i Skåne län 1) Verksamhetsområden Länsstyrelsen i Skåne län valde att pröva hälsokonsekvensbedömning inom ramen för länsstyrelsernas arbete med granskning av kommunernas översiktsplaner. Motivet bakom att göra en hälsokonsekvensbedömning av fysisk planering var bland annat att Folkhälsoinstitutet har lyft fram fysisk planering som ett utvecklingsområde för hälsokonsekvensbedömningar. 2) Implementering Uppdraget utfördes av en arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsavdelningen (sociala sektionen och sektionen för plan och bostad respektive beredskapssektionen), strategiavdelningen samt miljöavdelningen. 3) Hinder och möjligheter Arbetet med hälsokonsekvensbedömningar åskådliggjorde brister i planarbetet ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv. Länsstyrelsen ansåg dock att hälsokonsekvensbedömningar som analysverktyg inte bidrog till fördjupade kunskaper eller insikter kring planens påverkan på hälsans bestämningsfaktorer. Länsstyrelsen i Skåne län fortsätter med att hälsokonsekvensbedömningar därför inte är ett verktyg som underlättar Länsstyrelsernas plangranskningsarbete ur social hållbarhetssynpunkt. Myndigheten framhåller att det visade sig vara komplicerat att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar på översiktsplannivå och att de konsekvenser som kan identifieras via en hälsokonsekvensbedömning ofta är på en mer detaljerad och konkretiserad nivå än vad en översiktsplan ger utrymme för. (11) Länsstyrelsen i Stockholms län 1) Verksamhetsområden Länsstyrelsen i Stockholm testade hälsokonsekvensbedömning på ett projekt i länstransportplanen: väg 268 Vallentuna centrum, ombyggnad av plankorsning. Vid tillfället stod planen inför en revidering. 2) Hur har implementeringsprocessen på länsstyrelserna fungerat?

19 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA 19 Länsstyrelsen organiserade arbetet i form av ett projekt där avdelningscheferna vid Socialavdelningen, Avdelningen för regional utveckling samt Miljöavdelningen utgjorde en styrgrupp. Dessa utsåg en projektledare och en arbetsgrupp. 3) Hinder och möjligheter Länsstyrelsens arbetsgrupp anser att det var spännande och utvecklande att metoden bygger på samverkan mellan olika experter eller professioner. Gruppen bedömer dock att de hade kunnat nå resultaten genom någon timmes samtal och ifrågasätter om hanteringen är effektiv. Samtidigt framhåller gruppen att hälsokonsekvensbedömningen utgör en bra struktur för diskussionen. Länsstyrelsen i Stockholm anser att ett av problemen med hälsokonsekvensbedömning är att bedömarna måste vara experter på planen och området, eller vara mycket väl förberedda. Annars finns det risk att det blir för mycket antaganden och spekulationer. En annan svaghet är att endast ett handlingsalternativ utreddes. Gruppen tycker att det hade varit intressant att jämföra med ett handlingsalternativ som utgått tydligare från folkhälsomålen, exempelvis ett alternativ som syftade till begränsat bilanvändande till förmån för gående och cyklister. Arbetsgruppen diskuterade om och när det är relevant att göra en hälsokonsekvensbeskrivning på länsstyrelsen. I arbetet med detalj- och översiktsplaner anser arbetsgruppen att länsstyrelsens roll blir att uppmuntra kommunerna att göra hälsokonsekvensbedömningar, eftersom beslutsunderlagen då blir bredare. (1) Länsstyrelsen Södermanlands län 1) Verksamhetsområden Länsstyrelsen Södermanland gjorde tre försök att använda metoden för hälsokonsekvensbedömning. Det första försöket gjordes på ett förslag till Länsstyrelsens program för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för saneringsplan efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Det andra försöket gjordes i samband med ett yttrande över Miljödepartementets betänkande Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (Slutbetänkande SOU 2007: 60). Avslutningsvis gjordes en hälsokonsekvensbedömning i ett yttrande över Testversion av den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 (Arbetsmaterial 1: 2008, Regionplaneoch trafikkontoret i Stockholms läns landsting). 2) Implementering Arbetet med uppdraget utfördes av en projektgrupp med representanter för verksamhetsområdena miljötillsyn, social tillsyn och samhällsbyggnad samt en projektledare från länsledningens stab. 3) Hinder och möjligheter Försöken med hälsokonsekvensbedömningar visar att hälsomatrisen varit ett fungerande stöd och analysverktyg i tvärsektoriella samtal om de aktuella ärendenas konsekvenser för folkhälsans målområden och dess bestämningsfaktorer Länsstyrelsen bedömde att det inte var relevant att använda Folkhälsoinstitutets vägledning för hälsokonsekvensbeskrivning i sin helhet i något av de tre fallen. Länsstyrelsen motiverar detta med ärendenas innehåll och karaktär samt att resursinsatsen inte bedömts

20 20 UTVECKLING AV HÄLSOKONSEKBENSBEDÖMNINGAR I LÄNSSTYRELSERNA motivera det förväntade resultatet av en mer omfattande analys. Länsstyrelsen anser att det utförda uppdraget bekräftat tidigare insikter om behovet av att systematiskt bedöma olika konsekvenser av beslut såväl sociala, som miljömässiga och ekonomiska. Det vore önskvärt om alla konsekvenser kunde hanteras i en gemensam struktur i en konsekvensbedömning. Länsstyrelsen Södermanlands län menar att [k]ontakterna med kommunerna och landstinget har visat att det finns ett behov av fortsatt erfarenhetsutbyte och samverkan om hur folkhälsoperspektivet kan hanteras och hur verktyg för att genomföra hälsokonsekvensbedömningar kan utvecklas. Som hinder för hälsokonsekvensbedömningar anger länsstyrelsen att det inte i lag är tvingande att använda metoden. Länsstyrelsen ser det som sin roll att ge stöd och råd till kommunerna. (12) Länsstyrelsen Uppsala län 1) Verksamhetsområden Länsstyrelsen i Uppsala län har utfört hälsokonsekvensbedömningar i tre ärenden. Ärendena gäller en översiktsplan för Julmyra gård, Ärna flygplats samt en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet. 2) Implementering Vid Länsstyrelsen Uppsala ansvarade Social- och jämställdhetsenheten för att genomföra uppdraget, men de insåg under våren 2008 att det behövdes en specifik tvärgående grupp som arbetade med just detta uppdrag. Denna grupp bestod av personer från funktionerna social tillsyn, samhällsplanering samt miljöskydd. 3) Hinder och möjligheter Länsstyrelsen anser i sin rapportering att myndigheten har en viktig uppgift att sprida hälsokonsekvensbedömningar som metod till kommuner och andra myndigheter. Uppsala anser dock att länsstyrelsen inte har några naturliga ärenden där det går att göra hälsokonsekvensbeskrivningar. Myndigheten föreslår att länsstyrelsen i rollen som regional samordnare skulle kunna skapa utbildningstillfällen i hälsokonsekvensbedömningar för kommuner och landsting och agera granskande och rådgivande. Metoden bedöms vara lämplig att lyfta in i miljökonsekvensbedömningar förutsatt att hälsokonsekvensbedömningar som instrument utvecklas. Dessa två konsekvensbedömningsmodeller skiljer sig dock åt. Många av följderna av en miljökonsekvensbedömning är beskrivande och gäller exempelvis gränsvärden och skyddade arter. Dessa följder ger sällan upphov till politisk oenighet jämfört med hälsokonsekvensbedömningar. Länsstyrelsen ser ett behov av att precisera eller standardisera mått på vad som är önskvärt inom olika befolkningsgrupper. Ett annat problem vid hälsokonsekvensbedömningar är att en detaljplan inte reglerar vilka aktörer eller brukare som ska nyttja området. Av den anledningen kan det vara svårt att beskriva många faktorer med betydelse för hälsan på ett tidigt stadium. Länsstyrelsen bedömer att mer direkt påverkan gör hälsokonsekvensbedömningar mer meningsfulla. Samtidigt framhåller Uppsala att om metoden ska användas så bör den användas generellt. Kanske kan metoden utvecklas som diskussionsunderlag för politiska beslut inom skola, vård och omsorg.

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Gemensam myndighetsdialog för verksamhetsåret 2010

Gemensam myndighetsdialog för verksamhetsåret 2010 Gemensam myndighetsdialog för verksamhetsåret 2010 Halmstad 15 april 2011 Underlag till dialogen Berörda departement har inkommit med bedömningar av länsstyrelsernas arbete utifrån återrapporteringen i

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län Konstitutionsutskottets betänkande Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län _ Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:122 Regionalt utvecklingsansvar

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag januari 2009 2 myndighetsranking 2008,, januari 2009 Innehåll sid 1. Bakgrund 3 Resultat i korthet 3 2. Företagarna

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

1. Inledning. Henrik Kvennberg Axel Starck Caroline Sigesgård

1. Inledning. Henrik Kvennberg Axel Starck Caroline Sigesgård Tillsyn över allmän kameraövervakning genomförd av länsstyrelserna gällande skolor och restauranger 212 1. Inledning Enligt 21 lagen (1998:15) om allmän kameraövervakning utövar länsstyrelsen tillsyn över

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011 Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling.

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling. Kajsa Palo 600627-9001 Nicoloviusgatan 8A 21757 Malmö 0761-33 54 50 Meritförteckning Kajsa Palo Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet samhällsskydd och beredskap REMISS 1 (5) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Ert datum Er referens Helena Andersson 073-026

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL4221 Yttrande över Eva Sundkvists (KD) motion om informations- och antidrogkampanj mot cannabis Ewa Sundkvist, (KD), Örebro har lämnat in en motion angående att inom

Läs mer

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Titel: Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö-miljömål Beställare: RUS Länsstyrelserna

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle. Charlotte Humling Tove Elvelid

Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle. Charlotte Humling Tove Elvelid Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle Charlotte Humling Tove Elvelid Varför samarbete? Arbetskraftsförsörjning Säkra tillväxt för Gävleregionen Utmaning Inskrivna arbetslösa

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena

Läs mer

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström Vad säger utvärderingen av Leader 2007-2013? Preliminära resultat Cecilia Waldenström 2015-10-07 Utvärderingen av Leader 2007-2013 1. Frågorna och hur vi jobbat 2. Leadermetoden - tillämpas den? 3. Projektens

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län. KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3

Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3 Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3 Sammanfattning De fyra gemensamma målen som förbundsstyrelsen fastslagit efter dialog med avdelningsordförandena har konkretiserats av förbundsledningen tillsammans

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Lagrådsremiss Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 november 2005 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen PM 1 (7) 2016-01-27 Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen Gemensamma utgångspunkter Arbetet med bildande av regionkommuner i Sverige pågår. Vid ingången av 2015 bildades sex nya. Ytterligare

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd och mikrobiologi utvecklas

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1) 2010-09-21 MISSIV ANNE-MARIE SKÖLIN DIREKT NR 0224-551 23 DNR 2010/85 UAN NR 10/48 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MISSIV Ansökan om statsbidrag

Läs mer

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) %

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) % Rekrytering Bas: () Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Kalmar Värmland Uppsala inkl Norrtälje Jämtland Örebro Blekinge Östergötland Västra Götaland Norrbotten Stockholm

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer