I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D 2334, KEMI-INGENJÖRSLINJEN, KI2,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D 2334, KEMI-INGENJÖRSLINJEN, KI2,"

Transkript

1 KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR KEMITEKNIK Industriellt Miljöskydd TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D 2334, KEMI-INGENJÖRSLINJEN, KI2, 4p, DEN 1 MARS 2002 kl Maxpoäng: 50 p För godkänt betyg krävs minst 25 poäng. Skriv tydligt ditt namn och personnummer på samtliga inlämnade blad! Tentamensresultatet anslås den 25 mars Lycka till! För flervalsfrågorna 1-50 kan mer än ett alternativ vara rätt. Kryssa för de påståenden som du tror är rätt. En poäng erhålls endast då samtliga rätta alternativ är ikryssade. Svaren vi söker är de mer generella reglerna, inte undantagen. Observera att frågorna kräver en viss eftertanke så ta god tid på dig. Kryssa för rätt alternativ i bifogad svarsblankett. 1. Systemisk effekt; 1) kan uppkomma var som helst i kroppen oberoende av exponeringsväg. X) kräver blodtransport av det ämne som orsakar effekten. 2) drabbar vanligen många organ. 2. Avgiftningsenzymer; 1) har låg substratspecificitet och finns i hela kroppen men mest i levern. X) finns i samma mängd och sammansättning hos alla människor. 2) mängden enzym kan variera i en individ beroende på vad den individen exponerats för. 3. Faktorer som kan påverka en kemikalies effekter i kroppen är; 1) ämnets fysikaliska och kemiska egenskaper. X) dosen inkl. doseringens duration och frekvens. 2) annan samtida eller tidigare exponering. 4. De ämnen som vi exponeras för och som orsakar mest toxikologiska problem är; 1) oftast fettlösliga och oftast mycket reaktiva. X) oftast fettlösliga, men de behöver inte vara reaktiva. 2) oftast vattenlösliga. 5. LD 50 -värdet är ett mått på: 1) akut toxicitet ju lägre värde desto giftigare ämne. X) akut toxicitet ju högre värde desto giftigare ämne. 2) subkronisk toxicitet. 50p

2 6. Dos-responssamband; 1) anges vanligen som sambandet mellan den administrerade dosen av ett ämne och de olika effekter som uppkommer i en exponerad individ. X) är linjärt, dvs det finns ingen säker exponering annan än noll-dos. 2) anges vanligen som sambandet mellan den administrerade dosen av ett ämne och andelen av den exponerade gruppen som uppvisar en specifik effekt. 7. Kritisk effekt; 1) är den effekt som uppkommer vid lägst dos. X) är den effekt som har potential att döda en individ. 2) är den effekt som ämnen klassificeras för. 8. NOEL; 1) är den dos som motsvarar det hygieniska gränsvärdet. X) är den dos som en människa säkert kan utsättas för utan risk för negativa effekter. 2) är den dos vid vilken inga biologiska effekter (relaterade till exponeringen) har setts i djurförsök. 9. Viktiga osäkerheter i djurdata. 1) Skillnader mellan människa och försöksdjur vad gäller xenobiotikametabolism och känslighet för enskilda ämnen. X) Skillnader mellan människa och försöksdjur vad gäller kroppsstorleken. 2) Skillnader mellan människa och försöksdjur vad gäller sammansättningen av den huvudsakliga födan. 10. Ungefär hur stor riskökning kan vi normalt upptäcka i djurförsök och epidemiologiska studier? 1) >5 % X) <1 % 2) < 0,1 % 11. Vanliga felkällor i epidemiologiska data; 1) brister i exponeringsbestämningar. X) snedvriden ålders- eller könsfördelning i de studerade grupperna. 2) otillräcklig kontroll av annan exponering än den man specifikt studerar. 12. (O)säkerhetsfaktorer; 1) används när man bestämmer tex hygieniska gränsvärden för människa utifrån djurdata för att överkomma osäkerheter i data. X) används för att säkerställa att exponering understigande tex ett hygieniskt gränsvärde är riskfritt även för känsliga individer. 2) används för klassificering och märkning av otillräckligt testade ämnen. 13. Vilka kemikalier omfattas av klassificerings och märkningsreglerna? 1) alla nya ämnen. X) alla existerande ämnen. 2) alla allmänkemikalier. 2

3 14. Ungefär hur stor andel av de 2500 Europeiska kemikalierna (som tillverkas eller importeras i volymer >1000 ton per år) saknar grundläggande toxicitetsdata? 1) 30% X) 70% 2) 90% 15. Den mest använda definitionen av hållbar utveckling lyder: En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som försöker möta dagens behov utan att begränsa eller inskränka möjligheterna att möta framtidens behov. Var kunde man läsa denna definition för första gången? 1) I Miljödeklarationen till FNs konferens om den mänskliga miljön i Stockholm X) I Brundtlandkommissionens rapport Our Common Future ) I Riodeklarationen till FNs konferens om miljö och utveckling i Rio Försiktighetsprincipen är en av 27 grundläggande principer som ingår i Riodeklarationen. Vad innebär den? 1) att avsaknaden av vetenskapliga bevis inte får användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. X) att nationella myndigheter bör sträva efter att främja internalisering av miljökostnader och användandet av ekonomiska styrmedel, med beaktande av att förorenaren, i princip ska bära kostnaderna för föroreningar. 2) att regeringar och andra beslutande instanser utvecklar nationella strategier för bevarandet av den biologiska mångfalden och ett hållbart utnyttjande av biologiska resurser. 17. Svag hållbarhet innebär; 1) att naturkapitalet är substituerbart (utbytbart) mot annat kapital. X) att delar av naturkapitalet inte är substituerbart (utbytbart) mot annat kapital. 2) att humankapitalet (det mänskliga kapitalet) är substituerbart (utbytbart) mot annat kapital. 18. Med Faktor 10 menas; 1) att befolkningstillväxten måste minska med 90 % från 1995 års nivå inom en års period för att inte den ekologiska bärkraften skall utarmas. X) att den industrialiserade världen måste öka sitt bistånd till utvecklingsländerna med 90% från 1995 års nivå för att fattigdomen skall kunna utrotas inom en års period. 2) att material- och energianvändningen i den industrialiserade världen går att minska med 90% från 1995 inom en års period. 19. Växthusgasen; 1) dikväveoxid står för den största delen av den förstärkta växthuseffekten. X) dikväveoxid ökar i atmosfären om denitrifikationsprocessen störs. 2) metan är effektivare växthusgas per molekyl än koldioxid. 3

4 20. Koldioxid; 1) utgör ca 20 % av atmosfärens gaser X) svarar för ca 55 % av den befarade temperaturökningen. 2) avgår när växterna andas 21. Klorfluorkarboner (CFC); 1) har till stor del använts som bekämpningsmedel mot insekter. X) utgör relativt instabila föroreningar i atmosfären. 2) är betydelsefull både som växthusgas och ozonuttunnare. 22. Marknära ozon; 1) kommer att minska i och med större användning av blyfri bensin. X) bildas framförallt i höga halter över Sverige under molniga vinterdagar. 2) halterna blir sällan höga i storstäderna, där det alltid finns mycket kvävemonoxid i överskott. 23. Ökad UV B strålningen på jorden; 1) uppstår på grund av uttunnat ozonskikt i troposfären. X) är skadlig för planktonalger i hav och sjöar. 2) kan leda till en förstärkt växthuseffekt. 24. I Sverige beror markförsurningen framför allt på; 1) förbränning av fossila bränslen som bl a ger stora SO 2 -utsläpp. X) våra rikliga förekomster av kalksten. 2) en mot försurande nedfall dåligt buffrande berggrund. 25. Växthuseffekten; 1) är ett naturligt fenomen och en förutsättning för nuvarande liv på jorden. X) påverkas framför allt av antropogena utsläpp av ozon. 2) kan förstärkas genom ökad regnskogsskövling. 26. Historiska klimatförändringar kan man upptäcka genom olika metoder bl a; 1) studier av isens olika halt av syre-18 isotopen X) fördelningen av granit i jordskorpan 2) studera skalbärande plankton i havsbottensediment 27. En idag accepterad förklaring till de naturliga svängningar i klimatet som man kan se är Milankovics teori. Den beskriver; 1) svängningar i jorbanan runt solen. Från elliptisk till rund. X) att jorden har flippat 180 grader i cykler. 2) att jordaxels lutning förändras några grader under tusenåriga cykler. 28. Om temperaturen ökar p.g.a. förstärkt växthuseffekt tror man att; 1) att jordens klimatzoner kommer att förskjutas X) stora delar av Sverige kommer att täckas av vatten 2) den hydrologiska cykeln kommer att påverkas 4

5 29. Organiska partiklar i vatten; 1) kan binda miljögifter och transportera dem till botten. X) kan tvinga havets eller sjöars växter upp mot ytan. 2) kan leda till bottendöd. 30. Med bärkraft avses i ekologiska termer; 1) det maximala antalet organismer som ett ekosystem under en längre tid kan försörja. X) det antal människor som jordens resurser kan bära 2) den mängd naturresurser som ett ekosystem behöver för att på lång sikt växa. 31. Ekologins begrepp bärkraft kan även tillämpas på oss människor. Vilken/vilka av nedanstående påstående är sant/sanna? 1) Människan har överskridit jordens bärkraft. X) Människan själv utnyttjar 40% av jordens produktion. 2) Olja och kol är en ändlig resurs. 32. Nedbrytning av dött organiskt material på marken bygger på ett samarbete mellan olika markorganismer; 1) som är känsliga för onaturligt höga halter av metaller och för förändringar i markens ph-värde. X) störs detta samarbete resulterar det i att cirkulationen av näringsämnen i marken mer eller mindre blockeras 2) men vissa organismer kan ha hunnit anpassa sig till den påverkade miljön, när det gäller bl a förhöjda metallhalter. 33. Energiförsörjning. Vad är sant nedan? 1) Världens energiförsörjning utgörs till 10 % av biobränslen. X) Kärnkraften och Vattenkraften svarar tillsammans för 20 % av världens energiförsörjning. 2) Sveriges energiförsörjning är till drygt 50% baserad på fossila bränslen. 34. Fiskar tar upp miljögifter via; 1) maten. X) gälarna. 2) fjällen. 35. Övergödning ger en mängd effekter i marin miljö t.ex; 1) stor produktion av fisk ovan salthaltssprångskiktet (Haloklinen). X) bottendöd och svavelvätebildning. 2) grumling av havsvattnet. 36. Nyckelarter; 1) är alla arter tillsammans i ett ekosystem. X) är de arter som förser mänskligheten med nya medicinska upptäckter. 2) kan ha en styrande inverkan på olika ekosystem och som många andra arter är beroende av för sin överlevnad. 5

6 37. Mängden av arter idag jämfört med förhistorisk tid visar på (enligt vissa forskare genom undersökningar av bl a fossila fynd); 1) att antalet arter har aldrig varit större än vad det är idag. X) att det råder en positiv balans vad gäller takten av nybildning av arter och takten med vilken arter försvinner idag. 2) att utrotningsfrekvensen idag accelererar. 38. Tropisk regnskog 1) har största mångfalden av arter. X) motverkar förstärkningen av växthuseffekten genom att allt mer CO 2 binds upp i biomassan. 2) anses inte som känslig mot störningar 39. Markförsurning i vissa regioner i Sverige; 1) är bl a ett resultat av att skogsbruket använder sig av helträdsutnyttjande. X) orsakas bl a av att växterna själva påverkar marken genom upptag av viktiga näringsämnen. 2) har resulterat i att halter av fritt aluminium blivit svåråtkomliga för växternas rötter. 40. Kvävemättnad i skogsmarker; 1) kan innebära en kraftig tillväxt av barrmassan. X) innebär att växterna inte längre tar upp mer kväve som deponeras från luften, vilket resulterar i att nitratkväve läcker ut ur skogsmarken och kan leda till markförsurning. 2) kan också sammankopplas med eutrofiering av våra kusthav. 41. Definitionen av biologisk mångfald innebär; 1) variation inom arten, (den genetiska variationen). X) variation av arter. 2) variation av ekosystem. 42. De bakomliggande faktorerna till dagens utrotning av arter, särskilt ryggradsdjur, orsakas i första hand och till störst del av mänsklig verksamhet som; 1) minskning och förstörelse av biotoper över de flesta kontinenter. X) jakt och införsel av främmande arter på öar. 2) traditionell medicintillverkning. 43. Kväve; 1) finns framför allt i atmosfären som kvävgas X) är ett viktigt näringsämne som tas upp av de flesta växterna direkt som kvävgas 2) begränsar ofta primärproduktionen i sjöar 6

7 44. Tungmetaller; 1) och i regel de giftiga metallerna har ofta mycket låga naturliga halter i naturen. X) och nedfallet i södra Sverige av de giftiga icke essentiella metallerna, som bly, kadmium och kvicksilver härstammar till ca 90 % från inhemska källor. 2) som bly och kvicksilver bildar starka komplex med markens organiska material. 45. Vilka effekter nedan, kan man förväntas se i framtiden på grund av ozonskiktets uttunning i stratosfären? 1) Förändrade konkurrensförhållanden mellan olika växtarter, med förändrade ekosystem som konsekvens. X) Människor och djur får brännskador på huden och ögats hornhinna, vilket kanleda till hudcancer och grumling av ögonlinsen. 2) Minskad total fotosyntes hos växtplankton i Antarktis, då de drar sig djupare ner i vattenmassan för att skydda sig. 46. Metallhalterna har under de senaste hundra åren ökat drastiskt i ekosystemen i samband med industrialiseringen. Vad är sant nedan? 1) Halten metaller i humus-lagret avspeglar det samlade nedfallet under många årtionden. X) Idag ansamlas mer metaller i teknosfären än vad som släpps ut vid svenska punktutsläpp. 2) Den ökade ackumulationen av metaller i samhället innebär att risken för diffusa utsläpp ökar. 47. Kadmium; 1) absorberas mycket effektivt i humus-lagret. X) tillförs människan via konsumtion av produkter som innehåller sädesslag. 2) ackumuleras i däggdjur p g a dess långa halveringstid. 48. För att bedöma ett miljögifts skadeverkningar på ekosystemet kan det vara mycket viktigt att undersöka hur ett ämne påverkar reproduktionen hos olika organismer 1) Eftersom tidiga utvecklingsstadier hos organismer är de som är känsligast för miljögifter. X) Om reproduktionen skulle skadas kan överlevnaden för hela populationen vara i fara. 2) DDT och PCB är två tydliga exempel på hur miljöjögifter har påverkat fortplantningsförmågan. 49. Då en sjö försuras genomgår den tre faser. 1) I fas ett är alkaliniteten stabil och ph sjunker. X) I fas två fluktuerar ph och alkliniteten har sjunkit markant. 2) I fas tre svänger ph kraftigt och aluminiumhalten i sjön minskar. 50. Kväve och fosfor utsläpp till Östersjön orsakar. 1) att blåstången i Östersjön minskar, samtidigt som grönslicken breder ut sig. X) att reproduktion av torsk påverkas negativt. 2) att mängden djurplankton minskar. 7

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D 2334, KEMI-INGENJÖRSLINJEN, KI2,

I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D 2334, KEMI-INGENJÖRSLINJEN, KI2, KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR KEMITEKNIK Industriellt Miljöskydd TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D 2334, KEMI-INGENJÖRSLINJEN, KI2, 4p, DEN 20 augusti 2003 KL 08.15 11.00

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) tentamen TT061A AF12N, AL12N, LOG12N Tentamensdatum: Må 22 okt 2012 Tid:

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 8

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och en modern, cirkulär ekonomi. Återvinn Tillverka Använd Varför skapa en cirkulär ekonomi? Varför

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kristina Eriksson Stenström Lunds universitet Fysiska institutionen Avd för kärnfysik By NHLBI [Public domain], via Wikimedia

Läs mer

ett arbetsmaterial i tre nivåer

ett arbetsmaterial i tre nivåer Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen

Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 Upplägg Miljökvalitetsmålen Varför ekologiskt?

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2016/2017 Kemi Delprov A1 Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer