Beslut och rutiner för palliativ vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslut och rutiner för palliativ vård"

Transkript

1 Malmö stad Malmö FoU-enhet för äldre Beslut och rutiner för palliativ vård Fallstudier på särskilda boenden i Malmö Dubravka Gladoic Kostevski VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE ISSN ISBN Delrapport 2001:5

2 Förord Ett sätt att bedriva lindrande sjukvård i livets slut är den palliativa vården, som närmast är att betrakta som en vårdfilosofi. Patienter i livets slutskede bör tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor oavsett diagnos. Ställningstaganden och beslut i vården runt den äldre vårdtagaren blir avgörande för kvaliteten i vården. Den här studien belyser på vilka grunder äldre i särskilda boenden får palliativ vård. Vi får följa besluten kring vården av vårdtagare på tre boenden i Malmö. Vi får också följa rutinerna kring dessa beslut, dokumentationen och informationen till personal och anhöriga. Dubravka Gladoic Kostevski, massjuksköterska i Malmö, har kommit fram till att det kan finnas stora skillnader i hur beslut kring den palliativa vården tas, formuleras och dokumenteras på särskilda boenden. En förutsättning för att den äldre ska få en god vård är att besluten och dokumentationen är tydlig. I undersökningen framkommer det dock att olika benämningar och språkbruk används för denna vård. Beror detta på att man betecknar palliativ vård som god omvårdnad? Hur ska palliativ vård benämnas och definieras? Gemensamma rutiner och riktlinjer för detta är viktigt i vårdarbetet. Vi hoppas att rapporten ska stimulera till en diskussion av dessa frågor. Ett stort tack riktas till Dubravka Gladoic Kostevski som genomfört denna rapport. Tack också till alla som har medverkat i undersökningen. Ewa Bengtsson och Nils-Erik Jönsson på stadskontoret har bidragit med värdefulla synpunkter på manuskriptet. Bengt Ingvad på FoUenheten har svarat för handledningen av Dubravka Gladoic Kostevski. Arbetet med detta projekt har möjliggjorts med stöd från Socialdepartementet. Malmö i december 2001 Elisabeth Larsson Chef för FoU-enheten

3 Innehållsförteckning sida 1. Innehållsförteckning 1 2. Sammanfattning 2 3. Introduktion 4 Palliativ vård 4 Att fatta beslut om palliativ vård 4 Beslut om palliativ vård på särskilda boenden 5 4. Syfte 6 5. Metod och material 6 6. Vård på särskilda boenden i Malmö 7 7. Fallstudier 9 Tyras väg till palliativ vård 9 Annas väg till palliativ vård 14 Elins väg till palliativ vård Diskussion Referenser 28

4 2 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att belysa på vilka grunder äldre i särskilda boenden får palliativ vård. Utgångspunkten för undersökningen är den konkreta omvårdnadssituationen på boendet för den gamla. Rapporten innehåller fallstudier av tre patienter på särskilda boenden i tre stadsdelar i Malmö. Patienterna led alla av en långt gången demenssjukdom. I arbetet beskrivs hur beslutet om palliativ vård togs för de tre patienterna, vad deras vård innehöll och vilka rutiner som gällde för den, hur vården dokumenterades och hur vårdpersonalen och anhöriga blev informerade om denna vård. Undersökningen bygger på intervjuer med läkare, sjuksköterskor, kontaktmän och anhöriga. Intervjuerna var upplagda runt teman, som speglade olika aspekter av processen kring beslutet om palliativ vård. I varje fall studerades den medicinska dokumentationen, omvårdnadsdokumentationen och vårdpersonalens anteckningar i kontaktpärmen och dagböcker. Beslutsprocessen kring den palliativa vården för de tre patienterna ser olika ut i vart och ett av fallen. I fall ett är den patientansvariga läkaren en erfaren specialist, som har arbetat med äldre i många år. Hennes beslut är klart och redigt och hon är säker i sitt beslut. Palliativ vård är här även de anhörigas önskan. Hela vårdförloppet gick lugnt, och patienten och personalen kände sig trygga. Fall två innehöll ett dramatiskt händelseförlopp. Patienten blev akut sjuk och inlagd på akutvårdsavdelning på sjukhuset. Där fick hon en livsuppehållande behandling, trots att det var emot hennes tidigare uttryckta vilja. Ansvariga läkare kände inte till patientens inställning till akutvård när hon blev gammal och skröplig. På akutvårdsavdelningen tog man inte hänsyn till barnens önskemål om att inte behandla deras mamma. Hon överlevde sin sjukdom tack vare behandlingen och kunde flytta till det särskilda boendet igen. Väl tillbaka på boendet stod beslutet om palliativ vård för denna vårdtagare kvar. Det var de anhörigas önskemål. I fall tre var två läkare och en sjuksköterska inblandade. Sjuksköterskan hade bara arbetat en vecka på boendet. En vikarierande läkare tog ett tillfälligt beslut i telefon om palliativ vård för patienten. Detta beslut bekräftades av den patientansvariga läkaren några dagar senare. Sjuksköterskan på boendet hade lämnat uppgifter till läkarna om patientens tillstånd. Bedömningen var att hon närmade sig livets slut. Det var det akut försämrade tillståndet hos patienten som ledde fram till beslutet om palliativ vård. Inte någon av läkarna hade träffat patienten i samband med sina beslut. När patientens inte dog, hennes tillstånd förbättrades i stället, tog den patientansvariga läkaren tillbaka beslutet om palliativ vård. Detta skedde trots att patienten led av en obotlig demenssjukdom. Vid intervjutillfället blev läkaren osäker kring sina beslut. Fallstudierna visar att beslutet om palliativ vård inte är ett enkelt beslut. Läkaren, som i sin traditionella roll är den som botar och förlänger liv, ställs här inför etiska, moraliska och psykologiska prövningar. I två av de tre fallen upplevde personalen att beslutet togs utan att läkaren hade träffat patienten tillräckligt mycket. Att känna vårdtagaren väl kan tolkas på olika sätt beroende på personalens eller läkarens uppfattning. I sin profession är läkarna mer vana att ta detta beslut efter en undersökning. Man ställer en diagnos och gör en prognos och, om möjligt, samtalar man med patienten. Att hålla kontakt med anhöriga är ett viktigt led i

5 3 processen. Anhöriga har en särskild betydelsefull roll i beslutsprocessen då patienten har förlorat i sin autonomi, exempelvis på grund av en demenssjukdom,. Personalen på ett boende arbetar nära sina patienter. De tycker vanligen att det är viktigt att läkaren är nära patienten när beslut om patientens vård fattas. I de undersökta fallen framkommer skillnader hos karaktären i de vårdande organisationernas sätt att arbeta. Slutenvård och primärvård är vana att handla snabbt och effektivt vid akuta sjukdomstillstånd. De är inställda på att rädda liv till varje pris. Kommunal hälso- och sjukvård har rutiner att snabbt ta kontakt med läkare när den enskildes tillstånd fodrar det, men den är mer inställd på helhetsperspektiv och långtidsvård. För läkarna i de tre fallen betyder ett beslut om palliativ vård i första hand ett beslut om att den enskilde inte ska skickas in till sjukhuset vid akuta sjukdomstillstånd. Detta kan hänga samman med att sådana beslut ofta fattas i samband med att en patients tillstånd akut försämras. För omvårdnadspersonalen i de tre fallen betyder ett beslut om palliativ vård att patienten ska ha en god vård. Med god vård menas ofta en god personlig hygien, hudvård, munvård, tätare tillsyn, vak och beaktande av besvärliga symptom, t ex ångest, smärta, andnöd. Detta innebär att vårdtagaren får en individanpassad särskild omvårdnad och extra tillsyn. All berörd personal känner till hur deras vårdtagare i livets slutskede bör vårdas. Läkarna, sjuksköterskorna och vårdpersonalen vid de särskilda boendena i denna studie betraktar alla detta som den palliativa vårdens innehåll. Dokumentationen av den palliativa vården i de tre fallen visade brister. Sådan dokumentation var allmänt otydlig och svår att hitta i de aktuella patientjournalerna. Palliativ vård dokumenterades i form av löpande text. Hälften av läkarna dokumenterade inte sitt beslut om palliativ vård i patientjournalen. De läkare som dokumenterade beslutet använde beteckningen god vård/omvårdnad istället för palliativ vård. En läkare antecknade sitt beslut om palliativ vård som en ordination av fortsatt god omvårdnad. Två av tre sjuksköterskor använder uttrycket god omvårdnad för beslutet om palliativ vård. En läkare uppgav en hög arbetsbelastning som grund för att inte dokumentera beslutet. Den andra läkaren dokumenterade inte beslutet om palliativ vård därför hon tyckte att beslutet var svårt att ta. En läkare hade endast vissa delar av patientens journal tillgänglig på boendet. Läkaren ansåg att sjuksköterskans dokumentation var tillräcklig för den vikarierande personalen och för jourläkarbesök. En annan läkare hade, som hjälp till jourpersonalen, skrivit dels en sammanfattning av patientens sjukdomstillstånd, dels en dokumentation av beslutet om palliativ vård. Denna studie belyser behovet av utveckling och utbildning inom området palliativ vård. Rapporten visar att palliativ vård ges olika benämningar och innebörd i den kommunala hälso- och sjukvården. Om palliativ vård ska likställas med god vård eller god omvårdnad bör diskuteras. I utformningen av vården i livets slutskede är det väsentligt att ge dessa begrepp en klar innebörd. Från intervjuerna med personalen framkom en tydlig önskan om en enhetlig tolkning av begreppet palliativ vård. Den palliativa vården bör föregås av en individuell vårdplanering. En klar dokumentation av den enskildes sjukdomstillstånd och av beslutet om palliativ vård underlättar informationsöverföringen för all inblandad personal. På detta sätt garanteras patienten den vård som läkaren har beslutat om.

6 4 Introduktion Äldre människor i behov av mycket vård utgör en sårbar grupp. Det gäller i högsta grad för gamla människor i behov av sjukvård som närmar sig slutet på sitt liv. Under de senaste hundra åren har vi sett en social utveckling mot en kraftig ökning av andelen gamla människor i samhället och en allt större koncentration av dödsfallen till de höga åldrarna. För många äldre innebär åldrandet ett liv med hälsa och oberoende. För andra är åldrandet förknippat med livsbegränsande sjukdom och besvär, som kräver vård och medicinsk behandling. Palliativ vård Idag kan man tala om i princip två typer av sjukvård. Den vanligaste slaget av sjukvård är den botande vården, som bygger på medicinsk behandling. Här syftar insatserna till att behandla en sjukdom så att man blir frisk igen. Den andra typen av sjukvård är den lindrande vården, som har som mål att minska och kontrollera smärta, andningsbesvär, yrsel, oro, ångest och andra allvarliga symtom vid sjukdomstillstånd som inte går att upphäva. Många av våra svåra sjukdomar uppträder i senare delar av livet. Demenssjukdomar och cancersjukdomar är två exempel på sjuklighet som är allt vanligare desto högre upp i åldrarna vi kommer. Även i tidig ålder finns det obotliga sjukdomar man kan dö av. I den sena fasen vid en obotlig sjukdom talar man om livets slut. När börjar egentligen livet slut? Socialstyrelsen har definierat kriterier för livets slutskede. Diagnosen ska vara rätt ställd. Vid en korrekt diagnos ska det inte gå längre att bota sjukdomen eller förbättra prognosen och döden kommer att inträffa inom relativt kort tid (SOU 2000:6). Ett sätt att bedriva lindrande sjukvård vid livets slut är den palliativa vården. Palliativ vård är snarast en vårdfilosofi. Den anger riktlinjer och ideal som anses vara viktiga när man har en svår, obotlig sjukdom i ett framskridet skede. Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat palliativ vård som en aktiv helhetsvård när patienten inte längre svarar på botande behandling. Kontroll och lindring av smärta och andra symptom är av största vikt liksom beaktande av problem av psykologisk, social och existentiell art. Det betyder att man inte är enbart intresserad av de fysiska symtomen utan man fäster lika stor vikt vid oro, ångest och ängslan, social isolering och frågor kring livets mening och innebörd. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj utan att förlänga patientens liv eller påskynda dennes död. Att fatta beslut om palliativ vård Att fastställa tidpunkten för när en botande behandling övergår till lindrande vård innebär en medicinsk bedömning och ett beslut av en läkare. I sin traditionella roll som den som räddar liv kan läkaren ställas inför stora både medicinska och etiska frågeställningar. Det är ofta mycket svårt att avgöra exakt när man ska upphöra med försöken att bota en person. Vårdpersonal kan vara så inskolad på att rädda liv att insikten om att detta inte går känns som ett misslyckande. Detta förhållande bidrar till att det är svårt att fatta beslutet om att gå över till lindrande vård. Vårdpersonal talar sällan om döden med varandra eller sina patienter eller deras närstående. För många patienter blir beslut om palliativ vård aldrig taget (SOU 2000:6). Varje vårdtagare innebär unika problem och ställ-

7 5 ningstaganden. Hanratty & Higgsson (1997) menar att vid ett slutgiltigt beslut om palliativ vård krävs att läkaren överlägger med anhöriga, sjuksköterskor och om möjligt också med patienten själv. Detta kan vara viktig, då studier har visat att olika yrkeskategorier inom vården baserar sin prognos för allvarliga sjukdomars förlopp på olika företeelser. Läkare baserar ofta sin prognos på uteslutande undersökningar och prover, medan kuratorer och undersköterskor uteslutande baserar sin prognos på att samtala med patienten (SOU 2000:6). Vård ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Detta betonas i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Den som har ansvaret för patienten ska se till att han/hon får upplysningar om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmöjligheter som finns. Om upplysningar inte kan lämnas till patienten, ska de istället lämnas till närstående om det inte finns särskilda hinder (SFS 1998:531). Palliativ vård och vård i livets slutskede har numera högsta prioritering inom sjukvården efter riksdagens beslut om prioriteringar inom vården. I SOU 2001:6 finns förslag om ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen som stärker patientens självbestämmande. Om patienten saknar förmåga att ta ställning till vården och behandlingen skall hans eller hennes tidigare kända viljeyttringar respekteras. I SOU 2001:6 betonas att alla patienter i livets slutskede ska tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor oavsett diagnos. Äldre med demenssjukdomar är en patientgrupp som genom sin sjukdom gör förluster i autonomi. Detta är en grupp som enligt utredningen bör prioriteras högre i vården. Frågan är vem som ingår i beslutsprocessen kring palliativ vård om patienten inte kan utrycka sin vilja. I Hälso- och sjukvårdslagen saknas reglering om beslutsbefattandet om patienten inte har anhöriga eller om patienten inte vill att anhöriga skall informeras. Det är också oklart vilka den goda mannens eller förvaltarens befogenheter är i sådan situation (SOU 2001:6). Dokumentation av vård är viktigt, och särskilt viktigt är detta när beslut om palliativ vård tas. Legitimerad personal har skyldighet att dokumentera i patientjournalen (SFS 1985:56). Journalen ska innehålla väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder samt ställningstagande som gjorts rörande val av behandlingsform. Kilgren m fl (2000) påpekar att en bra dokumentation och en bra vårdplan, som innehåller en planering inför patientens försämring, minskar risken för onödiga överföringar till en dyrare akutvård. Målet är att den enskilde ska ges ett humanare omhändertagande. Beslut om palliativ vård på särskilda boenden I Sverige är andelen som dör på särskilda boenden ca 30 %. Tidigare dog de flesta människor på akutsjukhus. På sjukhus dör idag ca 40 %, medan ca 20 % dör i eget hem. Ca 10 % dör på okänd ort (SOU 2000:6). Under senare år har det alltså skett en förskjutning av dödsplats från sjukhus till särskilda boendeformer och det egna hemmet. Att vårda döende äldre människor inom särskilt boende ställer krav på kunskaper om t ex symtomkontroll och ett psykosocialt förhållningssätt hos personalen. Denna vård väcker också frågor om livet och existensen. En del av vårdpersonalen har kanske inte haft möjlighet till egen bearbetning av sorg och död. Detta kan skapa oro, ångest, rädsla som gör det svårt att delta i vården. Frågan är vilken status vården som har att göra med livets slutskede har på särskilda boenden. För den grupp äldre här som är i livets slut är det väsentligt att beslut om palliativ vård övervägs och att en individanpassad vård ges efter den enskilda vårdtagarens behov och tillstånd. Det kan vara viktigt att skilja vård-

8 6 tagare i livets slut från andra grupper av äldre inom särskilt boende. Ställningstaganden och beslut om vilken vård och behandling de gamla på boendet ska få väcker betydelsefulla men svåra frågeställningar kring livskvalitet och värdighet. Det är ett område där vi behöver undersöka, utveckla och pröva vårt tänkande och våra föreställningar. Syfte Syftet med denna studie är att belysa på vilka grunder äldre i särskilda boenden erhåller palliativ vård. Utgångspunkten för undersökningen är den äldres konkreta omvårdnadssituation på boendet. Målet är att lyfta fram olika viktiga aspekter på vad vård i livets slutskede på särskilda boenden kan innebära för vårdtagaren och personalen. Frågeställningar Hur ser den beslutsprocess ut som leder fram till att den äldre ges palliativ vård och vilka aktörer är inblandade i denna beslutsprocess? Hur resonerar läkaren kring patienten i detta skede och vilka är grunderna för läkarens bedömning? Vilka uppfattningar har de olika aktörerna (vårdtagare, anhöriga, läkare, sjuksköterska) om vilka medicinska insatser och omvårdnadsåtgärder som bör sättas in vid övergången från botande till palliativa insatser? Hur sker informationen till patienten och anhöriga i samband med övergången från kurativ till palliativ vård? Hur sker informationsöverföring i vårdkedjan mellan läkare, sjuksköterska och omvårdnadspersonal? Hur dokumenteras palliativ vård? Metod och material Undersökningen har lagts upp som fallstudier av äldre i särskilt boende under år Fallstudierna omfattar intervjuer med läkare, sjuksköterskor, kontaktmän och anhöriga. I varje fall har jag studerat medicinsk dokumentation, omvårdnadsdokumentation och vårdpersonalens anteckningar i kontaktpärmen eller i dagböcker. För att få personalens och anhörigas uppfattningar om den beslutsprocess som ägt rum kring palliativ vård, har jag valt en ostrukturerad intervjumetod. Intervjuerna genomfördes som tematiska intervjuer, och under intervjun använde jag en intervjuarguide. Nyckelord i guiden var beslutsprocessen, information, informationsöverföringen och dokumentationen. Intervjuerna är bandade. I dokumentationen har jag studerat dels förekomsten av anteckningar om och kring palliativ vård, dels dokumentationens tydlighet i patientjournalen. Omvårdnadsdokumentation är ett viktigt arbetsunderlag för sjuksköterskor och annan vårdpersonal i det di-

9 7 rekta vårdarbetet. Vid granskningen av dokumentationen har en viktig fråga varit hur informationsöverföringen sker inför jourläkarbesök eller till vikarierande personal. Undersökningen genomfördes i Malmö stad. För att begränsa materialets omfattning inriktades studien på tre stadsdelar. Målet var att välja ut en patient på ett särskilt boende i varje stadsdel. Först tog jag kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska i stadsdelen för att få svar på i vilka vårdboenden det kunde finnas patienter i palliativ vård. Valet bland dessa vårdboenden skedde sedan slumpmässigt. I alla tre fallen visade det sig att den utvalda personen hade en demenssjukdom. I de första två, Tyra och Anna, har anhöriga gett sitt samtycke till studien. I tredje fallet, Elin, fanns det inte några anhöriga. Elin hade en god man, som tillfrågades om och gav sitt samtycke till studien. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan och föreståndaren på boendet gav också sitt samtycke. Jag inledde varje fallstudie med att intervjua den patientansvariga sjuksköterskan på boendet. Personalen som deltog i studien fick en skriftlig information om min studie. Varje intervju inleddes också med en muntlig information om undersökningen. Vård på särskilda boenden i Malmö I Malmö finns närmare ett hundratal enheter omfattande ca lägenheter/platser i särskilda boendeformer för äldre. Dessa fördelas på vårdboende, gruppboende och korttidsplatser. Merparten av lägenheterna/platserna utgörs av fullvärdiga lägenheter, grupperade med ca 6-10 lägenheter i mindre enheter kring gemensamhetsutrymmen. Ett särskilt boende utgörs ofta av flera sådana enheter. Vårdboende ska kunna tillgodose både omfattande behov av omvårdnad och av hemsjukvård. De boendes omvårdnadsbehov är mycket omfattande. Merparten av de boende ligger i omvårdnadsnivå 4 på kommunens vårdtyngdsskala. En stor andel har både somatiska och psykiska funktionsnedsättningar (främst demenssjukdomar). Principen om kvarboende tillämpas för alla särskilda boendeformerna i Malmö. Det innebär att även om behoven förändras har den äldre alltid rätt att bo kvar i den särskilda boendeform man först flyttat till. För att förbättra den enskildes vård utifrån ett helhetsperspektiv infördes Ädel reformen Ansvaret för hälso- och sjukvård på särskilda boenden har överförts från landsting till kommun. Malmö stad har anställd vårdpersonal upp till sjuksköterskenivå. Malmö stad är idag sjukvårdshuvudman med ett ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och i hemsjukvården. Detta innebär att Malmö stad ansvarar i stor utsträckning för genomförande av palliativ vård i särskilda boenden. Läkaren som ansvarar för de medicinska insatserna är anställd av en annan huvudman, Region Skåne. Delningen mellan huvudmännen har medfört vissa svårigheter i informationsöverföringen. Kopia på den medicinska journalen finns inte alltid tillgänglig på de särskilda boendena. Den enskilde och dennes ansvariga läkare äger rätt att bestämma om kopia på den medicinska journalen ska förvaras på det särskilda boendet. Socialstyrelsen anser att det är angeläget med förbättringar inom samverkan mellan olika vårdgivare exempelvis genom att en sammanfattning av patientjournalen ska finnas tillgänglig inom särskilda boenden (Socialstyrelsen, 2001). Det är viktigt att det finns en smidig informationsöverföring mellan kommunens och Region Skånes verksamhet.

10 8 För att få bättre kontinuitet i vård och behandling för den enskilde har Malmö stad under 1999 bedrivit ett projekt kring införande av kontaktpärmar. Kontaktpärmens syfte är att underlätta kontinuitet i vård och behandling samt sociala och rehabiliterande insatser. Kontaktpärmen upprättas efter ett skriftligt samtycke av den enskilde vårdtagaren. Den betraktas som dennes egendom. All inblandad personal ska kunna skriva sina anteckningar i den. Kontaktpärmen är helt frivillig och är inte en journalhandling. Kontaktpärmen innehåller flera delar: individuell serviceplan, planerade och utförda insatser enligt socialtjänstlagen, omvårdnadsstatus, omvårdnadsanamnes, planerade och utförda åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen, rehabiliterande åtgärder, medicinsk inflyttningsdokumentation och kunduppdrag. Varje vårdtagare kan välja vilka delar som ska finnas i kontaktpärmen och kan välja bort andra delar. Kontaktpärmen är mycket uppskattad av anhöriga, som kan läsa om allt som händer kring deras närstående. Enligt Kommunövergripande kvalitetsprogram för äldreomsorgen, antaget av kommunstyrelsen, ska varje vårdtagare på de särskilda boendena få en namngiven kontaktperson. Denna kontaktman är en vårdpersonal med huvuduppgift att ha närmare kontakt med sin vårdtagare och dennes anhöriga. Syftet med kontaktmannaskapet är att öka kontinuiteten och närheten till vårdtagaren.

11 9 Fallstudier TYRAS VÄG TILL PALLIATIV VÅRD Tyra, 90 år, har tidigare bott hemma i egen lägenhet med hjälp av anhöriga och hemtjänsten. När Tyra var 79, avled hennes make hastigt och Tyra blev ensam. Maken var mycket mån om familjen och har gjort det mesta i hemmet. Tyra har två söner och mycket god kontakt med dem. De har hjälpt henne väldigt mycket. För att kunna stå ut med sin ensamhet hade Tyra köpt en liten hund. Livet kändes mer meningsfullt. Tyra hade tillbringat mycket tid med sin hund, kände sig behövd och älskad. Efter ett år började första symptomen på minnessvikt och förvirringstillstånd. Dessa bekymmer blev mer och mer uttalade. Tyra brydde sig inte om hon var påklädd eller om hon hade ätit mat. Hon blev mycket orolig, skrek åt grannarna i huset och störde dem på natten. Så småningom blev också hunden en börda som sönerna fick ta hand om. Tyra har aldrig tyckt om sjukvård. Hon ville inte söka läkarkontakt även när det verkligen behövdes. Det var ett stort bekymmer för hennes anhöriga som inte kunde göra mycket när hon behövde läkarhjälp. Vid 83 års ålder konstaterades senil demens. Tyra bodde fortfarande hemma med hjälp av sina söner och vissa insatser av hemtjänsten. Med tanke på Tyras inställning till sjukvården ville inte anhöriga att läkare skulle göra en demensutredning. När Tyra var 84 år trillade hon två gånger med följande bäckenfraktur och benbrott som följd. Hon opererades på sjukhuset. Efter sjukhusvistelsen hade Tyra svårt att klara sig själv och fick utökad hemtjänst. Sönerna har gjort allt de kunde så att Tyra kunde bo hemma. Tyra själv var mycket tveksam till hemtjänsten och ville inte gärna ha den behövda hjälpen. Bekymmer med minnessvikt och tilltagande demenssymptom, hallucinationer, vanföreställningar och skrikbeteende har blivit värre. Sönerna har vårdat henne i hemmet med stöd av hemtjänstpersonalen i åtta år. Hemtjänstpersonal och söner slog larm till hemvårdsinspektören i stadsdelen i april Anhöriga orkade inte längre och hemtjänstinsatserna räckte inte till. Situationen i hemmet var ohållbar då Tyra vägrade ha hjälp, skrek åt grannarna både på dagen och på natten, skötte inte sin hygien, mat eller påklädning. Samma år öppnades ett nytt vårdboende i närheten av Tyras bostad. Ett nytt, fint hus med 50 platser till de mest krävande vårdtagare som behövde mycket hjälp med omsorg och omvårdnad. Tyra fick en avlastningsplats på boendet. Den första tiden på vårdboendet var personalen mycket tveksam om hon placerades rätt på grund av hennes grava demens samt skrikbeteende. Tyra skrek mest på natten och var mycket störande för omgivningen. Hennes medicinering omprövades många gånger men det var svårt att hitta en lämplig medicinering. Det blev mer och mer tydligt att Tyra inte kunde återvända hem. Efter tre avlastningsveckor fick Tyra en permanent plats på samma boende. Hon fick en fin lägenhet med pentry, ett litet kök, fint stort rum och badrum.

12 10 Hennes egen önskan om vilken vård hon ville ha var inte känd. Tyra hade aldrig pratat med sina söner om hur hon vill ha det när hon blir gammal och sjuk. Hon har aldrig utryckt sig i frågan enligt anhöriga eller personalen. Med tiden hade Tyras fysiska och psykiska hälsa försämrats successivt. Hon har blivit mer och mer dement, kände inte igen sina söner, hon trodde att de fortfarande var små pojkar och hon ville hem. Det gick inte att föra samtal med henne. Tyra har fått bekymmer med hjärtat och andningsbesvär som följande symptom. Läkaren trodde att hennes andningsbesvär berodde på svagt hjärta och hon fick mediciner som hjälpte mot de besvärliga symptomen. Våren 2001 försämrades Tyras hälsa igen. Det gick inte att få kontakt med Tyra och hon blev förlamad på vänster sida. Personalen tog kontakt med tjänstgörande sjuksköterska som i sin tur kontaktade läkaren. Läkaren kom omgående från vårdcentralen som ligger i närheten. Tyra blev undersökt och fick diagnos stroke. Tyras allmänna tillstånd, livskvalitet och ålder (90 år) spelade en stor roll i besluten kring Tyras vård. Utifrån en helhetsbild av patienten med uttalad demens, inkompenserat (svagt) hjärta med andningssvårigheter som följd, bedömde läkaren att inga tillgängliga behandlingsmetoder fanns att tillgå. Tyras både psykiska och fysiska hälsa sviktade. Läkaren beslutar och uttalar att Tyra bör få palliativ vård. Detta beslut dokumenteras inte som palliativ vård utan läkaren skriver god vård i den medicinska journalen. Vad det gäller vården av Tyra skiljer inte läkaren mellan de två begreppen. Hon bedömer att avancerade insatser från sjukvården är helt orimliga i Tyras situation. Läkaren anser att man bör göra en bedömning om palliativ vård från gång till gång. Det är ett beslut som alltid kan omprövas. Även om insatserna har beslutats vara palliativ vård så betyder detta inte passivitet, tycker läkare. Det menas att det inte behövs akutvård från slutenvårds sida. Palliativ vård är insatser för det minsta lidandet. Här inkluderar hon behandling av t ex lunginflammation eller njurinfektion. Läkaren tycker att man ska behandla det som man kan, både i kurativ och i palliativt syfte, om detta betyder minskat lidande för patienten. Läkaren har en mycket viktig roll i beslutsprocessen. Hon har gott rykte bland personalen, hon är rak i sina beslut och är en nyckelperson för personalens trygghet. Läkaren pratade med vårdpersonalen på boendet. De utför den basala omvårdnaden och känner Tyra sedan fyra år tillbaka. Läkaren hade tagit hänsyn till sjuksköterskans iakttagelser och anhörigas inställning: Man kan säga att det blev ett gemensamt beslut från vårdpersonal, sjuksköterskan och anhöriga. Men det var anhörigas önskan som var viktigast. Jag tycker att det är viktigt att man har en trygg doktor som vet vad den gör och våga göra sådana beslut. Hon känner oss och litar på oss (sjuksköterska) Barnen var införstådda med mammas hälsa, ålder och livskvalitet. Hennes nuvarande tillstånd ser de som ett lidande. Anhöriga ville absolut inte att Tyra skulle skickas in till slutenvårdens akutvård. De tycker inte att det är rimligt med livsuppehållande åtgärder i syfte att förlänga livet. Läkare, anhöriga och sjuksköterska har varit överens om vid beslutstagandet i palliativ vård. Läkare beskriver anhöriga som mycket förnuftiga personer som var medvetna om Tyras situation. Läkare framträder som en erfaren, kunnig

13 11 och trygg person i sitt beslut. Förtroende och trygghet verkar vara lika viktigt som den medicinska diagnosen och prognosen Tyra vet ingenting om beslutet. Både personal och anhöriga tycker att det är orimligt att säga något på grund av Tyras ålder och demens. Läkaren har inte tagit kontakt med anhöriga i beslutsprocessen men hon känner till deras åsikt sedan tidigare och är säker på att de är införstådda med beslutet. Anhöriga har även tidigare framfört sina åsikter om att Tyra inte ska skickas till slutenvården. Läkaren är mycket säker i sitt beslut men har inte informerat anhöriga själv. Anhöriga fick veta om beslutet om god vård efter kontakt med sjuksköterskan på boendet. Enligt doktorn är god kommunikation mellan sjuksköterska, vårdpersonalen och läkare grund för en helhetsbedömning. Även sjuksköterskan talar uttryckligen om beslutet om Tyras vård som ett beslut om palliativ vård. För henne betyder palliativ vård att man lindrar och botar det som går att behandla. Hon tycker att det var den bästa vård hennes patient kunde få: Man överväger hela tiden. Om man bedömer att behandlingen inte skulle ge någon resultat då avstår man. Det som går att behandla ska man behandla." (sjuksköterska) Sjuksköterskan hade ofta kontakt med anhöriga. De framförde till henne sina åsikter om Tyras vård och behandling. Anhöriga tycker att deras mor är mycket gammal och senil med dålig livskvalitet. De menar att det inte finns någon mening med att förlänga hennes liv. De vill att hon ska ha det så bra som möjligt utan ångest eller smärta. De är mycket nöjda med den vård och behandling som hon får. Anhöriga utrycker oro över att Tyra ska behöva vara sängliggande länge. De anser det som förlängt lidande. De två sönerna har skrivit ett papper, där det står enkelt vad de vill att personalen ska göra när deras mor går bort. Den sista tiden tacklade Tyra av, blev mer och mer sängliggande, fick hög feber och sov det mesta. Hon fick penicillin men andra mediciner sattes ut eftersom hon hade svårt att svälja. Läkaren och sjuksköterska på boendet hade gemensam inställning om att man botar det som går att bota om detta betyder minskat lidande för patienten. De sista dagarna visade Tyra ångest och hade ont. Hon fick morfin de sista dagarna. Tyra somnade in lugnt och stilla första sommardagen samma år hon fyllde 90 år. Informationsöverföring Informationsöverföringen till personal på boendet sker genom en skriftlig dokumentation i patientjournalen och i kontaktpärmen samt genom muntlig rapport. Sjuksköterskan brukar också göra en tydlig anteckning i omvårdnadsdokumentationen. En tydlig dokumentation är en viktig hjälp till konsultläkare på jourtid och vikarierande sjuksköterskor. Därför brukar den patientansvariga läkaren göra en sammanfattning av patientens tillstånd som hjälp till dem som inte känner patienten. Hon menar att det är väldigt svårt att veta vad som är rimligt för patienten som man inte känner. Läkaren informerar sjuksköterskan, men hon har inte så mycket kontakt med vårdpersonalen på grund av tidsbrist:

14 12 Jag informerar sjuksköterskan men inte vårdpersonalen. Jag har för lite tid. Jag har inte den kontakt längre som förr när vi hade sjukhusliknande vård (läkare) Läkaren skriver en sammanfattning av Tyras hälsotillstånd samt dokumenterar beslutet som god vård i den medicinska journalen. Utdrag av den medicinska epikrisen finns på vårdboendet. Sjuksköterskan har en viktig roll i informationskedjan. Hon informerar vårdpersonal genom muntlig rapport. Hon dokumenterar i omvårdnadsjournalen. Personalen har tillgång till den och kan ta till sig skriftlig information. Liksom läkaren omformulerar sjuksköterskan beslutet om palliativ vård i dokumentationen. I omvårdnadsjournalen skriver hon att Tyra ska ha god omvårdnad. Hon har skrivit att detta också är anhörigas önskan. Rutiner i den palliativa vården Enligt rutiner på boendet får man en kontaktperson när man flyttar in. Tyra har haft samma kontaktman hela tiden sedan hon flyttade in. Boendeansvarig läkare jobbar på samma distrikt där hon bodde tidigare och har träffat henne redan när hon bodde hemma. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för omvårdnaden av patienten och är samma person sedan två år tillbaka. Personalen tycker att kontinuiteten är en stor fördel i beslutsprocessen om palliativ vård. Sjuksköterskan har en handledande roll i Tyras omvårdnad. Vårdpersonalen på boendet har den dagliga och mest naturliga kontakten med Tyra. De känner henne bäst. På boendet finns det tillgång till sjukgymnast. Tyra hade svårt att sitta i sin gamla rullstol när hon blev förlamad. Personalen kontaktade sjukgymnasten och Tyra fick en ny rullstol. Som ledare för den allmänna och specifika omvårdnaden kan sjuksköterska upprätta skriftliga rutiner för vård vid livets slut. Skriftliga rutiner för vård i livets slutskede kan innehålla t ex munvård, hudvård, trycksårsprofylax, kontroll av besvärande symptom, kontakt med präst eller kurator osv. Det är ett värdefullt redskap för personal och en kvalitetssäkring att patienterna ska få samma kvalitet i sitt omhändertagande. På Tyras vårdboende finns det inga skriftliga rutiner om vård vid livets slut, men det görs mycket i praktiken ex. dagliga bedömningar om smärtstillande eller ångestdämpande behandling behövs. Om Tyra har svårt att andas får hon medicin som underlättar andnöd. Att vårda svårt sjuka patienter i livets slut tillhör dagliga rutiner. Undersköterskor tycker inte att det är något speciellt med palliativ vård. De tycker att de gör det som de brukar göra i sitt dagliga arbete. Vårdpersonalen menar med god omvårdnad det bästa de gör i basal omvårdnad dagligen. De tvättar Tyra, gör munvård, ger henne mat, dryck och medicin om hon vill, vänder henne, sitter vak om anhöriga inte kan. Detta är en självklarhet. För sjuksköterskan betyder palliativ vård den specifika omvårdnaden som hon ska utföra själv eller delegera till personalen. Med specifik omvårdnad menas den individuella omvårdnaden som är anpassad till den enskildes behov och efter specifika, besvärande symptom. Vårdpersonalen tycks inte vara berörda av palliativ vård. De resonerar inte i termer av palliativ vård men de gör mycket i praktiken. Personalen känner inte riktigt till termen palliativ vård och utrycker hellre palliativ vård som god omvårdnad. De känner det som

15 13 ett naturligare alternativ. Med god omvårdnad menar vårdpersonalen allmän omvårdnad och skötsel av personlig hygien: Vi gör som vi brukar: god allmän omvårdnad. Vänder, gör vid munnen, rapporterar om hon försämras, sitter bredvid om anhöriga inte kan (kontaktman) Personalen pratar i gruppen om något känns jobbigt eller konstigt. Sjuksköterska är en naturlig del av gruppen. Alla är uppmärksamma på om Tyra visar lidande symptom (t.ex. ångest, smärta eller andnöd). Kontaktmannen tycker att det känns rätt att Tyra får palliativ vård. För henne är döden en naturlig process när man är gammal och sjuk. Om de inte kan bota henne med behandlingar och mediciner är palliativ vård det bästa man kan ge henne, tycker undersköterskan. Vårdpersonal brukar göra sina dagliga anteckningar i en pärm. Där finns de mest aktuella anteckningsblad utplockade från kontaktpärmen. Sjuksköterska gallrar blad med jämna mellanrum och sätter tillbaka de i kontaktpärmen. Det betyder att anhöriga inte har tillgång till de senaste anteckningar eftersom de finns på expeditionen. Däremot betraktas kontaktpärm som ett viktigt redskap för vårdpersonal i det dagliga arbetet. Tyras anhöriga har fått information om kontaktpärmen men har inte som vana att läsa i den. Det aktuella beslutet om palliativ vård eller god omvårdnad dokumenteras inte i kontaktpärmen. Analys I Tyras fall framträder läkaren som en erfaren, kunnig och trygg person i sitt beslut. Det fanns en bra kommunikation mellan anhöriga, sjuksköterskan, vårdpersonalen på boendet och läkaren. Förtroende och trygghet är här lika viktigt som den medicinska diagnosen och prognosen. Både läkaren och sjuksköterskan talar muntligt om Tyras vård som palliativ vård, men läkaren dokumenterar detta beslut som god vård och sjuksköterskan dokumenterar det som god omvårdnad. Ett obehag tycks vara förknippat med benämningen palliativ vård. Även om alla parter som var inblandade i beslutsprocessen upplevs som kunniga och trygga finns det frågetecken kring dokumentationen av den palliativa vården. Utformningen av denna blir viktig både för läkaren och för sjuksköterskan. Det verkar som att god vård ser bättre ut än palliativ vård i skriftlig form. Frågan är hur benämningen god vård påverkade Tyras omvårdnad. Sjuksköterskan och läkaren tycks vara inställda på att palliativ vård av Tyra innebär god omvårdnad enligt de särskilda och dagliga rutiner som gäller. Vårdpersonalen känner inte till termen palliativ vård och tycks också vara inställd på god omvårdnad om Tyra. God omvårdnad betyder för vårdpersonalen de dagliga rutinerna samt tätare tillsyn. En individuell behovsbedömning av Tyras behov och symptom gjordes kontinuerligt och verkade fungera bra. Kommunikation mellan vårdpersonal, sjuksköterska och läkare fungerade väl och Tyra fick palliativ vård. Det fanns inte några frågetecken när Tyra avled och allt upplevdes lugnt. Både personalen och anhöriga var nöjda med Tyras vård. Tyras fall bekräftar att beslut om palliativ vård inte är något enkelt beslut. Dokumentationen av detta beslut är inte heller något enkelt, även om beslutsfattaren (läkaren) är kunnig, erfaren och trygg i sin roll.

16 14 ANNAS VÄG TILL PALLIATIV VÅRD Anna är född i Helsingborg i början på nittonhundra talet. Innan hon gifte sig hade hon jobbat som mentalskötare på ett sjukhus i Malmö. I samband med giftermålet slutade hon arbeta och fick fyra barn. Hon hade varit hemmafru tills barnen blev stora och började arbeta igen vid 40 års ålder. Anna hade gillat livet och hon hade haft mycket glädje av sina barn. Hon började arbeta i en affär. När maken var 63 år gick han i pension. Anna var 60 och bestämde sig att sluta jobba och tillbringa tiden tillsammans med sin make. De hade en sommarstuga där de hade varit mycket under sommaren. Anna hade många vänner. Tillsammans med sin man började hon läsa engelska och en kurs i konstverk. Hon gillade att måla, titta på konstverk och gamla fotografier. Makarna reste mycket i hela Europa och i Afrika. När Anna blev 72 år förlorade hon sin livskamrat. Han gick plötsligt bort i en bristning av den stora kroppulsådern. Hela familjen var mycket chockade och har funderat länge varför det gick så snabbt och utan förvarning. Anna tyckte att det var jobbigt men var ändå sansad och menade att det var skönt att maken somnade in snabbt. Att vara sängliggande eller rullstolsbunden var det värsta som kunde hända familjen, tyckte hon. Hennes mor och mammas syskon hade demens under lång tid. De hade förlorat sina personligheter och var sängbundna i flera år. Anna hade demenssjukdomen i familjen som gjorde att hon pratade mycket med sina barn om hur svårt detta var. Hon hade sin egen uppfattning om sjukdomen och tyckte att det var mycket jobbigt att leva som anhörig till dementa släktingar. Hennes mor var dement och sängliggande i fyra år innan hon gick bort. Anna hade sagt många gånger att hon inte ville ha det så. Anna pratade mycket om detta med sina barn. Hon utryckte sin vilja tidigt och barnen i familjen visste om hennes åsikt. Livet blev annorlunda efter makens bortgång. Anna var 73, försökte vara stark och klarade sig bra under ett år. Hon umgicks mycket med väninnor och kusiner. Vännerna blev också äldre och sjukare. En efter en gick bort och försvann. Anna blev mer och mer ensam. När Anna var 75, började hon dra sig undan, slarvade med maten, klarade inte att sköta hemmet. De första symptomen på depression och demens hade smugit sig in under åren. Barnen hjälpte henne så mycket de kunde, men de var själv yrkesverksamma och arbetade heltid. Dottern hjälpte till med inköp och tvätt. Det svåraste var att Anna inte hade någon matlust. Hon vägrade äta fast barnen hjälpte till med matlagning. Barnen tyckte inte att de räckte till när Anna var 79 år. Dottern sökte hjälp av hemvårdsinspektören i stadsdelen och Anna fick hemtjänst. Allt fungerade bra utom maten. Anna hade ätit väldigt lite och alla var bekymrade över hennes depression. Hemtjänst personal har lämnat maten hemma till Anna men det var sällan att hon hade ätit den. Anna var mer och mer deprimerad. Hon skötte sin personliga hygien själv men behövde hjälp med maten, inköp, tvätt och städning. Annas hälsotillstånd försämrades snabbt när hon fick hemtjänst. Hon blev riktigt deprimerad, hade haft förvirringstillstånd med hallucinationer och var mycket glömsk när hon fyllde 82 år. Dottern kontaktade vårdcentralen och fick en tid hos en distriktsläkare. Läkaren skickade en remiss till neuropsykiatriska kliniken för utredning. Anna blev inlagd på kliniken. Man gjorde undersökningar och datortomografi som visade vaskulär demens. Det var klart att Anna inte kunde bo hemma längre. Hon stannade kvar på sjukhuset i tre månader tills hemvårdsinspektören hittade ett lämpligt boende.

17 15 Anna fick en plats på ett gruppboende för dementa. Hon var 83 år. Den första tiden på gruppboendet var mycket jobbig. Anna rymde därifrån flera gånger. Hon var förvirrad, gick ut och promenerade. Personalen har alltid upptäckt det i tid och hittade henne. Anna ville hem hela tiden. Det som hon menade med hem var Helsingborg, staden där hon var född och uppvuxen. En gång gick det olyckligt till när Anna trillade och föll. Efter fallet hade Anna ådragit sig en höftfraktur. Hon blev opererad på sjukhuset och kom tillbaka på boendet. Efter ett tag kunde hon gå igen med hjälp av rollator och med tillsyn. Hon har också fått en rollstol när hon inte orkade gå. Anna har bott på gruppboendet i två år tills det togs beslutet att man skulle avveckla boendet. Detta till följd av en omorganisation i stadsdelen. Hon fick flytta till ett annat nyöppnat vårdboende när hon var 85 år. Anna hade mycket svårt att kommunicera och kunde förmedla bara korta meningar, högst två enstaka ord. Bara ibland kunde hon förstå mycket korta uppmaningar. Anna var helt desorienterad i rum, tid och person. Hon kände inte igen sina barn. Anna gillade inte den nära kontakten med personalen när hon behövde hjälp. Hon kunde vara mycket arg, skrek och slogs. Hon ville upp själv fast hon inte klarade det. Hon ville resa sig hela tiden och har fallit många gånger. På grund av detta fick hon extra tillsyn av personalen och läkare ordinerade ett bälte i rullstolen. När personalen skulle bjuda henne på mat eller behövde byta blöjan var hon mycket arg. Hon hade varit mycket självständig hela sitt liv och tyckte att det var obehagligt när hon blev beroende av andra. Hennes tillstånd försämrades hastigt i december Anna var 86, blev yr och svimfärdig vid morgontoaletten. Pulsen gick ner till 26 slag i minuten. Personalen på boendet kontaktade sjuksköterskan som i sin tur pratade med boendeansvarig distriktsläkare på vårdcentralen. Hon kom in snabbt och Anna blev undersökt. Läkaren tyckte att Anna fick en allvarlig hjärtrytmrubbning. Distriktsläkaren bedömde att det var ett livshotande tillstånd. Hon uppfattade att det enda som kunde göras var att sätta in en pacemaker och rädda Annas liv. Distriktsläkare kontaktade akutkliniken på sjukhuset. Hon pratade med en specialistläkare på medicinakuten, som ansåg att Anna skulle skickas in för pacemakerinsättning. Personalen på boendet hade tagit kontakt med dottern och hon kunde följa med sin mor i akutbilen. Det kom aldrig på tal vilket vård Anna själv önskade. Annas omhändertagande gick mycket snabbt och anhöriga var inte förberedda på det: När vi väl kom fram så gick det mycket snabbt, snabbt ur bilen och in i rummet. De stod beredda att ta emot oss. Det var ett riktigt akut omhändertagande. Efter ett tag kom läkaren in och ordinerade dropp och sa att mor skulle få en pacemaker (anhörig) Efter några timmar på akutavdelningen blev Anna flyttad till medicin kliniken. Boendeansvarig sjuksköterska ringde till avdelningen på sjukhuset och frågade om Annas tillstånd. Hon fick besked om att Anna fick behandling med dropp och mediciner som höjer pulsfrekvensen. Hon fick också besked om att Anna var i palliativ vård. Dagen efter fick hon en pacemaker. Under tiden hade dottern pratat med sina syskon. De enades om att mammas inställning var tydlig. Anna ville inte att hennes liv skulle förlängas med akuta åtgärder. Syskonen

18 16 menade att hon var sjuk och dement, hon hade inte kvar någon livskvalitet. Anna var inte längre samma person som tidigare, hon hade tappat allt. De såg hennes tillstånd bara som ett förlängt lidande. De ville tala med specialistläkaren på sjukhuset. Barnen fick en tid hos specialistläkaren. Barnen berättade allt om Anna och hennes syn på livet. De sade till läkaren att de var emot behandlingen med pacemaker. Specialistläkaren menade att denna behandling var något självklart, eftersom distriktsläkaren hade skickat henne till akuten. I och med att Anna har sökt till sjukhuset är de skyldiga att ge henne vård. Om distriktsläkaren hade ringt dottern och förklarat närmare vad sjukhusvård innebar, då hade dottern kunnat ta kontakt med sina syskon och tänkt igenom. Specialistläkaren förklarade också att man inte behöver fråga anhöriga eftersom Anna inte var medvetslös. Beslutet om att Anna inte skulle få pacemaker borde man ha tagit innan hon kom in, menade specialistläkaren. Han valde att sätta in en pacemaker nästa dag. Hennes demenssjukdom och allmänna tillstånd var inte viktiga i det beslutet. Specialisten på sjukhuset såg inte Anna som en person i den sena fasen av en obotlig sjukdom, han såg henne som en människa vars liv var i fara. Anhöriga kände sig mycket konfunderade över specialistläkarens beslut, men samtidigt tyckte de att man inte ska behöva ta detta beslut som anhörig: De har beslutat att hon ska få pacemakern varken vi vill eller inte (anhörig) När syskonen framförde mammas vilja blev de tillsagda att deras uppfattning betyder att Anna dör. De tyckte att det var ett tungt beslut för anhöriga att själv fatta, men samtidigt accepterade de inte läkarens beslut. De kände sig illa bemötta på sjukhuset: Bemötandet från personalen var fruktansvärt. Vi fick skuldkänslor att vi hade önskat ta livet av vår mor. Vi framförde bara hennes vilja (anhörig) När Anna kom tillbaka till vårdboendet från slutenvården var hennes barn mycket ledsna. De kände att de hade svikit mammas vilja. För Annas skull tyckte de att det inte var värdigt att komma tillbaka. Anna ville inte leva ett liv som dement. Annas uppfattning var dock inte känd av distriktsläkaren eller specialistläkaren. Hennes uppfattning var inte heller dokumenterad i hennes journal. Barnen tyckte att det var Annas kropp som inte orkade mer och att det var dags för Anna att dö. Om Anna inte hade kommit till akuten hade hon bara somnat in, tyckte barnen. På boendet vägrade Anna att ta sin medicin. Hon ville inte dricka och äta. Vårdpersonalen tog kontakt med anhöriga, som tyckte att Anna fick bestämma själv. Hon hade varit helt sängliggande i två veckor utan mat och knappt någon dryck. Dottern var i kontakt med sjuksköterskan på boendet och menade att man varken ska tvinga i henne mat eller vätska. Dottern fungerade sedan tidigare som Annas språkrör. Hon framförde Annas önskemål. Hon talade med sjuksköterskan om Annas tillstånd och om vilken vård Anna bör få. Vårdpersonalens kontakt med de anhöriga blev inledningen på ett flertal kontakter mellan syskonen, sjuksköterskan och distriktsläkaren. Dessa kontakter ledde fram till ett beslut kring Annas vård. Sjuksköterskan pratade med distriktsläkaren om Annas och barnens inställning. Läkaren tog därefter kontakt med anhöriga och diskuterade Annas

19 17 tillstånd med dem. Läkaren fattade sedan ett beslut att Anna ska få palliativ vård och att man inte ska skicka in henne till sjukhuset. Annas barn var mycket nöjda med detta beslut. Distriktsläkaren tycker att det är svårt att fatta beslutet om palliativ vård. Hennes egen uppfattning är att patienten helst skulle ta beslutet själv. Om patienten inte kan framföra sin vilja på grund av sjukdom, kontaktar hon alltid anhöriga och pratar med personalen. Beslutet om palliativ vård måste vara väl genomtänkt, anser distriktsläkaren. Med palliativ vård menar hon att man har uttömt alla möjligheter att bota en person. Som läkare försöker hon alltid att rädda liv om det finns möjligheter. Här menar hon också de akuta situationer när patienten behöver en pacemaker: Som doktor kan man inte besluta att inte sätta in pacemaker (läkare) Sjuksköterskan tycker att det var riktigt att Anna fick palliativ vård. Det kändes rätt utifrån de förmågor Anna har kvar. Anna kan inte förmedla sig själv med andra, men hon har ett mycket bra förhållande till sina barn. Det är mycket av barnens synpunkter man måste ta hänsyn till, anser sjuksköterskan. Efter två månader på vårdboendet blev Anna bättre. Anna var mycket lugnare, slutade att skrika och började äta och dricka. Beslutet om att inga livsuppehållande åtgärder skulle göras fanns kvar. Om Anna blir sämre i sitt hälsotillstånd skulle hon inte skickas till akutvården, och hon får palliativ vård. Informationsöverföring Barnen var del av processen kring distriktsläkarens beslut om Annas palliativa vård, och de blev därför införstådda med att läkaren skulle fatta detta beslut. När läkaren tog kontakt med de anhöriga, framförde dottern hur Anna såg på sin vård när livets slut börjar närma sig. De anhöriga hade alltid haft ett mycket bra förhållande till sin mor och framfört hennes åsikt. Sjuksköterskan har erfarenhet från området palliativ vård och har jobbat i många år på ett hospice. Hon tycker att det är mycket viktigt att ge de anhöriga en god information om vad palliativ vård innebär. Av sjuksköterskan fick dottern ett informationsblad om vad palliativ vård innebär. Sjuksköterskan dokumenterade beslutet om palliativ vård i omvårdnadsjournalen. Detta gjorde hon i form av löpande text i rapportbladet. På första sidan av hennes journal står det tydligt O HRL (ingen hjärt- och lungräddning), men där står inte något om palliativ vård. Sjuksköterskan menar att generellt sett sker informationen om palliativ vård på ett otydligt sätt. Det syns för lite i dokumentationen. Hon anser att det saknas ett sökord i sjuksköterskans dokumentation med vars hjälp man kan tydligt dokumentera palliativ vård. Att inte några livsuppehållande åtgärder ska vidtagas kan dokumenteras på ett klart sätt i omvårdnadsdokumentation. Detta gör man med ett kodat språk, 0 HLR, vilket betyder ingen hjärt- och lungräddning. Det är läkaren som beslutar att denna beteckning ska användas. Däremot saknas det, som sjuksköterskan påpekar, standardiserade sökord kring palliativ vård.

20 18 Sjuksköterskan upprättade också en omvårdnadsplan, där anhörigas önskan om palliativ vård framgick. Hon informerade vårdpersonalen muntligt och gjorde en lokal rutin om välbefinnande vid livets slut utifrån skriftliga rutiner. Sjuksköterskan hade omvårdnadsplaneringar i flera omgångar med personalen om Annas vård. Distriktsläkaren anser att en anteckning om palliativ vård i journalen är viktig för jourläkaren som inte känner patienten. Hon skrev dock inte några anteckningar om Annas palliativ vård i den medicinska journalen, troligen därför hon tyckte att detta beslut var svårt att ta. Läkaren dokumenterade bara utsättning av mediciner, eftersom Anna vägrade ta sin medicin. I kontaktpärmen dokumenterades inte beslutet om palliativ vård. Rutiner i den palliativa vården I samband med att Anna flyttade in på boendet fick hon sin kontaktpärm, som upprättades med hjälp av kontaktmannen, anhöriga, sjuksköterskan och föreståndaren. Kontaktpärmen är mycket uppskattad av anhöriga. När Anna var helt sängliggande och inte ville ha mat, dryck eller medicin, hade personalen skrivit mycket noggranna anteckningar i pärmen. Dotter tycker att den är ett utmärkt redskap för att kunna läsa om allt som händer kring hennes mamma, när hon inte är där. Barnen besökte Anna ofta, minst tre gånger i veckan. Då hon var helt sängliggande var de hos henne dygnet runt under drygt en månad. Personalen på boendet var mycket observanta på Annas symptomlindring och gav henne allmän och specifik omvårdnad. De skrev noggranna anteckningar i kontaktpärmen, som anhöriga kunde läsa. Anhöriga kände sig lugna med denna omvårdnad. De upplevde att detta var den vård Anna skulle ha. På boendet finns det rutiner för kontaktmannaskap. En i vårdpersonalen är kontaktman för Anna. Kontaktmannen tycker att personalen har god kontakt med sjuksköterskan på boendet och att de får den information de behöver om Annas vård. De arbetar efter sjuksköterskans anvisningar samt gör allmän omvårdnad. Vårdpersonalen skriver anteckningar i kontaktpärmen. Kontaktpersonen anser att distriktsläkaren skulle ha varit mer hos Anna när beslutet om palliativ vård togs. Läkaren pratade med anhöriga och personalen, men hon träffade patienten i liten utsträckning. Analys När Annas hjärta sviktar finns det inte någon tidigare uppgjord plan för hur man handlar om Anna kommer i ett akut sjukdomstillstånd. Det saknas ett beslut om insatserna ska vara botande eller palliativa. Plötsligt uppstår ett behov av att ta ställning till vilken typ av vård hon ska få. Sjukvårdspersonalen har dålig kännedom om Annas och hennes närståendes vilja. Barnen och personalen på boendet har inte talat igenom tillsammans vad som kan hända vid en sådan här kritisk händelse eller om hur man ska handla. I den akuta situationen tar distriktsläkaren sin roll som livräddare. Hon tycker behandling med pacemaker är en liten åtgärd, som man inte kan avstå från. Specialistläkaren på sjukhuset har samma inställning och sätter in en pacemaker mot anhörigas vilja. Detta handlingsmönster pekar på inriktningen och karaktären i de inblandade organisationernas verksamhet. Primärvården och sjukhusvård har beredskap att handla snabbt vid akuta situationer och är inställda på akuta åtgärder. Kommunen bedriver inte akut-

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010 Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Medicinsk vårdplanering VPL

Medicinsk vårdplanering VPL Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör

Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör Utgångspunkter för eget val - Biståndsbeslutet utgör grunden för val av leverantör och beställning. - Valet är frivilligt.

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall

Omhändertagande vid dödsfall Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer