Det ar ett val kant faktum att den registrerade. i Sverige Alkoholkonsumtionens morkertal THOR NORSTROM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det ar ett val kant faktum att den registrerade. i Sverige Alkoholkonsumtionens morkertal THOR NORSTROM"

Transkript

1 D Studiens syfte ar att skatta utvecklingen i den oregistrerade alkoholkonsumtionen i Sverige under perioden Skattningen baseras på diskrepansen mellan den observerade alkoholskadeutvecklingen och den alkoholskadeutveckling som kan forvantas utifrån den registrerade alkoholforsaljningen. Enligt resultatet skulle den oregistrerade konsumtionen ha okat linjart med ungefar 80 procent under den studerade tidsperioden. THOR NORSTROM Alkoholkonsumtionens morkertal i Sverige Det ar ett val kant faktum att den registrerade forsaljningen av alkohol ej tacker den faktiska konsumtionen; skillnaden benamns vanligen konsumtionens morkertal. Som exempel på icke registrerad konsumtion kan namnas sådan som harror från privat import i samband med utlandsresor och från legal samt illegal hemtillverkning. Skattningar av morkertalets storlek gors vanligen på basis av surveyundersokningar. Med denna metod kan man få en mer eller mindre tillforlitlig uppfattning om laget vid en viss tidpunkt, och for senare år finns ett flertal sådana skattmngar. Langre tillbaka i tiden ar det dock inte mojligt att hitta jamforbara matningar, vilket gor det svårt att få en bild av hur morkertalet utvecklats under en langre tidsperiod, t.ex. under de senaste decennierna. Syftet med denna studie ar att skatta utvecklingen i alkoholkonsumtionens morkertal i Sverige under tidsperioden Den just namnda bristen på jamforbara undersokningar under denna period gor det nodvandigt att tillampa någon alternativ metod. Den ansats som skall tillampas har bygger på jamforelser mellan den observerade alkoholskadeutvecklingen och den alkoholskadeutveckling som kan forvantas utifrån utvecklingen av den registrerade alkoholforsal jningen. Denna studie har finansierats genom anslag från Folkhlilsoinstitutet NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14, 1997 (2) I 65

2 Data och metod Ett stort antal studier baserade på tidsseriedata redovisar samband mellan alkoholforsaljning och olika indikatorer på alkoholskador (se Edwards & al. (1994) for en oversikt). En modell som ofta anvands vid skattningar av sådana samband ar foljande: dar S ar skadeindikatorn (ibland i logaritmerad form), A ar aikoholforsaljning (oftast liter 100% per capita) och j ar alkoholeffekten som skall skattas. Av intresse i detta sammanhang ar feltermen (betecknad N) vilken inkluderar andra faktorer som vid sidan av alkoholforsaljningen påverkar skadeindikatorn. På basis av modellestimaten ar det mojligt att skatta N (se Norstrom (1989) for en diskussion om tillampningar). Om vi antar att S endast påverkas av alkoholkonsumtionen skulle skattningen av N utgora en skattning av den oregistrerade konsumtionen. Eller annorlunda uttryckt: vi beraknar skillnaden mellan den faktiskt observerade utvecklingen i skadeindikatorn och den utveckling i skadeindikatorn som vi bor forvanta utifrån utvecklingen i alkoholforsaljningen; denna skillnad bor då uttrycka utvecklingen i den oregistrerade konsumtionen. Ytterligare ett antagande ar att den registrerade och den oregistrerade konsumtionen ar okorrelerade; iannat fall får vi en skevhet i skattningen av j och darmed aven en skevhet i skattningen av N. Det ar svårt att bedoma hur realistiskt dena antagande ar och i vilken grad avvikelser från det påverkar utfallet. A ena sidan kan det antas att en generelit okad efterfrågan på alkohol genererar en okning i såval den registrerade som den oregistrerade konsumtionen, dvs. att korrelationen skulle vara positiv. A andra sidan forefalier aven substitutionseffekter plausibla, så att en reduktion i den registrerade konsumtionen, t.ex. på grund av en okning i priset på alkohol, skulle kompenseras av en okad oregistrerad konsumtion (negativ korrelation). Det ar omojligt an saga vad nenoeffekten av dessa motverkande tendenser skulle vara. Antagandet att utvecklingen i en given skadeindikator skulle vara helt bestamd av forandringar i alkoholkonsumtionen ar naturligtvis orealistiskt. Som regel finns aven andra bestamningsfaktorer vilket skulle gora det osakert an betrakta skanningen av N som en indikator på den oregistrerade konsumtionen. En ansats som minskar dena problem, och som kommer att tillampas i denna studie, ar att man utfor den ovan beskrivna analysen for flera alkoholskadeindikatorer. Man får då ett antal skattade feltermsserier. Utvecklingen i den oregistrerade konsumtionen bor då finnas som en gemensam komponent i dessa serier och identifieras genom t.ex. faktoranalys. De overvaganden som har styrt valet av indikatorer ar (i) an indikatorn ar starkt kopplad till totalkonsumtionen, och (ii) att indikatorn inte påverkas av någon annan faktor som man på forhand vet ar starkt trendande. I vilken grad det andra villkoret ar uppfyllt for en given indikator ar naturligtvis svårast att bedoma. Trafikolyckor med dodlig utgång uteslots dock av detta skal. Åven om alkoholeffekten har ar stark (Norstrom 1996), finns det en markant negativ trend i olycksserien under de senaste decennierna som ar betingad av en rad framgångsrika preventiva åtgarder. De valda skadeindikatorerna beskrivs i foljande avsnitt. Som alkoholserie anvands forsåld volym alkohol (liter 100%) per invånare 15 år och aldre. Alkoholrelaterad dodlighet Alkoholrelaterad dodlighet ar en samlingskategori av dodsorsaker dar alkohol ar en valetablerad riskfaktor. Har har jag inkluderat diagnoserna alkoholpsykos (lcd 291), alkoholism (lcd 303), levercirros (lcd 571) och 66 I NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2)

3 Figur I. F6rsåld kvantitet alkohol (liter 100%) per inv. 15 år och aldre 8.0., , Figur 3. Polisrapporterad misshandel per inv. 15 år och aldre 1600., , ,~~~~~~~~~~~~~~~~-.--r-rl ~~~~~~~~~~~~~~~~c_r_I Figur 2. Antal d6dsfall i alkoholrelaterad d6dlighet (se text) per I inv. Figur 4. Antal mord per inv. 15 år och aldre ~ 25., , ~~~~~~~~~~~~~~~~~~ J..-...,~~~~~~~~~~~~~~~~~,...j Figur 5. Andel f6rare (%) med misstankt alkoholpåverkan av samtliga f6rare delaktiga i po lisrapporterade trafikolyckor med personskada alkoholforgiftning (lcd 980). Med undantag for levercirros ar en hog alkoholkonsumtion en nodvandig forutsattning for dessa dodsorsaker. lndikatorn ar uttryckt som antalet dodsfall (underliggande diagnos) for man och kvinnor per invånare. Flera studier, framst baserade på nordiska data, har visat på en signifikant och påtaglig samvariation mellan totalkonsumtionen och den alkoholrelaterade dodligheten (enstaka diagnoser eller summerad som ovan) (Norstram 1987, 1995; Skog 1987; Thorsen 2~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2) I 67

4 1990). En komplikation i detta samband, som man måste ta hansyn till vid analysen, ar tidsefterslapningen (time-lag). Åven om en forandring i per capita-konsumtionen ger ett omedelbart utslag på dodligheten tar det avseyard tid innan den totala effekten har uppnåtts. Ett lampligt satt att beakta detta forhållande ar att anvanda sig av en vagd alkoholserie som inkluderar såval aktuell som historisk konsumtion (se nedan). Våldsbrottslighet Sambandet mellan alkohol och våld ar underbyggt av flera olika typer av data. Sålunda visar en rad experimentella studier att alkohol okar sannolikheten for en aggressiv respons, åtminstone under en frustrerande forsoksbetingelse (Gustafson 1986). Ett annat fynd på individnivå ar den hoga andelen (50-75 procent) av våldsbrottslingarna som rapporteras vara berusade vid brottstillfallet (Mayfield 1976; Roslund & Larson 1979). På aggregerad nivå har flera studier etablerat en koppling mellan totalkonsumtionen och olika former av registrerad våldsbrottslighet (Skog & Bjørk 1988; Lenke 1990). Två indikatorer på våldsbrottslighet kommer att anvandas: (i) antal polisrapporterade fall av misshandel per invånare 15 år och aldre, och (ii) antal mord och dråp (dar offret var minst 1 år gammalt) per invånare 15 år och aldre. RattfYlleri Alkoholkonsumtion ar en sjalvskriven orsaksfaktor bakom rattfylleri; dess betydelse bekraftas också av flera individnivåstudier som fmner ett starkt samband mellan alkoholintag och risken for rattfylleri (Keane & Maxim & Teevan 1993; Norstrom 1983). Åven på aggregerad nivå bor vi forvanta oss motsvarande samband eftersom en okad totalkonsumtion speglar en okning av antalet dryckestillfallen. Det finns dock bara ett fatal studier som belyser effekten av totalkonsumtionen. Kendell (1984) samt Smart och Mann (1987) rapporterar dock positiva samband mellan alkoholkonsumtion per capita och registrerat rattfylleri. I båda fallen ror det sig emellertid om korta tidsserier som endast analyserats med korrelationsmetod, varfor resultaten ar tamligen osakra. Den indikator på rattfylleri som kommer att anvandas ar andelen (procent) forare med misstankt alkoholpåverkan av samtliga forare delaktiga i polisrapporterade trafikolyckor med personskada. Alkoholeffekten på de ovan beskrivna skadeindikatorerna skattas med hjalp av den teknik for tidsserieanalys som utvecklats av Box och J enkins (1976). Denna metod forutsatter att tidsserierna ar stationara (trendfria). Som man kan se i figur 1-5 uppvisar samtliga serier starka trender. Analyserna gors darfor på differentierade data, dvs. i stallet for rådata analyseras de årliga forandringarna. Differentieringen eliminerar trenderna och minskar betydligt risken for uppkomsten av spuriosa samband. Skaret till detta ar att det ar mer sannolikt att en utelamnad forklaringsvariabel skulle vara korrelerad med alkoholserien på grund av sammanfallande trender an på grund av synkronisering i de årliga forandringarna. Ett annat sardrag i denna metod ar att man inte behover gora något antagande om oberoende i feltermen. Feltermen (som inkluderar orsaksvariabler vilka ej ar medtagna i modellen) tillåts ha en temporal struktur som estimeras i termer av autoregressiva eller movingaverage parametrar. Detta okar tillforlitligheten i analysresultatet. Vid skattningen av alkoholeffekten på rattfylleri anvands en dubbel-logaritmisk modell (dvs. såval outputserien som inputserien ar 10- garitmerade). Detta ar en naturlig modell nar regressionslinjen bor gå genom origo (inget rattfylleri nar alkoholkonsumtionen ar lika med noll). For de tre ovriga indikatorerna an- 68 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2 )

5 TabelI I. Statistik- och regelforåndringar Indikator Forandring År Oummyvar. Varde Alkoholrel. dodlighet Omkodningar p.g.a. IC : I; annars: O IC : I; annars: O Misshandel Statistikomlaggning : I; annars: O Statistikomlaggning : I; annars: O Lagandring : I; annars: O Rattfylleri Statistikomlaggning : I; annars: O Lagandring 1990 (I juli) : I ; annars: O vands semi-logaritmiska modeller (logaritmerad outputserie). Denna modellform ar motiverad nar den underliggande processen antas vara multiplikativ och nar den funktionella formen ar konvex (accelererande), som i sambandet mellan alkohol och dodlighet (Norstrom 1987). Den ideala analysdesignen vore att man utfor skattningarna av alkoholeffekterna och morkertalen på data for skilda tidsperioder. Detta ar i praktiken inte mojligt på grund av bristen på långa serier. En stravan har i stallet varit att få ett tillrackligt antal observationer for skattningarna av alkoholeffekterna med de restriktioner som betingas av datas tillganglighet, kontinuitet i indikatorns definition, etc. Tre av skadeindikatorerna har sannolikt påverkats av forandringar i regelsystem eller statistiska rutiner. Detta beaktas genom att dummyvariabler inkluderas (beskrivna i tabelli). Tidsetterslapningen i sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad dodlighet beaktas genom anvandning av en vagd alkoholserie (AV) med foljande konstruktion: dar A ar den registrerade alkoholforsaljningen och Il fixerats till 0,8. (For att behålla den ursprungliga metriken har AV dividerats med summan av lag-vikterna, vilka trunkerats vid lag 10). Detta lag-schema har utprovats i tidigare analyser av detta slag (Norstrom 1995). Resultat Det forsta steget i analysarbetet ar att skatta sambandet mellan totalkonsumtionen (registrerad) och var och en av de fyra skadeindikatorerna. Som framgår av tabell2 ar alia samband statistiskt signifikanta och samdiga modeller ar enligt de diagnostiska testen tillfredsstallande vad galler residualernas autokorrelation. Alkoholeffekten på rattfylleri ar en elasticitetskoefficient; enligt skattningen skulle en okning i alkoholforsaljningen med 10 procent leda till en okning i rattfylleriet på cirka 6 procent. For de ovriga indikatorerna ger estimatet etter exponentiering den faktor som indikatorn forvantas oka med om forsaljningen okar en liter. Antalet mord skulle sålunda oka med faktorn eo,12=1,13 (eller 13 procent) vid en registrerad konsumtionsokning på en liter per capita. For alkoholrelaterad dodlighet, misshandel och mord ar resultaten forenliga med de skattningar som rapporterats i andra studier (Lenke 1990; Norstrom 1995). For rattfylleri fmns inga tidigare analyser som lampar sig for jamforelse. Nasta steg ar att på basis av modellestimaten skatta respektive skadeindikators felterm. For t.ex. alkoholrelaterad dodlighet rar vi då en ny NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2) I 69

6 Tabel! 2. Skattade effekter (standardfel inom parentes) av registrerad alkoholkonsumtion per capita (15+) på fyra skadeindikatorer Alkoholrel. Miss- Morel Rattdodlighet handel fylleri Period Modeli Sem i-log semi-iog semi-iog Log-log Alkohol- 0,41 ** 0,07* 0,12* 0,62* effekt (0,06) (0,03) (0,05) (0,30) Oumm)!liariabel ,08* 087-0,14** 065 0,15* 068 0,16* 082 0,11* 066 0,20* 090-0,18* Felterm AR(I) -0,01 AR(2) 0,24 AR(3) -0,46* MA(I) 0,70** 0,52** Konstant 0,03** 0,02* Test Q+ 5,67 6,97 9,14 5,19 (lag IO) (p>0,84) (p>o,72) (p>0,51) (p>0,87) *p<0,05; **p<o.o I + Box-Ljung-test for residualkorrelation serie som ar justerad for effekten av alkolkonsumtionen (registrerad) och de två dummyvariablerna. Den justerade serien uttrycker utvecklingen i andra orsaksfaktorer, av vilka den oregistrerade konsumtionen antas vara den dominerande. Figur 6-9 visar de på detta satt justerade indikatorerna. Vi ser att alia dessa serier har en positiv trend, mest uttalad for misshandel, mindre markant for rattfylleri. Utvecklingen i den oregistrerade konsumtionen forvantas finnas som en gemensam komponent i det monster som serierna uppvisar. En lamplig metod for att prova om en sådan gemensam komponent existerar ar att faktoranalysera de justerade serierna. Faktoranalysen resulterade i en enda faktor med egenvarde på minst ett (tabe1l3). På ba- Tabel! 3. Faktoranalys av fyra skadeindikatorer som justerats for effekten av registrerad alkoholkonsumtion och dummyvariabler (fig. 6-9). Faktorladdningar Faktor I Alkoholrel. dodlighet 0,89 Misshandel 0,85 Mord 0,94 Rattfylleri 0,63 % varians 70,20 Egenvarele 2,81 sis av faktorladdningarna bildades ett index på foljande satt: efter indexering (1960=100) av de fyra justerade skadeindikatorerna summerades dessa, med faktorladdningarna som vikter, till ett index, vilket slutligen indexerades (1960=100). Resultatetvisas i figur 10. Diskussion I denna studie har jag skattat den oregistrerade alkoholkonsumtionens utveckling genom att berakna diskrepansen mellan den observerade alkoholskadeutvecklingen och den alkoholskadeutveckling som bor forvantas utifrån utvecklingen i den registrerade konsumtionen. Enligt resultatet kan morkertalsutvecklingen mellan 1960 och 1994 beskrivas som en linjar trend, overlagrad med ganska osystematiska årsvariationer. Den skattade okningen uppgår till cirka 80 procent. Har bor påpekas att fluktuationerna kring trenden inte skall tillmatas någon betydelse utan snarare ses som slumpvariation. Dataunderlag och skattningar har inte tillracklig precision for att ge tillforlitlig information om morkertalsforandringen från ett år till ett annat. Vad man kan ta fasta på ar den långsiktiga trenden. Hur troligt ar det att indexet speglar trenden i den oregistrerade konsumtionen snarare an något annat? I detta avseende inger utfallet 70 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2)

7 Figur 6. Alkoholrelaterad dodlighet justerad for effekten av alkoholforsaljning Figur 7. Polisrapporterad misshandel justerad for effekten av alkoholforsaljning 1.3-, , 700, , Figur 8. Mordtal justerat for effekten av alkoholforsaljning.9-, Figur 9. Andel forare med misstankt alkoholpåverkan justerat for effekten av alkoholforsaljning 1.7, Figur IO. Index av fyra skadeindikatorer som justerats for effekten av alkoholforsaljning (fig. 6-9). Indexvikter baserade på faktorladdningar Figur I I. Antalet ankommande f1ygpassagerare från utlandet per I 000 inv. 15 år och aldre ~o-, , ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ o NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2) 71

8 från faktoranalysen en viss tillforsikt. Om det finns en gemensam faktor bakom utvecklingen i andra orsaksfaktorer till de fyra skadeindikatorer som analyserats, forefaller det plausibelt att denna faktor skulle vara den oregistrerade konsumtionen; det ar i alla fall svårt att komma på någon alternativ faktor som skulle vara mer narliggande. Det faktum att faktoranalysen gav endast en faktor bor sålunda oka sannolikheten att denna faktor skulle spegia morkertalets utveckling. Detta utesluter naturligtvis inte att det fortfarande finns element av osakerhetvilket gor jarnforelser med annan information angelagen. Tillgangliga resultat från surveyundersokningar rorande konsumtionens morkertal ger vissa hållpunkter for rimlighetsbedomningar. Enligt flera studier for senare år (diskuterade i Kiihlhorn 1994) skulle den storsta andelen (cirka 60 procent) av den oregistrerade konsumtionen utgoras av privatimporterad alkohol i samband med utlandsresor. Darefter kommer hembrand sprit, som svarar for procent. Enligt data redovisade av Kolk (1995) forefalier konsumtionen av hembrand sprit att ha legat på en tarnligen konstant nivå under perioden , med andelar runt 10 procent av de tillfrågade som uppger sig ha druckit detta under det senaste året. Under borjan av 1990-talet intraffade en nivåforandring till drygt 20 procent; en minskning av privatimporten resulterade dock i att den samlade oregistrerade konsumtionen enligt Kolks skattningar låg på en stabil nivå under åren Mot bakgrund av att den privatimporterade alkoholen svarar for huvuddelen av den oregistrerade konsumtionen och att den nast storsta posten (hembrand sprit) varit stabil under en stor del av den tidsperiod som jag har analyserat, ar det rirnligt att anta att morkertalet under denna period frarnst påverkats av volymen privatimporterad alkohol. Denna bor i sin tur vara starkt kopplad till volymen i utlandresandet. Figur 11 visar antalet ankommande flygpassagerare från utlandet; som man kan se vid en jamforelse med figur 10 har denna serie ungefar samma trendmassiga utveckling som det skattade morkertalet. Som redan påpekats rymmer den ansats som tillarnpats i denna studie flera osakerhetsmoment i form av ofullkomliga data och antaganden som inte ar sjalvklara. Det resultat rorande den oregistrerade konsumtionens utveckling som har presenterats bor darfor tolkas med viss forsiktighet. Resultatets rirnlighet starks dock av faktoranalysens utfall och av de jarnforelser som kunnat goras med oberoende information. 72 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL ( 2 )

9 REFERENSER Box, G.E.P. & Jenkins, G.M. (1976): Time Series Analysis: Forecasting and Control. London: Holdens-Day; Ine. Edwards, G. & Andersen, P. & Babor. T.E. & Casswell, S. et al. (1994): Alcohol Poliey and the Public Good. Oxford: Oxford University Press Gustafson, R. (1986): Alcohol and Human Physical Aggression: The Mediating Role of Frustration. Uppsala: Psykologiska institutionen, Uppsala universitet (Diss.) Keane, C. & Maxim, P.S. & Teevan, J.J. (1993): Drinking and driving, self-control, and gen der: testing a general theory of crime. Journal of Research in Crime and Delinquency 30: Kendell, RE. (1984): The beneficial consequences of the United Kingdom's declining per capita consumption of alcohol in Alcohol and Alcoholism 19: Kolk, T. (1995): Alkoholkonsumtionens miirkertal. Analys och berakningar. Stockholm: Svenska Bryggarefiireningen (stencil) KOhlhorn, E. (1994): Statistikfiird och ieke-statistikfiird alkohol. I: Svensk alkoholpolitik - bakgrund och nulage. Statens offentliga utredningar 1994: 25 Lenke, L. (1990): Alcohol and Criminal Violence - Time Series Analyses in a Comparative Perspective. Stockholm: Almqvist and Wiksell Mayfield, D. (1976): Alcoholism, alcohol, intoxication and assaultative behavior. Diseases of Nervous System 37: Norstriim, T. (1983): Law enforcement and alcohol consumption policy as counter-measures against drunken driving: possibilrties and limitations. Accident Analysis and Prevention 15: Norstriim, T. (1987): The impact of per capita consumption on Swedish cirrhosis mortalrty. British Journal of Addiction 82: Norstriim, T. (1989): The use of aggregate data in alcohol epidemiology. British Journal of Addiction 84: Norstriim, T. (1995): Prevention strategi es and alcohol policy. Addiction 90: Norstriim, T. (1996): Imapct assessment ofthe 0.02% BAC-limrt in Sweden. Swedish Instrtute for Social Research (ms.) Roslund, B. & Larson, CA (1979): Crimes of violence and alcohol abuse in Sweden. The International Journal of the Addictions 14: I I 15 S kog, O.-J. (1987): Trends in alcohol consumption and deaths from diseases. British Journal of Addiction 82: Skog, O.-J. & Bjørk, E. (1988): Alkohol og voldskriminalitet: En analyse av utviklingen i Norge Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab 75: 1-23 Smart, RG. & Mann, RE. (1987): Large decreases in alcohol-related problems foliowing a slight reduction in alcohol consumption in Ontario British Journal of Addiction 82: Thorsen, T. (1990): Hundrede års alkoholmisbrug. København: Alkohol- og Narkotikarådet. Summary Thor Norstri:im: Unregistered alcohol consumption in Sweden, The aim of the study was to estimate the trend in unregistered alcohol consumption in Sweden during the period The estimation was based on the discrepancy between the observed trend in alcohol related harms (alcohol-related mortality, assault, homicide, and drunk driving) and the trend expected from registered alcohol sales. The impact of alcohol sales on these indicators were estimated by means of ARIMA-analyses, and then the error term series was calculated for each indicator, meaning the difference between the observed and the expected trends in harm rates. A factor analysis of the four error-term series yielded one single factor which was interpreted as the unregistered alcohol consumption. According to the outcome this would have increased linearly by about 80% during the study period. Some comparisons are made with other data; for example it is noted that the trend in travelling abroad reasonably matches the trend in estimated unregistered consumption. Key words: alcohol, unrecorded consumption, alcohol-related harm, sales, ARIMA-analysis, factor analysis, Sweden NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VDL (2) I 73

alkoholskadeutvecklingen i Sverige*

alkoholskadeutvecklingen i Sverige* THOR NORSTROM Projektioner av alkoholskadeutvecklingen i Sverige* Hoga alkoholpriser ar ett av de viktigaste medlen i svensk alkoholpolitik for att hålla tillbaka konsumtionen. Forutsattningarna for denna

Läs mer

Familjevåld och. totalkonsumtionen av alkohol*

Familjevåld och. totalkonsumtionen av alkohol* THOR NORSTROM Familjevåld och totalkonsumtionen av alkohol* Syftet med denna artikel ar au belysa den totala alkoholkonsumtionens betydeise for utvecklingen av fami1jevåld, dvs. kvinno- och bammisshandel.

Läs mer

Effekter av lördagsöppna systembolagsbutiker. Uppföljning av de första tio månaderna. 1 Bakgrund och utvärderingens uppläggning

Effekter av lördagsöppna systembolagsbutiker. Uppföljning av de första tio månaderna. 1 Bakgrund och utvärderingens uppläggning Effekter av lördagsöppna systembolagsbutiker. Uppföljning av de första tio månaderna av Thor Norström 1 & Ole-Jørgen Skog 2 Mars 2001 1 Bakgrund och utvärderingens uppläggning I enlighet med riksdagens

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

EFFEKTER AV LÖRDAGSÖPPNA SYSTEMBOLAGSBUTIKER. UPPFÖLJNING AV DE FÖRSTA 17 MÅNADERNA

EFFEKTER AV LÖRDAGSÖPPNA SYSTEMBOLAGSBUTIKER. UPPFÖLJNING AV DE FÖRSTA 17 MÅNADERNA EFFEKTER AV LÖRDAGSÖPPNA SYSTEMBOLAGSBUTIKER. UPPFÖLJNING AV DE FÖRSTA 17 MÅNADERNA AV Thor Norström * & Ole-Jørgen Skog ** * Institutet för social forskning STOCKHOLMS UNIVERSITET ** Senter for høyere

Läs mer

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf

Läs mer

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2 Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedeltal. Liter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedeltal. Liter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 1 år och däröver. 11-2. Femårsmedeltal. Liter 12 1 Sprit Öl Vin Totalt 4 2 11-171-7 11-191-9 191-1911-1 1921-2 1931-3 1941-4 191-191- 1971-7 191-1991-9

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Kan slutenvårdsstatistik användas som indikator på förändrade alkoholskador i Sverige och i så fall hur?

Kan slutenvårdsstatistik användas som indikator på förändrade alkoholskador i Sverige och i så fall hur? Artikel MATS RAMSTEDT Kan slutenvårdsstatistik användas som indikator på förändrade alkoholskador i Sverige och i så fall hur? En analys av utvecklingen åren 1987 23 Inledning Ur politisk synpunkt är det

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F1

Regressions- och Tidsserieanalys - F1 Regressions- och Tidsserieanalys - F1 Kap 3: Enkel linjär regression Linda Wänström Linköpings universitet November 4, 2013 Wänström (Linköpings universitet) F1 November 4, 2013 1 / 25 Statistik B, 8 hp

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Hur många dricker riskabelt? I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F1

Regressions- och Tidsserieanalys - F1 Regressions- och Tidsserieanalys - F1 Kap 3: Enkel linjär regression Linda Wänström Linköpings universitet May 4, 2015 Wänström (Linköpings universitet) F1 May 4, 2015 1 / 25 Regressions- och tidsserieanalys,

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Alkoholrelaterade problem spelar det någon roll varifrån alkoholen kommer?

Alkoholrelaterade problem spelar det någon roll varifrån alkoholen kommer? SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning Alkoholrelaterade problem spelar det någon roll varifrån alkoholen kommer? Thor Norström Mats Ramstedt Forskningsrapport nr. 51 SoRAD, Stockholm

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen

Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen decennierna efter det svenska EU-medlemsskapet Nina-Katri Gustafsson FD i sociologi, Sociologiska institutionen,

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? 21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Ungdomars anskaffning av alkohol

Ungdomars anskaffning av alkohol PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F7

Regressions- och Tidsserieanalys - F7 Regressions- och Tidsserieanalys - F7 Tidsserieregression, kap 6.1-6.4 Linda Wänström Linköpings universitet November 25 Wänström (Linköpings universitet) F7 November 25 1 / 28 Tidsserieregressionsanalys

Läs mer

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning Svensk sammanfattning What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Tim Stockwell / Thor Norström Colin Angus / Adam Sherk Mats Ramstedt / Sven Andréasson Tanya

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F8

Regressions- och Tidsserieanalys - F8 Regressions- och Tidsserieanalys - F8 Klassisk komponentuppdelning, kap 7.1.-7.2. Linda Wänström Linköpings universitet November 26 Wänström (Linköpings universitet) F8 November 26 1 / 23 Klassisk komponentuppdelning

Läs mer

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24 Allt hänger

Läs mer

Hur mycket dricker svensken?

Hur mycket dricker svensken? Hur mycket dricker svensken? Registrerad och oregistrerad alkoholkonsumtion 2001-2014 CAN Rapport 152 Björn Trolldal & Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan,

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedelvärden.

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedelvärden. Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 1 år och däröver. 11-2. Femårsmedelvärden. Liter 1 Totalt Sprit Öl Vin 4 2 1 11-171-7 11-191-9 191-1911-1 1921-2 1931-3 1941-4 191-191- 1971-7 191-1991-9

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 211 Diagram 1 46 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Vilket är det största problemet? Kvinnor och alkohol eller män och alkohol?

Vilket är det största problemet? Kvinnor och alkohol eller män och alkohol? Vilket är det största problemet? Kvinnor och alkohol eller män och alkohol? Svar: det är vare sig det ena eller det andra det är alkoholen i sig som är problemet! Fredrik Spak Docent i socialmedicin, Avdelningen

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige

Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige FOTO: ROB FIOCCA/PRESSENS BILD. Thor Norström och Mats Ramstedt Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige Vinet omges i dag mestadels med positiva förtecken i våra medier.

Läs mer

Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt

Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt SUICIDOLOGI 0, ÅRG. 8, NR. Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt Ved Thor Norström Alltsedan Durkheims klassiska arbete (Durkheim 95 [897]) har självmordstalets samband med

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 24/2 kl16.00 i B497. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 24/2 kl16.00 i B497. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, HT2013 2014-02-07 Skrivtid: 13.00-18.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION

Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION Prediktion att estimera "poäng" på en variabel (Y), kriteriet, på basis av kunskap om "poäng" på en annan variabel (X), prediktorn. Prediktion heter med ett annat

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 PM Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning PM Stockholm

Läs mer

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter. 1861 26. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951

Läs mer

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012 Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan

Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan MATS RAMSTEDT ÖVERSIKT Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan Inledning Hur stor andel av världens ohälsa kan förklaras av att människor dricker för mycket alkohol? I vilken utsträckning

Läs mer

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga urvalsmetoder

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga urvalsmetoder Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga smetoder Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2015-11-11 Några övriga smetoder OSU-UÅ (med eller utan stratifiering) förutsätter

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Alkoholförsäljning Konsumtionsmönster bland ungdomar Alkoholrelaterad dödlighet

Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Alkoholförsäljning Konsumtionsmönster bland ungdomar Alkoholrelaterad dödlighet Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...6 Alkoholförsäljning Försäljningens omfattning... 7 Försäljningens fördelning mellan olika dryckesslag... 8 Konsumtionsmönster bland ungdomar Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder Block 2 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Följder 2. Rekursiva definitioner 3. Sigmanotation för summor 4. Strängar 5. Tal 6. Övningsuppgifter Referenser Följder, strängar

Läs mer

TENTAMEN I STATISTIK B,

TENTAMEN I STATISTIK B, 732G7 Tentamen. hp TENTAMEN I STATISTIK B, 24-2- Skrivtid: kl: -2 Tillåtna hjälpmedel: Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar samt räknedosa Jourhavande lärare: Lotta Hallberg Betygsgränser: Tentamen

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat dramatiskt under 2000-talet. Konsumtionen är idag den lägsta sedan början på 1970-talet medan andelen

Läs mer

Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning 1

Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning 1 Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning Kurskod: 732G7, 8 hp Lärare och examinator: Ann-Charlotte (Lotta) Hallberg Lärare och lektionsledare: Isak Hietala Labassistenter Kap 3,-3,6. Läs

Läs mer

Regressionsanalys av lägenhetspriser i Spånga

Regressionsanalys av lägenhetspriser i Spånga Regressionsanalys av lägenhetspriser i Spånga Mahamed Saeid Ali Kandidatuppsats i matematisk statistik Bachelor Thesis in Mathematical Statistics Kandidatuppsats 2016:11 Matematisk statistik Juni 2016

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen

Läs mer

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson Appendix. Kommentar från Lars E.O. Svensson De synpunkter som framförs i denna kommentar är Svenssons egna och delas inte nödvändigtvis av Riksbankens övriga direktionsledamöter och medarbetare. Korrigering

Läs mer

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet 732G71 Statistik B Föreläsning 4 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet November 11, 2016 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B November 11, 2016 1 / 34 Kap. 5.1, korrelationsmatris En korrelationsmatris

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F4

Regressions- och Tidsserieanalys - F4 Regressions- och Tidsserieanalys - F4 Modellbygge och residualanalys. Kap 5.1-5.4 (t.o.m. halva s 257), ej C-statistic s 23. Linda Wänström Linköpings universitet Wänström (Linköpings universitet) F4 1

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel

Läs mer

Skrivning i ekonometri lördagen den 25 augusti 2007

Skrivning i ekonometri lördagen den 25 augusti 2007 LUNDS UNIVERSITET STATISTISKA INSTITUTIONEN MATS HAGNELL STA10:3 Skrivning i ekonometri lördagen den 5 augusti 007 1. Vi vill undersöka hur variationen i ölförsäljningen i ett bryggeri i en stad i USA

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Jesper Rydén. Matematiska institutionen, Uppsala universitet Tillämpad statistik för STS vt 2014

Jesper Rydén. Matematiska institutionen, Uppsala universitet Tillämpad statistik för STS vt 2014 Föreläsning 7. Jesper Rydén Matematiska institutionen, Uppsala universitet jesper@math.uu.se Tillämpad statistik för STS vt 2014 χ 2 -metoder Några varianter: Test av helt given fördelning [A & B, 8.2.1]

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer