Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg"

Transkript

1 Ura 2002:3 ISSN Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Ann-Christin Johnreden Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING...3 SAMMANFATTNING METOD VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORN HISTORIK OCH NULÄGE...11 Sysselsättningsutvecklingen under 90-talet...11 Primärkommunala sektorn...13 Landstingssektorn...24 Vården och omsorgen mot nya tider FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT TILLGODOSE DET FRAMTIDA PERSONAL- OCH KOMPETENSBEHOVET...27 Förutsättningar för tillväxt...27 Åtgärder för en god personalförsörjning UTBUD OCH EFTERFRÅGAN PER YRKESGRUPP...45 Hälso- och sjukvårdsyrken...45 Paramedicinska yrkesgrupper...61 Tandvårdspersonal...76 Administrativ personal...82 Omvårdnadspersonal VÅRD OCH OMSORG UR ETT REGIONALT PERSPEKTIV...98 Åldersavgångar bland yrkesutbildade länsvis VÅRD OCH OMSORG UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Det framtida rekryteringsbehovet en svår ekvation att lösa Framtida konsekvenser av bristen på utbildad arbetskraft De viktigaste frågorna för en god framtida personalförsörjning TABELLBILAGA REFERENSER...131

3 2

4 Inledning Rapporten Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 syftar till att ge en beskrivning av aktuella tendenser/trender på arbetsmarknaden kopplat till utbud och efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg. Ett problem som blir allt mer framträdande på dagens arbetsmarknad är att tillgången på arbetskraft krymper inom allt fler branscher och yrken, vilket om denna tendens består, allvarligt kan försvåra möjligheterna att rekrytera efterfrågad arbetskraft, något som också försämrar möjligheten till att uppnå en långsiktig stark ökning av sysselsättningen. I rapporten analyseras efterfrågan och utbud av arbetskraft i ett 15-årigt perspektiv fram till år Resultaten i denna analys skall ge en indikation på i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller eventuella underskott eller överskott på arbetskraft inom olika studerade branschoch yrkesområden. Det relativt långa tidsperspektivet är nödvändigt mot bakgrund av att det tar lång tid att utbilda sig till ett yrke, att förändra utbildningsdimensioneringen inom utbildningsväsendet, att ändra attityder till yrken och att uppnå långsiktiga förändringar i ungdomars utbildnings- och yrkesval. Inom vård och omsorg är resultaten i föreliggande utbuds- och efterfrågeanalys entydiga. Med de förutsättningar som vi känner till visar våra framskrivningar att utvecklingen går mot ett allt större underskott på utbildad arbetskraft under loppet av den undersökta tidsperioden. Analysen utgår ifrån de mönster som gäller för olika arbetsmarknadsrelaterade variabler och som påverkar arbetskraftsläget, t.ex. åldersavgångar, utbildningsdimensionering och utbildningsval. Det skall understrykas att denna rapport är ingen prognos att så här kommer det att bli utan ett scenario om vad som inträffar om inga ytterligare åtgärder vidtas i arbetskraftsfrågan, dvs om nuvarande mönster på arbetsmarknaden består. Resultaten i rapporten är en signal till olika aktörer som kan påverka utvecklingen inom arbetskraftsförsörjningsområdet om att vidta insatser för att förändra denna bild. Förhoppningen är att olika insatser vidtas i syfte att eliminera beskrivna underskott på utbildad arbetskraft inom vård och omsorg med dess olika yrken, vilket i sådana fall leder till att detta scenario inte blir verklighet. Ann-Christin Johnreden har utarbetat kapitel 2-4 samt 7. Kapitel 6, internationell utblick har skrivits av Tord Strannefors. Kapitel 5 avseende vård och omsorg ur ett regionalt perspektiv har utarbetats av Torbjörn Israelsson. Gun Westberg har svarat för rapportens layout. Stockholm i maj

5 4

6 Sammanfattning högskoleutbildade behövs under de kommande 15 åren Det samlade rekryteringsbehovet av högskoleutbildad personal inom vårdyrkena pekar på en volym på sammanlagt personer till och med år 2015 eller årligen personer. Mot detta kan ställas tillskottet till arbetsmarknaden i form av examinerade från vårdutbildningarna. Antalet utbildade med adekvat högskolekompetens bedöms vara cirka examinerade enligt dagens utbildningsdimensionering, vilket tydligt illustrerar den kommande obalansen om nuvarande utbildningsdimensionering består. De allvarligaste rekryteringssvårigheterna gäller sjuksköterskegruppen, främst till den kommunala vården och omsorgen, där det även krävs några års erfarenhet. Intresset är stort för utbildningen men utbildningsdimensioneringen är otillräcklig trots den utökning som ligger till grund till och med år Framöver kommer behovet att bli mycket stort av specialistutbildade sköterskor på grund av den höga åldersstrukturen. En liknande situation är att vänta för specialistläkare, då främst allmänläkare i takt med att primärvården byggs ut. Störst rekryteringsbehov av omvårdnadsutbildade Fler måste söka sig till vård- och omsorgsyrkena, men det handlar inte endast om kvalificerad vårdkompetens som innebär studier inom långa högskoleutbildningar. Det största rekryteringsproblemet finns inom den kommunala sektorn avseende omvårdnadspersonal. Redan idag ökar andelen outbildade inom den kommunala vården och omsorgen som en konsekvens av bristen på omvårdnadsutbildad personal, vilket kan leda till en rad negativa konsekvenser framöver. Detta ställer krav på alternativa utbildningsmöjligheter i form av påbyggnadsutbildningar inför de kommande åren personer är idag sysselsatta inom vård- och omsorgssektorn, varav är verksamma inom omsorgen om äldre och funktionshindrade och övriga finns inom omsorgen om psykiskt sjuka samt övrig social omsorg. Sett på yrke utgör undersköterskorna den största gruppen på verksamma följt av vårdbiträden och personliga assistenter med sysselsatta. Det totala arbetsmarknadsbehovet av omvårdnadsutbildad personal pekar på en sammanlagd volym på personer eller i snitt per år till och med år Samtidigt beräknas tillskottet från gymnasiets omvårdnadsprogram endast 5

7 vara eller i snitt personer per år. Även om antalet personer som utbildar sig inom ramen för vuxenutbildningen inkluderas i beräkningarna blir det sammanlagda bidraget av omvårdnadsutbildade för litet. Om dessutom ytterligare utbildas årligen från komvux (baserat på Vårdkommissionens förslag på 7 000), skulle det ge ett totalt tillskott på endast cirka 30 procent av det totala arbetsmarknadsbehovet. I de beräkningar som ligger till grund av det samlade arbetsmarknadsbehovet av de olika yrkeskategorierna har gjorts en försiktig bedömning av en genomsnittlig sysselsättningstillväxt på 0,5 procent för de flesta yrkeskategorier. För omvårdnadsgruppen har antagits en något högre ökning, 1 procent, och för sjuksköterskor 2 procent. Det samlade rekryteringsbehovet är på personer personer är idag sysselsatta inom hälso- och sjukvårdssektorn samt vården och omsorgen. Sammantaget innebär det ett samlat rekryteringsbehov på personer till och med år 2015 varav handlar om vårdyrken på högskolenivå. Underskottet av högskoleutbildade beräknas vara personer utifrån dagens utbildningsdimensionering. Motsvarande behov av vårdutbildade på gymnasienivå beräknas vara personer, vilket ger ett underskott på personer enligt det beräknade tillskottet från gymnasieskolans omvårdnadsprogram och i synnerhet vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens betydelse Intresset är lågt hos ungdomar att välja gymnasiets omvårdnadsprogram med ett för varje år sjunkande antal förstahandssökande till utbildningen. Som en följd av detta har utbildningsvolymen hos landets gymnasieskolor minskat stort till dagens nivå på examinerade per år. Hälften av dessa är sysselsatta efter avslutad utbildning och en fjärdedel går vidare till högskolestudier. Samtidigt ökar kraven i verksamheten vad gäller specialistkompetenser och arbetslivserfarenhet. Vuxenutbildningen är därför en avgörande ingångskanal till omvårdnadsyrket. En övervägande majoritet av de vård- och omsorgsanställda har fått omvårdnadsutbildning från komvux. Den är också i större utsträckning kopplad till den kommunala verksamheten sett till utbildningsinnehåll. Slutsatsen blir att vuxentubildningen har en avgörande betydelse för den framtida personalförsörjningen inom vården och omsorgen, eftersom det inte är möjligt att täcka upp det kommande rekyteringsbehovet med nytillträdande ungdomar. Ett enkelt räkneexempel visar att var tredje ungdom skulle behöva välja vårdyrket för att täcka upp de framtida rekryteringsbehoven. De regionala skillnaderna är påtagliga 6

8 när det gäller nytillflödet av arbetskraft till vården och omsorgen. Behovet av nyutbildade är störst i Jämtland och Norrbotten och uppgår till cirka 60 procent av den tillströmning av unga som sker till arbetslivet. Andelen är lägst i Stockholms län, som avviker kraftigt från övriga län, med knappt 20 procent. Nya vårdkompetenser efterfrågas Vårdyrket blir alltmer komplext med utgångspunkt från kommunernas sjukvårdsansvar med mer kvalificerad vård och sjukvård i hemmet, där baskunskaper i medicin är nödvändiga. Likaså ökar de angränsande arbetsuppgifterna mellan sjukvård och social service med tyngdpunkt på vårdboende i hemmet med stöd. Detta kan innebära behov av ny vårdkompetens kopplad till angränsande områden och nya samverkansformer mellan olika vårdaktörer för att bibehålla en kvalificerad vård. Ett exempel kan vara läkarbemanning inom den kommunala verksamheten. När det gäller den kommunala omsorgen om äldre och funktionshindrade är vidare efterfrågan mycket stor på kompetenser inom främst demensvård och rehabilitering. Men minst lika viktigt framöver är kunskaper inom omvårdnad, kvalitet, ledarskap och handledningsmetodik för att upprätthålla en väl fungerande verksamhet och garantera vårdbrukarna en god omvårdnad. Nya verksamheter som växer i betydelse är kopplade till information inom t.ex. medicinsk information, konsulthjälp och hälsoupplysning. Några exempel på nya kompetensområden och vårdutbildningar kopplade till IT och teknik är medicinsk informatik, hälsoinformatik och telematik i hälso- och sjukvård. I takt med att förebyggande hälsovård och kunskaper om äldres hälsa blir allt viktigare för att klara det framtida vårdbehovet ökar dessa kompetenser i betydelse. De framtida personalförsörjningsfrågorna Den kraftiga efterfrågan på omvårdnadspersonal kommer tillsammans med kommande pensionsavgångar för flertalet vårdyrken att leda till stora personalförsörjningsproblem. Dessutom innebär den ökande personalrörligheten på arbetsmarknaden att kommunerna inte kan räkna med att vårdpersonalen stannar kvar på samma arbetsplats. Arbetsorganisationen måste troligen anpassas utifrån denna förutsättning. Då uppstår den grundläggande personalförsörjningsfrågan som samtliga kommuner brottas med: hur bibehålls kompetensen och kvaliteten inom vården och omsorgen under sådana förutsättningar? Eller framför allt: vilka åtgärder behövs för att rekrytera och samtidigt behålla personalen? 7

9 Dessa frågor ställs mot bakgrund av bland annat de senaste årens ökade sjukfrånvaro, vilken omfattar samtliga vårdgrupper. Det finns för närvarande inga entydiga faktorer som direkt förklarar utvecklingen, men 90-talets kraftiga nedskärningar är en starkt bidragande bakgrundsorsak. De viktigaste frågorna avseende den framtida kompetens- och personalförsörjningen kan sammanfattas med följande tre områden: förändringar i den egna arbetsorganisationen inom ramen för statushöjande åtgärder, den avgörande betydelsen av utbildning efter verksamhetens kompetensbehov samt frågor gällade det rådande regelverket kring i första hand behörighetsreglerna för vårdutbildningar på högskolan. Statushöjande åtgärder a och o för personalförsörjningen Det främsta sättet att öka intresset för arbete inom vården och omsorgen är att genomföra förändringar i den egna arbetsorganisationen enligt flertalet vårdarbetsgivare. Detta kan ske via införande av nya former av ledarskap och renodling av arbetsuppgifterna för de olika yrkesgrupperna, främst genom att frigöra administrativa uppgifter från den kvalificerade vårdpersonalen. Att höja lönen för vård- och omsorgsanställda är ytterligare en viktig statushöjande åtgärd enligt flertalet vårdaktörer. De ekonomiska ramarna är dock snäva då kraven på balans i ekonomin prioriteras först. Vidare måste det finnas möjligheter för kompetensutveckling i form av kvalificerad påbyggnadsutbildning samt karriärvägar för vårdpersonalen. Behörighetsreglerna till högre vårdutbildningar måste ses över Ett centralt problem idag är de starkt begränsade möjligheterna till karriärväg inom vårdutbildningen. Vad gäller sjuksköterskeutbildningen måste man enligt de nuvarande reglerna läsa om hela sjuksköterskeblocket om validering från den tidigare tvååriga sköterskeutbildningen saknas, likaså gäller det sjuksköterskekompetens förvärvad utanför EU-området. För att lösa detta bör ges möjlighet till en förkortad utbildningsvariant för till exempel undersköterskor med lång arbetslivserfarenhet som leder till yrkesexamen. Andra utbildningsalternativ som kan vara aktuella är de inom ramen av den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) eller den nya yrkeshögskolan. Då måste dock utbildningen vara konstruerad i form av påbyggnadsmöjligheter med möjligheten att tillgodoräkna sig delar av utbildningen för vidare högskolestudier. Nära samverkan med högskolan nödvändig En långsiktig planering av högskoleutbildningar vad gäller dimensionering och innehåll är grundläggande för att täcka delar det framtida personalbehovet. De största svårigheterna framöver ligger i att antalet specialistutbildade inom läkar- och sköterske- 8

10 gruppen väntas bli för lågt, vilket förklaras av 90-talets låga dimensionering av platser till grundutbildningen. Att etablera nya, kortare utbildningar upplevs emellanåt av flera vårdarbetsgivare som svårt att genomföra på grund av att det råder olika uppfattning om kompetensbehov och behörighetsregler. Här efterlyses ett nära fungerande samarbete kring utbildningens innehåll som överensstämmer med den framtida vården och den kommunala omsorgsverksamheten. Stora regionala skillnader Vårdsektorns betydelse på den regionala arbetsmarknaden är i allmänhet större i skogslänen än i syd- och mellansvenska län. Andelen sysselsatta inom vård och omsorg i respektive län varierar inte bara beroende på befolkningsstrukturen utan även på grund av andra branschers storlek och tyngd på den regionala arbetsmarknaden. Andelen personer som lämnar vårdyrken (äldreavgångar samt rena yrkesbyten) varierar från 52 procent till 58 procent mellan länen. Den stora avgångsfrekvensen medför stora behov av arbetskraft i samtliga län. För att få en proportion av hur stort behovet av utbildade är, kan detta ställas i relation till tillströmningen av ungdomar in i arbetslivet i respektive län. Med ett antagande om en årlig sysselsättningstillväxt på 1 procent av vård och omsorgssektorn, hamnar rekryteringsbehovet av nyutbildade på mer än 50 procent av gruppen av nytillträdande ungdomar i flera län år Bilden för år 2015 visar bland annat att många skogslän når mycket höga andelar. 9

11 1. Metod Materialet har inhämtats från Statistiska centralbyrån (SCB). Det innefattar uppgifter från bl.a. Arbetskraftsundersökningen (AKU), Regional Arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och befolknings- och utbildningsstatistik. Utbildningsstatistik har även hämtats från Skolverket. Uppgifter om arbetssökande härrör från Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsmarknadsstatistik och därutöver har uppgifter hämtats från olika rapporter om arbetsmarknaden i Sverige. Analysunderlaget har dessutom underbyggts med intervjuer med branschförbunden samt en rad arbetsgivare inom detta verksamhetsfält. Utbuds- och efterfrågebedömningen har utarbetats enligt gängse analysmetodik när det gäller att bedöma långsiktiga utvecklingstendenser avseende tillgången på utbildad arbetskraft inom branscher och yrken. Kommande arbetskraftsbehov har skattats utifrån en antagen sysselsättningsökning. Vi har i vår bedömning utgått ifrån Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets antaganden om möjlig tillväxt under den studerade perioden. Åldersavgångar har räknats fram utifrån statistik över sysselsatta per ålder och utifrån känt mönster över när personer i realiteten lämnar arbetsmarknaden. Beräkningarna över åldersavgångar i föreliggande rapport bygger på senast redovisade data över i vilken grad personer lämnar arbetsmarknaden före och fram till 65 års ålder. Därutöver sker en viss andel avgångar av andra skäl (andelen varierar beroende på yrke och utbildningsnivå), t.ex. att personer byter yrke. Den totala efterfrågan ställs slutligen mot det totala utbudet av utbildade som lämnar utbildningsväsendet (enligt SCB:s utbildningsstatistik). Tillskottet av nyutbildade härrör både från högskoleutbildningar och från olika former av utbildningar på gymnasial nivå (gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning m.m.). Utbildningar inom ramen för arbetsmarknadspolitiken ingår inte. Arbetsmarknadspolitiken ansvarar i den mån det är möjligt (utifrån vårt regelverk) för att bedriva utbildningar som ska korrigera missöverensstämmelser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, men den har inget ansvar för att stå för den huvudsakliga och långsiktiga utbildningsförsörjningen inom branscher och yrken. Dessutom ingår högskoleyrken vars utbildningstid är så lång att det inte är rimligt att bedriva dem inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. 10

12 2. Vård- och omsorgssektorn historik och nuläge Sysselsättningsutvecklingen under 90-talet Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning var personer sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt vården och omsorgen under Det motsvarar 15 procent av de sysselsatta inom hela arbetsmarknaden. Under 1990-talet har antalet yrkesverksamma minskat med personer, vilket är en fjärdedel av den totala nedgången i sysselsättningen på hela arbetsmarknaden. Sysselsättningen har årligen ökat sedan 1998, vilket beror på de ökade statsbidragen till skola, vård och omsorg från 1997 samt ökade skatteintäkter genererat från en snabbt ökad sysselsättning på arbetsmarknaden. Dessutom har kostnaderna minskat genom minskad arbetslöshet. Jämfört med 1990 års sysselsättning är det dock fortfarande en minskning inom vården och omsorgen med personer. Detta kan ställas i relation till befolkningsutvecklingen bland gruppen 80 år och äldre, som har ökat med 25 procent mellan 1990 och Landstingets personalvolym, inklusive andra verksamheter utöver vård, minskade med så många som personer mellan 1990 och Av dessa har personer omfattats av reformförändringarna i huvudmannaskapet. Övriga har berörts av strukturförändringar och ekonomiska neddragningar. Flertalet gällde vårdpersonal, däribland yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden. Däremot har antalet anställda läkare och sjuksköterskor ökat under perioden. Under 2000 ökade antalet heltids- och deltidsanställda med cirka 1 procent eller personer följt av en fortsatt uppgång med cirka 2 procent under Nyrekryteringarna är dock inte på långa vägar ikapp 90-talets kraftiga personalnedskärningar. Enligt Kommunförbundet har antalet heltids- och deltidsanställda ökat inom kommunernas äldre- och handikappomsorg med mellan 1990 och Under samma period lämnade emellertid personer äldreomsorgen i samband med privatiseringarna och bortsett från detta samt huvudmannaskapsförändringarna har antalet anställda minskat med personer. Däremot har antalet årsarbeten (inklusive timanställda) ökat med inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. 2 Sett på antalet arbetade timmar visar statistik från Socialstyrelsen att den genomsnittliga arbetstiden inom sjukvården har ökat med fem procent under 90-1 Landstingens ekonomi december 2001, Landstingsförbundet, Äldreomsorg i förändring, SOU 2000:38. 11

13 talet, 3 vilket innebär att antalet årsarbeten tycks ha minskat i en något mindre takt än antalet sysselsatta. Den ekonomiska utvecklingen De kraftiga neddragningarna förklaras av att den primärkommunala och landstingskommunala verksamheten till stor del är beroende av ekonomiska förutsättningar. De största utgiftsposterna utgörs av personalkostnader i form av löner och pensioner. 90-talets kärva ekonomiska läge blev därmed särskilt kännbart för kommunerna och landstingen. Lågkonjunkturen på arbetsmarknaden skapade ett minskande skatteunderlag samtidigt som antalet socialbidragstagare ökade stort. Det svåra läget i statsfinanserna ledde till minskade statsbidrag och höjda egenavgifter och för att uppnå balanskravet i kommunernas budgetar till år 2000 genomfördes en rad omfattande förändringar i de offentliga verksamheterna med rationaliseringar och personalnedskärningar som följd. Den förbättrade svenska ekonomin under andra hälften av 90-talet, i form av stora inkomstförstärkningar, har kommit både landstingen och kommunerna till del. Tillskottet har dock främst gått till att täcka de underskott som uppstod under i början av 90-talet och till löneökningar för de anställda. De ökade behoven på grund av demografiska förändringar och nya lagar har därmed varit marginellt tillgodosedda och kraven på ekonomisk balans har fått gå före möjligheterna till förbättrad verksamhet. Den ekonomiska situationen idag varierar påtagligt mellan kommunerna, men två av tre kommuner uppfyllde balanskravet Nedbrutet på verksamheter ser bilden dock kärvare ut. Det är framför allt anslagen för äldre- och handikappomsorgen som inte kommer att hålla. Som de främsta orsakerna till att budgeten överskrids ses ökade behov i de kommunala verksamheterna samt högre löner. Inom äldreomsorgen är behovet av extra resurser påtagligt, framför allt då verksamheten genomgår stora förändringar. Reformerna som genomfördes under 90-talet har lett till ökat ansvar för kommunerna inom vården och omsorgen. De ekonomiska ramarna har krympt trots både ekonomiska och personella förstärkningar, och har inte följt befolkningsökningarna och de förändringar som genomfördes under 90-talet. Likaså är behovet stort av resurstillskott vad gäller personalens kompetens för att kunna möta behovet av kvalificerad vård och omsorg. 3 Sjukvården i Sverige 1998, Socialstyrelsen, Kommunernas ekonomiska läge oktober 2001, Svenska Kommunförbundet,

14 Primärkommunala sektorn Den kommunala sektorn har därmed kännetecknats av en osäker ekonomisk situation under stora delar av 90-talet, som en följd av lågkonjunkturen i början av 90- talet. Under perioden minskade den samlade sysselsättningen i Sverige med mer än personer, varav huvuddelen i den privata sektorn. Detta förde med sig en kraftig försämring av statens finanser med ett stort underskott. Minskande statsbidrag, lägre skatteinkomster och växande socialbidragskostnader är några av de viktigaste konsekvenserna för kommunerna. Mellan 1991 och 1995 minskade kommunernas personalstyrka med omkring personer, om man bortser från de ökningar som beror på att kommunerna tagit över personal och uppgifter från landstingen. Antalet kommunanställda minskade också i samband med att delar av den kommunala verksamheten lades ut på privata entreprenörer. Den negativa utvecklingen vändes dock till en förbättring av statens finanser efter 1998 och under andra hälften av 90-talet öronmärktes bidrag från staten genom de s.k. Perssonpengarna med följden att kommunernas rekryteringar av personal ökat något. Totalt rekryterades personer mellan 1996 och 1999, men det främsta skälet har varit ersättningsrekrytering av personal som slutat, totalt personer under samma period. Det är en återhämtning av lågkonjunkturen i början av 90-talet, då antalet anställda minskade efter Nedgången fortsatte fram till Året därpå vände utvecklingen med en utbyggnad av personalstyrkan och mellan 1996 och 1999 ökade rekryteringarna från till sammanlagt anställda. Under år 2000 var anställda som årsarbetare inom kommunerna. 5 Anställningsformer Det främsta skälet till rekryteringsökningarna har alltså varit kommunernas förbättrade ekonomiska läge som en följd av den konjunkturella uppgången med ökad sysselsättning och därmed ökade skatteintäkter. De ersättningsrekryteringar som har genomförts har varit en effekt av att fler anställda gjort studieuppehåll men också att antalet långtidssjukskrivna har ökat. I samband med detta har antalet visstidsanställningar ökat kraftigt. Under perioden var omfattningen av tillsvidareanställningar lika stor som den av visstidsanställningar vid rekryteringar. Nya regler i lagen om anställningsskydd (LAS) från 2000 innebär dock att antalet vikariat bedöms minska framöver. Inom kommunernas vård och omsorg är andelen heltidsanställda så låg som endast 34 procent. Det finns därmed betydligt fler som vill arbeta heltid. I november Personalen i fokus 2000, Svenska Kommunförbundet,

15 bildades på Vårdkommissionens uppdrag ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, offentliga arbetsgivare samt fackliga organisationer med målet om en halvering av deltidsarbetslösheten på två år inom vissa vård- och omsorgsyrken. Minskningen av deltidsarbetslösheten har dock inte skett i den takt som är önskvärd och resultatet har varit en måttfullare nedgång med 36 procent till personer. Det finns en stor grupp bland vårdpersonalen som är undersysselsatt, det vill säga arbetar mindre än de skulle vilja på grund av arbetsmarknadsskäl. I antal handlar det om personer inom vård- och omsorgspersonalen med motsvarande gymnasiekompetens som bakgrund. Dessa utgör en tredjedel av samtliga deltidsarbetande. 6 När det gäller rekryteringskanaler kommer drygt en tredjedel av den baspersonal som rekryterades 1999 direkt från utbildning. Motsvarande siffra för sjuksköterskor är 10 procent. Detta är till stor del en återspegling av svårigheterna att hitta utbildad personal. 30 procent av alla nyanställningar inom baspersonalen kommer från en annan arbetsgivare, att jämföra med 70 procent för sjuksköterskor. Utbildningsnivå Utbildningsnivån har ökat inom den kommunala verksamheten under 90-talet, vilket förklaras genom bland annat förändringar i huvudmannaskapet och en rad reformer inom omsorgen om äldre och funktionshindrade, såsom Ädelreformen 1992 och Psykiatrireformen Andelen kommunanställda med någon form av eftergymnasial utbildning har ökat något i slutet av 90-talet. Uppgången förklaras till största delen av förändringar i yrkesstrukturer, på grund av kompetensförskjutningar mellan och inom kommunala verksamheter. Däremot har utbildningsnivån inom respektive yrke endast ökat marginellt och i en del fall även sänkts. Med utgångspunkt från de senaste årens starka efterfrågan på personal inom vården och omsorgen anställs alltfler outbildade personer till den kommunala vården och omsorgen. Personalavgångar Av de rekryteringar som kommunerna genomförde 1999 stod närmare 80 procent för personalavgångar, främst av åldersskäl. Anställda över 54 år stod för cirka 45 procent av dessa. De övriga rekryteringarna som genomfördes skedde för dem som var studielediga och sjukskrivna. Det faktiska tillskottet i sysselsättningen var därmed sammanlagt personer. Personalrörligheten är störst bland 6 Enligt AKU för år

16 yngre i åldersgruppen år, där de ofta tar ett tillfälligt arbete inom vården för avbrott i vidare studier. Därutöver har kravet på utbildning höjts både i kommunerna och på arbetsmarknaden, vilket förklarar ökningen av antalet lediga för studier i kunskapslyftets regi. Ökad sjukfrånvaro efter 1997 Under 1997 skedde ett trendbrott i sjukfrånvaroutvecklingen mot en ökande sjukfrånvaro på hela arbetsmarknaden efter en period med minskande sjuktal. Sjukpenningtalet har ökat kraftigt sedan dess, och förklaringen för den kommunala verksamheten och landstingen är komplex, men står huvudsakligen att finna i 90-talets kraftiga rationaliseringar bland personalen samt kraven på en ekonomi i balans. Ansvarsområdena har ökat för den befintliga personalen samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna har krympt. Köns-, ålders- samt utbildningsstrukturen har haft en avgörande betydelse för vilka som har drabbats. Sjukfrånvaron är störst bland äldre kvinnor med låg utbildning, men en delvis annan bild börjar bli aktuell. Sjuktalen ökar för andra grupper såsom högutbildad personal, däribland socialsekreterare och lärare och liksom tidigare generellt för verksamheter med underrepresenterat kön. Inom den kommunala vården och omsorgen fanns närmare lediga och sjukskrivna år 2000, varvid framför allt långtidssjukskrivningar har ökat. 15

17 Omsorg om äldre och funktionshindrade Strukturella förändringar under 90-talet Det har skett en rad stora förändringar i omsorgen om äldre och funktionshindrade under 90-talet. Dessa förändringar har inneburit nya reformer och ekonomistyrsystem samt en utveckling mot privata aktörer. De reformer som drevs igenom, bland annat Ädelreformen och Psykiatrireformen, har gett kommunerna utökat ansvar för hälso- och sjukvården som tidigare var landstingets ansvarsområde. Genom Ädelreformen övertog kommunerna även betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade patienter på sjukhusen med syfte att få ned antalet personer som blev kvar på sjukhusen på grund av att frågorna om boendet och eftervården inte var lösta. Totalt handlade det om drygt sjukhems- och långvårdsplatser, vilket har inneburit att vårdköerna har minskat och att en allt större del av vården sker i det egna hemmet, i ordinärt eller särskilt boende. Genom Psykiatrireformen omfattades kommunernas ansvar till att också omfatta psykiatrisk vård. En av grundidéerna med Ädelreformen var att sammanlänka hälso- och sjukvårdsoch socialtjänstinsatser i det dagliga arbetet och i den kommunala organisationen, vilket också har genomförts. Således fick samtliga av landets kommuner ett visst hälso- och sjukvårdsansvar. Landstinget har möjlighet att överlåta skyldigheten att bedriva hemsjukvård till kommunen, vilket också har skett i drygt hälften av landets kommuner. 7 Kommunernas ansvar gäller inte sådan hälso- och sjukvård som inkluderar läkarbemanning, däremot omfattar det bland annat habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Färre äldre får hjälp Hälso- och sjukvårdens förändringar, med minskad personalstyrka, färre sjukhusplatser, kraftigt förkortade vårdtider samt en ökande äldre befolkning, medför ökad press på den kommunala äldreomsorgen. Samtidigt har inte kommunernas resurstilldelning ökat i samma omfattning. Detta har inneburit att kommunerna har fått prioritera de mest vårdbehövande personerna, och det totala antalet äldre som får hjälp från äldreomsorgen har därmed minskat stort. Under andra hälften av 90-talet minskade antalet vårdplatser från till vid landets akutsjukhus. 8 Sjukhusens roll blir allt mer att specialisera sig på diagnostik 7 Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning, Socialstyrelsen, Äldreomsorg i förändring knappare resurser och nya organisationsformer, SOU 2000:38. 16

18 och behandling. Däremot är det kommunerna som ger omvårdnad och i allt större utsträckning medicinsk vård i den egna bostaden. De som idag får vård inom den kommunala omsorgen har ofta fler komplexa sjukdomar och funktionshinder. Samtidigt leder den medicin-tekniska utvecklingen till att allt fler kan få behandling med förbättrad hälsa till högt upp i åldrarna. Det innebär att allt färre äldre behöver kommunens insatser idag. Samtidigt ökar vårdinsatserna för den del som får kommunalt vårdstöd, vilket kan utläsas i kommunernas statistik över antalet vårdtimmar. De som får vård och omsorg idag är till största delen personer över 80 år, och de mest omfattande insatserna går till personer 85 år eller äldre. Den omställning som har skett påverkar även behovet av personal inom andra yrkesgrupper. Omdaningen inom den kommunala äldreomsorgen har medfört att medicinsk kompetens efterfrågas alltmer. Sedan 1995 har antalet anställda sjuksköterskor i kommunerna ökat med 20 procent. Även andra yrkesgrupper efterfrågas såsom arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det beror på att ansvarsfördelningen mellan landstingen och kommunerna har inneburit att en del av kommunernas vård och omsorg om äldre genomförs av hälso- och sjukvårdslagen, där det i allt större utsträckning satsas på förebyggande verksamhet, t.ex. i form av bostadsanpassning, dagverksamhet och rehabilitering. Under 90-talet har också påtalats behovet av rehabiliteringsresurser för att klara av att förbättra kvaliteten inom vården och omsorgen av äldre. Under fanns ett särskilt statligt stimulansbidrag till kommuner och landsting för att stärka rehabiliteringsinsatserna. Kommunerna har därefter rekryterat rehabiliteringspersonal, men effekterna av det riktade stödet har inte slagit igenom fullt ut. Kunskaperna har inte kunnat nyttjas mycket beroende av att t.ex. arbetsterapeuter och sjukgymnaster inte involveras i vården av äldre i den inledande fasen som till exempel vid biståndsbedömningen eller vårdplaneringen, utan de kopplas först in i ett senare skede. Denna svårighet är särskilt vanlig i de kommuner som inte övertagit ansvaret för hemsjukvården, då rehabiliteringspersonalen får en konsultroll till den kommunala äldreomsorgen. 17

19 Förändringar i arbetsorganisationen Under 90-talet har arbetsorganisationen genomgått stora förändringar inom äldreomsorgen. Framför allt övergången till en så kallad delad organisation har haft stor betydelse. Då har ansvaret för behovsbedömning och biståndsbeslut separerats från ansvaret för utförande och verkställighet. Den delade organisationen utgör idag den vanligaste formen inom äldreomsorgen. Detta har medfört att delningen av handläggarfunktionen skedde samtidigt med en centralisering i utförarledet. Sett ur ett personalperspektiv ger det vid handen ett mindre antal arbetsledare/enhetschefer skulle leda till större personalgrupper. Som en orsak till den nya organisationsstrukturen påtalades att arbetsledarnas arbetsbelastning skulle minska då ansvaret för behovsbedömning fördes över. Dock har de många ekonomiskt-administrativa förändringarna istället upptagit alltmer av deras arbetstid, på bekostnad av tillgängligheten som handledare för personalen. Äldreomsorgens olika verksamheter Den största delverksamheten inom äldreomsorgen är hemtjänsten till äldre samt yngre personer med funktionshinder, och den omfattar både omsorg och mer renodlade servicetjänster som dock minskar i omfattning på bekostnad av omsorg om personer på grund av sjukdom. I samband med Ädelreformens införande 1992 ändrades benämningen för de tidigare olika boendeformerna ålderdomshem, långtidsvård, sjukhem och gruppbostäder till samlingsnamnet särskilt boende för äldre och funktionshindrade, där kommunens ansvar regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Inom denna beteckning ryms både traditionell institutionsvård med heldygnsomsorg och servicehuslägenheter där hjälp erbjuds i form av hemtjänst och där servicebehovet varierar stort bland de boende. De som idag bor i särskilda boenden har en hög genomsnittsålder och stora vårdbehov. Den största förändringen inom vården och omsorgen för äldre sker just inom denna boendeform, som i allt större utsträckning blir hemvist för allt sjukare och mer vårdberoende personer och därmed förändras vad gäller arbetsinnehåll och personalstruktur. Genom att fler människor vårdas i det egna hemmet blir de nytillkomna vårdbrukarna allt mer beroende av vård och omsorg. En konsekvens därav blir att boende- och vårdtiderna minskar undan för undan. Enligt Socialstyrelsens studie av olika strukturella faktorer inom det särskilda boendet 9, framkommer tydliga skillnader mellan olika former som gruppboende, service- 9 Arbetsorganisationen inom äldreomsorgen. En litteraturstudie. Socialstyrelsen,

20 hus, sjukhem, ålderdomshem samt äldreboende. Denna uppdelning beskrivs till stora delar som oförändrad från tiden före Äldrereformens införande Däremot finns stora skillnader på den lokala nivån. Mellan boendeformerna sjukhem och servicehus finns stora skillnader vad gäller till exempel bemanning och de boendes funktionsförmåga. Personalinsatserna var störst inom gruppboendeformen och lägst i servicehusen. Samma mönster gäller för baspersonalgruppen (vårdbiträden, undersköterskor, skötare) samt enhetschefer och föreståndare. Däremot sker de mest omfattande insatserna inom sjuksköterskegruppen på sjukhemmen, och för paramedicinsk personal var insatserna mindre vid äldreboende och servicehus. Korttidsvård/boende omfattar olika former av tidsbegränsande insatser där syftet är rehabilitering, växelvård 10 eller en tillfällig avlastning för anhöriga till svårt sjuka som annars vårdas i ordinärt boende. Denna delverksamhet till särskilt boende växer kontinuerligt och som bidragande orsak anges det kommunala betalningsansvaret tillsammans med brist på platser och ett ökat behov av att ge avlastning för anhöriga. Dagverksamhet är en annan kommunal tjänst för äldre och funktionshindrade med behov av aktivering, behandling och rehabilitering. Antalet personer som är i behov av verksamheten har ökat stort mellan 1999 och Den kommunala hemsjukvården i ordinärt boende erbjuds de personer med stora vårdbehov, som befinner sig högt uppe i åldrarna eller i livets slutskede. Denna delverksamhet ökar allt mer i betydelse, eftersom den äldre befolkningen ökar. Men framför allt ställs högre krav på vården och omsorgen och inte minst personal med medicinska kunskaper. I och med Ädelreformen kan kommunerna erbjuda hälsooch sjukvård i det egna hemmet, i överenskommelse med landstinget. Idag kvarstår dock läkarinsatserna inom landstingets ansvarsområde. Närmare personer var brukare av kommunal hemsjukvård under 2000, varav två tredjedelar var över 80 år Med växelvård avses medicinsk behandling under några veckor varvat med boende i den egna bostaden. 11 Äldre vård och omsorg år 2000, Sveriges officiella statistik, Socialstyrelsen,

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande

Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande Avd för arbetsgivarpolitik Januari 2010 Barbro Emriksdotter Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande Bakgrund Det har länge talats om vad som ska hända när 40-talisterna

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området 2012 2020 Index 2000=100 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 160 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85-W år Totalt 140 120 100 80 2000 2002

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

Kunskapslyft ett första steg

Kunskapslyft ett första steg 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh

Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Stort fall i antalet söklande till vård och omsorgsprogrammet...6 Från högtryck

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Det finns alltid behov av en till, men PROGNOS 2001 2010 REKRYTERINGSBEHOV OCH TILLGÅNG

Det finns alltid behov av en till, men PROGNOS 2001 2010 REKRYTERINGSBEHOV OCH TILLGÅNG Det finns alltid behov av en till, men PROGNOS 21 21 REKRYTERINGSBEHOV OCH TILLGÅNG PERSONALENS KAPACITET Oktober 21 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Landstingsförbundet av Barbro Emriksdotter,

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 Fått arbete I april fick 1 655 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

På spaning mot framtiden Projektrapport 1 januari 1999. Personal- och rekryteringsbehov för kommunernas vård och omsorg

På spaning mot framtiden Projektrapport 1 januari 1999. Personal- och rekryteringsbehov för kommunernas vård och omsorg På spaning mot framtiden Projektrapport 1 januari 1999 Personal- och rekryteringsbehov för kommunernas vård och omsorg Göteborgsregionen fram till år 2007 1 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4

Läs mer

Hur gick det sen? Uppföljning tre år efter omställning

Hur gick det sen? Uppföljning tre år efter omställning Hur gick det sen? Uppföljning tre år efter omställning Den största förändringen efter tre år för de som genomgått ett omställningsprogram inom TSLsystemet, är att 70 procent av de deltagare som fick en

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015 Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 215 Av Inger Oja Länsarbetsnämnden i Norrbotten, november 21 Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 5 Arbetsmarknaden i Norrbotten

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Landstingens personal

Landstingens personal Landstingens personal Underlagen till tabellerna är hämtade från landstingets PA-lönesystem Heroma & Respons och har sammanställts av Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL Personal. Redovisningen av antalet

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 Fått arbete I augusti fick 1 118 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Jobben Utmaningen Framtiden

Jobben Utmaningen Framtiden Socialdemokraterna 2011-06-14 Jobben Utmaningen Framtiden Norrbotten möjligheternas län 2 (7) Missmatch på arbetsmarknaden i Norrbotten Just nu sker en bred uppgång på arbetsmarknaden i Norrbotten. Konjunkturen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen

Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen SKPF maj 2014 SKPF Box 30088 104 25 Stockholm www.skpf.se Inledning De senaste åren har en stor debatt

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Rekryteringsundersökning

Rekryteringsundersökning Rekryteringsundersökning 2015 Rekryteringsbehovet inom trä- och möbelindustrin fram till 2020 TMF TRÄ & MÖBELFÖRETAGEN TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:73

Regeringens proposition 2002/03:73 Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Sammanfattning. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar.

Sammanfattning. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar. Inventering av utbildningsnivå, rekryteringssituation för valda personalgrupper inom berörda myndigheter samt behov av personal vid utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Sammanfattning

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011 Revisionsrapport Utveckling av timanställda Halmstads kommun Christel Eriksson Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund, revisionsfråga och genomförande 3 Granskningsresultat 4 Utveckling av antalet timanställda

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård 1 1998-09-01 Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård Väststyrelsens styrgrupp för primärvård har lämnat förslag till gränsdragning

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Uppdraget Arbetsgruppen har fått i uppdrag att komma med förslag hur överföring av hemsjukvårdsarbetsuppgifter kan flyttas från Norrbottens läns landsting

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer