papergram älsan i fokus tidningar som hjälper oss hitta formen Omslag vi minns Film på djupet Jürgen Schmidt Uthållig papperspionjär no1 # 2009

Transkript

1 Jürgen Schmidt Uthållig papperspionjär papergram no1 # 2009 älsan i fokus tidningar som hjälper oss hitta formen GRAPHIC PAPER Film på djupet Omslag vi minns sca papergram no

2 Innehåll Hälsans budkavle mer motion, nyttigare mat och mindre vardagsstress jakten på en sundare livsstil återspeglas i tidningshyllorna. Utbudet av tidskrifter som hjälper oss att hitta formen och behålla den har vuxit kraftigt de senaste åren. 12 Trender 14 Filmtidning utan glamour En filmtidning helt utan skådespelarintervjuer det låter rätt otroligt. men den finns. 16 Misstänkt En tidning om brott och straff. 18 Trender 20 Miljömedveten man Jürgen Schmidt började sälja kontorsmaterial av returpapper innan de flesta av oss ens visste vad det var. Affärsidén föddes redan på gymnasiet. Nu är han prisbelönt företagare. 23 Krönika Göran Nilsson, vd för Pressretur AB, om vad var och en kan göra för miljön genom att samla in gamla tidningar. 23 SCA Info 24 Omslag skriver historia Historiska händelser speglas på tidningarnas omslag ibland bättre, ibland sämre. Men det händer också att själva omslagen blir historiska. Papergram visar exempel. 28 Rent hus såpa har funnits sedan urminnes tider. Restprodukter från skogen är en viktig ingrediens i det naturnära receptet. Papergram. Internationellt magasin för mediebranschen och den grafiska industrin som utges av SCA Forest Products AB, Box 846, Sundsvall. Telefon: Telefax: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anne- Sofie Cadeskog. Projekt- och redaktionsledning: Luise Steinberger (luise.steinberger@bredband.net). svensk redigering: Susanna Lidström. Grafisk design: Mellerstedt Design. Repro och tryck: Tryckeribolaget, Sundsvall. Omslag: Stockphoto. Allt material i denna tidning är beställt, granskat och godkänt av redaktionen. Det betyder emellertid inte att redaktionen eller SCA nödvändigtvis alltid delar skribentens åsikt. Citera oss gärna, men ange källan. Vill du ha ett eget exemplar av Papergram eller ge bort till en kollega? Skicka eller faxa namn, adress och eventuellt företagsnamn till: Carolina Blomberg, SCA Ortviken, Box 846, Sundsvall. Telefon: Telefax: E-post: carolina.blomberg@sca.com SCA Forest Products tillverkar tryckpapper tidningspapper, SC- och LWC-papper massa, sågade trävaror och träbränslen. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. SCA Forest Products årliga omsättning uppgår till cirka 17 miljarder kronor och antalet anställda till personer. SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council). Papergram trycks på GraphoCote 90 g, omslaget på Reprint 150 g. Papperet är FSC-certifierat. 2 sca papergram no

3 SCA info Certifierat papper ökar stort SCA har aldrig tidigare levererat så mycket certifierat tryckpapper som under Totalt levererades nära ton FSC-certifierat papper, vilket innebär mer än en fördubbling jämfört med föregående år. Även leveranserna av PEFC-certifierat papper ökade. FSC-certifierat papper levererat från SCA Ton Leveranserna av FSC- och PEFC-certifierat papper ökade kraftigt under förra året. Från Ortvikens pappersbruk i Sundsvall levererades ton FSC-certifierat LWC-papper, att jämföras med ton år Även leveranserna av FSC-certifierat tidningspapper ökade, från 329 ton år 2007 till ton år SCA Graphic Laakirchen i Österrike ökade sina leveranser av FSC-certifierat SC-papper med omkring 75 procent, från ton år 2007 till ton under förra året. Även leveranserna av papper med PEFCcertifikat ökade, från ton 2007 till ton Rolf Johannesson, marknadsdirektör för tryckpapper och massa på SCA Forest Products, är mer än nöjd med utvecklingen: Det är roligt att se att vår satsning på miljö nu börjar uppskattas av kunderna. Miljöprofilen för våra produkter är bland de bästa på marknaden, så vi står väl rustade att möta våra kunders framtida krav. Visste du att... det finns information i nytt och fräscht skick om massa och massaprodukter från SCA att få på webben? Surfa in på och ta del av Östrands nya hemsida. Kristina Enander, platschef Ortvikens pappersbruk. Ingela Ekebro, platschef Östrands massafabrik. Rolf Johannesson, marknadsdirektör tryckpapper och massa SCA Forest Products. Ny organisation för SCA Forest Products Nytt ansikte i Laakirchen SCA Forest Products har justerat sin organisation för att göra den mer tydlig och ändamålsenlig. Syftet är att arbetet ska kunna genomföras effektivare och ännu mer kostnadsmedvetet. Ortvikens pappersbruk och Östrands massafabrik, som hittills har ingått i SCA Graphic Sundsvall, är bägge sedan 1 januari självständiga affärsenheter med fullt resultatansvar. Samtidigt genomförs ett generationsskifte i Sundsvall. Kristina Enander, tidigare biträdande produktionsdirektör vid Ortviken, är nu platschef för pappersbruket. Ingela Ekebro, tidigare produktionsdirektör vid Östrand, är numera platschef för massafabriken. Därmed har två av Sveriges tyngsta industrianläggningar unga kvinnliga chefer. I den nya organisationen är Rolf Johannesson marknadsdirektör med ansvar för tryckpapper och massa för hela SCA Forest Products. Rolf kommer att ansvara för den övergripande försäljnings- och marknadsstrategin samt för styrning och ledning av försäljningsorganisationen, inklusive säljbolagen för papper och massa. Rolf Johannesson har tidigare haft motsvarande befattning för industrierna i Sundsvall. Mathias Klee har anställts på Technical Customer Service på SCA Graphic Laakirchen AG i Österrike. Mathias är utbildad tryckare som efter lärlingstiden har arbetat på olika tryckerier, först som operatör och efter en tvåårig vidareutbildning på högskolenivå som samordnare och planeringsansvarig för produktion och inköp. Han har också arbetat på ett mjukvaruföretag som utvecklar mjukvara för tryckerier. Där ansvarade han för utbildning och anpassning av kundernas maskiner till företagets mjukvara. Mathias började den första november sca papergram no

4 Text Henrik Emilson, Jessica Johansson, Cathel Ollivier foto Olle Melkerhed, Stock Photo 4 sca papergram no

5 Prylar är inte allt. I ett välutvecklat samhälle ökar också intresset för att helt enkelt må bra. Detta reflekteras i ett växande antal hälsotidningar på marknaden. De flesta och största tar ett brett grepp om ämnet och inkluderar både kroppen och själen i sina koncept. Hälsan framför allt sca papergram no

6 ody mass index (BMI), glykemiskt index (GI), homeopati, antioxidanter, syreupptagningsförmåga, kolhydrater, stavgång, step up, yoga och core. Dessa ord ingår numera i var och varannan människas vardagliga vokabulär. För tio år sedan visste folk inte vad GI var. Det vet de i dag. Våra läsare har blivit allt kunnigare om hälsa och kräver hela tiden mer, säger Liselotte Stålberg, chefredaktör på tidningen MåBra. Hon förklarar det växande intresset med en ökad individualism, där folk ser sin egen hälsa och kropp som något det går att styra över och påverka. I kombination med att kunskapen och individualismen har ökat, har också valmöjligheterna ökat. Att det finns flera metoder att välja på är både en väldig möjlighet och något ångestframkallande. Man vill göra rätt, och då vill man veta så mycket som möjligt innan man bestämmer sig. Specialiserade hälsotidningar De hälsotidningar som dominerar marknaden och har de största upplagorna är de som tar ett brett grepp om hälsa. Men det finns flera utgivare som har valt ett snävare ämnesområde, till exempel Arthritis Today om ledinflammationer, Diabetes Forecast för diabetiker, Herbs for Health om örters verkan på hälsan, Prevention om hur du kan motverka åldersrelaterade hälsoproblem, Pilates Style om att just träna pilates, Figure om träning och kost för kvinnor av större modell samt Fit Pregnancy om hur hälsan och formen hålls uppe under graviditeten. Dessutom finns ett antal tidningar som guidar till världens olika spa-anläggningar, som Spa Worldwide Guide och Organic Spa. 6 sca papergram no

7 Våra läsare har blivit allt kunnigare om hälsa och kräver hela tiden mer. Liselotte Stålberg Runner s World Sverige Land: Sverige Grundad: 1996 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år Detta speglas i tidningen som har ett brett innehåll med medicin, motion, mat, samlevnad och psykologi blandat med inredning och mode och toppat med det chefredaktören kallar lyx och flärd. Ökande medvetenhet Att läsarna blir mer och mer kunniga bekräftas av Isabelle Perraudin, chefredaktör på franska Santé Magazine. När tidningen grundades 1976 var hälsofrågor något medicinskt och helt i läkarnas händer. Santé Magazine tillhörde pionjärerna som populariserade ämnet. Intresset för hälsa är inte nytt, men det har förändrats. Hälsa har blivit ett bredare koncept än tidigare. Det kan givetvis kopplas till en ökande medvetenhet om miljön och en allmän insikt om att allt är mer komplicerat än man tidigare trott, förklarar hon. Läsarna vet mer och litar inte längre på gamla recept. Tidigare kunde tidningen sälja oerhört mycket när det kom en ny mirakelmetod för bantning. Numera påverkar det inte försäljningssiffrorna på samma sätt. MåBra och Santé Magazine speglar det generella utbudet bland hälsotidningarna. En tidning som går mot strömmen är nystartade spanska Salud Plus. Det är en hälsotidning med medicinska och vetenskapliga nyheter, där läkare skriver mycket av innehållet. Tidningen är tänkt som ett forum för att förena läkare och vanliga människor. Texterna kan handla om ofrivillig barnlöshet, olika hälsodieter och emotionellt relaterad värk, till exempel magsår till följd av stress. Vi söker en stil som är praktisk och begriplig för våra läsare, emellanåt vetenskaplig, eftersom hälften av våra texter är skrivna av läkare och resten av medicinsk personal, säger chefredaktören José González Sancho. Kropp och själ Om hälsa tidigare var något medicinskt, handlar det i dag mer om helhet. MåBra kallar sig exempelvis specialtidningen för kropp och själ. Spanska Cuerpomente (kroppsjäl) betonar också vikten av att båda delar ska må bra. Vi kallar oss Cuerpomente, vilket i ett ord förenar kropp och själ. Ordet finns egentligen inte på spanska, säger chefredaktören Josan Ruiz. Han beskriver tidningen som ett sorts lysande och välordnat hus där varje sak har sin plats. Läsaren ska känna sig hemma och kunna upptäcka att varje rum, precis som varje del av kroppen, är fullt av härliga möjligheter. Vår intention är att inte separera kropp och själ. Men det är lättare sagt än gjort. Lyckligtvis har folk börjat känna till saker som zonterapi för fötterna att det kan bota migrän och förändra ens Men s Health Land: USA (+38 andra länder) Grundad: 1987 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år Cuerpomente Land: Spanien Grundad: 1990 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år Salud Plus Land: Spanien Grundad: 2008 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år sca papergram no

8 energi eller att homeopati kan bota hudsjukdomar som beror på emotionella problem. Balans i livet och tidningen Att göra en hälsotidning kräver en ständig balansgång, på flera nivåer. Liselotte Stålberg på MåBra berättar om balansen mellan att skriva om olika dieter och sätt att gå ner i vikt, samtidigt som redaktionen inte vill skapa ett smalhetsideal. Psykologi är inte bara för folk som har problem. Det är också för folk som inte har problem. Jean-Louis Servan-Schreiber Det är en jätteviktig fråga. Väldigt många av dem som köper MåBra vill gå ner i vikt. Då ska vi hjälpa dem att gå ner, men vi ska inte få dem att tro att de blir lyckliga bara av det. Vi väljer övningar, bilder och exempel på en balanserad nivå och vi har valt bort modeller som är trådsmala. Isabelle Perraudin på Santé Magazine berättar om en annan balansakt. En hälsotidning bör inte bara ta upp risker eller 8 sca papergram no

9 problem, utan också erbjuda lösningar. En av de senaste temaartiklarna handlade om radiovågor. Där ska vi inte bara försöka ge lite mer klarhet i ämnet, utan också säga vad man kan göra för att skydda sig. Vi ska inte bara slå larm och få folk deprimerade. Att förklara problemet och hitta sätt att undvika det, måste vara grundlinjen för en populär hälsotidskrift, säger hon. Förhållningssättet stämmer överrens med många av marknadens hälsotidningar. Men tidningarna är inte bara till för dem med eventuella problem. Chefredaktören Jean-Louis Servan-Schreiber förklarar hemligheten bakom den framgångsrika franska tidningen Psychologies Magazine, vilket förmodligen också är hemligheten bakom allt intresse för hälsotidningar: Psykologi är inte bara för folk som har problem. Det är också för folk som inte har problem. MåBra Land: Sverige Grundad: 1978 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år MuscleMag Land: USA Grundad: 1974 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år Psychologies Magazine Land: Frankrike (+ 7 andra länder) Grundad: 1970 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år Santé Magazine Land: Frankrike Grundad: 1976 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år sca papergram no

10 Kvinnligt och manligt om hälsa Det krävs ingen examen i statistik för att kunna konstatera att hälsotidningar till mycket stor del vänder sig till kvinnor. Det har varit så av tradition. Män tenderar i sin läsning att välja mer nischade tidningar, säger Liselotte Stålberg, chefredaktör på MåBra som nästan uteslutande vänder sig till kvinnor. Vi har valt målgrupp. Det är jätteviktigt för oss, eftersom vi ändå är så breda. Samtidigt ser hon att mäns intresse för hälsa ökar, i takt med att ämnet speglas allt mer i medierna generellt. Men frågan är om de är tillräckligt intresserade för att köpa en tidning som enbart handlar om hälsa. De kanske skulle vilja läsa mer om ämnet som ett inslag i de tidningar de ändå läser, spekulerar Liselotte Stålberg. Hon berättar att en av de få tidningar som faktiskt handlar om mäns hälsa, Men s Health, försökte etablera sig i Sverige för cirka tio år sedan. Men intresset räckte inte och den svenska utgåvan fick lägga ner. Kanske vill män ha mer segmenterade tidningar, som amerikanska MuscleMag som strikt handlar om bodybuilding, eller svenska Kadens som handlar om cykling och har en läsekrets med över 90 procent män. Hans Lodin är utgivare av cykeltidningen, och även av den svenska utgåvan av Runner s World som tidigare hette Spring Time och grundades Då var det en löpartidning med fokus på tävlingsinriktad träning. Läsarskaran bestod till allra största delen av män. På 1980-talet sprang man för att bli bra. Då var man hardcore-löpare som ville prestera bra tider och vinna. Nu springer man för att må bra. I dag har vi 40 procent kvinnor som läser tidningen och vi gör en tidning för folk som gillar att springa. Då spelar det ingen roll om man är tjej eller kille. Amerikanska Runner s World har lika många kvinnor som män bland läsarna, säger Hans Lodin. I dagsläget har Men s Health 38 editioner över hela världen. Det visar att intresset har skiftat under det senaste decenniet och att även män kan läsa en bred tidning som inte enbart fokuserar på en sport eller träningsform i taget. 10 sca papergram no

11 Grönt helhetsgrepp yligen publicerade Runner s World sitt Special Green Issue, en specialutgåva där de redogör för sportens miljöpåverkan. Allt från tillverkningen av skor till arrangemang och tävlingar i exotiska miljöer skärskådas. Den amerikanska chefredaktören David Willey nöjer sig dock inte med att endast betrakta löpningen, utan berättar även vilka steg tidningen tagit för att minska sin miljöpåverkan. Det handlade bland annat om användning av returfibrer och andra koldioxidsparande åtgärder. I slutänden skulle exemplar av den amerikanska upplagan på runt distribueras inplastade tillsammans med direktreklam och blanketter för prenumerationsförnyelse. Men vi stod inte ut med det motsägelsefulla i att plasta in ett enda av våra gröna nummer. I stället uppmanas läsarna att förnya sina prenumerationer på nätet. Runner s World Land: USA (+ 13 andra länder) Grundad: 1966 Upplaga: ex Utgivning: 12 nummer/år sca papergram no

12 trender Text Luise Steinberger Prisökning är möjlig Priset på en dagstidning går att höja. Det har ansedda brittiska Financial Times visat. För ett år sedan kostade tidningen ett pund. I dag är priset nästan det dubbla 1,8 pund och chefredaktör Lionel Barber utesluter inte ytterligare prisökningar. Vi erbjuder något värdefullt och vi kommer att ta betalt för det, kommenterar han beslutet till prishöjningen. Han är dock medveten om att den rådande finanskrisen underlättar för affärstidningssegmentet. Vi vet att människor alltid kommer att betala för bra rapportering, speciellt när den angår dem själva. Och det råder inget tvivel om att den rapporteringen just nu har med ekonomi att göra. Eftersom den ekonomiska krisen kommer att vara med oss åtminstone det kommande året, kan man inte säga vad tidningen kommer att kosta om ett år, säger Lionel Barber. papper Modeinstallation av Källa: ftm.com Icon Dressed heter en installation som skapats av den dansk holländska designern Annette Meyer. Installationen visar fjorton skyltdockor på en Cat Walk. Skyltdockorna bär tidstypiska kläder från de senaste 200 åren, med tillhörande håruppsättningar. I bakgrunden hörs specialkomponerad musik och på väggarna visas bildspel med levande modeller iförda klänningarna. Speciellt är klänningarnas material. De är gjorda av kraftigt papper, som ger plaggen en porslinsaktig lyster. Och detta är fullt medvetet gjort, eftersom mönstren på kläderna är hämtade från det kända bildverket Flora Danica ( ) som tidigare har använts till formgivningen av en servis av den danska porslinstillverkaren Royal Scandinavia i Köpenhamn. Under hösten har installationen ställts ut på Nordiska museet i Stockholm. Utställningen visas under februari på Kunsthal Rotterdam i Nederländerna. 12 sca papergram no

13 Lycklig av att läsa Sociologer på universitetet i Maryland i USA har nu bevisat vad många länge misstänkt tidningsläsare är lyckligare människor. Resultaten går att utläsa i en färsk undersökning av livsvillkor. Bland dem som svarat att de är mycket lyckliga har flest människor ägnat sig åt att prata med andra och att läsa inte minst läsa tidning. De som uppgav att de var olyckliga tittade däremot mest på teve. Teve verkar inte tillfredsställa människor på riktigt samma varaktiga sätt som sociala kontakter och tidningsläsande gör, säger en av studiens medförfattare, sociologen John P Robinson. Visserligen ger teven enligt forskarna möjlighet till kort förströelse och flykt, men till priset av långvarigt dåligt humör. Vad var det vi sa? Källa: ftm.com Tryckta bildskärmar framtidens melodi? Dagens moderna LCD-skärmar är visserligen platta, men de är varken särskilt lätta eller billiga. Kanske ligger framtidens melodi i en helt annan teknik som kan ge tryckerierna nya affärsmöjligheter. Oled heter en ny teknik som redan används i vissa mobiltelefoner och bilradioapparater. En lätt och böjlig folie trycks med speciella ledande plastämnen, polymerer. På det viset kan elektroniska byggelement, som transistorer, lysdioder eller fotoceller, tillverkas i helt vanliga tryckprocesser på ett jämförelsevis mycket prisvärt sätt. Oled-skärmar är dessutom energisnåla och miljövänliga, eftersom de kräver lite råvaror. De ger också bättre bildkvalitet än dagens LCD-teknik. Nya trender inom tekniken kan bland annat beskådas i juni 2009 på Lope-C-mässan i tyska Frankfurt am Main. Källa: Druckspiegel Osäkra annonsörer Papper som arkitektonisk detalj I den schweiziska dagstidningen Neue Zürcher Zeitungs nyrenoverade hus i kvarteret Stadlhofen i Zürich har modern design fått framhäva gammal tidningstradition. På ett mycket innovativt sätt har arkitekterna Stücheli Architekten utvecklat en stuckatur som ser ut som vikt papper. Den täcker väggen i foajén som välkomnar besökare och i framtiden även ska användas som samlingssal vid större evenemang. På golvet i samma foajé finns en jätte stor intarsia av mässing. Tar man tillräckligt många steg uppför trappan så ser mönstret ut som gammaldags blytyper och visar tidningens logotyp. Annonsörerna är osäkra inför framtiden, men under hösten var de försiktiga med att dra förhastade slutsatser. Det framgår av en enkät som den svenska branschföreningen Sveriges Annonsörer genomförde under november månad. Hela 46 procent av Sveriges annonsinköpare sade då att investeringarna blir oförändrade under 2009, 22 procent uppger att de vill satsa mer. Det råder stor osäkerhet vad gäller medieplaneringen inför nästa år. Endast två riktigt tydliga vinnare syns i undersökningen, och det är internet och PR. Det känns inte helt överraskande med tanke på internets extrema mätbarhet och PR som en nyupptäckt kommunikationskanal, säger Margareta Kylberg, medierådgivare på Sveriges Annonsörer. sca papergram no

14 Text Henrik Emilson foto Olle Melkerhed, Sjöberg Classic Picture Anrik tidning sätter filmen i fokus Som en av de äldsta filmtidningarna i världen har brittiska Sight & Sound haft möjligheten att följa filmhistoriens utveckling genom decennier. Tidningen har ibland kallats svår, kanske för att den till skillnad från andra filmtidningar inte ägnar sig åt glamour och kändisskap, utan det som den kan bäst film. et var 1932 fem år före Walt Disneys första tecknade långfilm Snövit, fem år efter den första ljudfilmen the Jazz Singer och ett år före den första versionen av King Kong som första numret av Sight & Sound gavs ut. Den kom alltså under en tid när filmen hade börjat få kommersiellt fotfäste och intresset för mediet var stort. Två år efter debuten tog det brittiska filminstitutet (BFI) över tidningen och är än i dag dess utgivare. Sedan elva år tillbaka är Nick James redaktör och han beskriver Sight & Sound som ett seriöst filmmagasin, till skillnad från de flesta andra filmtidningar som snarare drivs av kändis- och glamourbevakning. Så är det inte hos oss. Men samtidigt kan folk få för sig att vi är jätteseriösa och sitter och smeker våra skägg hela dagarna, så är det inte heller, förklarar Nick James och påpekar som exempel att den enda bok han skrivit handlar om Michael Manns actionfilm Heat. Två blev en Han är dock medveten om att Sight & Sound har ett rykte om sig att vara elitistisk och svårtillgänglig. Tidningen var från början två olika tidningar, där en var en månatlig filmbulletin med recensioner som var svåra att smälta om du inte var en lika stor cineast som skribenten. Sight & Sound, med sina features, kom en gång i kvartalet och har alltid varit lättillgänglig för en större läsarskara slogs de båda tidningarna ihop och i dag har Sight & Sound två tydliga block, en featuredel som kommenterar den samtida filmen i analyser, artiklar och porträtt och en recensionsdel. Det är ett historiskt åtagande vi har sedan många, många år att registrera alla långfilmer som får biorelease i Storbritannien. Detta är något mycket viktigt för oss och när det handlar om vilka filmer som 14 sca papergram no

15 släpps varje år, anses vi vara källan med stort K, säger Nick James. Global med lösa tyglar På omslaget står det att Sight & Sound är en internationell filmtidning, vad exakt betyder det? Jag tycker att attityden i Storbritannien mot film är ganska brackig. Visst, det skrivs mycket om amerikansk film och brittisk film och så lite om fransk film. Men de flesta filmtidningar ignorerar allt annat. Vi skriver om bra film oavsett vart den kommer ifrån. Spännvidden är stor och Nick James berättar att BFI ger honom och redaktionen väldigt lösa tyglar. De är redaktionellt oberoende av institutet och Nick James ansvarar endast ekonomiskt inför ägarna, där kravet inte är att gå med vinst, men plus minus noll. efter regissörens död och undrade om de ville intervjua familjen. Med sin upplaga på exemplar och extremt lojala prenumeranter, samt stödet från BFI, lär nog Sight & Sound vara med och bevaka filmen i framtiden också. En sak som vi inte behöver oroa oss över, till skillnad från alla andra filmtid- Skådespelare är tråkiga intervjuobjekt som sällan har något att säga, förutom om sina privatliv. Nick James ningar i världen, är glamour. Vi intervjuar därför nästan aldrig skådespelare. Det är för att skådespelare är tråkiga intervjuobjekt som sällan har något att säga, förutom om sina privatliv. Men vi är inte intresserade av deras privatliv. Vi är intresserade av film. Lätt att få intervjuer Sedan starten 1932 har Sight & Sound tätt följt de olika utvecklingslinjerna inom filmen, och tidningen har upparbetat ett mycket gott rykte i branschen. Redaktionen kan intervjua de personer de är intresserade av utan större problem och ibland kommer till och med personerna till dem. Som exempel nämner Nick James en av de absoluta höjdpunkterna under hans elva år på tidningen, då en anhörig till Stanley Kubrick ringde redaktionen några månader världens bästa filmer 20 år efter att Sight & Sound grundades bad tidningen världens ledande filmkritiker att sammanställa en lista över de bästa filmerna någonsin. De har upprepat sin enkät vart tionde år. Senast det begav sig, 2002, var det den största enkäten hittills med 145 filmkritiker, skribenter och akademiker samt 108 filmregissörer som svarade. Det här är den händelse som Sight & Sound är mest känd för. När vi publicerar listan är hela världens medier intresserade av oss, säger redaktören Nick James. Nästa lista kommer Kritikerlistan Citizen Kane Orson Welles 2. Studie i brott Alfred Hitchcock 3. Spelets regler Jean Renoir 4. Gudfadern och Gudfadern del 2 Francis Ford Coppola 5. Tokyo Story Jasujiro Ozu : Ett rymdäventyr Stanley Kubrick 7. Pansarkryssaren Potemkin Sergeij Eisenstein 8. Sunrise FW Murnau /2 Fredrico Fellini 10. Singin in the Rain Stanley Donen, Gene Kelly sca papergram no

16 Text Susanna Lidström foto Bonnier Brott och straff Foto skane.com sydpol.com Brott har alltid fascinerat mänskligheten. Det märks inte minst i utbudet av kriminalromaner och tevedeckare. Men ibland överträffar verkligheten dikten. Ettårsfirande Misstänkt kallar sig Sveriges enda kriminalmagasin och vill bjuda läsarna på vetenskaplig fördjupning kring olika brottsfall. internationell jämförelse går Sverige i täten för ett växande intresse för brott, vilket inte minst märks genom antalet deckarförfattare. Flera av dem Henning Mankell, Liza Marklund, Mari Jungstedt, Arne Dahl, för att bara nämna några har nått internationell kändisstatus och vissa har till och med gett upphov till en regelrätt kriminal turism där utländska gäster besöker orter som Wallanders Ystad eller Anders Knutas Gotland. Även riktig krimina litet fascinerar. I kvällstidningarna hamnar grova brott ofta på bästa nyhetsplats med skrikande rubriker och slagkraftiga bilder. Det mörka hos människan är skrämmande, men kittlar läsarnas nyfikenhet. Men det har egentligen inte funnits någon seriös tidning i ämnet tidigare, alltså för personer som är seriöst intresserade av brott och straff. Vi bestämde oss för att testa om det gick att fylla det hålet på något bra sätt, säger Catarina Lundbäck, chefredaktör för tidningen Misstänkt, som sedan början av 2008 ges ut av Bonnier Specialtidningar. Uppenbarligen var hålet ännu större än man trodde. Förra året kom kriminalmagasinet ut med fem nummer, men i år ökar redaktionen takten och ger ut tio nummer. Upplagan är exemplar, 16 sca papergram no

17 S V E R I G E S N YA K R I M I N A L M AG A S I N H E J O C H H Å! Mördaren brände kroppen för att undanröja bevis Vanliga svenska småföretagare pressas på pengar av kriminella MC-gäng Villkorligt i stället för böter? Vem städar upp på en mordplats? Vad innebär ett justitiemord? Märks det om ett mordoffer flyttats? MISSTÄNKT BESÖKER I Kambodja och Laos säljs knark helt öppet till frukost, lunch och middag Misstänkt utreder: Så luras kärlekstörstande svenskar på pengar Fiskare hittade 5-åriga Kerstin Blom mördad i Albysjön Nr Pris: 49:50 k r Norge: 59 nok Mic hael: MYSTERIET MED BASISTEN I MANIC STREET PREACHERS: MÖRDADES RICHEY EDWARDS? Deckarintresset lockar turister och läsare. Till vänster: Wallander-inspirerad reklambild för Ystad i Skåne. större delen prenumererad, och målgruppen är bred. Det går över förväntan. Vi har läsare över hela Sverige, lika många kvinnor som män, och i princip alla åldrar. Jag får vykort från damer i årsåldern som tycker att det är en intressant tidning, och mejl från unga killar som har frågor om de specifika fall vi tar upp, säger Catarina Lundbäck och framhåller att Misstänkt är en vetenskapstidning om kriminalitet. Förebilder saknades Hon förklarar att det handlar om ett fördjupande angreppssätt som präglar upplägget av varje enskild artikel. När vi skriver om ett brottsfall så beskriver vi det utifrån polisens arbete. Om exempelvis DNA var avgörande, har vi en förklarande ruta om detta. En artikel om ett pyromandåd definierar vad pyromani är, och tar upp skillnaden mellan en pyroman och en mordbrännare. Vi utgår från brottet, men försöker hela tiden göra vetenskapliga kopplingar för att klargöra olika fenomen och begrepp, säger Catarina Lundbäck. Upplägget av tidningens innehåll har i mångt och mycket utgått från chefredaktörens egna intressen. Hon har läst såväl kriminologi som rättspsykologi och har en bakgrund som redaktör på Efterlyst ett teveprogram som följer upp ouppklarade brott och tar in tips från allmänheten. Några direkta förebilder för magasinet Misstänkt fanns inte, hävdar Catarina Lundbäck, i alla fall inte i Sverige. Och bland utländska tidningar som tar upp liknande ämnesområden, hittade Catarina Lundbäck ingen som hade den utgångspunkt hon eftersträvade. Misstänkt är uppbyggd kring ett antal fasta avdelningar som ouppklarade och uppklarade svenska brottsfall, organiserad brottslighet, brott i andra länder, intervju med kriminell, reportage om brottsoffer, yrkesporträtt och ett uppslag om efterlysta personer med namn och bild. Dessutom har redaktionen knutit ett antal experter till sig som svarar på läsarnas frågor inom ämnen som rättsmedicin, rättspsykiatri, grov kriminalitet, vapen och brotts platser. Det har egentligen inte funnits någon seriös tidning i ämnet tidigare, alltså för personer som är seriöst intresserade av brott och straff. Catarina Lundbäck Ett väl fungerande samarbete med polisen är tidningens bärande fundament. När vi tar upp ett ouppklarat fall har polisen godkänt de uppgifter vi lämnar. Uttryck som erfar Misstänkt eller enligt uppgift till tidningen förekommer inte hos oss. Vi går aldrig ut med uppgifter som kan förstöra en utredning, det är A och O, poängterar Catarina Lundbäck. Etiska överväganden Ämnena som behandlas är ofta känslomässigt laddade, och etiska överväganden kring publicering och arbetsmetoder hör till vardagen, inte minst när det gäller att intervjua brottsoffer. Som jag ser det kan vi aldrig äga någon annans historia. Brottsoffer eller anhöriga har ingen skyldighet att berätta för oss. Det är vi som ska känna tacksamhet om de vill ställa upp och om det gör att vi kan hjälpa till är det ju bara bättre. Ofta får polisen in tips om de ouppklarade brott vi har skrivit om. Ibland kan det vara just den lilla pusselbit som saknas, säger Catarina Lundbäck. Fakta om Misstänkt SVERIGES ENDA KRIMINALMAGASIN Hjälp polisen lösa mordet på Pernilla H O T E N Ö K A R EXPERTPANELEN SVARAR : Knarkparadiset i öst S O L - & V Å R A R E härjar på internet Flickan i väskan BROTT VI MINNS mamma Min mördades Upplaga: ex Utgivning: 10 nr per år Lösnummerpris: 49,50 SEK sca papergram no