Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg"

Transkript

1 Ura 2002:3 ISSN Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Ann-Christin Johnreden Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING...3 SAMMANFATTNING METOD VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORN HISTORIK OCH NULÄGE...11 Sysselsättningsutvecklingen under 90-talet...11 Primärkommunala sektorn...13 Landstingssektorn...24 Vården och omsorgen mot nya tider FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT TILLGODOSE DET FRAMTIDA PERSONAL- OCH KOMPETENSBEHOVET...27 Förutsättningar för tillväxt...27 Åtgärder för en god personalförsörjning UTBUD OCH EFTERFRÅGAN PER YRKESGRUPP...45 Hälso- och sjukvårdsyrken...45 Paramedicinska yrkesgrupper...61 Tandvårdspersonal...76 Administrativ personal...82 Omvårdnadspersonal VÅRD OCH OMSORG UR ETT REGIONALT PERSPEKTIV...98 Åldersavgångar bland yrkesutbildade länsvis VÅRD OCH OMSORG UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Det framtida rekryteringsbehovet en svår ekvation att lösa Framtida konsekvenser av bristen på utbildad arbetskraft De viktigaste frågorna för en god framtida personalförsörjning TABELLBILAGA REFERENSER...131

3 2

4 Inledning Rapporten Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 syftar till att ge en beskrivning av aktuella tendenser/trender på arbetsmarknaden kopplat till utbud och efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg. Ett problem som blir allt mer framträdande på dagens arbetsmarknad är att tillgången på arbetskraft krymper inom allt fler branscher och yrken, vilket om denna tendens består, allvarligt kan försvåra möjligheterna att rekrytera efterfrågad arbetskraft, något som också försämrar möjligheten till att uppnå en långsiktig stark ökning av sysselsättningen. I rapporten analyseras efterfrågan och utbud av arbetskraft i ett 15-årigt perspektiv fram till år Resultaten i denna analys skall ge en indikation på i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller eventuella underskott eller överskott på arbetskraft inom olika studerade branschoch yrkesområden. Det relativt långa tidsperspektivet är nödvändigt mot bakgrund av att det tar lång tid att utbilda sig till ett yrke, att förändra utbildningsdimensioneringen inom utbildningsväsendet, att ändra attityder till yrken och att uppnå långsiktiga förändringar i ungdomars utbildnings- och yrkesval. Inom vård och omsorg är resultaten i föreliggande utbuds- och efterfrågeanalys entydiga. Med de förutsättningar som vi känner till visar våra framskrivningar att utvecklingen går mot ett allt större underskott på utbildad arbetskraft under loppet av den undersökta tidsperioden. Analysen utgår ifrån de mönster som gäller för olika arbetsmarknadsrelaterade variabler och som påverkar arbetskraftsläget, t.ex. åldersavgångar, utbildningsdimensionering och utbildningsval. Det skall understrykas att denna rapport är ingen prognos att så här kommer det att bli utan ett scenario om vad som inträffar om inga ytterligare åtgärder vidtas i arbetskraftsfrågan, dvs om nuvarande mönster på arbetsmarknaden består. Resultaten i rapporten är en signal till olika aktörer som kan påverka utvecklingen inom arbetskraftsförsörjningsområdet om att vidta insatser för att förändra denna bild. Förhoppningen är att olika insatser vidtas i syfte att eliminera beskrivna underskott på utbildad arbetskraft inom vård och omsorg med dess olika yrken, vilket i sådana fall leder till att detta scenario inte blir verklighet. Ann-Christin Johnreden har utarbetat kapitel 2-4 samt 7. Kapitel 6, internationell utblick har skrivits av Tord Strannefors. Kapitel 5 avseende vård och omsorg ur ett regionalt perspektiv har utarbetats av Torbjörn Israelsson. Gun Westberg har svarat för rapportens layout. Stockholm i maj

5 4

6 Sammanfattning högskoleutbildade behövs under de kommande 15 åren Det samlade rekryteringsbehovet av högskoleutbildad personal inom vårdyrkena pekar på en volym på sammanlagt personer till och med år 2015 eller årligen personer. Mot detta kan ställas tillskottet till arbetsmarknaden i form av examinerade från vårdutbildningarna. Antalet utbildade med adekvat högskolekompetens bedöms vara cirka examinerade enligt dagens utbildningsdimensionering, vilket tydligt illustrerar den kommande obalansen om nuvarande utbildningsdimensionering består. De allvarligaste rekryteringssvårigheterna gäller sjuksköterskegruppen, främst till den kommunala vården och omsorgen, där det även krävs några års erfarenhet. Intresset är stort för utbildningen men utbildningsdimensioneringen är otillräcklig trots den utökning som ligger till grund till och med år Framöver kommer behovet att bli mycket stort av specialistutbildade sköterskor på grund av den höga åldersstrukturen. En liknande situation är att vänta för specialistläkare, då främst allmänläkare i takt med att primärvården byggs ut. Störst rekryteringsbehov av omvårdnadsutbildade Fler måste söka sig till vård- och omsorgsyrkena, men det handlar inte endast om kvalificerad vårdkompetens som innebär studier inom långa högskoleutbildningar. Det största rekryteringsproblemet finns inom den kommunala sektorn avseende omvårdnadspersonal. Redan idag ökar andelen outbildade inom den kommunala vården och omsorgen som en konsekvens av bristen på omvårdnadsutbildad personal, vilket kan leda till en rad negativa konsekvenser framöver. Detta ställer krav på alternativa utbildningsmöjligheter i form av påbyggnadsutbildningar inför de kommande åren personer är idag sysselsatta inom vård- och omsorgssektorn, varav är verksamma inom omsorgen om äldre och funktionshindrade och övriga finns inom omsorgen om psykiskt sjuka samt övrig social omsorg. Sett på yrke utgör undersköterskorna den största gruppen på verksamma följt av vårdbiträden och personliga assistenter med sysselsatta. Det totala arbetsmarknadsbehovet av omvårdnadsutbildad personal pekar på en sammanlagd volym på personer eller i snitt per år till och med år Samtidigt beräknas tillskottet från gymnasiets omvårdnadsprogram endast 5

7 vara eller i snitt personer per år. Även om antalet personer som utbildar sig inom ramen för vuxenutbildningen inkluderas i beräkningarna blir det sammanlagda bidraget av omvårdnadsutbildade för litet. Om dessutom ytterligare utbildas årligen från komvux (baserat på Vårdkommissionens förslag på 7 000), skulle det ge ett totalt tillskott på endast cirka 30 procent av det totala arbetsmarknadsbehovet. I de beräkningar som ligger till grund av det samlade arbetsmarknadsbehovet av de olika yrkeskategorierna har gjorts en försiktig bedömning av en genomsnittlig sysselsättningstillväxt på 0,5 procent för de flesta yrkeskategorier. För omvårdnadsgruppen har antagits en något högre ökning, 1 procent, och för sjuksköterskor 2 procent. Det samlade rekryteringsbehovet är på personer personer är idag sysselsatta inom hälso- och sjukvårdssektorn samt vården och omsorgen. Sammantaget innebär det ett samlat rekryteringsbehov på personer till och med år 2015 varav handlar om vårdyrken på högskolenivå. Underskottet av högskoleutbildade beräknas vara personer utifrån dagens utbildningsdimensionering. Motsvarande behov av vårdutbildade på gymnasienivå beräknas vara personer, vilket ger ett underskott på personer enligt det beräknade tillskottet från gymnasieskolans omvårdnadsprogram och i synnerhet vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens betydelse Intresset är lågt hos ungdomar att välja gymnasiets omvårdnadsprogram med ett för varje år sjunkande antal förstahandssökande till utbildningen. Som en följd av detta har utbildningsvolymen hos landets gymnasieskolor minskat stort till dagens nivå på examinerade per år. Hälften av dessa är sysselsatta efter avslutad utbildning och en fjärdedel går vidare till högskolestudier. Samtidigt ökar kraven i verksamheten vad gäller specialistkompetenser och arbetslivserfarenhet. Vuxenutbildningen är därför en avgörande ingångskanal till omvårdnadsyrket. En övervägande majoritet av de vård- och omsorgsanställda har fått omvårdnadsutbildning från komvux. Den är också i större utsträckning kopplad till den kommunala verksamheten sett till utbildningsinnehåll. Slutsatsen blir att vuxentubildningen har en avgörande betydelse för den framtida personalförsörjningen inom vården och omsorgen, eftersom det inte är möjligt att täcka upp det kommande rekyteringsbehovet med nytillträdande ungdomar. Ett enkelt räkneexempel visar att var tredje ungdom skulle behöva välja vårdyrket för att täcka upp de framtida rekryteringsbehoven. De regionala skillnaderna är påtagliga 6

8 när det gäller nytillflödet av arbetskraft till vården och omsorgen. Behovet av nyutbildade är störst i Jämtland och Norrbotten och uppgår till cirka 60 procent av den tillströmning av unga som sker till arbetslivet. Andelen är lägst i Stockholms län, som avviker kraftigt från övriga län, med knappt 20 procent. Nya vårdkompetenser efterfrågas Vårdyrket blir alltmer komplext med utgångspunkt från kommunernas sjukvårdsansvar med mer kvalificerad vård och sjukvård i hemmet, där baskunskaper i medicin är nödvändiga. Likaså ökar de angränsande arbetsuppgifterna mellan sjukvård och social service med tyngdpunkt på vårdboende i hemmet med stöd. Detta kan innebära behov av ny vårdkompetens kopplad till angränsande områden och nya samverkansformer mellan olika vårdaktörer för att bibehålla en kvalificerad vård. Ett exempel kan vara läkarbemanning inom den kommunala verksamheten. När det gäller den kommunala omsorgen om äldre och funktionshindrade är vidare efterfrågan mycket stor på kompetenser inom främst demensvård och rehabilitering. Men minst lika viktigt framöver är kunskaper inom omvårdnad, kvalitet, ledarskap och handledningsmetodik för att upprätthålla en väl fungerande verksamhet och garantera vårdbrukarna en god omvårdnad. Nya verksamheter som växer i betydelse är kopplade till information inom t.ex. medicinsk information, konsulthjälp och hälsoupplysning. Några exempel på nya kompetensområden och vårdutbildningar kopplade till IT och teknik är medicinsk informatik, hälsoinformatik och telematik i hälso- och sjukvård. I takt med att förebyggande hälsovård och kunskaper om äldres hälsa blir allt viktigare för att klara det framtida vårdbehovet ökar dessa kompetenser i betydelse. De framtida personalförsörjningsfrågorna Den kraftiga efterfrågan på omvårdnadspersonal kommer tillsammans med kommande pensionsavgångar för flertalet vårdyrken att leda till stora personalförsörjningsproblem. Dessutom innebär den ökande personalrörligheten på arbetsmarknaden att kommunerna inte kan räkna med att vårdpersonalen stannar kvar på samma arbetsplats. Arbetsorganisationen måste troligen anpassas utifrån denna förutsättning. Då uppstår den grundläggande personalförsörjningsfrågan som samtliga kommuner brottas med: hur bibehålls kompetensen och kvaliteten inom vården och omsorgen under sådana förutsättningar? Eller framför allt: vilka åtgärder behövs för att rekrytera och samtidigt behålla personalen? 7

9 Dessa frågor ställs mot bakgrund av bland annat de senaste årens ökade sjukfrånvaro, vilken omfattar samtliga vårdgrupper. Det finns för närvarande inga entydiga faktorer som direkt förklarar utvecklingen, men 90-talets kraftiga nedskärningar är en starkt bidragande bakgrundsorsak. De viktigaste frågorna avseende den framtida kompetens- och personalförsörjningen kan sammanfattas med följande tre områden: förändringar i den egna arbetsorganisationen inom ramen för statushöjande åtgärder, den avgörande betydelsen av utbildning efter verksamhetens kompetensbehov samt frågor gällade det rådande regelverket kring i första hand behörighetsreglerna för vårdutbildningar på högskolan. Statushöjande åtgärder a och o för personalförsörjningen Det främsta sättet att öka intresset för arbete inom vården och omsorgen är att genomföra förändringar i den egna arbetsorganisationen enligt flertalet vårdarbetsgivare. Detta kan ske via införande av nya former av ledarskap och renodling av arbetsuppgifterna för de olika yrkesgrupperna, främst genom att frigöra administrativa uppgifter från den kvalificerade vårdpersonalen. Att höja lönen för vård- och omsorgsanställda är ytterligare en viktig statushöjande åtgärd enligt flertalet vårdaktörer. De ekonomiska ramarna är dock snäva då kraven på balans i ekonomin prioriteras först. Vidare måste det finnas möjligheter för kompetensutveckling i form av kvalificerad påbyggnadsutbildning samt karriärvägar för vårdpersonalen. Behörighetsreglerna till högre vårdutbildningar måste ses över Ett centralt problem idag är de starkt begränsade möjligheterna till karriärväg inom vårdutbildningen. Vad gäller sjuksköterskeutbildningen måste man enligt de nuvarande reglerna läsa om hela sjuksköterskeblocket om validering från den tidigare tvååriga sköterskeutbildningen saknas, likaså gäller det sjuksköterskekompetens förvärvad utanför EU-området. För att lösa detta bör ges möjlighet till en förkortad utbildningsvariant för till exempel undersköterskor med lång arbetslivserfarenhet som leder till yrkesexamen. Andra utbildningsalternativ som kan vara aktuella är de inom ramen av den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) eller den nya yrkeshögskolan. Då måste dock utbildningen vara konstruerad i form av påbyggnadsmöjligheter med möjligheten att tillgodoräkna sig delar av utbildningen för vidare högskolestudier. Nära samverkan med högskolan nödvändig En långsiktig planering av högskoleutbildningar vad gäller dimensionering och innehåll är grundläggande för att täcka delar det framtida personalbehovet. De största svårigheterna framöver ligger i att antalet specialistutbildade inom läkar- och sköterske- 8

10 gruppen väntas bli för lågt, vilket förklaras av 90-talets låga dimensionering av platser till grundutbildningen. Att etablera nya, kortare utbildningar upplevs emellanåt av flera vårdarbetsgivare som svårt att genomföra på grund av att det råder olika uppfattning om kompetensbehov och behörighetsregler. Här efterlyses ett nära fungerande samarbete kring utbildningens innehåll som överensstämmer med den framtida vården och den kommunala omsorgsverksamheten. Stora regionala skillnader Vårdsektorns betydelse på den regionala arbetsmarknaden är i allmänhet större i skogslänen än i syd- och mellansvenska län. Andelen sysselsatta inom vård och omsorg i respektive län varierar inte bara beroende på befolkningsstrukturen utan även på grund av andra branschers storlek och tyngd på den regionala arbetsmarknaden. Andelen personer som lämnar vårdyrken (äldreavgångar samt rena yrkesbyten) varierar från 52 procent till 58 procent mellan länen. Den stora avgångsfrekvensen medför stora behov av arbetskraft i samtliga län. För att få en proportion av hur stort behovet av utbildade är, kan detta ställas i relation till tillströmningen av ungdomar in i arbetslivet i respektive län. Med ett antagande om en årlig sysselsättningstillväxt på 1 procent av vård och omsorgssektorn, hamnar rekryteringsbehovet av nyutbildade på mer än 50 procent av gruppen av nytillträdande ungdomar i flera län år Bilden för år 2015 visar bland annat att många skogslän når mycket höga andelar. 9

11 1. Metod Materialet har inhämtats från Statistiska centralbyrån (SCB). Det innefattar uppgifter från bl.a. Arbetskraftsundersökningen (AKU), Regional Arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och befolknings- och utbildningsstatistik. Utbildningsstatistik har även hämtats från Skolverket. Uppgifter om arbetssökande härrör från Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsmarknadsstatistik och därutöver har uppgifter hämtats från olika rapporter om arbetsmarknaden i Sverige. Analysunderlaget har dessutom underbyggts med intervjuer med branschförbunden samt en rad arbetsgivare inom detta verksamhetsfält. Utbuds- och efterfrågebedömningen har utarbetats enligt gängse analysmetodik när det gäller att bedöma långsiktiga utvecklingstendenser avseende tillgången på utbildad arbetskraft inom branscher och yrken. Kommande arbetskraftsbehov har skattats utifrån en antagen sysselsättningsökning. Vi har i vår bedömning utgått ifrån Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets antaganden om möjlig tillväxt under den studerade perioden. Åldersavgångar har räknats fram utifrån statistik över sysselsatta per ålder och utifrån känt mönster över när personer i realiteten lämnar arbetsmarknaden. Beräkningarna över åldersavgångar i föreliggande rapport bygger på senast redovisade data över i vilken grad personer lämnar arbetsmarknaden före och fram till 65 års ålder. Därutöver sker en viss andel avgångar av andra skäl (andelen varierar beroende på yrke och utbildningsnivå), t.ex. att personer byter yrke. Den totala efterfrågan ställs slutligen mot det totala utbudet av utbildade som lämnar utbildningsväsendet (enligt SCB:s utbildningsstatistik). Tillskottet av nyutbildade härrör både från högskoleutbildningar och från olika former av utbildningar på gymnasial nivå (gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning m.m.). Utbildningar inom ramen för arbetsmarknadspolitiken ingår inte. Arbetsmarknadspolitiken ansvarar i den mån det är möjligt (utifrån vårt regelverk) för att bedriva utbildningar som ska korrigera missöverensstämmelser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, men den har inget ansvar för att stå för den huvudsakliga och långsiktiga utbildningsförsörjningen inom branscher och yrken. Dessutom ingår högskoleyrken vars utbildningstid är så lång att det inte är rimligt att bedriva dem inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. 10

12 2. Vård- och omsorgssektorn historik och nuläge Sysselsättningsutvecklingen under 90-talet Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning var personer sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt vården och omsorgen under Det motsvarar 15 procent av de sysselsatta inom hela arbetsmarknaden. Under 1990-talet har antalet yrkesverksamma minskat med personer, vilket är en fjärdedel av den totala nedgången i sysselsättningen på hela arbetsmarknaden. Sysselsättningen har årligen ökat sedan 1998, vilket beror på de ökade statsbidragen till skola, vård och omsorg från 1997 samt ökade skatteintäkter genererat från en snabbt ökad sysselsättning på arbetsmarknaden. Dessutom har kostnaderna minskat genom minskad arbetslöshet. Jämfört med 1990 års sysselsättning är det dock fortfarande en minskning inom vården och omsorgen med personer. Detta kan ställas i relation till befolkningsutvecklingen bland gruppen 80 år och äldre, som har ökat med 25 procent mellan 1990 och Landstingets personalvolym, inklusive andra verksamheter utöver vård, minskade med så många som personer mellan 1990 och Av dessa har personer omfattats av reformförändringarna i huvudmannaskapet. Övriga har berörts av strukturförändringar och ekonomiska neddragningar. Flertalet gällde vårdpersonal, däribland yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden. Däremot har antalet anställda läkare och sjuksköterskor ökat under perioden. Under 2000 ökade antalet heltids- och deltidsanställda med cirka 1 procent eller personer följt av en fortsatt uppgång med cirka 2 procent under Nyrekryteringarna är dock inte på långa vägar ikapp 90-talets kraftiga personalnedskärningar. Enligt Kommunförbundet har antalet heltids- och deltidsanställda ökat inom kommunernas äldre- och handikappomsorg med mellan 1990 och Under samma period lämnade emellertid personer äldreomsorgen i samband med privatiseringarna och bortsett från detta samt huvudmannaskapsförändringarna har antalet anställda minskat med personer. Däremot har antalet årsarbeten (inklusive timanställda) ökat med inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. 2 Sett på antalet arbetade timmar visar statistik från Socialstyrelsen att den genomsnittliga arbetstiden inom sjukvården har ökat med fem procent under 90-1 Landstingens ekonomi december 2001, Landstingsförbundet, Äldreomsorg i förändring, SOU 2000:38. 11

13 talet, 3 vilket innebär att antalet årsarbeten tycks ha minskat i en något mindre takt än antalet sysselsatta. Den ekonomiska utvecklingen De kraftiga neddragningarna förklaras av att den primärkommunala och landstingskommunala verksamheten till stor del är beroende av ekonomiska förutsättningar. De största utgiftsposterna utgörs av personalkostnader i form av löner och pensioner. 90-talets kärva ekonomiska läge blev därmed särskilt kännbart för kommunerna och landstingen. Lågkonjunkturen på arbetsmarknaden skapade ett minskande skatteunderlag samtidigt som antalet socialbidragstagare ökade stort. Det svåra läget i statsfinanserna ledde till minskade statsbidrag och höjda egenavgifter och för att uppnå balanskravet i kommunernas budgetar till år 2000 genomfördes en rad omfattande förändringar i de offentliga verksamheterna med rationaliseringar och personalnedskärningar som följd. Den förbättrade svenska ekonomin under andra hälften av 90-talet, i form av stora inkomstförstärkningar, har kommit både landstingen och kommunerna till del. Tillskottet har dock främst gått till att täcka de underskott som uppstod under i början av 90-talet och till löneökningar för de anställda. De ökade behoven på grund av demografiska förändringar och nya lagar har därmed varit marginellt tillgodosedda och kraven på ekonomisk balans har fått gå före möjligheterna till förbättrad verksamhet. Den ekonomiska situationen idag varierar påtagligt mellan kommunerna, men två av tre kommuner uppfyllde balanskravet Nedbrutet på verksamheter ser bilden dock kärvare ut. Det är framför allt anslagen för äldre- och handikappomsorgen som inte kommer att hålla. Som de främsta orsakerna till att budgeten överskrids ses ökade behov i de kommunala verksamheterna samt högre löner. Inom äldreomsorgen är behovet av extra resurser påtagligt, framför allt då verksamheten genomgår stora förändringar. Reformerna som genomfördes under 90-talet har lett till ökat ansvar för kommunerna inom vården och omsorgen. De ekonomiska ramarna har krympt trots både ekonomiska och personella förstärkningar, och har inte följt befolkningsökningarna och de förändringar som genomfördes under 90-talet. Likaså är behovet stort av resurstillskott vad gäller personalens kompetens för att kunna möta behovet av kvalificerad vård och omsorg. 3 Sjukvården i Sverige 1998, Socialstyrelsen, Kommunernas ekonomiska läge oktober 2001, Svenska Kommunförbundet,

14 Primärkommunala sektorn Den kommunala sektorn har därmed kännetecknats av en osäker ekonomisk situation under stora delar av 90-talet, som en följd av lågkonjunkturen i början av 90- talet. Under perioden minskade den samlade sysselsättningen i Sverige med mer än personer, varav huvuddelen i den privata sektorn. Detta förde med sig en kraftig försämring av statens finanser med ett stort underskott. Minskande statsbidrag, lägre skatteinkomster och växande socialbidragskostnader är några av de viktigaste konsekvenserna för kommunerna. Mellan 1991 och 1995 minskade kommunernas personalstyrka med omkring personer, om man bortser från de ökningar som beror på att kommunerna tagit över personal och uppgifter från landstingen. Antalet kommunanställda minskade också i samband med att delar av den kommunala verksamheten lades ut på privata entreprenörer. Den negativa utvecklingen vändes dock till en förbättring av statens finanser efter 1998 och under andra hälften av 90-talet öronmärktes bidrag från staten genom de s.k. Perssonpengarna med följden att kommunernas rekryteringar av personal ökat något. Totalt rekryterades personer mellan 1996 och 1999, men det främsta skälet har varit ersättningsrekrytering av personal som slutat, totalt personer under samma period. Det är en återhämtning av lågkonjunkturen i början av 90-talet, då antalet anställda minskade efter Nedgången fortsatte fram till Året därpå vände utvecklingen med en utbyggnad av personalstyrkan och mellan 1996 och 1999 ökade rekryteringarna från till sammanlagt anställda. Under år 2000 var anställda som årsarbetare inom kommunerna. 5 Anställningsformer Det främsta skälet till rekryteringsökningarna har alltså varit kommunernas förbättrade ekonomiska läge som en följd av den konjunkturella uppgången med ökad sysselsättning och därmed ökade skatteintäkter. De ersättningsrekryteringar som har genomförts har varit en effekt av att fler anställda gjort studieuppehåll men också att antalet långtidssjukskrivna har ökat. I samband med detta har antalet visstidsanställningar ökat kraftigt. Under perioden var omfattningen av tillsvidareanställningar lika stor som den av visstidsanställningar vid rekryteringar. Nya regler i lagen om anställningsskydd (LAS) från 2000 innebär dock att antalet vikariat bedöms minska framöver. Inom kommunernas vård och omsorg är andelen heltidsanställda så låg som endast 34 procent. Det finns därmed betydligt fler som vill arbeta heltid. I november Personalen i fokus 2000, Svenska Kommunförbundet,

15 bildades på Vårdkommissionens uppdrag ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, offentliga arbetsgivare samt fackliga organisationer med målet om en halvering av deltidsarbetslösheten på två år inom vissa vård- och omsorgsyrken. Minskningen av deltidsarbetslösheten har dock inte skett i den takt som är önskvärd och resultatet har varit en måttfullare nedgång med 36 procent till personer. Det finns en stor grupp bland vårdpersonalen som är undersysselsatt, det vill säga arbetar mindre än de skulle vilja på grund av arbetsmarknadsskäl. I antal handlar det om personer inom vård- och omsorgspersonalen med motsvarande gymnasiekompetens som bakgrund. Dessa utgör en tredjedel av samtliga deltidsarbetande. 6 När det gäller rekryteringskanaler kommer drygt en tredjedel av den baspersonal som rekryterades 1999 direkt från utbildning. Motsvarande siffra för sjuksköterskor är 10 procent. Detta är till stor del en återspegling av svårigheterna att hitta utbildad personal. 30 procent av alla nyanställningar inom baspersonalen kommer från en annan arbetsgivare, att jämföra med 70 procent för sjuksköterskor. Utbildningsnivå Utbildningsnivån har ökat inom den kommunala verksamheten under 90-talet, vilket förklaras genom bland annat förändringar i huvudmannaskapet och en rad reformer inom omsorgen om äldre och funktionshindrade, såsom Ädelreformen 1992 och Psykiatrireformen Andelen kommunanställda med någon form av eftergymnasial utbildning har ökat något i slutet av 90-talet. Uppgången förklaras till största delen av förändringar i yrkesstrukturer, på grund av kompetensförskjutningar mellan och inom kommunala verksamheter. Däremot har utbildningsnivån inom respektive yrke endast ökat marginellt och i en del fall även sänkts. Med utgångspunkt från de senaste årens starka efterfrågan på personal inom vården och omsorgen anställs alltfler outbildade personer till den kommunala vården och omsorgen. Personalavgångar Av de rekryteringar som kommunerna genomförde 1999 stod närmare 80 procent för personalavgångar, främst av åldersskäl. Anställda över 54 år stod för cirka 45 procent av dessa. De övriga rekryteringarna som genomfördes skedde för dem som var studielediga och sjukskrivna. Det faktiska tillskottet i sysselsättningen var därmed sammanlagt personer. Personalrörligheten är störst bland 6 Enligt AKU för år

16 yngre i åldersgruppen år, där de ofta tar ett tillfälligt arbete inom vården för avbrott i vidare studier. Därutöver har kravet på utbildning höjts både i kommunerna och på arbetsmarknaden, vilket förklarar ökningen av antalet lediga för studier i kunskapslyftets regi. Ökad sjukfrånvaro efter 1997 Under 1997 skedde ett trendbrott i sjukfrånvaroutvecklingen mot en ökande sjukfrånvaro på hela arbetsmarknaden efter en period med minskande sjuktal. Sjukpenningtalet har ökat kraftigt sedan dess, och förklaringen för den kommunala verksamheten och landstingen är komplex, men står huvudsakligen att finna i 90-talets kraftiga rationaliseringar bland personalen samt kraven på en ekonomi i balans. Ansvarsområdena har ökat för den befintliga personalen samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna har krympt. Köns-, ålders- samt utbildningsstrukturen har haft en avgörande betydelse för vilka som har drabbats. Sjukfrånvaron är störst bland äldre kvinnor med låg utbildning, men en delvis annan bild börjar bli aktuell. Sjuktalen ökar för andra grupper såsom högutbildad personal, däribland socialsekreterare och lärare och liksom tidigare generellt för verksamheter med underrepresenterat kön. Inom den kommunala vården och omsorgen fanns närmare lediga och sjukskrivna år 2000, varvid framför allt långtidssjukskrivningar har ökat. 15

17 Omsorg om äldre och funktionshindrade Strukturella förändringar under 90-talet Det har skett en rad stora förändringar i omsorgen om äldre och funktionshindrade under 90-talet. Dessa förändringar har inneburit nya reformer och ekonomistyrsystem samt en utveckling mot privata aktörer. De reformer som drevs igenom, bland annat Ädelreformen och Psykiatrireformen, har gett kommunerna utökat ansvar för hälso- och sjukvården som tidigare var landstingets ansvarsområde. Genom Ädelreformen övertog kommunerna även betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade patienter på sjukhusen med syfte att få ned antalet personer som blev kvar på sjukhusen på grund av att frågorna om boendet och eftervården inte var lösta. Totalt handlade det om drygt sjukhems- och långvårdsplatser, vilket har inneburit att vårdköerna har minskat och att en allt större del av vården sker i det egna hemmet, i ordinärt eller särskilt boende. Genom Psykiatrireformen omfattades kommunernas ansvar till att också omfatta psykiatrisk vård. En av grundidéerna med Ädelreformen var att sammanlänka hälso- och sjukvårdsoch socialtjänstinsatser i det dagliga arbetet och i den kommunala organisationen, vilket också har genomförts. Således fick samtliga av landets kommuner ett visst hälso- och sjukvårdsansvar. Landstinget har möjlighet att överlåta skyldigheten att bedriva hemsjukvård till kommunen, vilket också har skett i drygt hälften av landets kommuner. 7 Kommunernas ansvar gäller inte sådan hälso- och sjukvård som inkluderar läkarbemanning, däremot omfattar det bland annat habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Färre äldre får hjälp Hälso- och sjukvårdens förändringar, med minskad personalstyrka, färre sjukhusplatser, kraftigt förkortade vårdtider samt en ökande äldre befolkning, medför ökad press på den kommunala äldreomsorgen. Samtidigt har inte kommunernas resurstilldelning ökat i samma omfattning. Detta har inneburit att kommunerna har fått prioritera de mest vårdbehövande personerna, och det totala antalet äldre som får hjälp från äldreomsorgen har därmed minskat stort. Under andra hälften av 90-talet minskade antalet vårdplatser från till vid landets akutsjukhus. 8 Sjukhusens roll blir allt mer att specialisera sig på diagnostik 7 Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning, Socialstyrelsen, Äldreomsorg i förändring knappare resurser och nya organisationsformer, SOU 2000:38. 16

18 och behandling. Däremot är det kommunerna som ger omvårdnad och i allt större utsträckning medicinsk vård i den egna bostaden. De som idag får vård inom den kommunala omsorgen har ofta fler komplexa sjukdomar och funktionshinder. Samtidigt leder den medicin-tekniska utvecklingen till att allt fler kan få behandling med förbättrad hälsa till högt upp i åldrarna. Det innebär att allt färre äldre behöver kommunens insatser idag. Samtidigt ökar vårdinsatserna för den del som får kommunalt vårdstöd, vilket kan utläsas i kommunernas statistik över antalet vårdtimmar. De som får vård och omsorg idag är till största delen personer över 80 år, och de mest omfattande insatserna går till personer 85 år eller äldre. Den omställning som har skett påverkar även behovet av personal inom andra yrkesgrupper. Omdaningen inom den kommunala äldreomsorgen har medfört att medicinsk kompetens efterfrågas alltmer. Sedan 1995 har antalet anställda sjuksköterskor i kommunerna ökat med 20 procent. Även andra yrkesgrupper efterfrågas såsom arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det beror på att ansvarsfördelningen mellan landstingen och kommunerna har inneburit att en del av kommunernas vård och omsorg om äldre genomförs av hälso- och sjukvårdslagen, där det i allt större utsträckning satsas på förebyggande verksamhet, t.ex. i form av bostadsanpassning, dagverksamhet och rehabilitering. Under 90-talet har också påtalats behovet av rehabiliteringsresurser för att klara av att förbättra kvaliteten inom vården och omsorgen av äldre. Under fanns ett särskilt statligt stimulansbidrag till kommuner och landsting för att stärka rehabiliteringsinsatserna. Kommunerna har därefter rekryterat rehabiliteringspersonal, men effekterna av det riktade stödet har inte slagit igenom fullt ut. Kunskaperna har inte kunnat nyttjas mycket beroende av att t.ex. arbetsterapeuter och sjukgymnaster inte involveras i vården av äldre i den inledande fasen som till exempel vid biståndsbedömningen eller vårdplaneringen, utan de kopplas först in i ett senare skede. Denna svårighet är särskilt vanlig i de kommuner som inte övertagit ansvaret för hemsjukvården, då rehabiliteringspersonalen får en konsultroll till den kommunala äldreomsorgen. 17

19 Förändringar i arbetsorganisationen Under 90-talet har arbetsorganisationen genomgått stora förändringar inom äldreomsorgen. Framför allt övergången till en så kallad delad organisation har haft stor betydelse. Då har ansvaret för behovsbedömning och biståndsbeslut separerats från ansvaret för utförande och verkställighet. Den delade organisationen utgör idag den vanligaste formen inom äldreomsorgen. Detta har medfört att delningen av handläggarfunktionen skedde samtidigt med en centralisering i utförarledet. Sett ur ett personalperspektiv ger det vid handen ett mindre antal arbetsledare/enhetschefer skulle leda till större personalgrupper. Som en orsak till den nya organisationsstrukturen påtalades att arbetsledarnas arbetsbelastning skulle minska då ansvaret för behovsbedömning fördes över. Dock har de många ekonomiskt-administrativa förändringarna istället upptagit alltmer av deras arbetstid, på bekostnad av tillgängligheten som handledare för personalen. Äldreomsorgens olika verksamheter Den största delverksamheten inom äldreomsorgen är hemtjänsten till äldre samt yngre personer med funktionshinder, och den omfattar både omsorg och mer renodlade servicetjänster som dock minskar i omfattning på bekostnad av omsorg om personer på grund av sjukdom. I samband med Ädelreformens införande 1992 ändrades benämningen för de tidigare olika boendeformerna ålderdomshem, långtidsvård, sjukhem och gruppbostäder till samlingsnamnet särskilt boende för äldre och funktionshindrade, där kommunens ansvar regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Inom denna beteckning ryms både traditionell institutionsvård med heldygnsomsorg och servicehuslägenheter där hjälp erbjuds i form av hemtjänst och där servicebehovet varierar stort bland de boende. De som idag bor i särskilda boenden har en hög genomsnittsålder och stora vårdbehov. Den största förändringen inom vården och omsorgen för äldre sker just inom denna boendeform, som i allt större utsträckning blir hemvist för allt sjukare och mer vårdberoende personer och därmed förändras vad gäller arbetsinnehåll och personalstruktur. Genom att fler människor vårdas i det egna hemmet blir de nytillkomna vårdbrukarna allt mer beroende av vård och omsorg. En konsekvens därav blir att boende- och vårdtiderna minskar undan för undan. Enligt Socialstyrelsens studie av olika strukturella faktorer inom det särskilda boendet 9, framkommer tydliga skillnader mellan olika former som gruppboende, service- 9 Arbetsorganisationen inom äldreomsorgen. En litteraturstudie. Socialstyrelsen,

20 hus, sjukhem, ålderdomshem samt äldreboende. Denna uppdelning beskrivs till stora delar som oförändrad från tiden före Äldrereformens införande Däremot finns stora skillnader på den lokala nivån. Mellan boendeformerna sjukhem och servicehus finns stora skillnader vad gäller till exempel bemanning och de boendes funktionsförmåga. Personalinsatserna var störst inom gruppboendeformen och lägst i servicehusen. Samma mönster gäller för baspersonalgruppen (vårdbiträden, undersköterskor, skötare) samt enhetschefer och föreståndare. Däremot sker de mest omfattande insatserna inom sjuksköterskegruppen på sjukhemmen, och för paramedicinsk personal var insatserna mindre vid äldreboende och servicehus. Korttidsvård/boende omfattar olika former av tidsbegränsande insatser där syftet är rehabilitering, växelvård 10 eller en tillfällig avlastning för anhöriga till svårt sjuka som annars vårdas i ordinärt boende. Denna delverksamhet till särskilt boende växer kontinuerligt och som bidragande orsak anges det kommunala betalningsansvaret tillsammans med brist på platser och ett ökat behov av att ge avlastning för anhöriga. Dagverksamhet är en annan kommunal tjänst för äldre och funktionshindrade med behov av aktivering, behandling och rehabilitering. Antalet personer som är i behov av verksamheten har ökat stort mellan 1999 och Den kommunala hemsjukvården i ordinärt boende erbjuds de personer med stora vårdbehov, som befinner sig högt uppe i åldrarna eller i livets slutskede. Denna delverksamhet ökar allt mer i betydelse, eftersom den äldre befolkningen ökar. Men framför allt ställs högre krav på vården och omsorgen och inte minst personal med medicinska kunskaper. I och med Ädelreformen kan kommunerna erbjuda hälsooch sjukvård i det egna hemmet, i överenskommelse med landstinget. Idag kvarstår dock läkarinsatserna inom landstingets ansvarsområde. Närmare personer var brukare av kommunal hemsjukvård under 2000, varav två tredjedelar var över 80 år Med växelvård avses medicinsk behandling under några veckor varvat med boende i den egna bostaden. 11 Äldre vård och omsorg år 2000, Sveriges officiella statistik, Socialstyrelsen,

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande

Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande Avd för arbetsgivarpolitik Januari 2010 Barbro Emriksdotter Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande Bakgrund Det har länge talats om vad som ska hända när 40-talisterna

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh

Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Stort fall i antalet söklande till vård och omsorgsprogrammet...6 Från högtryck

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

På spaning mot framtiden Projektrapport 1 januari 1999. Personal- och rekryteringsbehov för kommunernas vård och omsorg

På spaning mot framtiden Projektrapport 1 januari 1999. Personal- och rekryteringsbehov för kommunernas vård och omsorg På spaning mot framtiden Projektrapport 1 januari 1999 Personal- och rekryteringsbehov för kommunernas vård och omsorg Göteborgsregionen fram till år 2007 1 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens

Läs mer

Strategisk personalförsörjning gällande läkarsekreterare samt vårdadministratörer

Strategisk personalförsörjning gällande läkarsekreterare samt vårdadministratörer Strategisk personalförsörjning gällande läkarsekreterare samt vårdadministratörer Presentation januari 2010 Mats Uddin, HR-direktör Preliminär dagordning 08.30 09.30 Bakgrundsinformation Mats U 09.30-10.00

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Kompetens och kompetens försörjning

Kompetens och kompetens försörjning Kompetens och kompetens försörjning För att kunna bedriva vård och omsorg som motsvarar målen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, och socialtjänstlagen (2001:453), SoL, krävs en gedigen yrkeskompetens

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Den framtida personalförsörjningen inom Utbildning

Den framtida personalförsörjningen inom Utbildning Ura 2003:3 ISSN 1401-0844 Den framtida personalförsörjningen inom Utbildning Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Ann-Christin Johnreden Bo Gustavsson Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Personal- och rekryteringsbehov för Kalmar kommun 2009 2018

Personal- och rekryteringsbehov för Kalmar kommun 2009 2018 Personal- och rekryteringsbehov för Kalmar kommun 2009 2018-1 - Innehåll Inledning 3 Sammanfattning av prognosresultatet 3 Metod och förutsättningar 4 Nuläge kommunens personal 4 Åldersstruktur 5 Lediga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Cirkulärnr: 1995:100 Diarienr: 1995/1419 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: Mottagare: Rubrik: Vård och Omsorg Alwa Nilsson Ingrid Söderström Alwa Nilsson Ingrid Söderström Vård och Omsorg 1995-05-11 Äldreomsorg

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Uppdraget Arbetsgruppen har fått i uppdrag att komma med förslag hur överföring av hemsjukvårdsarbetsuppgifter kan flyttas från Norrbottens läns landsting

Läs mer

Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården

Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården Bilaga 4 Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården Uppdrag Arbetsgruppen har fått i uppdrag att komma med förslag hur överföring av hemsjukvårdsarbetsuppgifter

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Vårdförbundet i siffror 2010 Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Förord Denna skrift innehåller ett urval av den medlemsstatistik, arbetsmarknadsstatistik, utbildningsstatistik

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Statsmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2015

Statsmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2015 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 20150-09-28 AN-2015/502.187 1 (6) HANDLÄGGARE Carin Nyh 08-535 312 76 Carin.Nyh@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Statsmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2015

Läs mer