Sammanträde med GRs styrgrupp för arbetsmarknad

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Protokoll Hans Troedsson Sammanträde med GRs styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Tisdag den 14 november 2006 Plats: Ullevi konferenscenter, Göteborg Närvarande: Elver Jonsson (fp) Alingsås, ordf Endrick Schubert (s), Gbg, ordf Thor Eliasson (s), Ale Laila Åkerberg (mp), Mölndal Gun Simonsson (s), Öckerö Carina Liljesand (kd), Gbg Bengt Hörnlund (m), Lerum Jan Linde (s), Härryda Mats Gröndahl (s), Kungsbacka Björn Saletti (v), Kungälv Lisbeth Svensson (fp) Stenungsund Lars Öfverström (m) Tjörn Gustav Höjer GR Hans Troedsson GR Förhinder: Kristina Berman Alme (fp), Göteborg, Peder Engdahl (m), Lilla Edet, Bengt Hörnlund (m), Lerum, Lars Kjellgren (s), Partille, 1. Sammanträdet öppnas Ordföranden hälsar välkommen och öppnar sammanträdet. 2. Justerare väljs Till justerare väljs Jan Linde 3. Föregående sammanträdesprotokoll och förslag till dagordning Föregående sammanträdesprotokoll samt utsänt förslag till dagordning godkänns 1

2 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 4. Regeringens höstproposition 2006 Beslut En kort referat ges från den information Mats Wadman(departementsråd på Näringsdepartementet) gav här i Göteborgsregionen den 1 november. Fokus på informationen var de delar som berör arbetsmarknadspolitiken. Viljeinriktningen är tydlig men många HUR- frågor är ännu obesvarade. Regeringen återkommer med mer konkreta förslag i särpropositioner om Arbetsmarknadsverkets organisation, ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program: jobb- och utvecklingsgaranti samt vårpropositionen Den framtida ansvars- och rollfördelning mellan stat och kommun när det t ex gäller de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden kan ännu inte definieras. En kommunbevakning är viktig. - Informationen antecknas till protokollet samt att de OH-bilder som Mats Wadman redovisade, sänds ut till ledamöterna 5. Förslag till överlämnandehandling (bilaga) I Överlämnandehandlingen beskrivs styrgruppens arbete under mandatperioden I handlingen redovisas kortfattat bl a - Hur befolkning och sysselsättning utvecklats i GR-området - Vilka uppgifter styrgruppen hanterat under mandatperioden - Frågor och utmaningar för framtiden Handlingen överlämnas sedan till styrgruppen för nästa mandatperiod. Kan handlingen godkännas av styrgruppen? Behöver den kompletteras/ ändras? Andra synpunkter som kan vara av värde för kommande styrgrupp? Styrgruppen diskuterar innehållet och konstaterar att arbetet varit omfattande under mandatperioden. Handlingen anses ge en bra sammanfattning över vad som har hänt mellan

3 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Beslut - Tillägg om att polariseringen mellan delområden i regionen ska tydliggöras med hjälp av ett par välfärdsbilder, som belyser situationen - Presidiet ges uppdraget att utforma slutgiltig överlämnandehandling enligt de diskussioner som förts av styrgruppen 6. Samrådsunderlag 2008 Beslut De avgående styrgrupperna på GR ska till styrelsen lägga förslag på viljeinriktning för 2008 inom respektive verksamhetsområde( dvs utbildning, social, samhällsplanering/miljö och arbetsmarknad). Förslagen planeras att behandlas av styrelsen i februari När det gäller arbetsmarknadsområdet är det idag inte helt lätt att redovisa kommunernas gemensamma viljeinriktning, eftersom regeringens nya uppdrag till AMS ännu inte är lagt. Mer konkreta förslag när det gäller föranmälda insatser och åtgärder planeras att redovisas i vårproppen. Ett antal punkter som skissats, presenteras på sammanträdet. Utifrån mötets kommentarer och synpunkter föreslås styrgruppen att ge sitt presidium, dvs Elver och Endrick, i uppdrag att med GRs sekretariat skriva fram ett förslag till viljeinriktning för 2008 (= samrådsunderlag) Synpunkter som framkom under sammanträdet var att betona vikten av: - se till arbetsmarknadsregionen som en helhet - stärka den näringslivspolitiska samverkan - se sambandet mellan tillväxt och social ekonomi - Presidiet ges uppdraget att utforma samrådsunderlag för 2008 efter att ledamöterna givits möjlighet att yttra sig över förslag 7. Rapporter På grund av den förändrade situationen med att det arbetsmarknadspolitiska programmet KUP försvinner under våren 2007, föreslås att rekommendationen till medlemskommunerna om att höja ersättningen till deltagare i programmet, dras in.. 3

4 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Styrgruppen har vid två tillfällen under mandatperioden tillskrivit medlemskommunerna om vikten att ge feriearbeten till ungdomar. Vid en uppföljning av 2006 års feriearbeten visar att samtliga medlemskommuner, kraftigt har ökat sina insatser för feriearbeten. Intressant att också redovisa söktrycket i respektive medlemskommun. Statens valideringsdelegation har besökt Göteborg och GRs valideringscentrum. Vid besöket, där företrädare för olika branscher deltog, visade att delegationen har stort intresse av att titta vidare på den valideringsmodell som utvecklats vid GRs Valideringscentrum. Bolagsstyrelsen för Valideringscentrum har efter konstitutionering haft sitt andra sammanträde som behandlat bland annat framtida samarbetsavtal med olika aktörer samt rekryteringsprocessen av en ny VD. Beslut - Styrgruppen bifaller förslaget att inte rekommendera höja ersättningen till deltagare i KUP, på grund av att åtgärden upphör - Övrig informationen antecknas till protokollet 8. Uppdrag nästa mandatperiod Regional praktikhantering Göteborgs stadskansli har ställt en förfrågan om intresset för en gemensam praktikhantering i Göteborgsregionen. Kommunerna har ett antal praktikplatser för olika ändamål och syften( social, rehabilitering, arbetsväxling, arbetsmarknad m.m.). Föreslås att undersöka intresset hos övriga medlemskommuner om en gemensam praktikhantering. Förebyggande ungdomsarbete medel för kompetensutveckling finns att söka hos Ungdomsstyrelsen. Målgruppen är fritidsledare, fält- och socialarbetare samt elevpersonal i medlemskommunerna. GR har tidigare sökt och erhållit kr som används för bl a seminarieserier, utvärderingscirklar samt att undersöka valideringskriterier för fritidsledare. Förslås att GRArbetsmarknad ansöker om medel för ytterligare en period och att ansökan görs i samråd med GRUtbildning och GRs sociala styrgrupp 4

5 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Beslut - Styrgruppen uttalar sig positiv i enlighet med förslaget och ger GR uppdraget att arbeta vidare med utformning av konkreta uppgifter för beslut 9. Avslutande Eftersom detta möte är det sista för den här mandatperiodens styrgrupp för arbetsmarknad, tackar ordföranden för alla ledamöters engagemang under åren samt avslutar sammanträdet. Justeras: Alingsås den 2006 Mölnlycke den Elver Jonsson.. Jan Linde 5

6 GRs STYRGRUPP FÖR ARBETSMARKNAD ÖVERLÄMNANDEHANDLING

7 2(10) INLEDNING GRs styrgrupp för arbetsmarknad GR Arbetsmarknad för mandatperioden , vill med detta dokument, sammanfatta vad som gjorts samt redovisa en del frågeställningar och utmaningar som observerats inför framtiden. Dokumentet syftar också till att ge en kort redovisning över utvecklingen, avseende befolkningen, arbetslösheten och sysselsättningen inom GR-området och utgör därmed en överlämnandehandling till styrgruppen för nästa mandatperiod, Göteborgsregionen med de 13 medlemskommunerna utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Den funktionella arbetsmarknadsregionen är emellertid större och omfattar enligt NUTEKs definition av funktionella arbetsmarknadsregioner, även Bollebygds, Essunga, Herrljunga, Marks, Orusts, Varbergs samt Vårgårda kommuner till Göteborgs arbetsmarknadsregion. Det är möjligt att arbetspendla inom cirka en timma mellan bostad och arbete, oavsett i vilken kommun i regionen man bor eller arbetar. Kommunernas geografiska gränser har därmed ingen avgörande betydelse för arbetskraftens rörlighet. Strukturomvandlingen på den svenska arbetsmarknaden har fortsatt vara omfattande. Teknologiska förändringar och utflyttning av jobb till låglöneländer har minskat efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft. Samtidigt råder det inom vissa branscher och yrkesgrupper brist på personer med adekvat utbildning eller yrkeserfarenhet. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft med hög kompetens, förväntas öka till följd av den höga tekniska utvecklingen i arbetslivet. För att få en välfungerande arbetsmarknad krävs åtgärder inom olika politikområden. Arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter är att medverka till att arbetssökande snabbt sammanförs med lediga jobb, öka de arbetslösas kompetens samt att stödja dem som har svårast att få ett arbete. Arbetslinjen är en grundläggande princip i den svenska arbetsmarknadspolitiken och innebär att aktiva åtgärder, som syftar till att slussa de arbetslösa vidare till ett arbete, prioriteras framför passivt kontantstöd. Arbetslösa som inte hittar ett arbete ska erbjudas utbildning, praktik eller i vissa fall en subventionerad anställning som förbättrar förutsättningarna att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men kommunerna har sedan början av 1990-talet blivit allt viktigare aktörer när det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser på lokal nivå. Satsningar för att få ut arbetslösa ungdomar, flyktingar/invandrare och försörjningsstödstagare i arbete, feriearbete samt insatser för människor med medicinska och sociala arbetshandikapp är några av de områden där kommunernas roll utvecklats i samverkan med den lokala arbetsförmedlingen, ibland även tillsammans med andra aktörer. Det är angeläget för både stat, kommun och andra aktörer inom området att få långtidsarbetslösa tillbaka i arbete och att stödja ungdomar och flyktingar/invandrare som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. För att klara denna uppgift krävs en ökad samverkan mellan kommunerna, staten och arbetsmarknadens parter på framförallt lokal och regional nivå eftersom efterfrågan av arbetskraft inte motsvarar utbudet. GR Arbetsmarknad började sitt arbete i slutet av en stark högkonjunktur som avmattades under 2003, med stigande arbetslöshetssiffror och sjunkande sysselsättning som följd. Under 2004 tog högkonjunkturen ny fart med stark samhällsekonomisk tillväxt. Trots den höga ekonomiska tillväxten har sysselsättningsökningen den här gången låtit vänta på sig. Det är första gången samhället upplever en högkonjunktur utan att arbetslösheten sjunker eller att sysselsättningen ökar.

8 3(10) BEFOLKNINGENS OCH SYSSELSÄTTNINGENS UTVECKLING Befolkningsutveckling Mellan åren har befolkningsökningen i GR-området varit hög. Totalt har befolkningen under de tre åren ökat från invånare till , det vill säga en ökning med personer. Det betyder en ökning med tre procent, ca en procent per år. Jämförs utvecklingen mellan åren har GR-områdets befolkning ökat med personer eller med sex procent. Enligt de senaste siffrorna från SCB, den 30 juni 2006, verkar ökningen bli ännu högre. Det är framförallt befolkningen i åldersgruppen år, som står för den största ökningen, hela 90 procent. Åldersgruppen utgör 66 procent av den totala befolkningen. Sedan 1997 har åldersgruppens andel av den totala befolkningen ökat stadigt, från 64 procent till 66 procent I antal betyder det att åldersgruppen år har ökat med av de som befolkningen har ökat totalt. Det innebär att GR-områdets befolkning föryngras. Nedanstående diagram visar hur befolkningen har ökat totalt, åldersgruppen år samt åldersgruppen år, mellan i GRs medlemskommuner. 1,10 Befolkningsutveckling GR-kommunerna ; 1997 = index 1 1,08 1,06 1,04 1,02 1,00 0,98 0,96 0,94 0,92 0, år Total befolkning år Medan kurvorna för totalbefolkningen och åldersgruppen år pekar uppåt hela tiden, går ungdomskurvan lite mera upp och ner. Först 2002 är befolkningen i åldersgruppen tillbaka på 1997 års nivå. Därefter pekar kurvan tydligt uppåt. Det är svårt att hitta en entydig förklaring till nedgången för åldersgruppen i slutet av 1990-talet, men naturligtvis påverkas befolkningen i den åldersgruppen av olika års födelsetal.

9 4(10) Befolkning - arbete När befolkningen i den arbetsföra åldersgruppen år ökar så kraftigt som den gör inom GR, krävs det att antalet arbetstillfällen ökar i motsvarande grad. I annat fall ökar arbetslösheten och sysselsättningsgraden minskas. Utvecklingen har för de samlade medlemskommunerna i GR varit gynnsam, där antalet sysselsatta procentuellt har ökat mera än antalet i befolkningen under åren (se nedanstående diagram). Det har medfört att antalet registrerat arbetslösa, öppet och i olika program, inom GR-området i det närmaste har halverats under motsvarande period (se nedanstående diagram). Detta gäller både för arbetslösheten totalt och för ungdomsarbetslösheten. 1,40 1,20 Utveckling sysselsättning - befolkning - arbetslöshet ; 1997 = index 1 Sysselsatta år 1,00 0,80 0,60 Befolkning år Arbetslöshet år 0,40 0,20 Arbetslöshet år 0, Inom GR-området är skillnaderna stora både vad det gäller andelen sysselsatta och andelen arbetslösa. Andelen sysselsatta varierar år 2004 mellan 71 och 84 procent för åldersgruppen 20 till 64 år. Anledningen till att 2004 års siffror redovisas här, är att SCB redovisar sysselsättningsstatistiken på kommunnivå med två års eftersläpning. Andelen arbetslösa i GR-området för åldersgruppen år, varierar år 2005 mellan 3,4 och 7,0 procent. Storstadsregionen har delområden där arbetslösheten är betydligt högre och sysselsättningen avsevärt lägre. Det finns en stark polarisering inom GR. Detta kan illustreras med två exempel ur GRs Välfärdsbilder, Härryda kommun och Göteborgsstadsdelen Bergsjön. (Källa GRs rapprot Välfärdsbilder 2005 ; under rubriken Publicerat. Notera att diagrammen har olika skalor för att få plats med Bergsjöns högsta värden).

10 5(10) HÄRRYDA 2005 BERGSJÖN 2005 GR ARBETSMARKNAD Uppdraget Göteborgsregionens kommunalförbunds samtliga styrgrupper har som syfte att tillvarata medlemskommunernas intressen och främja deras samverkan och ge dem service inom en rad olika områden, bland annat arbetsmarknad. Vidare ska GR bistå kommunerna med utbildningsinsatser och utvecklingsaktiviteter. GR: s styrgrupp för arbetsmarknad har utifrån haft GR: s uppdrag förtydligat detta för det egna arbetet under mandatperioden GR-kommunerna är intimt förbundna med varandra när det gäller arbetsmarknaden och dess utveckling. Därför finns det flera motiv för ett kommungemensamt agerande i syfte att medverka till att öka sysselsättningen och minska behovet av försörjningsstöd samt reducera utanförskap. Det har stor betydelse, bland annat för regionens möjlighet till hållbar utveckling, skattekraften, den offentligt finansierade välfärden, människors delaktighet och självkänsla. Ungdomsarbetslösheten samt etablering av valideringscentrum har haft hög prioritet för styrgruppens arbete under mandatperioden. Under mandatperioden har GRs styrgrupp för arbetsmarknad träffats vid sammanlagt 20 tillfällen. Större uppgifter under mandatperioden Valideringscentrum I oktober 2003 beslutade GRs förbundsstyrelse, på förslag av GR Arbetsmarknad att inrätta ett regionalt Valideringscentrum från och med I beslutet ingick uppdraget att finna en permanent organisationsform för Valideringscentrum. I Göteborg har validering utvecklats sedan ända sedan starten har arbetsmarknadens parter samt branschföreträdare från privat och offentlig verksamhet deltagit i

11 6(10) utvecklingsarbetet. Detta är helt avgörande för att validering ska få en legitimitet på arbetsmarknaden. Validering kan ses som en överbryggande länk mellan det informella lärandet i arbetslivet och det formella lärandet i utbildningsväsendet. En utveckling av valideringsinsatserna ställer begrepp som utbildning och lärande i en delvis ny dager. Samhälleliga motiv för validering är att bättre kunna möta de strukturella förändringar som sker både på arbetsmarknaden och i arbetslivet samt att bidra till ökad sysselsättning. Möjligheter ges också att bedriva en effektivare vuxenutbildning och därmed minskas individens och samhällets kostnader för utbildningsinsatser. Valideringsprocessen kännetecknas av: - Bekräftelse en validering är inte ett test som du kan misslyckas med, utan däremot en bekräftelse på vad du kan. - Branschens krav vad som krävs för att kunna jobba i en viss bransch, styrs av branschen själv. - Reell miljö har man skaffat sina yrkeskunskaper genom att arbeta, så är det bästa sättet att bekräfta sin kompetens att visa vad man kan på en arbetsplats med verkliga arbetsuppgifter. - Värdering oavsett om man har fått sina kunskaper i skolan eller genom erfarenhet, har de samma värde och kan bekräftas i likvärdig dokumentation. Validerad kunskap kan bekräftas med gymnasiebetyg och/eller kompetensbevis av olika slag såsom i arbetslivet förekommande yrkesbevis, mästar- och gesällbrev, meritportfölj med mera. Valideringscentrum har utvecklat validering inom ett 20-tal yrkesområden. Främst på gymnasial nivå, men även på universitetsnivå för förskollärare och sjuksköterskor. Sammanlagt har personer validerats. Under mandatperioden har några alternativ till framtida permanent organisation för Valideringscentrum tagits fram och diskuterats. Den lösning som alla intressenter enades om, var att GR bildade ett helägt aktiebolag. Den 1 oktober 2006 bildades Vägledningscentrum AB, ett helägt aktiebolag av Göteborgsregionens kommunalförbund, men med en professionell bolagsstyrelse nominerad av Valideringscentrums intressenter. Ungdomsarbetslösheten En annan fråga som engagerat styrgruppen har varit den trots allt höga ungdomsarbetslösheten. Styrgruppen har vid flera tillfällen under mandatperioden, följt upp medlemskommunernas verksamhet och de lokala arbetsförmedlingarnas hantering av Kommunal Ungdomspraktik KUP samt kommunala feriearbeten. Ungdomarna rör sig och träffas över kommungränserna inom GR-området, vilket innebär att de bland annat känner till varandras ersättning när de deltar i KUP. För att skapa rättvisa mellan kommunerna, beslutade medlemskommunerna gemensamt att deltagare i KUP ska ha samma ersättning inom hela GR-området. Kommunerna har försökt att påverka arbetsförmedlingarna att höja ersättningen till önskvärd nivå, utan att nå framgång. Styrgruppen har vid två tillfällen tillskrivit medlemskommunerna om vikten av feriearbeten som ett sätt att för ungdomar att få en första kontakt med arbetslivet. Antalet kommunala feriearbeten har under mandatperioden ökat inom GR-området.

12 7(10) Styrgruppen har också utrett hur medlemskommunerna hanterar ersättningen till feriearbetare i de familjer som har försörjningsstöd, om den ersättningen räknas in i familjens inkomster. Utredningen visade att medlemskommunerna hanterar frågan på olika sätt, varför styrgruppen för arbetsmarknad beslutade att hänvisa frågan till GRs sociala styrgrupp. Där har dock inget kommungemensamt beslut fattats i frågan. Medlemskommunerna gjorde under förra mandatperioden en överenskommelse om OSA som innebär att om en person bor i en kommun och har en OSA-anställning i en annan, betalar boendekommunen den del av lönen som inte ersätts av statsbidraget. Styrgruppen för den här mandatperioden har inte funnit någon anledning att ändra överenskommelsen. Arbetsmarknadsnämnder Vid två tillfällen har styrgruppen träffats tillsammans med medlemskommunernas ordföranden för arbetsmarknadsnämnderna för att diskutera formerna för de framtida nämnderna. Från samtliga arbetsmarknadsnämnder har det framkommit missnöje med hur de fungerar. Under våren 2006 bjöd därför styrgruppen in AMS generaldirektör för att försöka finna former för ett utvecklat samarbete om arbetsmarknadspolitiken mellan staten och kommunerna i GR, genom bland annat arbetsmarknadsnämnderna. Det är framförallt tre områden som styrgruppen pekar ut inför framtida utveckling av arbetsmarknadsnämnderna: Den statliga arbetsmarknadspolitiken upplevs som mycket detaljstyrd och ytterst lite manöverutrymme bedöms finnas hos den lokala arbetsförmedlingschefen. Det som efterfrågas är att AMV via sin lokala arbetsförmedlingschef har en fri pott medel att disponera i diskussionerna med övriga parter i AMN. Detta för att åstadkomma en bättre lokal anpassning av den statliga arbetsmarknadspolitiken. Ryckigheten och opålitligheten i arbetsmarknadspolitiken. Avtal som tecknas idag mellan kommun och stat har en hållbarhetstid i bästa fall som är max ett år. En längre framförhållning och mera hållbara spelregler är sålunda ett starkt önskemål från kommunsidan. En regional arena som täcker in hela arbetsmarknadsregionen. På grund av regeringsskiftet hösten 2006, beslutade styrgruppen att avvakta med att utveckla samarbetsformer till dess att den nya regeringen beslutat vilka spelregler om ska gälla. Konferenser och seminarier Styrgruppen för arbetsmarknad har under mandatperioden anordnat flera konferenser och seminarier, med bland annat företrädare för olika myndigheter och departement. Syftet med dessa konferenser har varit att ta del av vad som pågår inom det arbetsmarknadspolitiska området samt att kunna ge synpunkter och påverka beslutsfattare. Regeringen utredde under 2004 ungdomars situation och utsatthet, Unga utanför. GR anordnade därför en konferens om ungdomars situation, Unga innanför Två gånger under perioden, har styrgruppen anordnat konferens vid Hjortvikens hotell- och konferensanläggning i Hindås. Därutöver har styrgruppen företagit en studieresa till Strömstads kommun och Oslo, för att närmare studera Norges utveckling av arbets- och välfärdsförvaltningar i kommunerna. Konferenserna har behandlat flera olika teman som:

13 8(10) - EU: s utvidgnings betydelse för GR-området - Arbetsmarknadsnämnder - Statens arbetsmarknadspolitik, regleringsbrev - Lärlingsutbildning - Näringslivsutveckling - Funktionshindrade - Ungdomar - Etc. Även vid styrgruppens sammanträden har företrädare för olika projekt informerat om verksamheter som berört bland annat integration, ungdomsverksamhet, arbetsmarknadens utveckling etc. Vid flera tillfällen har GR bjudit in till seminarier om aktuella områden inom arbetsmarknadspolitiken, framförallt om de arbetsmarknadspolitiska inslagen i regeringens budgetpropositioner. Senast hösten 2006 informerade den nya regeringen om kommande arbetsmarknadspolitik i de delar där beslut är fattade. Styrgruppen har till följd av konferenser och seminarier, vid två tillfällen uppvaktat regeringen brevledes. I det ena fallet att administrationen av friåret inte fick inverka negativt på handläggningen av arbetslösheten. I det andra fallet vädjade styrgruppen till regeringen att reformen av stöd till funktionshindrade inte fick försämra de insatser som finns för funktionshindrade. Hälsa Personalcheferna har för åren årligen genomfört Nyckeltal Hälsa. Syftet med arbetet är att jämföra och lära av varandra för att påverka hälsoläget bland de kommunanställda i GRs medlemskommuner. Personalcheferna har också i samarbete med FOU i Väst genomfört en fördjupad studie om ledarskapets betydelse för arbetsplatsens hälsoläge. Samlat GRepp Växtkraft Mål 3 På initiativ av ESF-rådet (Europeiska Socialfonden) beslutade GR tillsammans med medlemskommunerna bli projektägare till ett samlingsprojekt Växtkraft Mål 3 för kompetensutveckling i medlemskommunerna. Genom det kommungemensamma arbetet nås flera fördelar. Analys och kompetensutvecklingen kan ske över kommungränserna och därmed kan flera anställda delta och kan komma i åtnjutande av ett större utbud av olika utbildningsinsatser. Projektet riktar sig till kommunanställda för vilka kompetensutveckling bör utvecklas. I en inledningsfas under hösten 2005 gjordes en kompetensanalys för att utreda vilka områden de anställda behövde stärka sig i. Därefter genomförs under 2006 till mitten av 2007 utbildningsinsatser för sammanlagt ca 50 arbetsplatser med anställda kompetensutveckling inom en rad områden som IT, arbetssätt och metoder, hälsa och arbetsmiljö etc. EU Växtkraft Mål 3 satsar sammanlagt ca 17 miljoner kronor under projektperioden

14 9(10) FOU i Väst har utvärderat första fasen av projektet, analysdelen, och kommer att utvärdera även den andra fasen. Två rapporter är klara: - Från EU-program till kommunal praktik Erfarenheter av att driva samlingsprojekt med stöd från ESF-rådet - Krav eller möjlighet Kommunanställdas erfarenheter av att medverka i kompetensutvecklingsprojektet Samlat GRepp Personalcheferna utgör projektledning på uppdrag av styrgruppen för arbetsmarknad. Plusjobben Plusjobben är ett arbetsmarknadspolitiskt program som sedan årsskiftet 2005/2006 ger kommunerna möjlighet att anställa arbetssökande som varit utan arbete i mer än två år. Arbetsuppgifterna ska vara kvalitetshöjande och får inte vara ordinarie. Därför måste de fackliga organisationerna vara överens med arbetsgivarna om vilka jobb som får utföras. Medlemskommunerna inom GR-området har via personalchefsnätverket och arbetsmarknadscheferna, bedrivit ett nära erfarenhets- och informationsutbyte avseende plusjobben. Regionala forum Medlemskommunernas arbetsmarknadschefer har mötts regelbundet för erfarenhetsutbyte samt för att bevaka och driva frågor som är av gemensamt, regionalt intresse. Nätverket bereder också vissa frågor för styrgruppen. Ett annat nätverk är kommunernas personalchefer. Där diskuteras och drivs arbetsmarknadsfrågor som hör till kommunernas behov av rekrytering och kompetensutveckling. Ytterligare ett forum är styrgruppen för Valideringscentrum. I styrgruppen ingår representanter för Företagarna, Teknikföretagen, LO, TCO, Göteborgs Universitet, BRG, Länsarbetsnämnden och Af-Göteborg, Västra Götalandsregionen samt GR. FRÅGESTÄLLNINGAR/UTMANINGAR Styrgruppen har under mandatperioden identifierat ett antal frågeställningar och utmaningar för GR: s arbetsmarknadsregion. Ovan har redovisats hur arbetslösheten och sysselsättningen ser ut för hela regionen och att det är stora variationer mellan medlemskommunerna. Kan arbetet utvecklas kommungemensamt för att utjämna de stora skillnaderna? Vilka andra aktörer vill och kan medverka och hur kan samverkan ske? För att kunna utveckla det kommungemensamma arbetet inom GR-området, behöver styrgruppens synpunkter tas tillvara tydligare i respektive medlemskommun. Inom det arbetsmarknadspolitiska området verkar flera samhällsnivåer, lokalt, regionalt och nationellt. Staten har ansvar för arbetsmarknadspolitiken, men effekterna av den påverkar kommunerna. Det leder till att det ibland är svårigheter att skilja ut vem som ansvarar för vad, hur uppdraget ser ut för de olika aktörerna och när träder de olika ansvarsområdena in. Därför finns det ett stort behov av samverkan om arbetsmarknadspolitiken. Avgörande för samarbetet, är ett resultat av att ansvarsfördelningen är tydlig.

15 10(10) Trots att det för närvarande är högkonjunktur och arbetslösheten minskar, finns det grupper som hamnat utanför arbetsmarknaden och riskerar att marginaliseras. Det gäller främst ungdomar, personer med invandrarbakgrund, försörjningsstödstagare samt långtidsarbetslösa. Inom GR-området gäller detta i olika grad för alla kommuner. Kan kommunerna medverka gemensamt för att underlätta för dessa grupper att få tillträde till arbetsmarknaden? Den nya regeringens budgetproposition för 2007 aviserar ett antal reformer för arbetsmarknadspolitiken, exempelvis kommer flera arbetsmarknadspolitiska program att minskas och vissa kommer att ersättas av andra. Förändringarna reser ett antal nya frågeställningar. Arbetsförmedlingarna ska effektiviseras när det gäller matchningen av arbetssökande och lediga jobb samt att flera aktörer bör arbeta med matchning. I vilken grad kommer kommunerna att involveras i detta arbete? Vem får ansvaret för de svaga grupperna på arbetsmarknaden? Kommunernas roll framöver är idag mycket oklar, tills regeringen förtydligat den framtida arbetsmarknadspolitiken. Denna överlämnandehandling efter behandling i GRs styrgrupp för arbetsmarknad den 14 november Elver Jonsson ordförande Endrick Schubert vice ordförande Styrgruppens ledamöter mandatperioden : Elver Jonsson (fp) Alingsås (ordf), Kristina Bergman Alme (fp) Göteborg, Peder Engdahl (m) Lilla Edet, Bengt Hörnlund (m) Lerum, Carina Liljesand (kd) Göteborg, Björn Saletti (v) Kungälv, Lisbeth Svensson (fp) Stenungsund, Lars Öfverström (m) Tjörn Endrick Schubert (s) Göteborg (v ordf), Thor Eliasson (s) Ale, Mats Gröndahl (s) Kungsbacka, Lars Kjellgren (s) Partille, Jan Linde (s) Härryda, Gun Simonsson (s) Öckerö, Laila Åkerberg (mp) Mölndal,