PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen"

Transkript

1 PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen Peter Strang Vårdförlaget 3

2 2012 Peter Strang och Vårdförlaget, Lund ISBN Layout och formgivning: Britta Jeppsson Omslag: Britta Jeppsson Satt med Minion Pro och Frutiger Tryckt hos Ozgraf, Polen År Tryckning Art.nr. 19 e-post: 4

3 Innehåll Förord 11 1 Palliativ vård tillbakablick och nuläge 15 Pallium en mantel av omsorger 15 Palliativ vård en tillbakablick 16 Den moderna palliativa vården 17 Fyra hörnstenar = arbets redskap 18 Teamarbete den tredje hörnstenen 18 Närståendestöd den fjärde hörnstenen 20 Etiska principer 22 Var bedrivs palliativ vård 23 Vilka behöver palliativ vård? 23 2 Vad är palliativ vård enligt WHO? 25 Den palliativa vården 26 Livskvalitet 27 Hälsorelaterad livskvalitet 27 Personlig (existentiell) livskvalitet 27 Döendet som en naturlig del av livet 28 Kroppen avslöjar 29 Ensam med sitt döende 29 Hur hanterar man situationen när en boende avlidit? 30 5

4 3 Den palliativa vårdens värdegrund 31 Värdegrund eller vård? 31 Närhet 32 Helhet 33 Kunskap 34 Empati och respekt 36 Hur får man värdegrunden att fungera i praktiken? 38 Den första palliativa hörn stenen: Symtomkontroll fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter 41 4 Smärtlindring i livets slutskede 42 Smärta 42 Ovanliga smärtuttryck hos äldre 44 Smärta vid förståndsmässig (kognitiv) nedsättning, demenssjukdom och stroke 45 Oro och förvirring som tecken på smärta eller fysiskt obehag 46 Kroppsspråket och smärta 47 Muntlig kommunikation och smärta vid demens 48 Skrikbeteende 49 Övriga beteenden med tänkbar koppling till smärta 49 Behandling av smärta 50 Varför behandla? 50 Vad kan personalen göra? 50 6

5 Läkemedelsbehandling av smärta 52 Paracetamol 52 Anti-inflammatoriska medel 53 Morfingruppens preparat (opioider) 54 Låga doser 54 Medel mot nervsmärtor 55 Regelbunden dosering eller vid behov? 56 5 Muskler och leder 58 6 Luftvägarna 60 Andnöd 60 7 Mag-tarm-kanalen och urinvägar 63 Munhålan 63 Magsäck och tarm 65 Urinvägar 69 8 Huden och slemhinnor 71 Torr hud 71 Sår och trycksår 71 Svampinfektioner från underlivet 72 9 Nervsystemet 73 Yrsel och fallrisk 74 Huvudvärk 75 Huvudvärk när ska personalen reagera snabbt? Symtomlindring av de psykiska lidandet 78 Oro och ångest 78 Behandling: vad kan undersköterskan göra? 78 7

6 Sömnproblem 80 Orsaker som undersköterskan kan påverka 80 Behandlingsförslag 80 Förvirringstillstånd (konfusions tillstånd) 82 Orsaker 83 Behandling av förvirringstillstånd undersköterskans roll 83 Nedstämdhet/depression 85 Depression hos äldre 86 Vad kan undersköterskan göra? 87 BPSD beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom Symtomlindring i förhållande till den sociala aspekten 94 Förlust av funktioner skapar beroende Symtomlindring i förhållande till den existentiella andliga aspekten 97 Religiös, andlig eller existentiell? 97 Frågor som personalen kan möta 98 Att möta existentiell ångest 98 Att möta existentiell ångest vid demens 99 Existentiell oro eller psykisk ångest? 99 8

7 Den andra palliativa hörnstenen: kommunikation och relation Kommunikation att förstå varandra 102 Envägs- eller tvåvägskommunikation? 102 Verbal kommunikation 103 Icke-verbal kommunikation 103 Nyttan med kommunikationen och relationen? Etiska frågor i praktiken 105 Självbestämmande (autonomi)-principen 106 Göra gott-principen 107 Icke-skada principen 108 Rättviseprincipen 109 Etiska konflikter med patient och närstående Vad händer när man dör? 111 Vilka rättigheter borde den döende ha? 111 Den döendes rättigheter 111 Fysisk och psykisk förberedelse 112 Att avsluta: att krympa världen utifrån och inåt 113 Närvarokänsla och glömda minnen 113 Trötthet 114 Varken hungrig eller törstig 114 Urinproduktion och avföring 115 Terminal oro och förvirring 116 Medvetandesänkning men hörseln och känseln finns kvar! 118 Andning och rossel 118 Huden och kroppen 120 9

8 16 Checklistor vid vård av döende 122 LCP en standardvårdplan för att säkra kvalitet i döendet Personalens egen uppföljning av dödsfall: Sex S 124 Smärtlindring och adekvat vård 124 Självständighet 125 Socialt: Bevara viktiga relationer 126 Självbild: Dö med acceptabel självbild 126 Konfliktlösning ( samtycke ) 127 Acceptera situationen ( summering/ sammanhang ) 127 Till sist

9 Förord Den palliativa vården uppstod på 1960 talet som en mot reaktion mot dålig vård av döende, särskilt vid cancer. Grundaren av hospice vården, dame Sicely Saunders insåg att vården av svårt sjuka och döende inte enbart handlade om fysiska aspekter, utan om en helhetssyn, där den fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga dimensionen vävs samman. Människan är aldrig enbart en diagnos, hon är en odelbar människa. Varje delaspekt och varje dimension påverkar de andra dimensionerna. Redan på 1970-talet förstod man inom hospicerörelsen att om man ville nå stora grupper av lidande patienter, räckte det inte med hospiceenheter, man måste också jobba med hemsjukvård, dvs. vård i patientens eget hem. Tack vare det systematiska arbetet som pågått sedan start, kan cancerpatienter i dag få en mycket god vård och både patienten och närstående får ett tydligt stöd. I dag ser vi nya utmaningar. Cancer är inte den största dödsorsaken; de flesta som dör i Sverige är äldre, multisjuka patienter som många gånger även har en demenssjukdom. Också dessa patienter eller brukare behöver en omsorg och vård som arbetar ut ifrån en helhetssyn, där man både beaktar de fyra dimensionerna (fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt), men också arbetar med de fyra palliativa hörnstenarna: symtomkontroll, kommunikation och relation, teamarbete och närståendestöd. När vi läser larmrapporter om vanvård inom äldreomsorgen, handlar det om att man inte tillgodosett patientens behov av symtomkontroll: patienter har smärta, oro och depression i onödan. 11

10 FÖRORD Vidare har man inte respekterat människovärdet och glömt bort att kommunicera med närstående. Palliativ vård inom äldreomsorgen är inte något helt nytt det har alltid funnits goda exempel även om man inte kallat det för palliativ vård. Det finns ändå en fördel med tydliggörandet av den palliativa vården: det handlar om en väldefinierad vårdfilosofi och tydliga riktlinjer för hur man bäst når målet, det vill säga bästa möjliga livskvalitet, trots hög ålder och många samtidiga sjukdomar. Inom äldreomsorgen har undersköterskan en central roll. Boken har därför utgått från undersköterskans situation, men är även mycket användbart för sjukvårdsbiträden och hemtjänstpersonal. I boken används ofta ordet patient istället för brukare, eftersom situationen ser likartad ut för den äldre multisjuka, oavsett om hon eller han vårdas inom kommunens äldreomsorg eller på en geriatrisk enhet. Ordet patient har rötter i latinet och betyder den som lider (pati= lidande). Även i äldreomsorgen finns många källor till onödigt lidande som skulle kunna avhjälpas med ett palliativt förhållningssätt. Boken ger en bakgrund till de viktigaste aspekterna på palliativ vård oavsett diagnos. För varje större avsnitt sammanfattas texten med faktarutor och texten tydliggörs med fallbeskrivningar och reflektionsuppgifter. Av praktiska skäl använder jag ofta hon för att beteckna patienten eller brukaren, istället för att varje gång säga hon eller han. För att boken verkligen skall hamna rätt, har författaren diskuterat varje kapitel med undersköterskor från äldreomsorgen och den palliativa vården. Jag önskar därför rikta ett stort tack till undersköterskorna Barbro Bäckström och Malin Clemborn på Stockholms Sjukhems demensavdelningar och till undersköter- 12

11 FÖRORD skan Ingela Närkander, Linköping, representant för UFPO, dvs under sköterskor för palliativ omvårdnad. Stort tack för era många och kloka synpunkter! Tack vare er har boken blivit mycket bättre. Jag vill också tacka sjuksköterska Marie-Louise Ekeström, Stockholms Sjukhem för hennes expertis angående LCP (Liverpool Care Pathway) för döende samt disputerade sjuksköterska Berit Seiger Cronfalk för allmänna synpunkter på texten. Till sist vill jag tacka enhetschef Gunilla Flodin och även ledningen för Stockholms Sjukhem för stöd och uppmuntran under arbetets gång. Stockholm mars 2012 Peter Strang Professor 13

12 4 Smärtlindring i livets slutskede Människan är i grunden en odelbar enhet, som redan nämnts. När en aspekt i livet påverkas, så är det vanligt att det får konsekvenser på många plan, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Till de fysiska aspekterna av en sjukdom i ett palliativt skede brukar man ofta räkna symtom som smärta, men också symtom från olika delar av kroppen. Se tabell 2. I kapitel 4 9 beskrivs hur symtom från den fysiska dimensionen kan påverka patienten och hur man ger en god palliativ vård inom äldreomsorgen vid dessa problem. Smärta Smärta är en viktig fråga vid alla kroniska sjukdomar, oavsett om man är klar i huvudet eller om man har en kognitiv svikt eller demensutveckling. Smärtan är en subjektiv upplevelse. Ofta tror man att smärta är något objektivt och mätbart, men så är det inte enligt smärtexperterna. Definitionen av smärta lyder på följande sätt, enligt IASP (International Association for the Study of Pain): nadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan är alltid subjektiv. 42

13 SMÄRTLINDRING I LIVETS SLUTSKEDE 4 Tabell 2. Fysiska symtom hos den äldre patienten Smärta från olika delar av kroppen Muskler, leder och skelett Luftvägarna Mag-tarm-kanalen Urinvägarna Huden och slemhinnor Nervsystemet Definitionen innebär att smärta är det som patienten säger att det är! Man behöver inte ha en påvisad kroppsskada eller sjukdom, det räcker att smärtan beskrivs i termer av sådan skada. Den sista meningen i definitionen är också viktig att smärtan alltid är subjektiv. Det innebär att bara den som har ont själv kan bedöma hur smärtan känns. Tyvärr händer det fortfarande att sjukvårdspersonal kan säga till en patient: Inte har väl du ont du ser inte ut att ha ont! 43

14 DEN FÖRSTA PALLIATIVA HÖRNSTENEN Otrygghet ökar smärtupplevelsen. Eftersom smärtan alltid har en känslomässig del, innebär det att oro, otrygghet och ångest kan öka upplevelsen av smärta, medan lugn och trygghet minskar smärtan. Hur du som personal beter dig i mötet med patienten påverkar därför även patientens upplevelse av smärta. Om du och dina kollegor kan skapa en atmosfär av trygghet, vågar patienten slappna av och märker att hon eller han faktiskt inte har så ont. Smärta är vanligt hos äldre. Man kanske också tror att det bara är cancerpatienter som har ont i slutskedet, men så är inte fallet. Omfattande studier visar att det är mycket vanligt med smärta svikt och osteoporos (benskörhet). Dessutom besväras många äldre av smärtor från muskler, leder och från ryggen. I studier ser man att % av alla som vårdas på sjukhem har smärtproblem, ofta från muskler och leder, men också på grund av bakomliggande kroniska sjukdomar som nämnts ovan. Om patienten har en cancerdiagnos, är det ganska troligt att man frågar om smärta och sätter in smärtstillande läkemedel, men sannolikheten är lägre om man har allmänt ont i kroppen, eller om man har 44 Ovanliga smärtuttryck hos äldre Det är viktigt att förstå att smärtan inte alltid yttrar sig på samma sätt hos äldre som hos yngre. En väsentlig skillnad handlar om att personer i den äldsta åldersgruppen (över 80 år) många gånger har en förändrad (eller upphävd) upplevelse av primärt smärtsamma processer. Vid många smärtsamma tillstånd upplever personerna ibland ingen smärta alls. Vi vet att upp emot 30 % av alla hjärtinfarkter hos äldre-äldre är så kallade tysta infarkter. Patienten känner ingen smärta, trots att en smärtsam process pågår i bröstkorgen. I stället brukar äldre i sådana fall reagera med plötsligt på-

15 SMÄRTLINDRING I LIVETS SLUTSKEDE 4 kommen oro, trötthet eller illamående. Som patientnära personal är det därför viktigt att tänka på att oro inte alltid är vanlig oro, utan det kan handla om smärta! Det samma gäller tillstånd som magsår eller blindtarmsinflammation. Fallbeskrivning: Illamåendet som berodde på smärta! En äldre man som hade cancer med dottersvulster skrevs in på ett sjukhem för palliativ vård. Han var ganska pigg och var väldigt noga med att påpeka att han inte hade ont, men däremot var han illamående och det hade han varit i flera veckor. Han fick därför prova flera olika mediciner mot illamående, men ingenting hjälpte. När han hade vårdats en vecka så slogs läkaren av att han såg ut att ha ont. Han rörde sig stelt och det såg ut som om smärta begränsade hans rörelser. Läkaren frågade om han hade ont, men han svarade: Jag har inte ont, men just nu mår jag riktigt illa! Eftersom allt redan hade provats mot illamående, föreslog läkaren att man skulle prova smärtstillande trots allt, mannen rörde sig så dåligt. Han fick två Alvedon. Efter 40 minuter sa patienten förvånat: NU släpper illamåendet! När läkaren frågade om han trots allt inte hade haft ont, vidhöll patienten sin version. Jag har inte haft ont, jag har varit illamående. Men de där tab letterna var bra. Patienten ställdes på regelbunden medicinering med smärtstillande och illamåendet upphörde. Smärta vid förståndsmässig (kognitiv) nedsättning, demenssjukdom och stroke Eftersom patienter med demenssjukdom inte alltid kan uttrycka smärta eller pratar fel, bör man som personal vara observant på andra tecken som kan tala för smärta. Det samma gäller t.ex. för strokepatienter med expressiv afasi (oförmåga att tala). 45

16 DEN FÖRSTA PALLIATIVA HÖRNSTENEN Oro och förvirring som tecken på smärta eller fysiskt obehag Det vanligaste tecknet handlar om nytillkommen kroppslig eller psykisk oro eller förvirring. Sådana tecken talar för smärta eller annat fysiskt obehag. Detta är mycket användbart vid bedömning av personer med förståndsmässig eller kommunikativ funktionsnedsättning (demens, stroke osv.). Vid nytillkomna förvirringsoch orostillstånd bör man därför leta efter fysiska grundorsaker, där smärta kan vara en orsak, medan t.ex. sprängfull blåsa (urinstämma), urinvägsinfektion, förstoppning, feber eller andra infektioner är andra vanliga orsaker till akut förvirring. Också nytillkommen aggressivitet eller depressivitet kan tala för smärta. Fallbeskrivning: Hjärtinfarkt utan smärta Den äldre multisjuka mannen med begynnande demens vårdades på en somatisk sjukhemsavdelning för olika kroppsliga besvär. En dag efter måltiden blev han kraftigt illamående och orolig. Personalen frågade hur det stod till. Mannen skakade bara på huvudet, sa att han kände sig orolig och illamående efter maten och ville vila. Han gick och lade sig men illamåendet ville inte släppa. Fortfarande nästa dag och dagen därpå var han trött, orolig och lätt illamående. Läkaren tillkallades och då undersökningen av magen inte visade något (ingen ömhet, magen hade skött sig patienten hade en färsk hjärtinfarkt. Enda symtomen var akut illamående, kroppslig oro och matleda. 46

17 SMÄRTLINDRING I LIVETS SLUTSKEDE 4 Kroppsspråket och smärta Förändringar i kroppsspråket är ett annat tecken på smärta. Eftersom den patientnära personalen och närstående är de som ser patienten dagligen, så har de också störst möjlighet att uppmärksam- smärthämmat beteende, man grimaserar när man ska resa på sig och man förflyttar sig stelt. I vissa fall handlar det om att personen gnuggar eller rent av slår på en kroppsdel när hon eller han har ont. Det är inte så konstigt, för avledande manövrar som att gnugga en skadad arm eller ett ben avleder smärtan. Det är därför som massage och TENS (nervstimulering med mycket svag ström, med hjälp av plattor på huden) kan minska smärta. Det är också därför som det ibland hjälper att blåsa på det onda när ett barn slagit sig! Denna typ av gnuggande beteende är lätt att missa. Fallbeskrivning: Gnuggningar och slag som tecken på smärta En äldre man med medelsvår demens vårdades på ett demensboende. Hans kontaktsköterska kände honom väl och visste att när han fick ont, brukade han börja slå sig själv med knytnävarna. Varje gång frågade hon honom: Har du ont, Gösta? och varje gång svarade han: Nej. Hon visste ändå att dunkningarna stod för att han hade ont, fast han inte kunde uttrycka det. Hon erbjöd honom smärtstillande tabletter som han alltid tog emot. Cirka en timme efter att han fått tabletterna, upphörde han med dunkbeteendet, smärtan hade tydligen upphört! 47

18 DEN FÖRSTA PALLIATIVA HÖRNSTENEN 48 Muntlig kommunikation och smärta vid demens En allmän iakttagelse som erfaren demenspersonal brukar göra är att om personer plötsligt blir väldigt aggressiva i sitt sätt att uttrycka sig, kan det bero på smärta. När en snäll liten tant börjar svära, ska man fråga sig om hon har ont eller har annat fysiskt obehag som förstoppning, sa en klok demenssköterska en gång. Det är också viktigt att komma ihåg att demenssjukdomen i sig gör att man mister kroppsuppfattningen. Detta innebär att vi ibland har patienter som fortfarande kan prata, men som pratar fel. När en boende säger att hon har ont i munnen så ska man ta det på allvar. Det är troligt att hon har ont, men inte nödvändigtvis i munnen! I stället kan det handla om smärta i buken, ryggen eller i benet. Om man inte hittar tecken på smärta i munnen, kan det därför vara klokt att kolla hela kroppen. Fallbeskrivning: Ont i munnen En undersköterska berättade om en äldre kvinna på ett demens- kunde prata, även om det blev felsägningar ibland. En dag sa hon. Ont i munnen! Ont i munnen!. Eftersom smärta i mun nen är vanligt, bad undersköterskan att få titta i kvinnans mun, men sköterskan drog slutsatsen att hon kanske hade ont men i någon annan del av kroppen. I samband med att kvinnan skulle läggas, såg undersköterskan att kvinnans vad var svullen och den kändes varm. Hon kontaktade sjuksköterskan och läkaren. Röntgen visade blodpropp i underbenet och kvinnan fick blodförtunnande behandling. Efter några dagar sa hon spontant till undersköterskan: Nu har jag inte ont i munnen! Smärtan hade släppt av behandlingen, men på grund av sin demens kunde hon inte berätta på ett korrekt sätt var i kroppen hon hade ont.

19 14 Etiska frågor i praktiken Etik brukar ofta nämnas inom vård och omsorg men ibland enbart som ett teoretiskt begrepp. Många gånger skiljer man mellan etik ( hur man tänker ) och moralen ( hur man handlar ). Egentligen är etiken något av det allra viktigaste vi har i den praktiska vården, eftersom etiken handlar om: samt rad för den man är; hennes rätt till värdighet, också när hon själv är svag och hjälplös på grund av sjukdom eller medfött handikapp. Så här kan ett samtal i vardagen låta: Skall vi verkligen satsa så mycket på vård och omsorg för som bidrar med skatt? Vissa skulle hålla med resonemanget, andra skulle nog kraftigt ta avstånd ifrån det. Vilken slutsats man kommer till, beror på om man förordar den så kallade aktörsprincipen eller människovärdesprincipen. Enligt aktörsprincipen är personer som jobbar och betalar skatt nyttiga aktörer, medan pensionärer och sjuka är onyttiga. Enligt människovärdesprincipen ser det ut på ett annat sätt: alla människor har ett unikt värde, därför handlar etiken om att hjälpa de svagaste och de sjukaste. Man har ibland hävdat att det 105

20 DEN ANDRA PALLIATIVA HÖRNSTENEN sätt som ett samhälle tar han om sina svagaste säger väldigt mycket om samhället. Det är därför som myndigheterna (såsom Socialstyrelsen) förordar människovärdesprincipen, dvs. att de med störst behov ska få mest hjälp och stöd. Förutom människovärdesprincipen har man enats om fyra etiska grundprinciper inom vård och omsorg: 106 Självbestämmande (autonomi)-principen Självbestämmandeprincipen innebär att man respekterar patientens rätt till integritet och rätten att ta egna beslut (inom rimliga gränser). För att detta ska bli möjligt, måste vården och omsorgen arbeta flexibelt. Tidigare skulle alla väckas samtidigt, äta frukost vid en bestämd tid, också hygienrutinerna var bestämda för att passa vårdgivarna snarare än vårdtagarna. Med enkla medel kan man tillmötesgå patienters eller brukares självbestämmande, t.ex. genom att låta dem sova tills de vaknar och ha mer flexibla måltider. Det finns många situationer där etiska dilemman uppstår. att de är rejält smutsiga och kanske luktar illa till den grad att det också stör andra boenden? kanske skada sig eller förfrysa sig? personal vet att denna medicinvägran kommer att leda till att patienten kanske redan inom några timmar mår mycket sämre (t.ex. vid behandling med smärtstillande eller vätskedrivande medel).

21 ETISKA FRÅGOR I PRAKTIKEN 14 Grundregeln är att även patienter med demens har stor autonomi och det är etiskt tveksamt att luras. Samtidigt kan man tänka: hur skulle jag göra om det var ett litet barn som på grund av oförstånd riskerar att skada sig, t.ex. genom att rusa ut på gatan? Skulle jag hindra barnet? Om det gäller exemplet med medicinvägran så finns det några strategier som generellt är värda att prova (vid medicinvägran, badvägran osv.): snabbt av sig på patienten. väntar en stund? mixtur? Reflektionsuppgift bestämmande? sonens välbefinnande? självbestämmandet? Göra gott-principen Strävan att göra gott är en självklarhet, samtidigt bör man ställa sig några kritiska frågor, inte minst i palliativ vård: är gott för den här patienten? Vet vi det? Tycker patienten det eller är det bara vi i personalen som tycker så? 107

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget vård eller vård av gammal PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen 3:e upplagan Vårdförlaget Peter Strang Vårdförl Palliativ vård inom äldreomsorgen Peter Strang 3:e upplagan Vårdförlaget 2012 Peter Strang och

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Peter Strangs palliativa nyhetsbrev

Peter Strangs palliativa nyhetsbrev Peter Strangs palliativa nyhetsbrev 9 sept 2015: De multisjuka i palliativ vård Av Peter Strang, ansvarig utgivare. (copyright: Får spridas men inte plagieras) Multisjuklighet Medan yngre patienter i palliativ

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Peter Strang Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Äldre och smärta Många fysiska förändringar efter 70 års ålder (och

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget

BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget BEMÖTANDELEXIKON 1 2 BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget 3 Andra böcker av Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p Studiehandledning Vård och omsorg vid demenssjukdom Kurskod: GERVÅR0 100 p Välkommen till studier i kursen Vård och omsorg vid demenssjukdom, 100p Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Innehåll. Äldres hälsa och livsvillkor. 2. Äldre med. 1. Åldrande, hälsa. 3. Äldre och sexualitet Sexuella problem hos äldre. utvecklingsstörning

Innehåll. Äldres hälsa och livsvillkor. 2. Äldre med. 1. Åldrande, hälsa. 3. Äldre och sexualitet Sexuella problem hos äldre. utvecklingsstörning Innehåll Del 1 Äldres hälsa och livsvillkor 1. Åldrande, hälsa och livskvalitet Äldres hälsa Åldrandet Funktionellt utvecklingsförlopp Ålder och åldrande Andelen äldre ökar Olika teorier om åldrandet Synen

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd Helena Ekegren Hällgren Specialistsjuksköterska inom onkologi Diplomerad palliativ sjuksköterska Axlagården Umeå Hospice AB Palliativ vård Axlagården

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget ÄLDREASSISTENT Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT Om människosyn, värdegrund och bemötande Vårdförlaget I samma serie: Ola Polmé & Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana Charlotte Roos: Delaktighet

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 DET SPECIFIKA MED PALLIATIV VÅRD Målet för vården är ett annat än vi är vana vid Vi möter en människa i en extremt utsatt situation DET är som när konungens son beger sig

Läs mer