Beslut och rutiner för palliativ vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslut och rutiner för palliativ vård"

Transkript

1 Malmö stad Malmö FoU-enhet för äldre Beslut och rutiner för palliativ vård Fallstudier på särskilda boenden i Malmö Dubravka Gladoic Kostevski VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE ISSN ISBN Delrapport 2001:5

2 Förord Ett sätt att bedriva lindrande sjukvård i livets slut är den palliativa vården, som närmast är att betrakta som en vårdfilosofi. Patienter i livets slutskede bör tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor oavsett diagnos. Ställningstaganden och beslut i vården runt den äldre vårdtagaren blir avgörande för kvaliteten i vården. Den här studien belyser på vilka grunder äldre i särskilda boenden får palliativ vård. Vi får följa besluten kring vården av vårdtagare på tre boenden i Malmö. Vi får också följa rutinerna kring dessa beslut, dokumentationen och informationen till personal och anhöriga. Dubravka Gladoic Kostevski, massjuksköterska i Malmö, har kommit fram till att det kan finnas stora skillnader i hur beslut kring den palliativa vården tas, formuleras och dokumenteras på särskilda boenden. En förutsättning för att den äldre ska få en god vård är att besluten och dokumentationen är tydlig. I undersökningen framkommer det dock att olika benämningar och språkbruk används för denna vård. Beror detta på att man betecknar palliativ vård som god omvårdnad? Hur ska palliativ vård benämnas och definieras? Gemensamma rutiner och riktlinjer för detta är viktigt i vårdarbetet. Vi hoppas att rapporten ska stimulera till en diskussion av dessa frågor. Ett stort tack riktas till Dubravka Gladoic Kostevski som genomfört denna rapport. Tack också till alla som har medverkat i undersökningen. Ewa Bengtsson och Nils-Erik Jönsson på stadskontoret har bidragit med värdefulla synpunkter på manuskriptet. Bengt Ingvad på FoUenheten har svarat för handledningen av Dubravka Gladoic Kostevski. Arbetet med detta projekt har möjliggjorts med stöd från Socialdepartementet. Malmö i december 2001 Elisabeth Larsson Chef för FoU-enheten

3 Innehållsförteckning sida 1. Innehållsförteckning 1 2. Sammanfattning 2 3. Introduktion 4 Palliativ vård 4 Att fatta beslut om palliativ vård 4 Beslut om palliativ vård på särskilda boenden 5 4. Syfte 6 5. Metod och material 6 6. Vård på särskilda boenden i Malmö 7 7. Fallstudier 9 Tyras väg till palliativ vård 9 Annas väg till palliativ vård 14 Elins väg till palliativ vård Diskussion Referenser 28

4 2 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att belysa på vilka grunder äldre i särskilda boenden får palliativ vård. Utgångspunkten för undersökningen är den konkreta omvårdnadssituationen på boendet för den gamla. Rapporten innehåller fallstudier av tre patienter på särskilda boenden i tre stadsdelar i Malmö. Patienterna led alla av en långt gången demenssjukdom. I arbetet beskrivs hur beslutet om palliativ vård togs för de tre patienterna, vad deras vård innehöll och vilka rutiner som gällde för den, hur vården dokumenterades och hur vårdpersonalen och anhöriga blev informerade om denna vård. Undersökningen bygger på intervjuer med läkare, sjuksköterskor, kontaktmän och anhöriga. Intervjuerna var upplagda runt teman, som speglade olika aspekter av processen kring beslutet om palliativ vård. I varje fall studerades den medicinska dokumentationen, omvårdnadsdokumentationen och vårdpersonalens anteckningar i kontaktpärmen och dagböcker. Beslutsprocessen kring den palliativa vården för de tre patienterna ser olika ut i vart och ett av fallen. I fall ett är den patientansvariga läkaren en erfaren specialist, som har arbetat med äldre i många år. Hennes beslut är klart och redigt och hon är säker i sitt beslut. Palliativ vård är här även de anhörigas önskan. Hela vårdförloppet gick lugnt, och patienten och personalen kände sig trygga. Fall två innehöll ett dramatiskt händelseförlopp. Patienten blev akut sjuk och inlagd på akutvårdsavdelning på sjukhuset. Där fick hon en livsuppehållande behandling, trots att det var emot hennes tidigare uttryckta vilja. Ansvariga läkare kände inte till patientens inställning till akutvård när hon blev gammal och skröplig. På akutvårdsavdelningen tog man inte hänsyn till barnens önskemål om att inte behandla deras mamma. Hon överlevde sin sjukdom tack vare behandlingen och kunde flytta till det särskilda boendet igen. Väl tillbaka på boendet stod beslutet om palliativ vård för denna vårdtagare kvar. Det var de anhörigas önskemål. I fall tre var två läkare och en sjuksköterska inblandade. Sjuksköterskan hade bara arbetat en vecka på boendet. En vikarierande läkare tog ett tillfälligt beslut i telefon om palliativ vård för patienten. Detta beslut bekräftades av den patientansvariga läkaren några dagar senare. Sjuksköterskan på boendet hade lämnat uppgifter till läkarna om patientens tillstånd. Bedömningen var att hon närmade sig livets slut. Det var det akut försämrade tillståndet hos patienten som ledde fram till beslutet om palliativ vård. Inte någon av läkarna hade träffat patienten i samband med sina beslut. När patientens inte dog, hennes tillstånd förbättrades i stället, tog den patientansvariga läkaren tillbaka beslutet om palliativ vård. Detta skedde trots att patienten led av en obotlig demenssjukdom. Vid intervjutillfället blev läkaren osäker kring sina beslut. Fallstudierna visar att beslutet om palliativ vård inte är ett enkelt beslut. Läkaren, som i sin traditionella roll är den som botar och förlänger liv, ställs här inför etiska, moraliska och psykologiska prövningar. I två av de tre fallen upplevde personalen att beslutet togs utan att läkaren hade träffat patienten tillräckligt mycket. Att känna vårdtagaren väl kan tolkas på olika sätt beroende på personalens eller läkarens uppfattning. I sin profession är läkarna mer vana att ta detta beslut efter en undersökning. Man ställer en diagnos och gör en prognos och, om möjligt, samtalar man med patienten. Att hålla kontakt med anhöriga är ett viktigt led i

5 3 processen. Anhöriga har en särskild betydelsefull roll i beslutsprocessen då patienten har förlorat i sin autonomi, exempelvis på grund av en demenssjukdom,. Personalen på ett boende arbetar nära sina patienter. De tycker vanligen att det är viktigt att läkaren är nära patienten när beslut om patientens vård fattas. I de undersökta fallen framkommer skillnader hos karaktären i de vårdande organisationernas sätt att arbeta. Slutenvård och primärvård är vana att handla snabbt och effektivt vid akuta sjukdomstillstånd. De är inställda på att rädda liv till varje pris. Kommunal hälso- och sjukvård har rutiner att snabbt ta kontakt med läkare när den enskildes tillstånd fodrar det, men den är mer inställd på helhetsperspektiv och långtidsvård. För läkarna i de tre fallen betyder ett beslut om palliativ vård i första hand ett beslut om att den enskilde inte ska skickas in till sjukhuset vid akuta sjukdomstillstånd. Detta kan hänga samman med att sådana beslut ofta fattas i samband med att en patients tillstånd akut försämras. För omvårdnadspersonalen i de tre fallen betyder ett beslut om palliativ vård att patienten ska ha en god vård. Med god vård menas ofta en god personlig hygien, hudvård, munvård, tätare tillsyn, vak och beaktande av besvärliga symptom, t ex ångest, smärta, andnöd. Detta innebär att vårdtagaren får en individanpassad särskild omvårdnad och extra tillsyn. All berörd personal känner till hur deras vårdtagare i livets slutskede bör vårdas. Läkarna, sjuksköterskorna och vårdpersonalen vid de särskilda boendena i denna studie betraktar alla detta som den palliativa vårdens innehåll. Dokumentationen av den palliativa vården i de tre fallen visade brister. Sådan dokumentation var allmänt otydlig och svår att hitta i de aktuella patientjournalerna. Palliativ vård dokumenterades i form av löpande text. Hälften av läkarna dokumenterade inte sitt beslut om palliativ vård i patientjournalen. De läkare som dokumenterade beslutet använde beteckningen god vård/omvårdnad istället för palliativ vård. En läkare antecknade sitt beslut om palliativ vård som en ordination av fortsatt god omvårdnad. Två av tre sjuksköterskor använder uttrycket god omvårdnad för beslutet om palliativ vård. En läkare uppgav en hög arbetsbelastning som grund för att inte dokumentera beslutet. Den andra läkaren dokumenterade inte beslutet om palliativ vård därför hon tyckte att beslutet var svårt att ta. En läkare hade endast vissa delar av patientens journal tillgänglig på boendet. Läkaren ansåg att sjuksköterskans dokumentation var tillräcklig för den vikarierande personalen och för jourläkarbesök. En annan läkare hade, som hjälp till jourpersonalen, skrivit dels en sammanfattning av patientens sjukdomstillstånd, dels en dokumentation av beslutet om palliativ vård. Denna studie belyser behovet av utveckling och utbildning inom området palliativ vård. Rapporten visar att palliativ vård ges olika benämningar och innebörd i den kommunala hälso- och sjukvården. Om palliativ vård ska likställas med god vård eller god omvårdnad bör diskuteras. I utformningen av vården i livets slutskede är det väsentligt att ge dessa begrepp en klar innebörd. Från intervjuerna med personalen framkom en tydlig önskan om en enhetlig tolkning av begreppet palliativ vård. Den palliativa vården bör föregås av en individuell vårdplanering. En klar dokumentation av den enskildes sjukdomstillstånd och av beslutet om palliativ vård underlättar informationsöverföringen för all inblandad personal. På detta sätt garanteras patienten den vård som läkaren har beslutat om.

6 4 Introduktion Äldre människor i behov av mycket vård utgör en sårbar grupp. Det gäller i högsta grad för gamla människor i behov av sjukvård som närmar sig slutet på sitt liv. Under de senaste hundra åren har vi sett en social utveckling mot en kraftig ökning av andelen gamla människor i samhället och en allt större koncentration av dödsfallen till de höga åldrarna. För många äldre innebär åldrandet ett liv med hälsa och oberoende. För andra är åldrandet förknippat med livsbegränsande sjukdom och besvär, som kräver vård och medicinsk behandling. Palliativ vård Idag kan man tala om i princip två typer av sjukvård. Den vanligaste slaget av sjukvård är den botande vården, som bygger på medicinsk behandling. Här syftar insatserna till att behandla en sjukdom så att man blir frisk igen. Den andra typen av sjukvård är den lindrande vården, som har som mål att minska och kontrollera smärta, andningsbesvär, yrsel, oro, ångest och andra allvarliga symtom vid sjukdomstillstånd som inte går att upphäva. Många av våra svåra sjukdomar uppträder i senare delar av livet. Demenssjukdomar och cancersjukdomar är två exempel på sjuklighet som är allt vanligare desto högre upp i åldrarna vi kommer. Även i tidig ålder finns det obotliga sjukdomar man kan dö av. I den sena fasen vid en obotlig sjukdom talar man om livets slut. När börjar egentligen livet slut? Socialstyrelsen har definierat kriterier för livets slutskede. Diagnosen ska vara rätt ställd. Vid en korrekt diagnos ska det inte gå längre att bota sjukdomen eller förbättra prognosen och döden kommer att inträffa inom relativt kort tid (SOU 2000:6). Ett sätt att bedriva lindrande sjukvård vid livets slut är den palliativa vården. Palliativ vård är snarast en vårdfilosofi. Den anger riktlinjer och ideal som anses vara viktiga när man har en svår, obotlig sjukdom i ett framskridet skede. Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat palliativ vård som en aktiv helhetsvård när patienten inte längre svarar på botande behandling. Kontroll och lindring av smärta och andra symptom är av största vikt liksom beaktande av problem av psykologisk, social och existentiell art. Det betyder att man inte är enbart intresserad av de fysiska symtomen utan man fäster lika stor vikt vid oro, ångest och ängslan, social isolering och frågor kring livets mening och innebörd. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj utan att förlänga patientens liv eller påskynda dennes död. Att fatta beslut om palliativ vård Att fastställa tidpunkten för när en botande behandling övergår till lindrande vård innebär en medicinsk bedömning och ett beslut av en läkare. I sin traditionella roll som den som räddar liv kan läkaren ställas inför stora både medicinska och etiska frågeställningar. Det är ofta mycket svårt att avgöra exakt när man ska upphöra med försöken att bota en person. Vårdpersonal kan vara så inskolad på att rädda liv att insikten om att detta inte går känns som ett misslyckande. Detta förhållande bidrar till att det är svårt att fatta beslutet om att gå över till lindrande vård. Vårdpersonal talar sällan om döden med varandra eller sina patienter eller deras närstående. För många patienter blir beslut om palliativ vård aldrig taget (SOU 2000:6). Varje vårdtagare innebär unika problem och ställ-

7 5 ningstaganden. Hanratty & Higgsson (1997) menar att vid ett slutgiltigt beslut om palliativ vård krävs att läkaren överlägger med anhöriga, sjuksköterskor och om möjligt också med patienten själv. Detta kan vara viktig, då studier har visat att olika yrkeskategorier inom vården baserar sin prognos för allvarliga sjukdomars förlopp på olika företeelser. Läkare baserar ofta sin prognos på uteslutande undersökningar och prover, medan kuratorer och undersköterskor uteslutande baserar sin prognos på att samtala med patienten (SOU 2000:6). Vård ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Detta betonas i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Den som har ansvaret för patienten ska se till att han/hon får upplysningar om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmöjligheter som finns. Om upplysningar inte kan lämnas till patienten, ska de istället lämnas till närstående om det inte finns särskilda hinder (SFS 1998:531). Palliativ vård och vård i livets slutskede har numera högsta prioritering inom sjukvården efter riksdagens beslut om prioriteringar inom vården. I SOU 2001:6 finns förslag om ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen som stärker patientens självbestämmande. Om patienten saknar förmåga att ta ställning till vården och behandlingen skall hans eller hennes tidigare kända viljeyttringar respekteras. I SOU 2001:6 betonas att alla patienter i livets slutskede ska tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor oavsett diagnos. Äldre med demenssjukdomar är en patientgrupp som genom sin sjukdom gör förluster i autonomi. Detta är en grupp som enligt utredningen bör prioriteras högre i vården. Frågan är vem som ingår i beslutsprocessen kring palliativ vård om patienten inte kan utrycka sin vilja. I Hälso- och sjukvårdslagen saknas reglering om beslutsbefattandet om patienten inte har anhöriga eller om patienten inte vill att anhöriga skall informeras. Det är också oklart vilka den goda mannens eller förvaltarens befogenheter är i sådan situation (SOU 2001:6). Dokumentation av vård är viktigt, och särskilt viktigt är detta när beslut om palliativ vård tas. Legitimerad personal har skyldighet att dokumentera i patientjournalen (SFS 1985:56). Journalen ska innehålla väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder samt ställningstagande som gjorts rörande val av behandlingsform. Kilgren m fl (2000) påpekar att en bra dokumentation och en bra vårdplan, som innehåller en planering inför patientens försämring, minskar risken för onödiga överföringar till en dyrare akutvård. Målet är att den enskilde ska ges ett humanare omhändertagande. Beslut om palliativ vård på särskilda boenden I Sverige är andelen som dör på särskilda boenden ca 30 %. Tidigare dog de flesta människor på akutsjukhus. På sjukhus dör idag ca 40 %, medan ca 20 % dör i eget hem. Ca 10 % dör på okänd ort (SOU 2000:6). Under senare år har det alltså skett en förskjutning av dödsplats från sjukhus till särskilda boendeformer och det egna hemmet. Att vårda döende äldre människor inom särskilt boende ställer krav på kunskaper om t ex symtomkontroll och ett psykosocialt förhållningssätt hos personalen. Denna vård väcker också frågor om livet och existensen. En del av vårdpersonalen har kanske inte haft möjlighet till egen bearbetning av sorg och död. Detta kan skapa oro, ångest, rädsla som gör det svårt att delta i vården. Frågan är vilken status vården som har att göra med livets slutskede har på särskilda boenden. För den grupp äldre här som är i livets slut är det väsentligt att beslut om palliativ vård övervägs och att en individanpassad vård ges efter den enskilda vårdtagarens behov och tillstånd. Det kan vara viktigt att skilja vård-

8 6 tagare i livets slut från andra grupper av äldre inom särskilt boende. Ställningstaganden och beslut om vilken vård och behandling de gamla på boendet ska få väcker betydelsefulla men svåra frågeställningar kring livskvalitet och värdighet. Det är ett område där vi behöver undersöka, utveckla och pröva vårt tänkande och våra föreställningar. Syfte Syftet med denna studie är att belysa på vilka grunder äldre i särskilda boenden erhåller palliativ vård. Utgångspunkten för undersökningen är den äldres konkreta omvårdnadssituation på boendet. Målet är att lyfta fram olika viktiga aspekter på vad vård i livets slutskede på särskilda boenden kan innebära för vårdtagaren och personalen. Frågeställningar Hur ser den beslutsprocess ut som leder fram till att den äldre ges palliativ vård och vilka aktörer är inblandade i denna beslutsprocess? Hur resonerar läkaren kring patienten i detta skede och vilka är grunderna för läkarens bedömning? Vilka uppfattningar har de olika aktörerna (vårdtagare, anhöriga, läkare, sjuksköterska) om vilka medicinska insatser och omvårdnadsåtgärder som bör sättas in vid övergången från botande till palliativa insatser? Hur sker informationen till patienten och anhöriga i samband med övergången från kurativ till palliativ vård? Hur sker informationsöverföring i vårdkedjan mellan läkare, sjuksköterska och omvårdnadspersonal? Hur dokumenteras palliativ vård? Metod och material Undersökningen har lagts upp som fallstudier av äldre i särskilt boende under år Fallstudierna omfattar intervjuer med läkare, sjuksköterskor, kontaktmän och anhöriga. I varje fall har jag studerat medicinsk dokumentation, omvårdnadsdokumentation och vårdpersonalens anteckningar i kontaktpärmen eller i dagböcker. För att få personalens och anhörigas uppfattningar om den beslutsprocess som ägt rum kring palliativ vård, har jag valt en ostrukturerad intervjumetod. Intervjuerna genomfördes som tematiska intervjuer, och under intervjun använde jag en intervjuarguide. Nyckelord i guiden var beslutsprocessen, information, informationsöverföringen och dokumentationen. Intervjuerna är bandade. I dokumentationen har jag studerat dels förekomsten av anteckningar om och kring palliativ vård, dels dokumentationens tydlighet i patientjournalen. Omvårdnadsdokumentation är ett viktigt arbetsunderlag för sjuksköterskor och annan vårdpersonal i det di-

9 7 rekta vårdarbetet. Vid granskningen av dokumentationen har en viktig fråga varit hur informationsöverföringen sker inför jourläkarbesök eller till vikarierande personal. Undersökningen genomfördes i Malmö stad. För att begränsa materialets omfattning inriktades studien på tre stadsdelar. Målet var att välja ut en patient på ett särskilt boende i varje stadsdel. Först tog jag kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska i stadsdelen för att få svar på i vilka vårdboenden det kunde finnas patienter i palliativ vård. Valet bland dessa vårdboenden skedde sedan slumpmässigt. I alla tre fallen visade det sig att den utvalda personen hade en demenssjukdom. I de första två, Tyra och Anna, har anhöriga gett sitt samtycke till studien. I tredje fallet, Elin, fanns det inte några anhöriga. Elin hade en god man, som tillfrågades om och gav sitt samtycke till studien. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan och föreståndaren på boendet gav också sitt samtycke. Jag inledde varje fallstudie med att intervjua den patientansvariga sjuksköterskan på boendet. Personalen som deltog i studien fick en skriftlig information om min studie. Varje intervju inleddes också med en muntlig information om undersökningen. Vård på särskilda boenden i Malmö I Malmö finns närmare ett hundratal enheter omfattande ca lägenheter/platser i särskilda boendeformer för äldre. Dessa fördelas på vårdboende, gruppboende och korttidsplatser. Merparten av lägenheterna/platserna utgörs av fullvärdiga lägenheter, grupperade med ca 6-10 lägenheter i mindre enheter kring gemensamhetsutrymmen. Ett särskilt boende utgörs ofta av flera sådana enheter. Vårdboende ska kunna tillgodose både omfattande behov av omvårdnad och av hemsjukvård. De boendes omvårdnadsbehov är mycket omfattande. Merparten av de boende ligger i omvårdnadsnivå 4 på kommunens vårdtyngdsskala. En stor andel har både somatiska och psykiska funktionsnedsättningar (främst demenssjukdomar). Principen om kvarboende tillämpas för alla särskilda boendeformerna i Malmö. Det innebär att även om behoven förändras har den äldre alltid rätt att bo kvar i den särskilda boendeform man först flyttat till. För att förbättra den enskildes vård utifrån ett helhetsperspektiv infördes Ädel reformen Ansvaret för hälso- och sjukvård på särskilda boenden har överförts från landsting till kommun. Malmö stad har anställd vårdpersonal upp till sjuksköterskenivå. Malmö stad är idag sjukvårdshuvudman med ett ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och i hemsjukvården. Detta innebär att Malmö stad ansvarar i stor utsträckning för genomförande av palliativ vård i särskilda boenden. Läkaren som ansvarar för de medicinska insatserna är anställd av en annan huvudman, Region Skåne. Delningen mellan huvudmännen har medfört vissa svårigheter i informationsöverföringen. Kopia på den medicinska journalen finns inte alltid tillgänglig på de särskilda boendena. Den enskilde och dennes ansvariga läkare äger rätt att bestämma om kopia på den medicinska journalen ska förvaras på det särskilda boendet. Socialstyrelsen anser att det är angeläget med förbättringar inom samverkan mellan olika vårdgivare exempelvis genom att en sammanfattning av patientjournalen ska finnas tillgänglig inom särskilda boenden (Socialstyrelsen, 2001). Det är viktigt att det finns en smidig informationsöverföring mellan kommunens och Region Skånes verksamhet.

10 8 För att få bättre kontinuitet i vård och behandling för den enskilde har Malmö stad under 1999 bedrivit ett projekt kring införande av kontaktpärmar. Kontaktpärmens syfte är att underlätta kontinuitet i vård och behandling samt sociala och rehabiliterande insatser. Kontaktpärmen upprättas efter ett skriftligt samtycke av den enskilde vårdtagaren. Den betraktas som dennes egendom. All inblandad personal ska kunna skriva sina anteckningar i den. Kontaktpärmen är helt frivillig och är inte en journalhandling. Kontaktpärmen innehåller flera delar: individuell serviceplan, planerade och utförda insatser enligt socialtjänstlagen, omvårdnadsstatus, omvårdnadsanamnes, planerade och utförda åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen, rehabiliterande åtgärder, medicinsk inflyttningsdokumentation och kunduppdrag. Varje vårdtagare kan välja vilka delar som ska finnas i kontaktpärmen och kan välja bort andra delar. Kontaktpärmen är mycket uppskattad av anhöriga, som kan läsa om allt som händer kring deras närstående. Enligt Kommunövergripande kvalitetsprogram för äldreomsorgen, antaget av kommunstyrelsen, ska varje vårdtagare på de särskilda boendena få en namngiven kontaktperson. Denna kontaktman är en vårdpersonal med huvuduppgift att ha närmare kontakt med sin vårdtagare och dennes anhöriga. Syftet med kontaktmannaskapet är att öka kontinuiteten och närheten till vårdtagaren.

11 9 Fallstudier TYRAS VÄG TILL PALLIATIV VÅRD Tyra, 90 år, har tidigare bott hemma i egen lägenhet med hjälp av anhöriga och hemtjänsten. När Tyra var 79, avled hennes make hastigt och Tyra blev ensam. Maken var mycket mån om familjen och har gjort det mesta i hemmet. Tyra har två söner och mycket god kontakt med dem. De har hjälpt henne väldigt mycket. För att kunna stå ut med sin ensamhet hade Tyra köpt en liten hund. Livet kändes mer meningsfullt. Tyra hade tillbringat mycket tid med sin hund, kände sig behövd och älskad. Efter ett år började första symptomen på minnessvikt och förvirringstillstånd. Dessa bekymmer blev mer och mer uttalade. Tyra brydde sig inte om hon var påklädd eller om hon hade ätit mat. Hon blev mycket orolig, skrek åt grannarna i huset och störde dem på natten. Så småningom blev också hunden en börda som sönerna fick ta hand om. Tyra har aldrig tyckt om sjukvård. Hon ville inte söka läkarkontakt även när det verkligen behövdes. Det var ett stort bekymmer för hennes anhöriga som inte kunde göra mycket när hon behövde läkarhjälp. Vid 83 års ålder konstaterades senil demens. Tyra bodde fortfarande hemma med hjälp av sina söner och vissa insatser av hemtjänsten. Med tanke på Tyras inställning till sjukvården ville inte anhöriga att läkare skulle göra en demensutredning. När Tyra var 84 år trillade hon två gånger med följande bäckenfraktur och benbrott som följd. Hon opererades på sjukhuset. Efter sjukhusvistelsen hade Tyra svårt att klara sig själv och fick utökad hemtjänst. Sönerna har gjort allt de kunde så att Tyra kunde bo hemma. Tyra själv var mycket tveksam till hemtjänsten och ville inte gärna ha den behövda hjälpen. Bekymmer med minnessvikt och tilltagande demenssymptom, hallucinationer, vanföreställningar och skrikbeteende har blivit värre. Sönerna har vårdat henne i hemmet med stöd av hemtjänstpersonalen i åtta år. Hemtjänstpersonal och söner slog larm till hemvårdsinspektören i stadsdelen i april Anhöriga orkade inte längre och hemtjänstinsatserna räckte inte till. Situationen i hemmet var ohållbar då Tyra vägrade ha hjälp, skrek åt grannarna både på dagen och på natten, skötte inte sin hygien, mat eller påklädning. Samma år öppnades ett nytt vårdboende i närheten av Tyras bostad. Ett nytt, fint hus med 50 platser till de mest krävande vårdtagare som behövde mycket hjälp med omsorg och omvårdnad. Tyra fick en avlastningsplats på boendet. Den första tiden på vårdboendet var personalen mycket tveksam om hon placerades rätt på grund av hennes grava demens samt skrikbeteende. Tyra skrek mest på natten och var mycket störande för omgivningen. Hennes medicinering omprövades många gånger men det var svårt att hitta en lämplig medicinering. Det blev mer och mer tydligt att Tyra inte kunde återvända hem. Efter tre avlastningsveckor fick Tyra en permanent plats på samma boende. Hon fick en fin lägenhet med pentry, ett litet kök, fint stort rum och badrum.

12 10 Hennes egen önskan om vilken vård hon ville ha var inte känd. Tyra hade aldrig pratat med sina söner om hur hon vill ha det när hon blir gammal och sjuk. Hon har aldrig utryckt sig i frågan enligt anhöriga eller personalen. Med tiden hade Tyras fysiska och psykiska hälsa försämrats successivt. Hon har blivit mer och mer dement, kände inte igen sina söner, hon trodde att de fortfarande var små pojkar och hon ville hem. Det gick inte att föra samtal med henne. Tyra har fått bekymmer med hjärtat och andningsbesvär som följande symptom. Läkaren trodde att hennes andningsbesvär berodde på svagt hjärta och hon fick mediciner som hjälpte mot de besvärliga symptomen. Våren 2001 försämrades Tyras hälsa igen. Det gick inte att få kontakt med Tyra och hon blev förlamad på vänster sida. Personalen tog kontakt med tjänstgörande sjuksköterska som i sin tur kontaktade läkaren. Läkaren kom omgående från vårdcentralen som ligger i närheten. Tyra blev undersökt och fick diagnos stroke. Tyras allmänna tillstånd, livskvalitet och ålder (90 år) spelade en stor roll i besluten kring Tyras vård. Utifrån en helhetsbild av patienten med uttalad demens, inkompenserat (svagt) hjärta med andningssvårigheter som följd, bedömde läkaren att inga tillgängliga behandlingsmetoder fanns att tillgå. Tyras både psykiska och fysiska hälsa sviktade. Läkaren beslutar och uttalar att Tyra bör få palliativ vård. Detta beslut dokumenteras inte som palliativ vård utan läkaren skriver god vård i den medicinska journalen. Vad det gäller vården av Tyra skiljer inte läkaren mellan de två begreppen. Hon bedömer att avancerade insatser från sjukvården är helt orimliga i Tyras situation. Läkaren anser att man bör göra en bedömning om palliativ vård från gång till gång. Det är ett beslut som alltid kan omprövas. Även om insatserna har beslutats vara palliativ vård så betyder detta inte passivitet, tycker läkare. Det menas att det inte behövs akutvård från slutenvårds sida. Palliativ vård är insatser för det minsta lidandet. Här inkluderar hon behandling av t ex lunginflammation eller njurinfektion. Läkaren tycker att man ska behandla det som man kan, både i kurativ och i palliativt syfte, om detta betyder minskat lidande för patienten. Läkaren har en mycket viktig roll i beslutsprocessen. Hon har gott rykte bland personalen, hon är rak i sina beslut och är en nyckelperson för personalens trygghet. Läkaren pratade med vårdpersonalen på boendet. De utför den basala omvårdnaden och känner Tyra sedan fyra år tillbaka. Läkaren hade tagit hänsyn till sjuksköterskans iakttagelser och anhörigas inställning: Man kan säga att det blev ett gemensamt beslut från vårdpersonal, sjuksköterskan och anhöriga. Men det var anhörigas önskan som var viktigast. Jag tycker att det är viktigt att man har en trygg doktor som vet vad den gör och våga göra sådana beslut. Hon känner oss och litar på oss (sjuksköterska) Barnen var införstådda med mammas hälsa, ålder och livskvalitet. Hennes nuvarande tillstånd ser de som ett lidande. Anhöriga ville absolut inte att Tyra skulle skickas in till slutenvårdens akutvård. De tycker inte att det är rimligt med livsuppehållande åtgärder i syfte att förlänga livet. Läkare, anhöriga och sjuksköterska har varit överens om vid beslutstagandet i palliativ vård. Läkare beskriver anhöriga som mycket förnuftiga personer som var medvetna om Tyras situation. Läkare framträder som en erfaren, kunnig

13 11 och trygg person i sitt beslut. Förtroende och trygghet verkar vara lika viktigt som den medicinska diagnosen och prognosen Tyra vet ingenting om beslutet. Både personal och anhöriga tycker att det är orimligt att säga något på grund av Tyras ålder och demens. Läkaren har inte tagit kontakt med anhöriga i beslutsprocessen men hon känner till deras åsikt sedan tidigare och är säker på att de är införstådda med beslutet. Anhöriga har även tidigare framfört sina åsikter om att Tyra inte ska skickas till slutenvården. Läkaren är mycket säker i sitt beslut men har inte informerat anhöriga själv. Anhöriga fick veta om beslutet om god vård efter kontakt med sjuksköterskan på boendet. Enligt doktorn är god kommunikation mellan sjuksköterska, vårdpersonalen och läkare grund för en helhetsbedömning. Även sjuksköterskan talar uttryckligen om beslutet om Tyras vård som ett beslut om palliativ vård. För henne betyder palliativ vård att man lindrar och botar det som går att behandla. Hon tycker att det var den bästa vård hennes patient kunde få: Man överväger hela tiden. Om man bedömer att behandlingen inte skulle ge någon resultat då avstår man. Det som går att behandla ska man behandla." (sjuksköterska) Sjuksköterskan hade ofta kontakt med anhöriga. De framförde till henne sina åsikter om Tyras vård och behandling. Anhöriga tycker att deras mor är mycket gammal och senil med dålig livskvalitet. De menar att det inte finns någon mening med att förlänga hennes liv. De vill att hon ska ha det så bra som möjligt utan ångest eller smärta. De är mycket nöjda med den vård och behandling som hon får. Anhöriga utrycker oro över att Tyra ska behöva vara sängliggande länge. De anser det som förlängt lidande. De två sönerna har skrivit ett papper, där det står enkelt vad de vill att personalen ska göra när deras mor går bort. Den sista tiden tacklade Tyra av, blev mer och mer sängliggande, fick hög feber och sov det mesta. Hon fick penicillin men andra mediciner sattes ut eftersom hon hade svårt att svälja. Läkaren och sjuksköterska på boendet hade gemensam inställning om att man botar det som går att bota om detta betyder minskat lidande för patienten. De sista dagarna visade Tyra ångest och hade ont. Hon fick morfin de sista dagarna. Tyra somnade in lugnt och stilla första sommardagen samma år hon fyllde 90 år. Informationsöverföring Informationsöverföringen till personal på boendet sker genom en skriftlig dokumentation i patientjournalen och i kontaktpärmen samt genom muntlig rapport. Sjuksköterskan brukar också göra en tydlig anteckning i omvårdnadsdokumentationen. En tydlig dokumentation är en viktig hjälp till konsultläkare på jourtid och vikarierande sjuksköterskor. Därför brukar den patientansvariga läkaren göra en sammanfattning av patientens tillstånd som hjälp till dem som inte känner patienten. Hon menar att det är väldigt svårt att veta vad som är rimligt för patienten som man inte känner. Läkaren informerar sjuksköterskan, men hon har inte så mycket kontakt med vårdpersonalen på grund av tidsbrist:

14 12 Jag informerar sjuksköterskan men inte vårdpersonalen. Jag har för lite tid. Jag har inte den kontakt längre som förr när vi hade sjukhusliknande vård (läkare) Läkaren skriver en sammanfattning av Tyras hälsotillstånd samt dokumenterar beslutet som god vård i den medicinska journalen. Utdrag av den medicinska epikrisen finns på vårdboendet. Sjuksköterskan har en viktig roll i informationskedjan. Hon informerar vårdpersonal genom muntlig rapport. Hon dokumenterar i omvårdnadsjournalen. Personalen har tillgång till den och kan ta till sig skriftlig information. Liksom läkaren omformulerar sjuksköterskan beslutet om palliativ vård i dokumentationen. I omvårdnadsjournalen skriver hon att Tyra ska ha god omvårdnad. Hon har skrivit att detta också är anhörigas önskan. Rutiner i den palliativa vården Enligt rutiner på boendet får man en kontaktperson när man flyttar in. Tyra har haft samma kontaktman hela tiden sedan hon flyttade in. Boendeansvarig läkare jobbar på samma distrikt där hon bodde tidigare och har träffat henne redan när hon bodde hemma. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för omvårdnaden av patienten och är samma person sedan två år tillbaka. Personalen tycker att kontinuiteten är en stor fördel i beslutsprocessen om palliativ vård. Sjuksköterskan har en handledande roll i Tyras omvårdnad. Vårdpersonalen på boendet har den dagliga och mest naturliga kontakten med Tyra. De känner henne bäst. På boendet finns det tillgång till sjukgymnast. Tyra hade svårt att sitta i sin gamla rullstol när hon blev förlamad. Personalen kontaktade sjukgymnasten och Tyra fick en ny rullstol. Som ledare för den allmänna och specifika omvårdnaden kan sjuksköterska upprätta skriftliga rutiner för vård vid livets slut. Skriftliga rutiner för vård i livets slutskede kan innehålla t ex munvård, hudvård, trycksårsprofylax, kontroll av besvärande symptom, kontakt med präst eller kurator osv. Det är ett värdefullt redskap för personal och en kvalitetssäkring att patienterna ska få samma kvalitet i sitt omhändertagande. På Tyras vårdboende finns det inga skriftliga rutiner om vård vid livets slut, men det görs mycket i praktiken ex. dagliga bedömningar om smärtstillande eller ångestdämpande behandling behövs. Om Tyra har svårt att andas får hon medicin som underlättar andnöd. Att vårda svårt sjuka patienter i livets slut tillhör dagliga rutiner. Undersköterskor tycker inte att det är något speciellt med palliativ vård. De tycker att de gör det som de brukar göra i sitt dagliga arbete. Vårdpersonalen menar med god omvårdnad det bästa de gör i basal omvårdnad dagligen. De tvättar Tyra, gör munvård, ger henne mat, dryck och medicin om hon vill, vänder henne, sitter vak om anhöriga inte kan. Detta är en självklarhet. För sjuksköterskan betyder palliativ vård den specifika omvårdnaden som hon ska utföra själv eller delegera till personalen. Med specifik omvårdnad menas den individuella omvårdnaden som är anpassad till den enskildes behov och efter specifika, besvärande symptom. Vårdpersonalen tycks inte vara berörda av palliativ vård. De resonerar inte i termer av palliativ vård men de gör mycket i praktiken. Personalen känner inte riktigt till termen palliativ vård och utrycker hellre palliativ vård som god omvårdnad. De känner det som

15 13 ett naturligare alternativ. Med god omvårdnad menar vårdpersonalen allmän omvårdnad och skötsel av personlig hygien: Vi gör som vi brukar: god allmän omvårdnad. Vänder, gör vid munnen, rapporterar om hon försämras, sitter bredvid om anhöriga inte kan (kontaktman) Personalen pratar i gruppen om något känns jobbigt eller konstigt. Sjuksköterska är en naturlig del av gruppen. Alla är uppmärksamma på om Tyra visar lidande symptom (t.ex. ångest, smärta eller andnöd). Kontaktmannen tycker att det känns rätt att Tyra får palliativ vård. För henne är döden en naturlig process när man är gammal och sjuk. Om de inte kan bota henne med behandlingar och mediciner är palliativ vård det bästa man kan ge henne, tycker undersköterskan. Vårdpersonal brukar göra sina dagliga anteckningar i en pärm. Där finns de mest aktuella anteckningsblad utplockade från kontaktpärmen. Sjuksköterska gallrar blad med jämna mellanrum och sätter tillbaka de i kontaktpärmen. Det betyder att anhöriga inte har tillgång till de senaste anteckningar eftersom de finns på expeditionen. Däremot betraktas kontaktpärm som ett viktigt redskap för vårdpersonal i det dagliga arbetet. Tyras anhöriga har fått information om kontaktpärmen men har inte som vana att läsa i den. Det aktuella beslutet om palliativ vård eller god omvårdnad dokumenteras inte i kontaktpärmen. Analys I Tyras fall framträder läkaren som en erfaren, kunnig och trygg person i sitt beslut. Det fanns en bra kommunikation mellan anhöriga, sjuksköterskan, vårdpersonalen på boendet och läkaren. Förtroende och trygghet är här lika viktigt som den medicinska diagnosen och prognosen. Både läkaren och sjuksköterskan talar muntligt om Tyras vård som palliativ vård, men läkaren dokumenterar detta beslut som god vård och sjuksköterskan dokumenterar det som god omvårdnad. Ett obehag tycks vara förknippat med benämningen palliativ vård. Även om alla parter som var inblandade i beslutsprocessen upplevs som kunniga och trygga finns det frågetecken kring dokumentationen av den palliativa vården. Utformningen av denna blir viktig både för läkaren och för sjuksköterskan. Det verkar som att god vård ser bättre ut än palliativ vård i skriftlig form. Frågan är hur benämningen god vård påverkade Tyras omvårdnad. Sjuksköterskan och läkaren tycks vara inställda på att palliativ vård av Tyra innebär god omvårdnad enligt de särskilda och dagliga rutiner som gäller. Vårdpersonalen känner inte till termen palliativ vård och tycks också vara inställd på god omvårdnad om Tyra. God omvårdnad betyder för vårdpersonalen de dagliga rutinerna samt tätare tillsyn. En individuell behovsbedömning av Tyras behov och symptom gjordes kontinuerligt och verkade fungera bra. Kommunikation mellan vårdpersonal, sjuksköterska och läkare fungerade väl och Tyra fick palliativ vård. Det fanns inte några frågetecken när Tyra avled och allt upplevdes lugnt. Både personalen och anhöriga var nöjda med Tyras vård. Tyras fall bekräftar att beslut om palliativ vård inte är något enkelt beslut. Dokumentationen av detta beslut är inte heller något enkelt, även om beslutsfattaren (läkaren) är kunnig, erfaren och trygg i sin roll.

16 14 ANNAS VÄG TILL PALLIATIV VÅRD Anna är född i Helsingborg i början på nittonhundra talet. Innan hon gifte sig hade hon jobbat som mentalskötare på ett sjukhus i Malmö. I samband med giftermålet slutade hon arbeta och fick fyra barn. Hon hade varit hemmafru tills barnen blev stora och började arbeta igen vid 40 års ålder. Anna hade gillat livet och hon hade haft mycket glädje av sina barn. Hon började arbeta i en affär. När maken var 63 år gick han i pension. Anna var 60 och bestämde sig att sluta jobba och tillbringa tiden tillsammans med sin make. De hade en sommarstuga där de hade varit mycket under sommaren. Anna hade många vänner. Tillsammans med sin man började hon läsa engelska och en kurs i konstverk. Hon gillade att måla, titta på konstverk och gamla fotografier. Makarna reste mycket i hela Europa och i Afrika. När Anna blev 72 år förlorade hon sin livskamrat. Han gick plötsligt bort i en bristning av den stora kroppulsådern. Hela familjen var mycket chockade och har funderat länge varför det gick så snabbt och utan förvarning. Anna tyckte att det var jobbigt men var ändå sansad och menade att det var skönt att maken somnade in snabbt. Att vara sängliggande eller rullstolsbunden var det värsta som kunde hända familjen, tyckte hon. Hennes mor och mammas syskon hade demens under lång tid. De hade förlorat sina personligheter och var sängbundna i flera år. Anna hade demenssjukdomen i familjen som gjorde att hon pratade mycket med sina barn om hur svårt detta var. Hon hade sin egen uppfattning om sjukdomen och tyckte att det var mycket jobbigt att leva som anhörig till dementa släktingar. Hennes mor var dement och sängliggande i fyra år innan hon gick bort. Anna hade sagt många gånger att hon inte ville ha det så. Anna pratade mycket om detta med sina barn. Hon utryckte sin vilja tidigt och barnen i familjen visste om hennes åsikt. Livet blev annorlunda efter makens bortgång. Anna var 73, försökte vara stark och klarade sig bra under ett år. Hon umgicks mycket med väninnor och kusiner. Vännerna blev också äldre och sjukare. En efter en gick bort och försvann. Anna blev mer och mer ensam. När Anna var 75, började hon dra sig undan, slarvade med maten, klarade inte att sköta hemmet. De första symptomen på depression och demens hade smugit sig in under åren. Barnen hjälpte henne så mycket de kunde, men de var själv yrkesverksamma och arbetade heltid. Dottern hjälpte till med inköp och tvätt. Det svåraste var att Anna inte hade någon matlust. Hon vägrade äta fast barnen hjälpte till med matlagning. Barnen tyckte inte att de räckte till när Anna var 79 år. Dottern sökte hjälp av hemvårdsinspektören i stadsdelen och Anna fick hemtjänst. Allt fungerade bra utom maten. Anna hade ätit väldigt lite och alla var bekymrade över hennes depression. Hemtjänst personal har lämnat maten hemma till Anna men det var sällan att hon hade ätit den. Anna var mer och mer deprimerad. Hon skötte sin personliga hygien själv men behövde hjälp med maten, inköp, tvätt och städning. Annas hälsotillstånd försämrades snabbt när hon fick hemtjänst. Hon blev riktigt deprimerad, hade haft förvirringstillstånd med hallucinationer och var mycket glömsk när hon fyllde 82 år. Dottern kontaktade vårdcentralen och fick en tid hos en distriktsläkare. Läkaren skickade en remiss till neuropsykiatriska kliniken för utredning. Anna blev inlagd på kliniken. Man gjorde undersökningar och datortomografi som visade vaskulär demens. Det var klart att Anna inte kunde bo hemma längre. Hon stannade kvar på sjukhuset i tre månader tills hemvårdsinspektören hittade ett lämpligt boende.

17 15 Anna fick en plats på ett gruppboende för dementa. Hon var 83 år. Den första tiden på gruppboendet var mycket jobbig. Anna rymde därifrån flera gånger. Hon var förvirrad, gick ut och promenerade. Personalen har alltid upptäckt det i tid och hittade henne. Anna ville hem hela tiden. Det som hon menade med hem var Helsingborg, staden där hon var född och uppvuxen. En gång gick det olyckligt till när Anna trillade och föll. Efter fallet hade Anna ådragit sig en höftfraktur. Hon blev opererad på sjukhuset och kom tillbaka på boendet. Efter ett tag kunde hon gå igen med hjälp av rollator och med tillsyn. Hon har också fått en rollstol när hon inte orkade gå. Anna har bott på gruppboendet i två år tills det togs beslutet att man skulle avveckla boendet. Detta till följd av en omorganisation i stadsdelen. Hon fick flytta till ett annat nyöppnat vårdboende när hon var 85 år. Anna hade mycket svårt att kommunicera och kunde förmedla bara korta meningar, högst två enstaka ord. Bara ibland kunde hon förstå mycket korta uppmaningar. Anna var helt desorienterad i rum, tid och person. Hon kände inte igen sina barn. Anna gillade inte den nära kontakten med personalen när hon behövde hjälp. Hon kunde vara mycket arg, skrek och slogs. Hon ville upp själv fast hon inte klarade det. Hon ville resa sig hela tiden och har fallit många gånger. På grund av detta fick hon extra tillsyn av personalen och läkare ordinerade ett bälte i rullstolen. När personalen skulle bjuda henne på mat eller behövde byta blöjan var hon mycket arg. Hon hade varit mycket självständig hela sitt liv och tyckte att det var obehagligt när hon blev beroende av andra. Hennes tillstånd försämrades hastigt i december Anna var 86, blev yr och svimfärdig vid morgontoaletten. Pulsen gick ner till 26 slag i minuten. Personalen på boendet kontaktade sjuksköterskan som i sin tur pratade med boendeansvarig distriktsläkare på vårdcentralen. Hon kom in snabbt och Anna blev undersökt. Läkaren tyckte att Anna fick en allvarlig hjärtrytmrubbning. Distriktsläkaren bedömde att det var ett livshotande tillstånd. Hon uppfattade att det enda som kunde göras var att sätta in en pacemaker och rädda Annas liv. Distriktsläkare kontaktade akutkliniken på sjukhuset. Hon pratade med en specialistläkare på medicinakuten, som ansåg att Anna skulle skickas in för pacemakerinsättning. Personalen på boendet hade tagit kontakt med dottern och hon kunde följa med sin mor i akutbilen. Det kom aldrig på tal vilket vård Anna själv önskade. Annas omhändertagande gick mycket snabbt och anhöriga var inte förberedda på det: När vi väl kom fram så gick det mycket snabbt, snabbt ur bilen och in i rummet. De stod beredda att ta emot oss. Det var ett riktigt akut omhändertagande. Efter ett tag kom läkaren in och ordinerade dropp och sa att mor skulle få en pacemaker (anhörig) Efter några timmar på akutavdelningen blev Anna flyttad till medicin kliniken. Boendeansvarig sjuksköterska ringde till avdelningen på sjukhuset och frågade om Annas tillstånd. Hon fick besked om att Anna fick behandling med dropp och mediciner som höjer pulsfrekvensen. Hon fick också besked om att Anna var i palliativ vård. Dagen efter fick hon en pacemaker. Under tiden hade dottern pratat med sina syskon. De enades om att mammas inställning var tydlig. Anna ville inte att hennes liv skulle förlängas med akuta åtgärder. Syskonen

18 16 menade att hon var sjuk och dement, hon hade inte kvar någon livskvalitet. Anna var inte längre samma person som tidigare, hon hade tappat allt. De såg hennes tillstånd bara som ett förlängt lidande. De ville tala med specialistläkaren på sjukhuset. Barnen fick en tid hos specialistläkaren. Barnen berättade allt om Anna och hennes syn på livet. De sade till läkaren att de var emot behandlingen med pacemaker. Specialistläkaren menade att denna behandling var något självklart, eftersom distriktsläkaren hade skickat henne till akuten. I och med att Anna har sökt till sjukhuset är de skyldiga att ge henne vård. Om distriktsläkaren hade ringt dottern och förklarat närmare vad sjukhusvård innebar, då hade dottern kunnat ta kontakt med sina syskon och tänkt igenom. Specialistläkaren förklarade också att man inte behöver fråga anhöriga eftersom Anna inte var medvetslös. Beslutet om att Anna inte skulle få pacemaker borde man ha tagit innan hon kom in, menade specialistläkaren. Han valde att sätta in en pacemaker nästa dag. Hennes demenssjukdom och allmänna tillstånd var inte viktiga i det beslutet. Specialisten på sjukhuset såg inte Anna som en person i den sena fasen av en obotlig sjukdom, han såg henne som en människa vars liv var i fara. Anhöriga kände sig mycket konfunderade över specialistläkarens beslut, men samtidigt tyckte de att man inte ska behöva ta detta beslut som anhörig: De har beslutat att hon ska få pacemakern varken vi vill eller inte (anhörig) När syskonen framförde mammas vilja blev de tillsagda att deras uppfattning betyder att Anna dör. De tyckte att det var ett tungt beslut för anhöriga att själv fatta, men samtidigt accepterade de inte läkarens beslut. De kände sig illa bemötta på sjukhuset: Bemötandet från personalen var fruktansvärt. Vi fick skuldkänslor att vi hade önskat ta livet av vår mor. Vi framförde bara hennes vilja (anhörig) När Anna kom tillbaka till vårdboendet från slutenvården var hennes barn mycket ledsna. De kände att de hade svikit mammas vilja. För Annas skull tyckte de att det inte var värdigt att komma tillbaka. Anna ville inte leva ett liv som dement. Annas uppfattning var dock inte känd av distriktsläkaren eller specialistläkaren. Hennes uppfattning var inte heller dokumenterad i hennes journal. Barnen tyckte att det var Annas kropp som inte orkade mer och att det var dags för Anna att dö. Om Anna inte hade kommit till akuten hade hon bara somnat in, tyckte barnen. På boendet vägrade Anna att ta sin medicin. Hon ville inte dricka och äta. Vårdpersonalen tog kontakt med anhöriga, som tyckte att Anna fick bestämma själv. Hon hade varit helt sängliggande i två veckor utan mat och knappt någon dryck. Dottern var i kontakt med sjuksköterskan på boendet och menade att man varken ska tvinga i henne mat eller vätska. Dottern fungerade sedan tidigare som Annas språkrör. Hon framförde Annas önskemål. Hon talade med sjuksköterskan om Annas tillstånd och om vilken vård Anna bör få. Vårdpersonalens kontakt med de anhöriga blev inledningen på ett flertal kontakter mellan syskonen, sjuksköterskan och distriktsläkaren. Dessa kontakter ledde fram till ett beslut kring Annas vård. Sjuksköterskan pratade med distriktsläkaren om Annas och barnens inställning. Läkaren tog därefter kontakt med anhöriga och diskuterade Annas

19 17 tillstånd med dem. Läkaren fattade sedan ett beslut att Anna ska få palliativ vård och att man inte ska skicka in henne till sjukhuset. Annas barn var mycket nöjda med detta beslut. Distriktsläkaren tycker att det är svårt att fatta beslutet om palliativ vård. Hennes egen uppfattning är att patienten helst skulle ta beslutet själv. Om patienten inte kan framföra sin vilja på grund av sjukdom, kontaktar hon alltid anhöriga och pratar med personalen. Beslutet om palliativ vård måste vara väl genomtänkt, anser distriktsläkaren. Med palliativ vård menar hon att man har uttömt alla möjligheter att bota en person. Som läkare försöker hon alltid att rädda liv om det finns möjligheter. Här menar hon också de akuta situationer när patienten behöver en pacemaker: Som doktor kan man inte besluta att inte sätta in pacemaker (läkare) Sjuksköterskan tycker att det var riktigt att Anna fick palliativ vård. Det kändes rätt utifrån de förmågor Anna har kvar. Anna kan inte förmedla sig själv med andra, men hon har ett mycket bra förhållande till sina barn. Det är mycket av barnens synpunkter man måste ta hänsyn till, anser sjuksköterskan. Efter två månader på vårdboendet blev Anna bättre. Anna var mycket lugnare, slutade att skrika och började äta och dricka. Beslutet om att inga livsuppehållande åtgärder skulle göras fanns kvar. Om Anna blir sämre i sitt hälsotillstånd skulle hon inte skickas till akutvården, och hon får palliativ vård. Informationsöverföring Barnen var del av processen kring distriktsläkarens beslut om Annas palliativa vård, och de blev därför införstådda med att läkaren skulle fatta detta beslut. När läkaren tog kontakt med de anhöriga, framförde dottern hur Anna såg på sin vård när livets slut börjar närma sig. De anhöriga hade alltid haft ett mycket bra förhållande till sin mor och framfört hennes åsikt. Sjuksköterskan har erfarenhet från området palliativ vård och har jobbat i många år på ett hospice. Hon tycker att det är mycket viktigt att ge de anhöriga en god information om vad palliativ vård innebär. Av sjuksköterskan fick dottern ett informationsblad om vad palliativ vård innebär. Sjuksköterskan dokumenterade beslutet om palliativ vård i omvårdnadsjournalen. Detta gjorde hon i form av löpande text i rapportbladet. På första sidan av hennes journal står det tydligt O HRL (ingen hjärt- och lungräddning), men där står inte något om palliativ vård. Sjuksköterskan menar att generellt sett sker informationen om palliativ vård på ett otydligt sätt. Det syns för lite i dokumentationen. Hon anser att det saknas ett sökord i sjuksköterskans dokumentation med vars hjälp man kan tydligt dokumentera palliativ vård. Att inte några livsuppehållande åtgärder ska vidtagas kan dokumenteras på ett klart sätt i omvårdnadsdokumentation. Detta gör man med ett kodat språk, 0 HLR, vilket betyder ingen hjärt- och lungräddning. Det är läkaren som beslutar att denna beteckning ska användas. Däremot saknas det, som sjuksköterskan påpekar, standardiserade sökord kring palliativ vård.

20 18 Sjuksköterskan upprättade också en omvårdnadsplan, där anhörigas önskan om palliativ vård framgick. Hon informerade vårdpersonalen muntligt och gjorde en lokal rutin om välbefinnande vid livets slut utifrån skriftliga rutiner. Sjuksköterskan hade omvårdnadsplaneringar i flera omgångar med personalen om Annas vård. Distriktsläkaren anser att en anteckning om palliativ vård i journalen är viktig för jourläkaren som inte känner patienten. Hon skrev dock inte några anteckningar om Annas palliativ vård i den medicinska journalen, troligen därför hon tyckte att detta beslut var svårt att ta. Läkaren dokumenterade bara utsättning av mediciner, eftersom Anna vägrade ta sin medicin. I kontaktpärmen dokumenterades inte beslutet om palliativ vård. Rutiner i den palliativa vården I samband med att Anna flyttade in på boendet fick hon sin kontaktpärm, som upprättades med hjälp av kontaktmannen, anhöriga, sjuksköterskan och föreståndaren. Kontaktpärmen är mycket uppskattad av anhöriga. När Anna var helt sängliggande och inte ville ha mat, dryck eller medicin, hade personalen skrivit mycket noggranna anteckningar i pärmen. Dotter tycker att den är ett utmärkt redskap för att kunna läsa om allt som händer kring hennes mamma, när hon inte är där. Barnen besökte Anna ofta, minst tre gånger i veckan. Då hon var helt sängliggande var de hos henne dygnet runt under drygt en månad. Personalen på boendet var mycket observanta på Annas symptomlindring och gav henne allmän och specifik omvårdnad. De skrev noggranna anteckningar i kontaktpärmen, som anhöriga kunde läsa. Anhöriga kände sig lugna med denna omvårdnad. De upplevde att detta var den vård Anna skulle ha. På boendet finns det rutiner för kontaktmannaskap. En i vårdpersonalen är kontaktman för Anna. Kontaktmannen tycker att personalen har god kontakt med sjuksköterskan på boendet och att de får den information de behöver om Annas vård. De arbetar efter sjuksköterskans anvisningar samt gör allmän omvårdnad. Vårdpersonalen skriver anteckningar i kontaktpärmen. Kontaktpersonen anser att distriktsläkaren skulle ha varit mer hos Anna när beslutet om palliativ vård togs. Läkaren pratade med anhöriga och personalen, men hon träffade patienten i liten utsträckning. Analys När Annas hjärta sviktar finns det inte någon tidigare uppgjord plan för hur man handlar om Anna kommer i ett akut sjukdomstillstånd. Det saknas ett beslut om insatserna ska vara botande eller palliativa. Plötsligt uppstår ett behov av att ta ställning till vilken typ av vård hon ska få. Sjukvårdspersonalen har dålig kännedom om Annas och hennes närståendes vilja. Barnen och personalen på boendet har inte talat igenom tillsammans vad som kan hända vid en sådan här kritisk händelse eller om hur man ska handla. I den akuta situationen tar distriktsläkaren sin roll som livräddare. Hon tycker behandling med pacemaker är en liten åtgärd, som man inte kan avstå från. Specialistläkaren på sjukhuset har samma inställning och sätter in en pacemaker mot anhörigas vilja. Detta handlingsmönster pekar på inriktningen och karaktären i de inblandade organisationernas verksamhet. Primärvården och sjukhusvård har beredskap att handla snabbt vid akuta situationer och är inställda på akuta åtgärder. Kommunen bedriver inte akut-

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Björktrasten Björktrasten Björktrastens vårdboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd och service. Vi arbetar utifrån kontaktmannaskap. Det innebär att din kontaktman har

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer