Sjukgymnastik i palliativ vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukgymnastik i palliativ vård"

Transkript

1 en klinisk handbok Sjukgymnastik i palliativ vård Ulla Frymark Lilian Hallgren Ann-Charlotte Reisberg

2 2 Innehåll Innehåll Utgiven av Palliativt Centrum, Stiftelsen Stockholms Sjukhem ISBN Handboken kan laddas ner som pdf-fil från Projektledare: Sylvia Sauter Kontakt: Grafisk form: AB Huset Makalösa Tryck: Åkessons Tryckeri, Emmaboda 2009

3 Innehåll 3 Förord 5 Inledning 6 Definition av palliativ vård 8 Patientens livskvalitet 9 Palliativ rehabilitering 9 Sjukgymnastens roll i palliativ vård 10 Utvärdering 11 Kunskapsbasen 12 Psykologiska aspekter 13 Kris 13 Oro/Ångest 13 Nedstämdhet/Depression 15 Vanliga problem för patienter med cancer i palliativa skeden 16 Skelettmetastaser 16 Patologiska frakturer 16 Kotkompressioner med påverkan på ryggmärgen 17 Andra svåra symtom som behandlas av sjukgymnast 18 Fatigue 18 Fysisk svaghet 19 Smärta 21 Olika behandlingsmetoder mot smärta 22 Ödem - Lymfödem 25 Andnöd 27 Illamående 28 Förstoppning 29 Övriga sjukgymnastiska åtgärder 30 Ortopediska hjälpmedel samt tekniska hjälpmedel 30 Instruktion och handledning 30 Patientfall som underlag för diskussion och reflektion 31 Till sist 33 Referenser 34 Tips 38

4

5 Förord 5 Förord Palliativ vård ska vara god vård i livets slutskede och har som mål att under livets sista tid ge patient och närstående så god livskvalitet som möjligt. Vi som arbetar inom den palliativa vården tycker att detta är en självklarhet. Men vad är det som kännetecknar god vård i livets slutskede? Vad finns det för kriterier? Hur kan man veta att det vi gör för patienter och närstående är det som är mest adekvat och även kostnadseffektivt? De flesta patienter som är i livets slutskede vårdas inom primärvården, kommunala omsorgsboenden och på sjukhusen. Många vårdas också inom den specialiserade palliativa vården, på hospice och palliativa enheter och i specialiserad hemsjukvård. Den specialiserade palliativa vården är teambaserad och består av läkare och sjuksköterskor men ofta ingår även undersköterska, sjukgymnast, kurator och arbetsterapeut. Ibland finns det tillgång till präst och dietist. Sjukgymnastens särskilda kompetens i det palliativa teamet träder tydligt fram i den här handboken som i första hand vänder sig till sjukgymnaster som vårdar svårt sjuka och döende patienter. Men den kommer även att ge viktig information till andra professioner om vad sjukgymnasten arbetar med i den palliativa vården. Så långt vi vet är det den första svenska läroboken om sjukgymnastik i den palliativa vården. De flesta av de symtom och problem som sjukgymnasten stöter på i sin kliniska vardag tas upp. I handboken beskrivs den kunskap, vetenskaplig och erfarenhetsbaserad, som ligger till grund för föreslagna interventioner och behandlingar. Vi vet att det ofta saknas vetenskapligt robusta studier bakom många vanliga sjukgymnastiska behandlingar, framför allt inom palliativ vård. En inventering av var de viktigaste kunskapsluckorna finns bör utgöra grunden för att planera framtida forskning inom sjukgymnastik som rör patienter i den palliativa vården. Vår förhoppning är att den här boken ska vara till nytta i grund- och vidareutbildningar för sjukgymnaster och kunna tjäna som uppslagsbok för sjukgymnaster som möter och behandlar patienter i livets slutskede. Stockholm i september 2009 Carl Johan Fürst Överläkare Palliativt Centrum Sylvia Sauter Leg. Sjukgymnast Koordinator Palliativt Centrum

6 6 Inledning Inledning Patienter i ett palliativt sjukdomsskede finns och vårdas idag inom samtliga vårdformer. Specialiserad palliativ hemsjukvård och slutenvård, akutsjukvård och kommunala boenden, och även inom primärvården, då ett stort antal patienter bor kvar och vårdas hemma. Flertalet sjukgymnaster kommer därför att komma i kontakt med dessa patienter samt deras närstående, även om de flesta sjukgymnaster inte arbetar på specialiserade palliativa enheter. Det innebär att alla som går igenom sjukgymnastutbildningen behöver ha kunskap om vad sjukgymnaster kan bidra med till patienter som befinner sig i ett palliativt skede. I december 2006 utkom Socialstyrelsens rapport Vård i livets slutskede Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner (1). Där fastslogs det angelägna i att palliativ vård uppmärksammas i högre utsträckning än idag när kursplanerna fastställs vid medicinska fakulteter, högskolor och andra lärosäten för blivande vårdpersonal. En enkät hade skickats ut för att undersöka omfattningen på utbildningen i palliativ vård på grundnivå. I Socialstyrelsens rapport framkom stora skillnader mellan lärosätena. Undervisning i palliativ vård omfattade allt från några timmar till flera veckor på de olika utbildningarna. Vid tillfället för undersökningen var det inom sjukgymnastutbildningarna ingen som hade palliativ vård på sitt program i grundutbildningen. I dagsläget finns det inget utbildningsmaterial som behandlar sjukgymnastik inom palliativ vård. Det som erbjuds är enskilda kapitel i böcker i palliativ medicin.

7 Inledning 7 Denna handbok om sjukgymnastiska insatser i palliativ vård riktar sig till dig som har grundläggande kunskaper i sjukgymnastik, men saknar erfarenheter av sjukgymnastik för patienter i ett palliativt skede. Handboken bygger på 25 års samlade erfarenheter från sjukgymnastisk verksamhet vid Stiftelsen Stockholms Sjukhem. Ett arbete med patienter främst i ett sent palliativt skede av sin cancersjukdom. Till grund för handboken ligger den statistik som fördes, under våren och hösten 2006, över de sjukgymnastiska insatserna som genomfördes i verksamheten. Alla åtgärder bokfördes och tidsåtgången noterades för varje enskild åtgärd. Det visade sig att fysisk aktivitet i form av mobilisering och träning var de vanligaste åtgärderna, följt av lymfterapi, massage och TENS-behandling. Därefter gjordes en litteraturstudie för att ta reda på vad som finns nedskrivet om de metoder en sjukgymnast använder och för att utreda vilken evidens som finns för dessa. Stockholms Sjukhem Kungsholmen har en specialiserad palliativ sektion med två slutenvårdsavdelningar och avancerad sjukvård i hemmet. Från början var det en palliativ onkologisk enhet som endast tog emot patienter med en cancerdiagnos. Idag omfattar den palliativa vården även patienter med andra kroniska sjukdomar, i första hand hjärt- och kärlsjukdomar, KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) men även ALS (Amyotrofisk Lateral Skleros) och andra neurologiska sjukdomar. Vi har ändå valt att i denna handbok fokusera på patienter med cancer i ett palliativt skede då denna patientkategori utgör vår största erfarenhetsbas. Det mesta går att överföra till patienter med andra diagnoser i ett palliativt skede. Idag omfattar den palliativa vården även patienter med andra kroniska sjukdomar. Ovanstående utgångspunkter ligger till grund för handboken och förhoppningen är att denna ska komma till god användning för patientens bästa. Handboken bygger på ett levande material som kommer att ses över och utvecklas över tid. Stockholm september 2009 Ulla Frymark, Lilian Hallgren, Ann-Charlotte Reisberg

8 8 Definition Definition av palliativ vård Ordet palliativ kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel eller täckelse, något att svepa runt sig själv eller runt en annan människa. Manteln symboliserar omsorgen om den döende människan. Palliativ medicin omfattar vård av och forskning om patienter med obotlig sjukdom och kort förväntad överlevnad. Målet med behandlingen är att skapa förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes närstående under den återstående tiden. För att kunna ge en god helhetsvård behövs teamets alla medlemmar. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på palliativ vård lyder: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem (2). Den palliativa vården är en helhetsvård där de fysiska, psykiska, sociala och andliga behoven ska tillgodoses. Vården kan sägas vila på de fyra hörnstenarna symtomkontroll, teamarbete dygnet runt, kontinuitet och stöd till närstående. Närstående kan vara familjen, en partner och vänner och utgörs av de personer som patienten definierat som närstående. Teamet kan bestå av olika yrkesgrupper som läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och dietist. För att kunna ge en god helhetsvård behövs teamets alla medlemmar. Tillgång till präst/diakon är också av värde. Genom att använda de olika yrkesspecifika kompetenserna blir överblicken bättre och möjligheten förbättras att hjälpa patienten till en ökad symtomlindring och en förbättrad livskvalitet. Man kan dela in den palliativa vården i en tidig och en sen fas. I den tidiga fasen har patienten spridning av sin cancersjukdom men svarar på den tumörspecifika behandlingen. Målet är då livskvalitet och livsförlängning. Patienterna kan i vissa fall leva i flera år med sin sjukdom, till exempel vid bröst- och prostatacancer. I den sena fasen har den tumörspecifika behandlingen avslutats och denna fas handlar ofta bara om veckor, ibland månader. Målet i denna fas är livskvalitet men inte livsförlängning (3). Man kan även i denna fas ge strålbehandling, till exempel mot smärta. Den palliativa vården har sina rötter i den moderna hospicerörelsen som grundades av Cicely Saunders. Hon var en engelsk sjuksköterska, kurator och sedermera läkare som i sitt arbete med döende patienter fann att många hade,

9 livskvalitet 9 inte bara fysisk smärta, utan även psykiska, sociala och existentiella problem. Hon grundade St Christophers Hospice i London 1967 som vid sidan av hospiceverksamheten blev den första undervisnings- och forskningsenheten inom detta område. Målet var att förbättra den döende människans livsvillkor. Cicely Saunders arbete inspirerade andra att följa efter och idag finns liknande verksamheter runt om i världen liksom i Sverige. Patientens livskvalitet Då bot inte längre är möjlig kan patienten få hjälp att på olika sätt bevara och om möjligt förbättra livskvaliteten. Sjukgymnasten har en viktig roll att komplettera med olika symtomlindrande åtgärder och därmed bibehålla/förbättra funktioner. Målet var att förbättra den döende människans livsvillkor. Vid svår sjukdom ökar medvetenheten om hur viktig den fysiska kroppen är för alla upplevelser och känslor. Kroppens tillstånd bestämmer vad patienten kan delta i och göra i det dagliga livet. Tillståndet för patienten kan variera mycket från dag till dag. Patienter vittnar om hur påfrestande det är att se kroppen förändras och hur sjukdomen medfört en ökad känslighet för hur den egna kroppen bemöts och behandlas av andra (4). Att bli berörd på sin kropp på ett empatiskt sätt kan ge en tillfredställelse och bekräftelse av den egna kroppen. När patienten försämras kan sjukgymnastens insatser fortfarande vara betydelsefulla och kontakten i det skedet kan underlättas av att man tidigare skapat en relation till patienten. Exempel på behandlingar är passiva rörelser och massage samt åtgärder som avlastande vilolägen, rådgivning och stöd till närstående och personal. Palliativ rehabilitering Patienter lever i ett palliativt skede längre idag tack vare förbättringar i den medicinska behandlingen. Många av dessa patienter får kroniska funktionsnedsättningar orsakade av sjukdomen i sig eller av medicinska eller kirurgiska behandlingar, som gör rehabilitering och sjukgymnastik mycket viktigt (5). Palliativ rehabilitering är ett förhållandevis nytt begrepp som används allt oftare inom den palliativa vården, även om den finns beskriven redan på 1960-talet (5). Syftet med att ha ett rehabiliterande synsätt i behandlingen av patienter i

10 10 Sjukgymnastens roll ett palliativt skede är att sätta målet så att patienten så långt det är möjligt kan upprätthålla eller förbättra sina funktioner och minska konsekvenserna av sin sjukdom. Att förlora funktioner medför en förändrad självbild för patienten och ofta en minskad självständighet vilket är påfrestande för patienten och de närstående. Det är viktigt att som mål för träningen sträva efter en så stor självständighet som möjligt för att underlätta, för patienten, viktiga aktiviteter (6). För att kunna bedöma vilken sjukgymnastisk behandling som är aktuell behövs information om patientens primära diagnos, vid cancer var tumören är lokaliserad och om det finns metastaser. Vidare hur prognosen ser ut och vilken medicinsk behandling som är aktuell samt om patienten har andra diagnoser. Vilka eventuella kontraindikationer som finns för den sjukgymnastiska behandlingen och om patienten har sjukdomsinsikt, är också betydelsefull information (7). Fokus på kroppens fysiska förmåga och resurser. Sjukgymnastens roll i palliativ vård Den övergripande målsättningen för sjukgymnastik i palliativ vård är att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet under återstoden av livet, att tillvarata det friska, såväl det fysiska som det psykiska, så länge som möjligt. Vid obotlig sjukdom kan det lätt bli så att patienten själv, närstående och vårdpersonal accepterar en förlust av funktion som en ofrånkomlig del av sjukdomen och inte tillvaratar de funktioner som förblivit intakta (8). Sjukgymnasten med sin inriktning mot rehabilitering och med fokus på människokroppens fysiska förmåga och resurser har här en viktig roll att fylla. Att träffa sjukgymnasten framstår för patienten ofta som något mycket positivt och ger en paus i vetskapen att döden är nära ett slags andrum (4). Vid en cancersjukdom blir de kroppsliga förändringarna oftast mycket tydliga och många lider av att utseendet förändrats, att rörligheten minskat och funktioner försämrats. Flera medicinska insatser som nålsättning, blodprovstagningar och insättande av kateter kan vara obehagliga eller smärtsamma. Den beröring och hudkontakt som sjukgymnasten ger genom behandling kan vara en av de få positiva kroppskontakterna patienten upplever. Att som sjukgymnast arbeta med svårt sjuka och döende patienter innebär oftast användandet av sedvanliga sjukgymnastiska behandlingsmetoder, men kunskap om sjukdomen behövs liksom ett annat förhållningssätt, då målet för behandlingen är annorlunda i arbetet med denna patientgrupp. Målen för behandlingarna måste vara kortsiktiga och flexibla, då de kan behöva ändras i

11 utvärdering 11 takt med att patientens tillstånd förändras. En ny bedömning kan behöva göras vid varje patientmöte eftersom allmäntillståndet kan växla från dag till dag. Man kan också behöva arbeta mot ett mål som kanske inte är realistiskt, men väsentligt för patienten för klara av att hantera sin situation. Sjukgymnasten kan hjälpa till att dosera de aktiviteter som är realistiska att utföra och att tillsammans med patienten sätta upp mål. Att minimera symtom och optimera funktionsförmågan, att bevara patientens autonomi är exempel på mål i behandlingen, förutsatt att detta är vad patienten önskar (9). Patient och närstående eller vårdare kan behöva instrueras i tekniker för att hjälpa till att upprätthålla funktioner (6). Till exempel vid uppresning till sittande i säng eller förflyttning mellan säng och rullstol. Palliativ vård är en helhetsvård och sjukgymnasten måste även ta hänsyn till patientens övriga behov utöver de fysiska. Att visa empati och lyssna på patienten i hennes många gånger svåra situation är också en viktig del av behandlingen. Patienterna har olika behov och olika sätt att hantera livshotande problem och som behandlare är lyhördhet för olikheterna mycket väsentligt. Det är viktigt att som behandlare kunna acceptera patientens förestående död som en realitet utan att beröva patienten hoppet. Det är inte ovanligt att patienter förnekar det allvarliga i sin situation och även förnekar sin sjukdom. Det kan vara ett sätt att hantera situationen, en copingstrategi, för att minska rädslan och ångesten inför sjukdomens förväntade utgång, döden. Vissa patienter kan växla mellan att ha en god insikt om sitt tillstånd till att en stund senare prata om vad de ska göra när de är friska. Det kan vara en svår balansgång att hitta ett sätt att tillsammans med patienten vara sanningsenlig samtidigt som patienten får ha kvar sina försvarsmekanismer (7). Utvärdering Tydliga sjukgymnastiska mål är en förutsättning för utvärdering av sjukgymnastiska insatser. I en tidig palliativ fas där målet kan vara att träna sig tillbaka till en tidigare funktion kan gång- och balanstester vara relevanta utvärderingsinstrument. När patienten är i ett sent palliativt skede är ofta försämringar av funktioner att vänta. Sjukgymnastik inom palliativ vård handlar ofta om att bibehålla funktioner, mål som ändras då försämringar uppstår. Vanliga kvantitativa utvärderingar av fysisk funktion kan då bli en bekräftelse på försämring och fångar inte heller patientens upplevelser av trygghet och tillfredsställelse (9).

12 12 kunskapsbasen Patientspecifik Funktionell Skala (PSFS) är ett utvärderingsinstrument som graderar förmågan att utföra för patienten viktiga aktiviteter. Det är viktigt att patienten känner sig delaktig i de sjukgymnastiska insatserna och att det ska vara en positiv upplevelse. I sjukgymnastik inom palliativ vård är det väsentligt att visa på de resurser som patienten har kvar. Visuell Analog Skala (VAS), Borg-RPE skalan eller Borg-CR10 skalan kan användas då man vill mäta patientens grad av upplevda symtom. Intensiteten mäts före och efter insatt behandling eller åtgärd. För patienter i sent palliativt skede med svårigheter att skatta sina symtom kan man använda skalan verbalt eller ställa ja och nej frågor. All vård och behandling så även den sjukgymnastiska ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskapsbasen All vård och behandling så även den sjukgymnastiska ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Att integrera kliniskt kunnande och patientens unika situation och önskemål med bästa tänkbara forskningsunderlag, innebär att arbeta på ett evidensbaserat sätt, något sjukgymnaster idag strävar efter. Evidensbaserad vård innebär en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens). Evidens innebär bästa tillgängliga bevis, på effekt eller värde av en behandling eller annan insats. Grunden för evidensbaserad medicin och vård är den systematiska översikten av tillgängliga forskningsresultat. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering SBU har som sin uppgift att utvärdera hälso- och sjukvårdens metoder genom att analysera metodernas nytta, risker och kostnader och jämföra vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. SBU använder sig för närvarande av fyra nivåer för gradering av evidens. Starkt vetenskapligt underlag Måttligt starkt vetenskapligt underlag Begränsat vetenskapligt underlag Otillräckligt eller motsägande vetenskapligt underlag (10) Sökning av artiklar har gjorts i de stora databaserna MEDLINE, PEDro och Cochrane library (Cochrane Database of Systematic Reviews). I första hand har större studier och översiktsartiklar valts ut, i de fall där sådana inte funnits har mindre studier använts.

13 Psykologiska aspekter 13 Psykologiska aspekter Kris Att drabbas av en livshotande sjukdom innebär ett hot mot existensen, mot välbefinnandet, mot självuppfattningen och framtidsplanerna, mot invanda sociala roller i familjen och yrkeslivet. Detta utlöser hos de flesta personer ett kristillstånd. Flera faktorer påverkar hur krisen hanteras, som hur lång tid patienten haft kunskap om sin sjukdom, bemötandet i samband med diagnostiseringen, vid vilken ålder sjukdomen debuterade. Vidare i vilken fas i livet patienten är, hur svåra situationer tidigare hanterats och vilket socialt stöd som finns (7). När en människa drabbas av svår sjukdom leder det ofta till att också de närstående hamnar i kris. Patienter i ett sent palliativt skede har inte sällan under sjukdomstiden drabbats av återkommande hot och förluster, som exempelvis vid behandlingar där effekten uteblivit. Det gör att patienten upprepade gånger hamnar i kris. Krisen väcker ofta starka känslor som vrede, skuld, självförebråelser, ångest, ensamhet och sorg (7). Oro/Ångest Oro är en känsla av att något obehagligt ska hända. När oron är stark benämns den som ångest. Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara och vid stora påfrestningar och kan yttra sig i form av ängslan, oro, rädsla och panik. Ofta upplevs också kroppsliga symtom som andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående och muskelspänningar. Rastlöshet och apati kan också vara uttryck för ångest (7). Bedömning: Hur svår är oron eller ångesten? Patientens upplevelse av hur svåra symtom hon har kan graderas med Visuell Analog Skala (VAS) före och efter insatt åtgärd. Medicineras patienten för sin oro/ångest? Är den avledbar? Vilket skede är patienten i? Bedömning om en sjukgymnastisk åtgärd kan vara till hjälp mot ångesten görs i samråd med övrig personal.

14 14 Psykologiska aspekter Behandling: Genom att påverka fysiska symtom som muskelspänningar men också genom andra aktiviteter som avleder de oroliga tankarna kan sjukgymnasten lindra symtom hos patienter som har lindrigare ångest och oro. Aktuella behandlingsalternativ är avslappningsövningar, massage och fysiska aktiviteter som exempelvis promenader. Val av behandling beror på i vilket skede av sjukdomen patienten befinner sig. I tidigt palliativ skede kan fysisk aktivitet och avslappningsövningar vara användbara. I det senare palliativa skedet kan massage vara en lämplig behandling. Den kliniska erfarenheten av mjuk massage vid oro är god. Patienter i ett sent palliativt skede, som får mjuk massage kan uppleva känslor av tillfredsställelse av att känna sig bekräftade och fria från sjukdomskänsla såväl under massagestunden som omedelbart efteråt (11). Det finns begränsad vetenskaplig dokumentation om hur fysisk aktivitet påverkar ångest. Det går att se en tillfällig minskning av situationsångest efter fysisk aktivitet (12).

15 Psykologiska aspekter 15 Nedstämdhet/Depression Att patienten känner sig nedstämd och sorgsen över att livet håller på att ta slut är vanligt. När nedstämdheten blir svår benämns den som depression. Depression orsakas både av biologiska, psykologiska, och sociala faktorer. Vid en svår somatisk sjukdom kan flera faktorer påverka och utlösa en depression. Diagnosen depression kan vara svår att ställa då det är naturligt att vara nedstämd när man är sjuk och många av symtomen vid depression är också vanliga vid allvarlig sjukdom eller som biverkan till behandling. Vanliga symtom vid depression är nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter, minskad aptit, rastlöshet, trötthet och koncentrationssvårigheter (7). Det händer att patienter i en tidig palliativ fas, som troligen har en längre tid kvar att leva men där sorgen över sjukdomen gör att de tror att döden kommer snart, blir inaktiva och helt sängliggande. Förutom medicinsk behandling kan dessa patienter behöva aktiveras/ mobiliseras för att inte få sekundära komplikationer till följd av inaktivitet och för att, om möjligt, förbättra livskvaliteten den tid de har kvar. Depression orsakas både av biologiska, psykologiska, och sociala faktorer. Bedömning: Bedömning av eventuell depression görs av läkare. Vilket palliativt skede är patienten i? Hur djup är depressionen? Orkar patienten med en sjukgymnastisk behandling samt vill hon delta? Behandling: För den patient som är i ett tidigt eller sent palliativt skede och som orkar och vill kan promenader, bassängträning eller lätt styrketräning vara aktuellt. Den fysiska aktiviteten måste som alltid anpassas till vad patienten vill och klarar av. Fysisk aktivitet kan ha en positiv effekt vid depression. Fysisk aktivitet sker med fördel i kombination med medicinsk behandling och samtal (12).

16 16 Vanliga problem för patienter med cancer i palliativa skeden Vanliga problem för patienter med cancer i palliativa skeden Skelettmetastaser Skelettmetastaser är den vanligaste orsaken till smärta vid cancer. Skelettmetastaser kan uppträda vid alla former av cancer men är vanligast vid bröst- och prostatacancer. Det är också vanligt med skelettmetastaser vid lung-, njur- och thyroideacancer. En patologisk fraktur är en spontanfraktur som kan uppstå utan föregående trauma. De vanligaste lokalisationerna för metastaser är kotpelare, skallbenet, bäcken, överdelen av humerus samt övre delen av femur. Vid skelettmetastaser sker oftast en större nedbrytning (osteolys) än uppbyggnad (osteoskleros) och skelettet kommer därför successivt att urholkas och urkalkas. Skelettet kring metastasen blir på sikt mycket skört och därmed blir frakturrisken hög. Vid smärta på grund av skelettmetastaser ges ofta strålbehandling i syfte att lindra smärta, förebygga patologiska frakturer och kotkompressioner samt för att förebygga eller minska kompression av ryggmärgen (13,14). Patologiska frakturer En patologisk fraktur är en spontanfraktur som kan uppstå utan föregående trauma i skelett som är skört, exempelvis på grund av metastaser. I extremiteterna drabbas nästan uteslutande femur och humerus. Vid patologiska frakturer sker inte en normal frakturläkning. Kirurgisk behandling med insättning av protes alternativt märgspik kan behövas för att göra leden stabil, smärtfri och funktionsduglig. Strålbehandling kan ges för att minska smärtan och för att öka stabiliteten i skelettet. Den postoperativa mobiliseringen av patienter skiljer sig inte från mobiliseringen av patienter vid andra frakturer, dock kan annan smärtproblematik, grundsjukdomen eller behandlingen påverka allmäntillståndet och hindra mobiliseringen (14).

17 Vanliga problem för patienter med cancer i palliativa skeden 17 Det är vanligt att patienter som haft en spontanfraktur i höft eller lår, trots att de fått kirurgisk behandling och får mobiliseras fritt, är mycket rädda för att komma upp och stå. Genom att informera om frakturens stabilitet, stötta och uppmuntra patienterna så att de kan känna sig trygga och våga stå på benet igen, kan man återfå funktion och förhindra sänglägeskomplikationer. Kotkompressioner med påverkan på ryggmärgen Kotmetastaser kan ge problem med tryck mot ett nervrotsutskott samt med kompression av ryggmärgen. Sker det en spontan kotkompressionsfraktur förvärras ofta kompressionen av ryggmärgen med pareser som följd. Behandlingen som är kirurgisk syftar till att minska trycket mot medulla genom att kotkroppen skrapas ur eller genom laminektomi, avlägsnande av taggutskott och bakre bågdel, varefter ryggraden stabiliseras med ett stag. Det vanligaste symtomet på kotkompression är smärta lokalt i ryggen där metastasen sitter. Smärtan kan också vara utstrålande från nervrötterna på det segment som är skadat, smärtan följer då det dermatom som segmentet har. Andra symtom kan vara ataxi, motoriska nedsättningar och sensibilitetsbortfall. Det är viktigt att patienten mobiliseras tidigt efter den kirurgiska behandlingen för att undvika sänglägeskomplikationer. Träningen utgörs av bålstabilitetsträning, ortostatisk träning samt förflyttningsträning och anpassas efter vilken nivå skadan ligger på samt efter vilken funktion patienten har efter operationen (14). Mycket av den träning som gäller för andra ryggmärgsskadade kan användas även för dessa patienter. Skillnaden är, som vid mobilisering efter en patologisk fraktur, att det finns en annan smärtproblematik och att grundsjukdomen samt pågående behandlingar kan påverka allmäntillståndet och hindra mobiliseringen. Smärtlindrande behandling som t.ex. TENS och akupunktur kan också vara till god hjälp vid smärta från skelettmetastaser (14).

18 18 Fatigue Andra svåra symtom som behandlas av sjukgymnast Fatigue Alla kan relatera till trötthet. De flesta har någon gång känt sig helt utpumpade och orkeslösa, och det har oftast kunnat botas med vila och en natts god sömn. Människor med cancer kan beskriva en ovanlig, extrem trötthet de inte kan vila eller sova bort. De känner sig lika trötta när de vaknar som då de gick till sängs. Tröttheten upplevs som en kronisk obehagskänsla, brist på energi, kraftlöshet, dålig koncentration och glömska. Inom vården används ett samlingsbegrepp för denna upplevelse, fatigue, ett ord som återfinns i engelskan och franskan, men som saknar motsvarighet i svenska språket. Vid samtal med patienten används ofta ordet trötthet eller svaghet (15). Fatigue har definierats som en subjektiv känsla av trötthet, kraftlöshet och brist på energi (16). Detta är ett mycket vanligt förekommande symtom och 80 % av alla cancerpatienter upplever det som besvärande. Under cytostatikabehandling uppger 99% av patienterna att de besväras av fatigue. Fatigue har en mycket negativ inverkan på dessa patienters livskvalitet. En av de senaste definitionerna (2007) av cancerrelaterad fatigue har utarbetats av National Comprehensive Cancer Network (NCCN). Cancer-related fatigue is a distressing, persistent, subjective sense of tiredness or exhaustion related to cancer or cancer treatment that is not proportional to recent activity and interferes with usual functioning (17). Cancerrelaterad fatigue är en plågsam, ihållande subjektiv känsla av trötthet eller utmattning relaterad till cancer eller cancerbehandling som inte står i proportion till just utförd aktivitet och som hindrar den vardagliga verksamheten. (Författarnas översättning) Orsaken till fatigue är inte klarlagd. Olika faktorer tros spela in såsom sjukdomen i sig, konsekvenser av sjukdomen som blodbrist, infektioner, avmagring liksom ångest, stress och depression (15). Bedömning: Ett samtal med patienten kan skapa en uppfattning om hur svår tröttheten är, hur den påverkar det dagliga livet, om det ser olika ut under dagen osv. Ett användbart utvärderingsinstrument här kan vara Borg-CR10 skalan.

19 fysisk svaghet 19 Behandling: Fysisk aktivitet kan leda till att patienten får energi till andra aktiviteter. Goda råd är att vila ofta, men korta stunder, att planera sina aktiviteter och använda krafterna till det som är viktigt för patienten. Promenader kan till exempel vara en bra aktivitet och det är viktigt att kontrollera att patienten har en bra nutrition och vätskeintag. Både forskning och klinisk erfarenhet visar att fysisk aktivitet är det som visat sig ha bäst effekt när det gäller åtgärder för att motverka fatigue (18,19,20,21,22). De flesta studier om fatigue och träning har genomförts då patienten är under behandling eller efter behandling. Olika typer av träning inkluderades som gymnastik, styrketräning och rörlighetsträning. Det finns få studier med patienter i ett skede där sjukdomen inte längre är botbar, men de som finns visar även dessa att symtomen av fatigue minskar vid fysisk aktivitet (23). Fysisk svaghet Nedsatt muskelstyrka och uthållighet är vanligt hos patienter med en avancerad kronisk sjukdom. Orsakerna kan vara inaktivitet på grund av andra symtom som fatigue, smärta och andnöd samt olust inför att äta som gör att energibehovet inte täcks. Patienter med långt framskriden cancer har ofta en synbar förlust av muskelmassa beroende på ökad proteinnedbrytning och minskning av proteinsyntesen i skelettmuskulaturen. Vissa mediciner som cortison ger också en förlust av muskelmassa, vilket blir påfallande framför allt i quadricepsmuskulaturen (7). Att förlora sina fysiska förmågor upplevs av de flesta patienter som en oerhörd påfrestning. Trötthet och oro bidrar till svårigheter att ta initiativ till aktivitet och rörelse på egen hand och många patienter upplever en osäkerhet inför sin egen kropp. Hur mycket kan man göra, får man anstränga sig osv. Det finns en rädsla för att belasta sin familj och sin omgivning med ett ökat hjälpbehov. En viktig roll som sjukgymnast är att uppmuntra patienten att själv genomföra aktivitet eller träning. En viktig roll som sjukgymnast är att uppmuntra patienten att själv genomföra aktivitet eller träning. Att träna funktionellt för att kunna vara självständig i sitt dagliga liv, att till exempel kunna gå på toaletten själv, är av stort värde. Inspirera patienten genom att visa på de resurser som patienten har. Se möjligheter! En förbättrad fysik kan ge patienten en känsla av kontroll, oberoende och självrespekt. Detta ökade självförtroende kan resultera i förbättrade sociala relationer och en reducering av oro och ängslan (24).

20 20 fysisk svaghet Bedömning: Ger sjukdomen några restriktioner, om ja i så fall vilka? Hur klarar patienten sin vardag, förflyttningar, trappor, trösklar etc. Hur mycket orkar patienten och vad vill hon uppnå med träningen? Behandling: Fysisk aktivitet kan definieras som all kroppslig rörelse som produceras av skelettmuskler och resulterar i energiförbrukning. När fysisk aktivitet är planerad, strukturerad och återkommande benämns den fysisk träning och har som syfte att förbättra eller behålla en viss fysisk funktion (18). Dosering av träningen är viktig och den ser olika ut för olika individer. Fysisk aktivitet ger minskad risk för tromboser, stressnivåerna sjunker, fungerar som profylax mot trycksår, förbättrar andningen, håller magen igång osv. Träningen kan utföras i grupp eller individuellt. Det kan vara funktionell träning med specifika aktiviteter, eller mer allmän konditions- och rörelseträning. Målet för den fysiska träningen för cancerpatienter i palliativa skeden är att uppnå positiva effekter på kondition, muskelstyrka, balans, psykisk välmående, ängslan/oro, depression och livskvalitet. Fokus bör ligga på att bevara rörlighet och funktion. Dosering av träningen är viktig och den ser olika ut för olika individer. Människors bakgrund varierar, några har aldrig tränat tidigare medan andra sedan länge haft fysisk träning som livsstil. En person som tidigare sprungit flera mil i veckan kanske inte tycker att en promenad är träning, även om den fysiska förmågan inte tillåter löpning i nuläget. Det är därför viktigt att uppmuntra patienten, och att utgå från här och nu och inte jämföra med vad patienten kunde före sin sjukdom. Tillgång till bassäng kan vara av stort värde. Att träna rörlighet, styrka, balans och koordination i vatten är avlastande och patienter kan ofta utföra rörelser de inte orkar göra på land. Med flythjälpmedel kan rörelserna utföras även i liggande. Många patienter kan använda träningsapparater. Välj ut några funktionsmässigt lämpliga maskiner och börja på en låg nivå både med vikter och med antalet repetitioner, det är viktigt att patienten inte tar ut sig. Styrketräning med hantlar, viktmanschetter eller gummiband är ett bra alternativ om patienten är hemma eller inte har tillgång till annan utrustning. Qi gong eller yoga är andra träningsformer som kan vara värdefulla och kan även utföras i sittande. Tillgång till passivt cyklande, tippbräda och ståstöd kan underlätta mobilisering av patienten. Även sängliggande patienter kan ha fördelar av fysisk träning. Att få hjälp att ta ut rörligheten mot manuellt motstånd, aktivt avlastande eller helt passivt upplevs ofta som välgörande.

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering Omsorgsförvaltningen Kravspecifikation för rehabiliterande synsätt I Landskrona stad ska vi arbeta med ett rehabiliterande synsätt. Med detta menas

Läs mer

Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

Livet med KLL. Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset

Livet med KLL. Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset Livet med KLL Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset Leva med kronisk sjukdom 1. Vad händer med kropp och själ när man får en kronisk cancersjukdom?

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer