Handbok till InterAct. Del 1 InterAct som modell. Del 2 The projektet. Del 3 Utprovade script. Del 4 - Artiklar och presentationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok till InterAct. Del 1 InterAct som modell. Del 2 The projektet. Del 3 Utprovade script. Del 4 - Artiklar och presentationer"

Transkript

1 Handbok till InterAct startsida Del 1 InterAct som modell Bakgrund Ett instrument för motivation Hur fungerar det? InterAct i ett nötskal Beskrivning av delstegen Hur Interact kan användas i den egna verksamheten Hur man skapar ett script Organisation Fallgropar och utmaningar Handledarens roll Del 2 The projektet InterAct-projektet Validering av scripten Lärdomar Möjligheter för framtida projekt Partnerskap: Kontaktinformation för vägledning Del 3 Utprovade script Del 4 - Artiklar och presentationer Del 1 - InterAct som modell Bakgrund De nya basfärdigheterna, eller på engelska The New Basic Skills, som har förklarats som nödvändiga för att vi skall kunna fungera i det moderna samhället, består av traditionella färdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna, men också nya färdigheter som exempelvis färdigheter inom IKT- informations- och kommunikationsteknik, förmågan att kunna tala främmande språk, entreprenörskap samt sociala färdigheter som bland annat omfattar möjligheter att kunna kommunicera väl, arbeta i arbetslag, driva förhandlingsteknik etc. Det finns ett behov av mera kvalificerade kunskaper inom IKT-området på arbetsplatserna i många europeiska länder, särskilt bland lågutbildade och äldre arbetstagare samt bland invandrare. Dessa är grupper av arbetstagare som ofta inte är förtrogna med informationsteknologi, eftersom många av dem inte behöver denna kunskap i sin nuvarande arbetsroll. De riskerar emellertid att inom en nära framtid förlora sina arbeten, eftersom teknologins utveckling tillsammans med ett växande behov av dokumentation av arbetsrutiner, inför (1 av 12) :11:07

2 IKT-rutiner inom nästan alla arbeten i det moderna Europa. Men behovet av fortsatt förstärkning av de nya basfärdigheterna gäller inte enbart området IKT-färdigheter. På de flesta arbetsplatser pågår just nu många förändringar och detta kommer att fortsätta även i framtiden. Detta skapar ett ökat behov av en flexibel och mycket entrepenörsinriktad arbetskraft som även kommer att behöva vara kompetent inom mjuka färdigheter, såsom kommunikation och social interaktion. Detta för att kunna anpassa sig till de framtida förändringarna. Entrepenörskap inkluderar även förmågan att kunna delta i problemlösning och på så sätt bidra till utveckling av arbetsplatsen. Detta kräver initiativförmåga, såväl som kommunikativa och sociala färdigheter, för att kunna uttrycka sina uppfattningar och idéer samt delta i diskussioner. Viljan och förmågan att kunna anpassa sig till nuvarande och framtida förändringar är också en nödvändig kvalifikation för att kunna bli attraktiv på arbetsmarknaden och på detta sätt minimera risken för utanförskap och marginalisering. Ett instrument för motivation Många av arbetstagarna som tillhör målgruppen för projektet är kanske inte motiverade att delta i traditionella kurser, som exempelvis hur man använder informationsteknologi. Anledningen till detta kan vara att de inte har varit i en traditionell undervisningssituation under många år, att de har dåliga erfarenheter från tidigare möten med formell undervisning, eller att de känner ett utanförskap avseende traditionell undervisning och inlärning. Själva idén om att delta i en kurs kan också kännas skrämmande för många och till och med leda till en rädsla för att prestera dåligt, vilket naturligtvis också bidrar till att reducera resultatet av utbildningen. Det är också möjligt att några arbetstagare har blivit anmälda till en kurs i IKT-kunskap och/eller andra baskunskaper inom ramen för de nya basfärdigheterna, utan att själva vara riktigt motiverade. InterAct-projektet har som mål att utveckla en modell för inlärning som är motiverande även för arbetstagare som känner ett utanförskap i traditionell undervisning och inlärning. Modellen har en lekfull uppläggning och visar att inlärning är möjlig tillsammans med arbetskamraterna, i en informell och trygg atmosfär, samtidigt som man har roligt. 1 EU-kommissionen framlade i december 2005 ett förslag gällande rekommendationer avseende färdigheter för ett livslångt lärande. De kompetenser som identifierats var: kommunikationsförmåga avseende modersmålet; kommunikationsförmåga avseende främmande språk; matematisk kompetens och grundläggande kompetens i naturvetenskap och teknik; kunskap om datorer; kunskap om hur man tillgodogör sig nya färdigheter lära sig att lära; interpersonell kompetens, interkulturell kompetens, social kompetens samt medborgarkompetens om det att vara medborgare i ett land, entreprenörskap samt slutligen kunskap om kulturella uttryck. EU-parlamentet antog detta förslag i November 2006 Hur fungerar det InterAct i ett nötskal InterAct är en modell för utbildningsaktiviteter under kort tid, som inkluderar kommunikation och förhandling mellan små lag av deltagare, där man använder sig av en Internetbaserad lärplattform som bas. De olika lagen ställs inför ett problem som måste lösas av alla lagen tillsammans. Konceptet erbjuder på så sätt stor flexibilitet vad gäller aktivitetens längd, temat för aktiviteten, målgrupperna samt antalet deltagare. Genom modellens flexibilitet, finns det många olika sätt att genomföra aktiviteterna på, men några grundläggande punkter återfinns i de flesta InterAct-tillämpningar: Deltagare är indelade i små grupper eller lag vid varje plats och varje lag får en uppgift eller roll i simuleringen. Varje lag samverkar via Internet med andra lag på olika geografiska platser. Uppgiften (på engelska script ), berör ett särskilt problem som behöver lösas genom förhandling. Scriptet är indelat i tydliga delsteg (vanligtvis fem eller sex) med tydliga mål och deadlines. Uppläggningen är lekfull, uppgifterna är realistiska men samtidigt fiktiva, och kreativitet presenteras som en fördel för att kunna hantera problemen. Olika uppgifter där man får lära sig hur man: söker på Internet efter tillförlitlig information producerar passande skrivna texter i varierande kontexter och stilar använder standardiserad mjukvara förhandlar fram en lösning arbetar i ett lag för att nå ett mål. (2 av 12) :11:07

3 Den centrala och nödvändigaste förutsättningen för att kunna skapa ett lyckat script är att skapa ett problem som presenteras för alla deltagare och som inte kan lösas om inte lagen arbetar tillsammans för att hitta en lösning. Beskrivning av stegen De grundläggande stegen för modellen presenteras nedan. Modellen är emellertid mycket flexibel och kan organiseras på många olika sätt, vilket också betyder att olika delsteg och uppgifter kan läggas till beroende på målgrupp, syftet med rollspelet samt den tänkta längden för aktiviteten. Steg 1 Man bildar små lag (mellan två och fem deltagare) vid varje plats där simuleringen ska ske. I den första fasen ges grupperna en roll som till viss del är relevant för deltagarnas arbete men dessutom innehåller påhittade inslag. Grupperna ombeds vidareutveckla sin roll och att göra en mer detaljerad beskrivning av rollerna de tilldelats. I steg 2 arbetar deltagarna tillsammans i sina lag, diskuterar ansikte mot ansikte och lägger ut sin beskrivning av rollfiguren på den lärplattform de använder. Under hela rollspelet kommer det att vara ett lag bakom varje rollfigur. Steg 2 Här ges lagen ett problem baserat på en fallstudie eller uppgift och de ombeds visa hur deras rollfigur reagerar på denna utmaning. Under den här fasen kommer deltagarna åter att arbeta ansikte mot ansikte i sina lag och de lägger ut sina gemensamma svar på det aktuella problemet på den Internetbaserade lärplattformen så att de andra lagen kan läsa dem. Steg 3 Ett oväntat problem förs in i bilden ett problem som gör det omöjligt att bara acceptera de tre lösningar som lagen föreslagit i Steg 2. De måste komma fram till en gemensam lösning på problemet och detta kan bara göras genom förhandlingar mellan lagen/rollerna. Steg 4 Simuleringarna följs vanligen upp av ett fjärde fas som är en summering och utvärdering av aktiviteterna, strax efter det senaste problemet har lösts. I denna fas kan deltagarna berätta för varandra om problem som uppstått under simuleringen och diskutera sina erfarenheter. Hur man genomför projektet i den egna verksamheten Syftet med InterAct-projektet har varit att utveckla en modell för att stärka de nya basfärdigheterna på arbetsplatserna och testa den i två utvalda sektorer. Ett annat mål för projektet är att testa modellens hållbarhet sedan projekttiden och EU-finansieringen har gått ut. Detta är en utmaning i alla EU-projekt. Den modell som har utvecklats och säkerställts i projektet är främst en idé eller ett koncept som kan anpassas till olika behov och situationer. För dem som skulle vilja använda denna modell blir den första uppgiften att hitta ett lämpligt ämne och att utveckla och strukturera det till ett script. Hur man skapar ett script När man bestämt sig för att ett webbaserat rollspel för problemlösning ska vara en del av kursen, måste man först finna ett tema som är relevant för både målgruppen och målet med kursen och som dessutom är motiverande för deltagarna. För att finna ett bra tema är det troligen bra att diskutera detta med representanter för målgruppen. Den tid som finns tillgänglig för genomförandet av simuleringen är också viktig för val av ämne även om deltagarna skall förväntas söka mycket information på Internet för att delta i rollspelet. Detta kommer också att bero på deltagarnas färdigheter inom IKT och deras erfarenheter av att söka information. Eftersom det är ett centralt krav i ett script att det finns ett kärnproblem som behöver lösas genom förhandling, bör man överväga alternativ till ämnen i ljuset av om det kan vara möjligt att skapa ett problem som går att lösa genom förhandling eller inte. När ämnet har bestämts är nästa steg att skapa ett script. Detta betyder att ämnet ska organiseras, struktureras och utvecklas till ett rollspel eller simulering som kan genomföras av deltagarna. Även om InterAct-modellen har ett lekfullt angreppssätt till lärande och fastän kreativitet uppmuntras kräver aktiviteten noggrann planering, en stram struktur och klara instruktioner för deltagarna och handledarna för att bli framgångsrikt. Scriptet måste delas in två steg eller faser som bygger på varandra så att det blir en utveckling och en progression i simuleringen. När scriptet organiseras på lärplattformen måste man bestämma sig för om grupperna ska få se alla steg eller bara det som de verkligen håller på med medan de andra är dolda tills de börjar arbeta med dem. Om de kan se scriptets alla steg finns det en risk att några grupper fortsätter med ett nytt steg innan det är tänkt att de skall börja med detta. Det kan vara bra att hålla scriptet enkelt eftersom detta gör arbetet med att skapa och organisera uppgifterna enklare. Den teatraliska aspekten i rollspelet kan framhållas genom att man skapar en påhittad situation eller (3 av 12) :11:07

4 sammanhang för simuleringen. Genom detta menar vi att man kan ge en kort bakgrundshistoria för uppgifterna och aktiviteterna i scriptet, något som förklarar och reflekteras i rollerna som grupperna förväntas utveckla ytterligare. Denna bakgrundshistoria ska speglas i de olika stegen i rollspelet. Ett exempel: Ett av de validerade InterAct-scripten börjar med att man deklarerar att Europeiska Unionens hälsovårdsorganisation har ett en specifik uppgift till grupper om fyra länder. Rollerna och de följande stegen skapas i överensstämmelse med denna påhittade uppgift. Detta påhittade sammanhang kan också användas när man introducerar kärnproblemet som ska lösas genom förhandlingar. Instruktionerna för varje steg bör presenteras så klart som möjligt och även ange hur grupperna ska arbeta när uppgifterna genomförs. Det kan innebära att de ska arbeta ansikte mot ansikte i grupper eller att de ska kommunicera online, eller bådadera. Alla uppgifter har en deadline som både deltagare och handledare måste respektera. Instruktionerna bör tydligt ange var grupperna ska redovisa resultatet av sitt arbete, till exempel presentationen av sin rollfigur och också vilken e-postkonferens eller forum som ska användas för olika diskussioner och förhandlingar. Nyhetsfora som ska redovisa gruppens resultat bör skapas i förväg och benämnas på ett sådant sätt att det är lätt att identifiera dem/hitta dem. Alla inblandade handledare bör läsa scriptet och säga om de tycker att instruktionerna är tillräckligt klara. Möjliga fallgropar kan vara en för stor komplexitet i de alternativ som presenteras som val, brist på klarhet om vilket som kommer att bli det slutliga beslutet, för lite konflikt i förhandlingsfasen på grund av en alltför tydlig lösning av problemet mm. Om simuleringen kommer att vara ett samarbete mellan grupper på olika arbetsplatser med flera lokala handledare inblandade bör dessa handledare involveras i skapandet av scriptet. På så sätt blir det bättre återkoppling till innehållet om instruktionerna är tillräckligt klara. Därtill kommer att de inblandade handledarna har mycket lättare att förklara instruktionerna för deltagarna, när det är nödvändigt, vilket ökar chansen för en framgångsrik simulering. Om det är flera länder inblandade är det viktigt ta i beaktande olika tidszoner, olika lunchtider och när arbetsdagen slutar i de olika länderna. Kanske tycker man att det är mycket lite gemensam tid och det betyder att dagens aktiviteter kan behöva organiseras med flera olika del-deadlines för att säkerställa genomförandet av de gemensamma uppgifterna. Det är även viktigt att ställa kritiska frågor om huruvida det är möjligt att genomföra scriptet och uppgiften. Vad finns det för möjliga hinder för en framgångsrik simulering? Tid i jämförelse med uppgiften i fråga är viktigt och arbetsbördan bör vara rimlig. Vad som är en rimlig arbetsbörda beror på deltagarnas kompetens och tidigare erfarenheter samt på hur mycket tid de har till förfogande. Om de till exempel inte har några eller endast bristfälliga IKT-kunskaper kan man inte förvänta sig att de producerar mycket skrivet material. Det kan ofta visa sig förståndigt att sänka svårhetsgraden på uppgifterna. Den mest kritiska delen av scriptet och således även av simuleringen är förhandlingsfasen. Ett gott råd är att själv vara kritisk, ställa sig frågan om det är genomförbart och vad som kan gå fel. Förhandlingssteget och uppgifterna måste vara formulerade på ett sätt som säkerställer att det blir förhandling eller diskussion. Om uppgifterna uppmanar till ja- eller nej-svar finns risken att det inte blir någon förhandling och att diskussionen inte blir långvarig på grund av att vissa grupper ger upp för lätt och låter en grupp vinna det hela. Detta betyder att denna grupps lösning på problemet är accepterad av de andra grupperna. Samma sak händer förmodligen om uppgiften är formulerad som en inbjudan till en generell diskussion. Erfarenhet visar att deltagarna inte kan hålla uppe en generell diskussion alltför länge och att den dör ut efter en stund. Det är viktigt att försäkra sig om att det verkligen finns något att förhandla om, något som står på spel och något att slåss för. Förhandlingarna måste vara organiserade på ett sätt som gör att alla grupper både vinner och förlorar och så att de måste komma överens om en lösning genom att kompromissa. Detta betyder att alla grupper måste engagera sig för att nå denna kompromiss. En annan sak att tänka på är hur man avslutar förhandlingarna. Kommer det vara möjligt att låta grupperna själva bestämma att de har kommit fram till en kompromiss som alla är överens om? En möjlig lösning kan vara att sätta en tidsgräns för när förhandlingarna ska vara över och att då ge en grupp i uppgift att summera resultaten av förhandlingarna. Detta gjordes i simuleringarna som gjordes i Interact-projektet, men gruppen som fick uppdraget att summera var alltid diskret och informerade om detta innan förhandlingarna började. De var förberedda på det när det var dags för summering. Om denna lösning väljs måste instruktionerna för detta steg vara att grupperna måste avbryta diskussionen vid en viss tid och att en grupp har blivit vald eller blir vald att summera resultaten från förhandlingarna. Även om en simulering måste vara välstrukturerad och organiserad finns det fortfarande mycket utrymme för kreativitet. Simuleringarna är elevcentrerade på så sätt att deltagarna skapar innehållet, men inom de ramar som i förväg har skapats och lagrats i en lärplattform. I simuleringarna som har validerats i InterAct-projektet har vi fokuserat på den lekfulla och glada aspekten i rollspelen, och scripten skapades med målsättning att låta deltagarna vara uppfinningsrika. Den sceniska aspekten uppmuntrar till kreativitet. Erfarenheter från simuleringarna visar att deltagarna glömmer att de är i en lärande situation och övervinner sin scenskräck när de har roligt. De lär sig mycket, nästan utan att vara medvetna om det. Organisation (4 av 12) :11:07

5 Det finns flera viktiga faktorer att tänka på när man organiserar en simulering på sin arbetsplats. Först och främst måste det finnas ett tillgängligt rum för gruppen att arbeta i, eller flera om simuleringen genomförs som en samarbetsövning mellan flera grupper. Att låta flera grupper arbeta i samma rum är inte att rekommendera, eftersom brainstorming och diskussioner lätt kan störa mellan grupperna. Att kommunicera över Internet med en person som befinner sig i samma rum gör att simuleringen känns extra konstlad, och bör undvikas till varje pris. Det behövs också datorer med stabil internetanslutning. Antalet datorer som behövs varierar med antalet deltagare, men beror också på hur många grupper som deltar. Om en grupp består av 3-5 deltagare klarar de sig med en dator, men två datorer gör arbetet mer effektivt och flexibelt. Desutom får varje gruppmedlem mer datortid, vilket alltid ökar motivationen hos gruppdeltagarna. Datortid är av särskild vikt om målet med övningen helt eller delvis är utveckling av IKT-kunskaper. Handledaren bör också om möjligt ha tillgång till en egen dator för att kunna övervaka aktiviteten, kommunicera med andra övningsledare och lösa problem som uppstår. Vad gäller lärplattform så är InterAct-modellen plattformsoberoende dvs. man kan använda vilken plattform som helst på marknaden förutsatt att den är lämplig för användarnas digitala kompetens. Se till att plattformen tillåter delad dokumenthantering, att man kan lägga upp olika mappar, att man kan skilja områden för arbete med statiska dokument från arbete områden för kommunikation och att man kan tillåta skillnader mellan rätt att läsa och skriva i dokumenten. Hur det pedagogiska innehållet i samarbetet inom varje grupp organiseras bestämmer övningsledaren. Han eller hon kanske vill kanske lägga tonvikten på mjuka färdigheter som kommunikation och teamwork. Då blir gruppdynamik viktig och upplägget måste utformas med betoning på kommunikation mellan gruppmedlemmarna. Om gruppen verka fungera bra kan den tillåtas arbeta för sig själv med övningsledaren i bakgrunden som inspiratör och också som teknisk hjälp med lärplattformen. Oavsett vilket kan gruppmedlemmarna ha tankar och idéer om vilket som är det bästa sättet att organisera arbetet på och ska ges möjligheten att påverka. Huruvida det är nödvändigt att organisera en introduktionsomgång för att gruppmedlemmarna ska kunna bli bekanta med lärplattformen måste också övervägas. Arbetsuppgifterna i scriptet måste ges deadlines. Detta är viktigt i aktiviteter som omfattar samarbetsbaserat lärande eftersom grupperna är beroende av varandra för att kunna lösa uppgifterna men också därför att det man gjort under ett steg är beroende av resultatet från tidigare steg. Detta innebär att om uppgifterna i ett steg inte fullföljs inom utsatt tid kan hela övningen blockeras. Om en grupp har problem med att avsluta uppgiften av någon anledning, måste andra grupper och handledare bli informerade om detta. I sämsta fall, när gruppen inte klarar av att fullfölja uppgiften innan nästa steg påbörjas måste handledaren göra uppgiften så att simuleringen kan fortsätta. När rollspelet pågår är det viktigt att läsa instruktionerna noga steg för steg. Deltagarna ska vara övertygade om nödvändigheten av att läsa instruktionerna en sista gång innan de tar itu med uppgiften, även om de läst dem kvällen innan. Ett simuleringsscript är ofta en dynamisk helhet och logiska fel eller oklara instruktioner kan ha upptäckts i sista minuten och ändringar införts. Efter det att ett delmoment påbörjats bör ändringar undvikas. Instruktionerna bör då tryckas ut och göras tillgängliga i pappersversion för deltagarna, så att det är lättare för dem att hålla sig till instruktionerna när de arbetar och undvika avvikelser från den tänkta vägen. Detta gäller också för innehållet i uppgiften i fråga men också för frågor som var exakt i lärplattformen som resultatet av gruppens arbete ska placeras. Om det råder oklarhet om detta och grupperna till exempel inte kan hitta och läsa varandras svar och lösningar på de givna problemställningarna eller inte hitta meddelanden i nyhetsfora, uppstår irritation och stress i grupperna och resultaten blir magra. Detsamma blir fallet om en av grupperna missuppfattar eller glömmer avsikten med uppgiften och gör något annat än det skulle göra. Fallgropar och utmaningar Det finns många fallgropar och utmaningar och några av dem har redan nämnts ovan. Under en simulering kan problem uppstå som inte förutsågs när scriptet skapades, så det kan vara nödvändigt att improvisera lösningar under resans gång. De vanligaste fallgroparna och utmaningarna som upplevts under InterAct kan sammanfattas i dessa punkter: Grupperna kan vara för stora vilket kan göra det svårt för alla att vara aktiva under simuleringen Några medlemmar har kanske blivit sjuka och/eller kan inte delta av andra skäl och detta gör att de andra deltagarna blir överbelastade Oklara instruktioner i scriptet leder till missförstånd och förvirring Handledaren och/eller deltagarna har inte läst instruktionerna ordentligt och gruppen börjar göra något annat än de blivit ombedda att göra Den som organiserar simuleringen inser att något är fel i instruktionen eller att de är oklara och inför ändringar i sista minuten. De andra handledarna uppmärksammar kanske inte detta utan agerar enligt de instruktioner de läst tidigare Arbetsbördan blir för stor och en eller flera grupper kan inte fullfölja uppgiften på utsatt tid Uppgifterna i ett steg är inte tillräckliga för att hålla deltagarna sysselsatta tiden ut (5 av 12) :11:07

6 Förhandlingarna går för långsamt och tar inte fart Det blir ingen riktig förhandling och den verkar bli färdig alldeles för tidigt i jämförelse med deadline Internet ligger nere och några av grupperna har inte tillgång till någon lärplattform Man har inte tagit hänsyn till olika tidszoner i en simulering över nationsgränser vilket lett till att grupperna inte är online samtidigt Det är alltid svårt när problem uppstår under ett rollspel, men här delar vi med oss av några råd om hur man kan göra sig beredd för utmaningar och problem. Om det är nödvändigt att göra ändringar i instruktionerna under pågående simulering är det viktigt att se till att de lokala handledarna är medvetna om dem i god tid för att kunna göra lämplig anpassning. Detta kan göras genom att man har ett handledarforum som handledarna går in på regelbundet eller när de ser att det finns nya meddelande eller via telefon, chatfunktionen i lärplattformen eller genom att sända ett sms. Det är också en god rutin att handledarna alltid läser instruktionerna (tillsammans med gruppdeltagarna) i lärplattformen en sista gång alldeles innan man startar uppgifterna i ett steg, även om de läst dem dagen innan. Som handledare eller övervakare av en simulering, ska man tänka ut en extra uppgift om det är tveksamt om en uppgift är tillräcklig för att hålla en grupp sysselsatt hela den utsatta tiden. Denna extra uppgift kan introduceras medan grupperna arbetar med steget i fråga. Om förhandlingen går långsamt eller om grupperna verkar sluta uppgiften för tidigt i förhållande till tidsgränsen, blir det nödvändigt att vidta åtgärder. Dessa åtgärder ska vara planerade i förväg eller också måste de improviseras. Det är viktigt att handledaren eller den som är ansvarig för rollspelet håller uppmärksamheten på vad som händer för att kunna ingripa om något tyder på att något håller på att gå fel. Det är en fördel om handledaren kan följa rollspelets förlopp på sin egen dator. Om en grupp inte hinner göra klar sin uppgift inom utsatt tid, måste handledaren se till så att uppgiften på ett eller annat sätt blir gjord. I värsta fall kanske han eller hon måste göra uppgiften själv. Beträffande tekniska problem som att Internet ligger nere, är det ett svårt problem och där finns det inga enkla lösningar. Men den tekniska utrustningen måste kontrolleras före varje simulering, till exempel genom att kontrollera att man lätt kan ta sig in i lärplattformen. Detta ökar i alla fall chansen att hitta en lösning i tid om tekniska problem uppstått. Handledarens roll Handledarna ska vara involverade och bidra med sina erfarenheter när scripten för rollspelen diskuteras och utvecklas. Detta är viktigt för att man ska hitta ett relevant och motiverande ämne, men också för att mäta arbetsinsats och för att scriptet ska kunna struktureras och organiseras på bästa sätt. Handledarna är också viktiga under simuleringen eftersom de följer grupperna nära och kan se när en pågående simulering behöver förbättras antingen eftersom instruktionerna inte är tillräckligt bra eller för att en uppgift saknas eller att en av faserna i arbetet leder till problem. Handledaren måste också ha kontakt med de andra handledarna om rollspelets förlopp och utveckling, särskilt om det finns något akut problem som kräver en omedelbar och snabb lösning. Det kan vara ett tekniskt problem eller problem som hänger ihop med fullföljandet av uppgiften. Även om struktur i hög grad är viktig i ett rollspel, är flexibilitet genom modifieringar och problemslösning i realtid i en pågående simulering lika viktig. Här är handledarens roll avgörande. Handledaren är den som först och främst har ansvaret för att gruppen fullgör sin uppgift i tid. Detta innefattar att hjälpa deltagarna att läsa och förstå instruktionerna och hjälpa dem att organisera arbetet på det mest rationella sättet. I denna typ av samarbetsbaserat lärande är grupperna ömsesidigt beroende av varandra och om en grupp inte fullgör sina åtaganden i tid påverkar detta hela övningen. Handledaren är också mycket betydelsefull som påhejare och kan hjälpa gruppen med idéer och förslag på hur man ska fortsätta om de verkar fastna. Simuleringarna följs vanligen direkt upp av ett eftersnack och denna utvärdering av aktiviteterna ska omfatta även handledarna. För en deltagare kan en förflyttning från en del av lärplattformen till en annan innebära en stor utmaning om han/hon inte är digitalt kompetent. Det är då bra att förse handledaren med tillgång till deltagarens dator så att det blir möjligt att övervaka aktiviteterna i den egna och i de andra grupperna. Detta innebär att man följer kommunikationen i nyhetsfora och - om det är nödvändigt - hjälper deltagarna med denna kommunikation. Handledarna ska också delge deltagarna några elementära umgängesregler på Internet (netikett) som till exempel artighet, vänlighet och att vara försiktig med ironi som kan missförstås. Allmänt ska handledaren se till att deltagarna inser att det som skrivs och sänds till ett nyhetsforum kan av mottagaren uppfatta på ett helt annat sätt än avsett. Om förhandlingarna är hetsiga kan handledaren behöva uppmana deltagarna att tolka uppenbart oartiga och arga uttalanden, som dåliga språkkunskaper eller tidsbrist, svårigheter med nyanser etc, hellre än att se på dem som ett uttryck för ilska. Ibland kan handledarens roll vara att lösa tekniska problem och ha kontakt med de andra handledarna och övningsledaren, om problem och överhängande saker, både tekniska och andra, för att få simuleringarna att fortgå så smidigt som möjligt. Utöver tekniska problem och att få simuleringarna att fortgå så smidigt som möjligt kan det också finnas utmaningar som hänger ihop med interaktionen i grupperna. Deltagarna i en grupp kan utveckla olika roller. En del kan vara mer dominanta eller för dominanta, andra för passiva, de deltar inte mycket. Det är också (6 av 12) :11:07

7 handledarens ansvar att försöka få alla involverade och att uppmuntra de mindre datorsäkra att skriva dokument och meddelanden, men också att föreslå idéer för att uppgifterna ska bli gjorda. Del 2 - InterAct-projektet InterAct-projektet syftade till utveckling av en modell som kunde hjälpa arbetstagare att höja sina nya basfärdigheter genom lärande på arbetsplatsen, användning av rollspel som ett motivationsinstrument inom ett tematiskt ramverk som deltagarna kunde uppfatta som relevant för sin arbetssituation. Den modell som har validerats i projektet utvecklades ursprungligen i projekt där Internetbaserade rollspel användes i klassrumssituationer. I de tidigare projekten användes modellen av varierande grupper i formell och icke formell vuxenutbildning för att förstärka språkutbildning. En av grupperna anpassade modellen för deltagare som läste affärsengelska och genom detta experiment blev det uppenbart att modellen hade en stor potential för yrkesutbildning oavsett om den innehöll främmande språk eller inte. Projektet hade två huvudsakliga målgrupper. I den första fanns arbetstagare med låg formell utbildning eller arbetstagare som saknade färdigheter i IKT. Den andra målgruppen utgjordes av instruktörer och lärare på arbetsplatsen som sökte efter ett motiverande och inspirerande verktyg för att stärka de nya basfärdigheterna bland arbetarna. InterAct-projektet syftade till att anpassa modellen till två speciella behov av yrkesutbildning på arbetsplatsen, anpassning av scripten för två speciella sektorer: hälso- och sjukvårdssektorn och turism och inkvarteringssektorn. Detta betydde att modellen måste utvecklas i nära samarbete med ledningen på arbetsplatsen och/eller med handledare och instruktörer ansvariga för utbildning i speciella yrkesmiljöer. Både script, struktur och didaktiskt och organisatoriskt angreppssätt måste utvecklas i nära samarbete mellan projektpartners, vilka omfattade såväl utbildningsanordnare som representanter för arbetsplatser i de två nämnda yrkessektorerna. Valididering av scripten förberedelsefasen Simuleringarna kördes två gånger i varje sektor och utvärderades efter varje omgång. Simuleringsaktiviteterna varade i fem veckor, med möjlighet till "debriefing" efter varje steg och en utvärdering strax efter slutet på simuleringen. Varje omgång byggde på erfarenheterna och resultaten av utvärderingen från den föregående omgången. Den första omgången simuleringar gjordes i hälso- och sjukvårdssektorn. Som en förberedelse av den första omgången simuleringar, organiserades endagsworkshops på de berörda arbetsplatserna. Syftet var att handledare och deltagare skulle få göra sig bekanta med den Internetbaserade lärplattform som användes i projektet. Ett särskilt script skapades för dessa workshops. Varje script skapades som en teambuildingaktivitet för deltagarna samtidigt som de, tillsammans med de lokala handledarna, lärde sig att använda plattformen och fick insikt om vad simuleringen handlade om. Ett annat mål var att öka motivationen bland deltagarna. För att uppnå detta, organiserades samtidigt två workshops en i Pamplona i Spanien och den andra i Iasi i Rumänien. Därefter organiserades två veckor senare två workshops på samma dag i London och Oslo. Deltagarna i båda dessa workshops var online samtidigt och kunde kommunicera med varandra på den Internetbaserade lärplattform de arbetade i och läste och kommenterade varandras arbete. När de följande simuleringsomgångarna organiserades, ansågs inte fler workshops behövas. Anledningen till detta var att handledarna nu var bekanta med upplägget och plattformen. De kände sig säkra och kunde motivera deltagarna. Det fanns också ett mer pragmatiskt skäl till att inte organisera fler workshops och det var brist på tid. Under den återstående projekttiden integrerades workshops i simuleringarna, vilket betydde att simuleringstiden utökades från fyra till fem veckor. Den femte veckan lades till eftersom det tog tid för deltagarna att lära sig plattformen. Simuleringen i hälso- och sjukvård Projektets första simulering genomfördes inom hälso- och sjukvården med grupper av deltagare från ett vårdhem i Norge, sjukhus i England och Spanien och ett socialtjänstkontor i Rumänien. Det var inte helt lätt att hitta ett tema som intresserade dessa partners eftersom de var mycket olika, men till slut blev temat Hälsa och kost för minieuropéer. Ämnet var relevant för hälso- och sjukvården och dessutom ett angeläget ämne i de flesta europeiska länderna idag, på grund av att fetma bland barn är ett växande problem som oroar mycket i många länder. Samtidigt var ämnet tillräckligt allmänt för alla att ha en åsikt om utan att behöva söka information. Även om syftet med simuleringen var att se om modellen kunde användas för att stärka de ny basfärdigheterna var det viktigt att deltagarna såg ämnet som angeläget och motiverande. Detta var fallet med alla script som skapades i projektet. Det påhittade elementet i simuleringen var att grupperna på de olika ställena hade utsetts av den europeiska hälsovårdskommittéen att föreslå De tio budorden om barns livsstil och kost - de tio nyckelbudskapen var (7 av 12) :11:07

8 det som skulle förmedlas till föräldrar och vårdare om att ge barn den bästa möjliga starten i livet. I de följande faserna i skulle grupperna diskutera och förhandla fram de slutliga tio europeiska budorden. Ibland introducerads förändringar i scriptet under simuleringens gång, antingen eftersom någon hade ett förändringsförslag som skulle förbättra scriptet eller för att det inte fungerade så bra som förväntat. I den här simuleringen tillades en extra uppgift om skapandet av en kampanj för att göra nyckelbudskapen kända på lokalplanet på slutet. Detta föreslogs av en partner eftersom några deltagare hade uttryckt önskemål om att få lära sig göra Powerpoint-presentationer och förslaget togs in i scriptet. Simuleringen avslutades med en tävling om vilken grupp som gjort det bästa kampanjupplägget, den bästa Powerpoint-presentationen, den bästa budgeten för hela kampanjen allt enligt en rad kriterier som redovisats i scriptet. Denna metod att låta grupperna tävla om Powerpoint-presentationer och att rösta om vilken som blev den bästa, behölls under de andra omgångarna så att det fanns ett tävlingsinslag i rollspelen. Det framkom några intressanta resultat och observationer under den första simuleringen Den interkulturella dimensionen och socio-ekonomiska faktorer var mer tydliga än väntat och kom till uttryck på olika sätt deltagarna uppfattade och kommenterade dessa själva mycket ofta. Ett exempel kan nämnas: Den norska gruppen argumenterade att ett nyckelbudskap om att säga åt föräldrar att inte röka inomhus hemma av hänsyn till barnen var överflödigt, eftersom detta ju var självklart för alla. En av de andra grupperna svarade att norrmännen inte skulle vara så snabba att bestämma om vad som är självklart och inte. Deltagarna i simuleringarna var medvetna om de kulturella och socio-ekonomiska skillnaderna mellan länder, men svaret gjorde gruppen mer medveten om skillnader och gjorde att deltagarna diskuterade dem i gruppen. Svaret verkade stimulera deras nyfikenhet och vilja att lära sig mer om de andra länderna. Den andra simuleringsomgången inom hälso- och sjukvård organiserades ett år efter den första. Temat för den andra simuleringen var lång livslängd, teorier och myter om vad som leder till ett långt liv. Man skapade en fiktiv Europeisk kommitté för allmänt välmående och lång livslängd, som hade tagit initiativ till ett projekt för att samla teorier och myter om lång livslängd i olika länder i syfte att utröna om det fanns stora skillnaders mellan olika länder på de här punkterna. Grupperna ombads att redovisa ett antal teorier och myter om lång livslängd från sina länder och att redovisa dessa i lärplattformen så att andra grupper kunde läsa och kommentera dem. Sedan, i nästa steg, blev de meddelade att kommittén inte kunde publicera alla teorier och myter. De var för många och varje kategori måste reduceras till ett visst antal teorier eller myter. Grupperna blev därmed tvingade att förhandla för att kunna komma överens om vilka av teorierna och myterna som skulle sållas bort eller om en del av dem var så lika att de kunde slås ihop. Här kunde man återigen konstatera skillnader mellan relaterade kulturella och socio-ekonomiska faktorer, enligt handledarna. Några grupper fokuserade mycket på kost och motion, andra policyorienterade och föreslog utvecklande av ett bra hälso- och sjukvårdssystem som skulle vara gratis för alla. Andra förslog att man skulle använda media för att göra utbildningskampanjer. Dessa skillnader kan vara ett resultat av den ojämna nivån på medvetenheten om kost och motion och livsstil i de olika länderna, som återigen delvis är ett resultat av socio-ekonomiska faktorer. Simuleringen slutade med en tävling om vilken grupp som hade gjort den bästa power Pointpointpresentationen baserad på några definierade kriterier. Simleringen i turism och inkvartering Det två simuleringarna i turism- och inkvarteringssektorn genomfördes under en kort tidsperiod den första i november 2005 och den andra i mars Utmaningen var densamma som för hälso- och sjukvårdssektorn dvs. att hitta ett ämne som var relevant och motiverande för alla deltagare, men samtidigt tillräckligt allmän för att passa alla olika arbetsplatser. Grupperna ombads beskriva ett område som de själva valde från sitt eget land och, i nästa steg, att skapa ett antal aktiviteter för en grupp av ospecificerade européer på teambuildingresa till alla de deltagande länderna. Kriterierna var att aktiviteterna måste ha en ekologisk profil, vara passande för teambuilding mm. Detta presenterades som ett EU-finansierat projekt och det problem som gavs för att få igång förhandlingsfasen var att EU inte kunde finansiera så många aktiviteter och därför måste grupperna förhandla för att kunna komma överens om ett lägre antal aktiviteter. De kriterier som givits under en tidigare fas i simuleringen upprepades så att gallringen kom att baseras på aktiviteternas ekologiska profil och hur de passade önskemålet om lämpligheten för teambuilding. Simuleringen för turism- och invkartering slutade också med olika tävlingar varvid grupperna röstade på den bästa och mest kreativa Powerpointpresentationen och de bästa aktiviteterna för teambuilding. Alla de script som på detta sätt validerats inom ramen för InterAct-projektet återfinns i del 3 av denna handbok. Lärdomar Simuleringar på arbetsplatsen Läraktiviteterna planerades ursprungligen för att de skulle äga rum på arbetsplatserna och ingå som en del i deltagarnas dagliga arbete. Huvudskälet till detta vara att alla på arbetsplatsen då skulle bli informerade om projektet och vad som pågick. Fördelen skulle vara att arbetskamraterna till dem som deltog i rollspelen online skulle bli inspirerade av att se sina kollegor i en lärprocess vid datorerna, vilket skulle leda till höjd motivation (8 av 12) :11:07

9 för lärande bland hela personalen. Integreringen av läraktiviteterna visade sig snart vara omöjliga beroende på faktorer som brist på datorer och uppkoppling till Internet och att det ofta inte fanns någon lämplig plats för deltagarna att göra de olika uppgifterna. En del handledare hävdade att det inte skulle kännas bra för deltagarna under simuleringarna med rollspelet vid datorerna om deras arbetskamrater samtidigt höll på att arbeta. En annan faktor var att deltagarna i båda sektorerna ofta arbetade skift och att detta skulle göra grupparbete och samverkan svårt. Lösningen blev att deltagarna gavs en dag ledigt från arbetet för att delta i rollspelet och att detta organiserades utanför arbetsplatsen. Detta kunde vara en annan partners lokaler och i några fall i lokaler tillhörande en utbildningsanordnare inom partnerskapet. Eftersom projektet hade finansiering var det möjligt att ta in ersättare för de anställda som deltog i simuleringarna. Hur simuleringarna organiserades Att organisera simuleringarna på arbetsplatsen krävde mycket planering. Simuleringarna i de två sektorerna var ursprungligen planerade att ske samtidigt. Idén övergavs eftersom det visade sig att det var omöjligt att ha deltagare från turist- och inkvarteringsindustrin under våren och sommaren eftersom detta är den mest hektiska tiden av året i denna sektor. Det blev en spännvidd på ett år mellan de två simuleringsomgångarna inom hälso- och sjukvård, vilket inte rekommenderas. En del av handledarna inom denna sektor blev ganska frånkopplade från läraktiviteterna online eftersom de inte var direkt involverade under en lång tid, även om de kunde delta i diskussionerna som rörde turism- och inkvarteringssektorn. En del av dem kände sig också lite osäkra i användningen av lärplattformen för rollspelen online eftersom de inte använt den på länge. Det blev bara några månader mellan de två simuleringarna i turism- och inkvarteringssektorn, julledigheten inräknad, och det blev lite tid att diskutera, bli överens om och förbereda det nya scriptet. Som ett resultat av tidsbristen användes det script som utvecklats för den första simuleringen, efter modifieringar byggda på erfarenheterna från den tidigare omgången. Grupperna ombads föreslå färre aktiviteter denna gång och de ombads också att göra mer kortfattade beskrivningar av det speciella området som teambuildinggruppen skulle besöka. Deltagarnas reaktioner visade att det hade varit för mycket arbete för några grupper i den föregående omgången. Detta illustrerar den utmaning skapandet av ett script och uppgifter innebär om det är stor variation mellan deltagarnas färdigheter i IKT och engelska. Samarbete och kommunikation mellan grupperna Kommunikationen över nationsgränserna uppskattades mycket under simuleringarna och sågs som ett extra värde; deltagarna nämnde detta som något de såg fram emot. Generellt sett förstärkte den aktiviteternas internationella dimension genom att tillåta verklig kommunikation mellan deltagarna. De kunde utväxla åsikter och också ha mer personliga kontakter i andra e-postkonferenser som skapades för detta ändamål. Kommunikation var en viktig del av de Internetbaserade rollspelen och nödvändig för att fullfölja uppgifterna, även om kommunikation mellan grupperna inte krävdes i alla steg av rollspelet. När simulationen lagts in i lärplattformen skapades e-postkonferenser för olika ändamål. Samtidigt som deltagarna spelade roller på Internet agerade de sig själva i en e-postkonferens som skapats för ändamålet. E-postkonferensen för social kommunikation kallades Cafe och många andra konferenser tillskapades för de diskussioner som ägde rum under simuleringarnas gång. Om det tog för lång tid innan deltagarna fick svar på sina meddelanden i cafét eller i någon annan e-postkonferens, var de ofta besvikna och irriterade och verkade förlora en del av sin motivation. Detta var särskilt påtagligt under den första simuleringsgenomgången eftersom grupperna inte var online under samma veckodag. I den första simuleringen i hälso- och sjukvårdsektorn arbetade den norska och rumänska gruppen med rollspelet på måndagar, den spanska gruppen arbetade två halvdagar, på måndagar och fredagar och gruppen i England arbetade på tisdagar. Det var svårt att få till stånd framgångsrika förhandlingar när grupperna inte var online samtidigt och rollspelet förlorade en del av sin dynamik. Olika åtgärder togs till för att kompensera för detta, men det faktum att grupperna var online på olika dagar var frustrerande och deltagarna tyckte inte om detta sätt att organisera simuleringarna och de ville ha mer kommunikation med de andra grupperna. Under den sista omgången av simuleringarna arbetade alla grupperna på samma dag. Detta gällde båda sektorerna. Ett annat hinder för effektiv och meningsfull kommunikation mellan grupperna var olika nationella och institutionella regler för lunchraster. Några länder/institutioner tog två timmars lunch medan andra inte hade några lunchraster alls. Långa lunchraster betydde också att man arbetade till ganska sent på eftermiddagen. Men eftersom simuleringen pågick i fem veckor och bara en dag i veckan var det möjligt att hitta kompromisser på utmaningen med lunchrasten mot meningsfull kommunikation. De olika tidszonerna mellan länderna kunde också orsaka utmaningar och detta bör tas hänsyn till när man iscensätter kommunikation över nationsgränser. Simuleringen fungerade också bättre när deltagarna gjordes medvetna om tidsskillnaderna eftersom de då kunde planera sitt arbete efter detta och de visste när de kunde förvänta sig svar från sina vänner i de länderna. För den andra omgången simuleringar infördes ändringar för att förbättra kommunikationen. I alla simuleringarna började deltagarna med att ladda upp presentationer om sig själva med foton på lärplattformen. Detta var viktigt för att de skulle lära känna varandra och göra framtida kommunikation lättare. Nu ombads grupperna att intervjua varandra och ett intervjuschema skapades. Den norska gruppen intervjuade och presenterade den spanska gruppen, som i sin tur intervjuade och presenterade den rumänska (9 av 12) :11:07

10 gruppen osv. Med denna förändring började interaktionen mellan grupperna redan i den första fasen av simuleringen men det visade sig framgångsrikt eftersom det resulterade i mer kommunikation mellan grupperna. För att kunna skriva sina presentationer måste alla grupper och gruppmedlemmar skicka frågor till medlemmarna i den andra gruppen de intervjuade samtidigt som de själva svarade på frågor och skickade information och foton om sig själva till den grupp som byggde upp deras profil. Slutligen måste de kontrollera om deras profil var korrekt eller inte. Det var under förhandlingarna som det var mest interaktion mellan grupper. Under den här fasen diskuterade de och förhandlade på Internet för att komma fram till en gemensam lösning på problemet som hade presenterats och som krävde samarbete och kompromisser. På det här stadiet i simuleringen hade grupperna redan arbetat med tilldelade uppgifter i de tidigare faserna. De hade ofta haft animerade interna debatter i sina grupper för att komma överens om sin grupps svar på uppgifterna. Grupperna utvecklade en stark känsla av ägande av sina lösningar och svar till det anvisade problemet och de ville få med så mycket som möjligt av dem i den gemensamma lösning som de måste komma överens om. Många av deltagarna var inte vana att skriva på engelska och hade begränsat engelskt ordförråd och ibland svårigheter att uttrycka sig på ett nyanserat sätt. Argumentationen kunde vara ganska hetsig, atmosfären upphetsad och deltagarna valde ofta ord som var för starka för det de ville uttrycka. Detta ledde ofta till missförstånd under förhandlingsfasen. Eftersom många deltagare inte var vana att kommunicera på Internet, insåg de inte alltid att deras ord och uttryck kunde missuppfattas. Men den här situationen hade också en lärpotential: hur kommunicera man på Internet utan att man känner eller ser personerna man har kontakt med, vikten av att vara artig och uppmuntrande gentemot andra och även vara försiktig med ironi och humor under kommunikation på Internet på ett främmande språk. Deltagarna använde "debriefingen" för att skriva ner sina intryck av dagen. Om förhandlingen varit het, var det nödvändigt att berätta för de andra att de inta var arga och att de inte var ovänner och att de bara argumenterade för att få igenom sina idéer och förslag från de tidigare stegen i den slutliga kompromissen. "Debriefingen" var användbar för att räta ut missförstånd som uppstått under dagens arbete och att återupprätta förtroende och tillit till varandra om det varit problem. De animerade diskussionerna underströk också handledarnas viktiga roll. Möjligheter för framtiden Livslångt lärande EUs memorandum om Livslångt Lärande fastslår att Europa har utvecklats till ett kunskapsbaserat samhälle där ekonomi och tillgång till aktuell information och kunskap är viktigare än någonsin. En av delarna i livslångtlärande-strategin för Europa är att denna strategi ska ha till syfte att allmän och kontinuerlig tillgång till lärande för att uppnå och förnya färdigheter som behövs för att uthålligt deltagande i kunskapssamhället. Memorandumet understryker särskilt att de nya basfärdigheterna, som IKT-färdigheter, främmande språk, tekonologikultur, entreprenörskap och sociala färdigheter, men det framhåller även att listan på nya basfärdigheter inte innebär att de traditionella basfärdigheterna är inaktuella. Och nya undersökningar inom området vittnar om att de traditionella basfärdigheterna fortfarande är viktiga. Läs- och skrivsvårigheter Läs- och skrivsvårigheter bland vuxna är ganska utspridda i de flesta europeiska länder. Andra basfärdigheter som räknefärdigheter och IKT är lika viktiga i dagens samhälle och möjligheterna att kunna uppdatera dessa färdigheter är viktiga för att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Ändå, trots den snabba utvecklingen av digital teknologi och det faktum att en allt större del av befolkningen i de flesta europeiska länder har tillgång till och använder datorer och Internet på arbetet och/eller hemma eller på Internetcaféer, bibliotek mm. är det fortfarande socialt acceptabelt att tillstå att man har dåliga eller inga IKT-färdigheter. Detsamma tycks gälla för sifferfärdighet - man kan medge att man är dålig på räkning utan att bli stigmatiserad. Skälet för detta är troligen att matematik uppfattas och har upplevts som svårt och otillgängligt av tillräckligt många vuxna medan att ha dåliga läs- och skrivkunskaper är något som få vuxna vill medge och om de måste, är det ofta förknippat med skamkänslor. Dessutom är det möjligt att fungera väl i ett modernt samhälle med dåliga räknekunskaper eftersom modern teknologi kan kompensera för detta. Att inte ha tillräckliga läs- och skrivkunskaper är ett allvarligt handikapp i ett modernt samhälle där mycket information kommuniceras i skriftlig form, via e-post eller finns tillgänglig på Internet. Nödvändigheten av förändringar och anpassning i arbetslivet kommer troligen att bli ännu starkare de kommande åren och det kommer troligen att betyda att alla vuxna måste genomgå fortbildning i större utsträckning än som är fallet idag och följaktligen kommer kraven på vuxna att ha tillräckliga läsfärdigheter också att öka. Utöver att läsoch skrivkunskaper är ofrånkomliga i arbetslivet blir de också ofrånkomliga för den som vill delta i samhällslivet i termer av aktivt medborgarskap, så läsning och skrivning omfattar även en demokratisk aspekt. En annan aspekt på skrivfärdigheter är att det finns jobb där arbetsgivarna vanligen inte kommunicerar så mycket i skriftlig form och inte skriver de rapporter och andra dokument utan ofta skriver genom att använda en ganska talspråksmässig form. Deras skrivna språk är mycket informellt och liknar mycket talat språk. I detta fall finns det också ett behov av träning av skrivfärdigheter, men i en speciell genre, det mer formella skriftspråket. (10 av 12) :11:07

11 InterAct-modellen och läs- och skrivfärdigheter ett verktyg för motivation Träning i läs- och skrivfärdigheter kan vara lättare att acceptera för anställda som är i behov av det när det kombineras med träning i IKT-färdigheter. Detta kommer i mindre omfattning att peka ut deltagare som saknar eller har svaga skrivfärdigheter men samtidigt kan träning på IKT innehålla skrivande och läsande. InterAct-modellen kan användas för detta ändamål. IKT är en nyckelfärdighet i denna modell, men IKTträningen är innehållsbaserad. Uppgifterna i ett InterAct-script baseras på att man ska hitta svar och lösningar till de presenterade problemen och situationerna. Grupperna måste skriva dokument med sina lösningar och svar till problemen och situationerna i scriptet och läsa de andra gruppernas lösningar och IKT är verktyget för att göra detta arbete. I simuleringens förhandlingsfas måste deltagarna läsa och jämföra olika tester, analysera dem och utröna vilka skillnaderna mellan dem är och även vad som överensstämmer och liknar deras egna förslag. Sedan måste de föreslå lösningar för att nå kompromisser mellan de olika texterna. De måste kommunicera med de andra deltagarna, läsa och förstå deras argument och komma med egna argument. Allt detta kan vara så enkelt eller så komplicerat och krävande som möjligt, beroende på nivån och behoven bland de aktuella deltagarna. InterAct-modellen kan användas för att träna en kombination av färdigheter, främmande språk eller modersmål i kombination med IKT, men också s.k. "soft skills" som samarbete med andra, kommunikation och arbete i arbetslag/teamwork. InterAct-modellen bör vara en av många pedagogiska angreppssätt för att stärka de nya basfärdigheterna eller för lärande på arbetsplatsen. Modellen är vanligen ett redskap för att motivera deltagarna för mer lärande, att få dem att förstå att lärprocessen kan vara rolig, intressant och meningsfull och också anpassad till deras behov. Detta blir särskilt fallet för arbetstagare som har dåliga erfarenheter från formell utbildning och som kanske inte trivs i ett klassrumssammanhang och som kanske tvekar och inte är motiverade för en traditionell utbildningssituation. Som tidigare nämnts har modellen ett lekfullt anslag till lärande och erfarenheterna från InterAct-projektet var att deltagarna hade roligt medan de engagerade sig i de webbaserade rollspelen. De brukade glömma sina tillkortakommanden, verkliga och inbillade, liksom sin rädsla för att misslyckas med IKT och främmande språk. Deltagande i en simulering kan få deltagarna att fortsätta med andra utbildningar. Färdigheter i samarbete och teamwork Internet-baserade problemsimuleringar baseras på samarbete och teamwork. Om syftet är att förbättra de anställdas färdigheter i att arbet i lag med kollegor som de inte känner så väl eller vanligen inte samarbetar med i sitt dagliga arbete, kan InterAct-modellen vara ett användbart verktyg. Deltagarna blir lätt fångade och engagerade och visar sina känslor, entusiasm, iver och besvikelser både när de arbetar "off line" och online. Gruppdynamik och hur gruppmedlemmar relaterar till varandra och de olika roller de får eller tar kan bli observerade och bearbetas. Grupparbetet i simuleringsstegen ansikte mot ansikte kan också användas systematiskt för att uppmuntra gruppmedlemmar som normalt är passiva och blyga och som inte anmäler sig frivilligt till att delta i diskussioner och brainstorming till att bli mer aktiva. Detta gjordes i en av grupperna under simuleringen i hotell och turismsektorn i InterAct-projektet. I stället för att låta deltagarna tala och diskutera fritt, vilket vanligen resulterade i att några deltagare blev de aktiva och beslutsfattande medan de andra var tystare och bättre organiserade, strukturerade handledaren diskussionerna och brainstormingen så att alla måste bidra. Detta var ett sätt att träna deltagarna att uttrycka sina uppfattningar öppet, men ändå i en skyddad miljö, varigenom deras färdigheter i kommunikation och samarbete utvecklades. Partnerskapet: Kontakter för vägledning InterAct-partnerskapet kan kontaktas för vidare information om projektet för hjälp med att sätta upp framtida projekt, både internationellt samarbete eller lokala projekt för råd om hur man skapar script och organiserar simuleringar för hjälp att hitta partnerinstitutioner för nya internationella projekt Utbildningsinstitutioner Vox, Norwegian Institute for Adult Education, Norge Westminster Adult Education Service (WAES), England (11 av 12) :11:07

12 ISSA, Instituto Superior de Secretariado y Administración, Spanien EuroEd Foundation, Rumänien Veradotter, Scandinavian Education and Culture, Sverige Also partners in the InterAct project From the Health and Care Sector: Langerud sykehjem Langerud Nursing Home, Norge Guy s and St. Thomas NHS Trust, England Cliníca Universitaria, University Hospital, University of Navarra, Spanien Directia Generala de Asistenta Sociala si Protecia Copilului Iasi, General Direction for Social Assistance and Child Welfare, Iasi, Rumänien From the Tourism and Accommodation Sector: The Training Organisation for Hotel and Restaurant Business and Food Processing Trades, Norge Conran Restaurants, England SC Edrocast SRL, Edrocast Tourist Agency, Rumänien SC Complex Hotelier Unirea SA, Rumänien startsida (12 av 12) :11:07

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga;

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga; Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide Samarbetsförmåga; Arbetar bra med andra människor. Relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Information från. Information från

Information från. Information från Betyg MVG VG G Från bondesamhälle till informationssamhälle Information från Skolan Omvärlden Information från Skolan Omvärlden Åtta nyckelkompetenser Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier i svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2009:22 Utkom från trycket den 28 maj 2009 beslutade den 15

Läs mer

Följ med oss idag. www.cerf.gr. Nyckelkompetenser för den europeiska arbetskraften

Följ med oss idag. www.cerf.gr. Nyckelkompetenser för den europeiska arbetskraften Certification Standard for European Reference Framework Key Competences 5 Nyckelkompetenser för den europeiska arbetskraften En viktig faktor i EU:s innovation, produktivitet och konkurrenskraft Följ med

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

Metoden Arbete med stöd i korthet

Metoden Arbete med stöd i korthet Metoden Arbete med stöd i korthet Arbete med stöd är en metod för att sysselsätta personer med speciella behov inom den öppna arbetsmarknaden. Ett individuellt, långvarigt stöd erbjuds både klienten och

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer