Restaurering av Dalbyviken en utredning om hur man återfår Dalbyvikens naturvärden och samtidigt ökar vikens tillgänglighet
|
|
- Daniel Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Restaurering av Dalbyviken en utredning om hur man återfår Dalbyvikens naturvärden och samtidigt ökar vikens tillgänglighet Dalbyvikens betade fuktängar. Hammarskogs herrgård till höger. Fotografiet taget från fågeltornet. Lundby Landskapsvård (Niklas Bengtsson), januari 2012.
2 Inledning Dalbyviken och Hammarskog är välkända miljöer för flertalet Uppsalabor. Både sommar och vinter är Hammarskog och dess omgivningar ett populärt utflyktsmål. På senare år har framförallt de vackra omgivningarna runt Hammarskogs herrgård lockat besökarna, med fika och bad på sommaren och på vintern en plats att landa med långfärdsskridskorna. De senaste cirka 20 åren har även Uppsalas skolelever vistats i omgivningarna under ledning av Naturskolan. Själva viken har dock fått färre och färre besök. För dryga 30 år sedan var situationen en annan. Då var Dalbyviken en självklar besökslokal för Upplands fågelskådare. På vårarna sjöng alla de vanliga sångarna och det var inte heller ovanligt att höra sällsyntare arter som vassångare och flodsångare. Över vassen svävade brun kärrhök och fiskgjuse. På strandängarna rastade gäss, änder och vadare. Dalbyviken hade även en etablerad skrattmåskoloni. Med åren har vassen brett ut sig på bekostnad av strandängar och öppna vattenspeglar. Viken med strandängar är fortfarande intressant, men antalet besökande, liksom häckande fågelarter, har minskat i antal. Flygbild över Hammarskog, Observera det heterogena vassbältet. Fotografiet kan användas som en målbild för framtida restaureringar. Målet för utredningen är att ta fram en restaureringsplan, som ska vara ett verktyg för att återskapa Dalbyviken och dess omgivningar till att vara en attraktiv fågellokal, både för fågelarter som gynnas
3 av denna typ av vikar och för naturintresserade Upplandsbor. Vid restaureringar på liknande platser i Uppland, som till exempel Vendelsjön i Tierps kommun och Angarnsjöängen i Vallentuna kommun har fågellivet svarat positivt på kort tid. En mälarvik med liknande förutsättningar som Dalbyviken, om än i större format, är Asköviken utanför Västerås. Också där har restaureringsåtgärder varit mycket lyckade, ur fågelperspektiv liksom ur besökarperspektiv. De åtgärder som eftersträvas i Dalbyviken följer generellt samma mönster som i de ovan nämnda lokalerna. Det handlar om att återskapa en permanent öppen strandäng med en blå bård mot vassen, bryta upp delar av vassbältet i väster till en mosaik av öppna vattenytor och vass och att förhindra den pågående uppgrundningen i de yttre delarna av viken. Utredningen är utförd av Lundby Landskapsvård (Niklas Bengtsson) på uppdrag av Föreningen Dalbyviken. Fältarbete har skett under hösten Fakta och goda idéer har muntligen fåtts via mark- och djurägare, samt Naturskolan. Utredningen finansieras av LONA-bidrag. LONA står för Lokala Naturvårdssatsningen. Det är en bidragsform från Naturvårdsverket och som kan sökas av kommuner och lokala aktörer. Dalbyviken Dalbyviken ligger cirka en mil sydväst om Uppsala. Det är en cirka 2 km lång vik, som sträcker sig i nordvästlig riktning. Viken ligger i Ekoln i nordöstra Mälaren. Den är grund, med ett djup som varierar mellan 1-3 meter. Vid Dalbyudd, den södra delen av vikens anslutning till Ekoln, finns en djuphåla på 9 meter. Viken är vegetationsrik med vass, näckrosor och nateväxter, som dominerande växter. Området runt viken är omväxlande med naturbetesmarker och åkermark. Berghällar och bergsbranter skapade av förkastningar finns spridda i miljön. Området klassas som ett odlingslandskap med särskilt stora landskapsvärden. Vissa partier är skogsbevuxna med framförallt äldre blandskog, tall, ek och hasselrik ädellövskog.
4 Dalbyviken med Dalby kyrka i bakgrunden, vassbälte i centrum och välbetad strandäng i förgrunden. På vikens norra sida ligger Hammarskogs herrgård. Marken ägs av kommunen. På vikens södra sida är marken privatägd. Här ligger också Dalby kyrka. Sammanfattning av föreslagna åtgärder 1) Fuktängar: Träd och buskar tas bort. Stängsel längs med dike tas bort Jordmassor från tidigare dikningar planas ut. Tuvfräsning. Anläggning av näringsfälla. 2) Vassbälte: Vassklippning. Borttransport av klippmassor. 3) Grunda delar utanför vassbälte: Näckrosklippning. Borttransport av klippmassor. 4) Trädbärande betesmarker: Röjning av sly. Avverkning av framförallt al. Stubbfräsning. 5) Fågeltorn/-gömslen: Anläggning av stig och träbro till befintligt fågeltorn. Nytt fågeltorn söder om Hammarskogs herrgård. Handikappanpassad stig till nytt fågeltorn med träbryggor och grusade stigar. 2 gömslen byggs. 6) Bryggan/kanalen: Träbrygga byggs vid kanalen. Nytt stängsel vid brygga. Dalbyvikens nuvarande utseende, samt skötsel- och restaureringsförslag För att återfå Dalbyvikens naturvärden är det framförallt på fuktängarna och i vassbältet det krävs omfattande restaureringsåtgärder. Även i övriga områden går det att göra stora insatser, men där är det mer av löpande skötsel med att fälla träd och ta bort sly, alltså av mer allmän betesmarksskötsel.
5 Eftersom i stort sett all mark är betesmark och djurägarna söker EU-bidrag är det mycket viktigt att betona att innan några åtgärder startar måste länsstyrelsens landsbygdsenhet informeras, så att det inte blir några problem med djurägarnas ersättningar. Det är framförallt när det gäller tuvfräsningar som det i första skedet kan se illa ut vid en eventuell kontroll av stöden. Inga av föreslagna åtgärder kommer dock att gå emot stödreglerna. Tvärtom ska åtgärderna ge bättre förutsättningar för lantbrukarna att klara skötselkraven. När det gäller Dalbyvikens tillgänglighet prioriteras fågeltorn och gömslen, och att få dessa handikappanpassade i möjligaste mån. Eftersom ett av huvudmålen är att gynna fågellivet kan inte tillgängligheten ut på fuktängarna underlättas i alltför stor omfattning. Störningseffekten på fåglarna riskerar annars bli onödigt negativ. Man måste också beakta att det går betande djur på markerna och att det därmed finns ett riskmoment med kontakten mellan människor och betesdjur. I nedanstående sex avsnitt redogörs för vilka åtgärder som utredningen kommit fram till är nödvändiga för att nå målet. Vissa kostnader framgår av texten, men då inga entreprenörer har besökt markerna är det i nuläget omöjligt att bestämma någon slutgiltig kostnadsuppgift. Tidsplanen för restaureringen är i stort beroende av finansieringen. Ingen åtgärd är i princip beroende av någon annan. Med tanke på att marken ska återhämta sig är en rimlig restaureringsperiod fem år. Fuktängar och blötare marker mot vassbälte Stora delar av fuktängarna betas idag av nötboskap. Ängarna i sydost är för tillfället sporadiskt betade av hästar och får, men det planeras för ett ökat betestryck och då även med nötdjur. Översvämningar och djurens tramp har resulterat i en växande tuvbildning, särskilt i vikens inre nordvästra delar. Ett område nedanför Hammarskogs herrgård frästes för drygt 20 år sedan och har hållit sig tuvfritt sedan dess. Det är påfallande lite buskvegetation. Det är endast enstaka partier där buskar har etablerat sig, dels på rensmassor från tidigare dikning av det genomgående diket, dels en björkridå på södra stranden, dels i anslutning till stängsel. Den ökande tuvbildningen försämrar tillgängligheten för djuren, vilket i sin tur leder till försämrad avbetning. Som en negativ spiral ger detta ökad buskigenväxning, vilket ytterligare försämrar fuktängarnas betesgynnade naturvärden. Diket som delar viken i två delar har stängsel på norra sidan, men saknar stängsel på södra. Betesdjuren på södra delen betar ned i dikeskanten och håller denna helt fritt på buskar. Stängslet på norra dikeskanten förhindrar betesdjuren att komma åt dikeskanten och där växer idag både buskar och små träd. Stängslet viker även av i en öst-västlig riktning, vilket resulterar i att djuren inte kommer åt att beta delar av ängen vid dikets utlopp i viken. Närmast vassen domineras vegetationen av jättegröe. Betesdjuren lyckas hålla ett tillräckligt betestryck för att hålla jättegröen på plats, men någon så kallad blå bård finns inte. Restaureringsförslag Målet med restaureringsåtgärderna på fuktängarna är att återskapa översvämmade betesängar, gynnsamma för fågelarter som vadare, änder, svanar etc. En följdeffekt av åtgärderna är förbättrade betesmöjligheter för betesdjuren och därmed ett bättre foder.
6 För att återskapa fuktängarna krävs omfattande insatser. De inkluderar tuvfräsning, buskröjning, borttagning av stängsel och schaktning av gamla dikesrensmassor. Dessutom föreslås att en enklare näringsfälla anläggs. Vid tuvfräsning används oftast en traktor eller annat lämpligt fordon, till exempel amfibiefordon, dit en rotorkultivator är kopplad. Denna slår sönder de större tuvorna. Negativt vid en tuvfräsning är att det kommer fram mycket bar jord och det blir ofta mycket lerigt. När tuvorna är mindre används en bandtraktor vilken vältar eller trycker ned tuvorna. I Dalbyviken får man räkna med att % måste fräsas ned, eftersom tuvorna i många fall är stora. En entreprenör som har utfört flera restaureringsåtgärder i liknande marker är Pe-Te Stubbfräsningar. Område som behöver fräsas alternativt vältas framgår av bilaga 1. I samråd med entreprenör får även avgöras vilken metod som är den bästa att skapa en blå bård, tuvfräsning eller vassklippning, alternativt en kombination. Alla träd och buskar på fuktig mark i området ska tas bort. Stubbar kommer att fräsas bort i samband med tuvfräsning. Även alsly på mindre äng nordväst om Vreta udd ska tas bort. Det enda träd som kan stå kvar är den karakteristiska knäckepilen i den södra delen av viken. Stängslet på norra sidan om diket föreslås att det tas bort. De gamla dikesrensmassorna schaktas bort och dikeskanterna planas ut. Optimalt skulle vara att diket breddas för att undvika att djuren vandrar över diket och de olika besättningarna blandas. Att dikeskanterna planas ut underlättar för vatten vid vår- och höstöversvämningar att spridas ut över fuktängarna. Åtminstone en del av näringsämnena som medföljer vattnet avlagras på fuktängarna. Genom betesdjuren förs näring bort från marken vilket minskar övergödningen i viken. För att ytterligare framhäva den effekten föreslås en mindre näringsfälla vid dikets utlopp. Eventuellt räcker det med att gräva en grop som stannar upp vattenflödet och ger omgivande växter tid att tillgodogöra sig näringen. Om detta är tillräckligt får avgöras med en expert på vattenfrågor. Detsamma gäller eventuella lagliga hinder eller restriktioner. Lämpligt är att kontakta Länsstyrelsens experter på sådana frågor. Vassbälte Vassbältet består av gammal vass och en tjock rotfilt. På sina ställen har vassen vandrat in en bra bit på fuktängarna. Sommartid går det att ta sig fram torrskodd. Dock verkar djuren undvika att beta av vassen, eventuellt för att det är så få nya vasskott. Uppsala kommun håller en kanal öppen upp mot Hammarskogs herrgård. Restaureringsförslag Målet för restaureringsåtgärderna för vassbältet är att skapa ett åldersvarierat vassbälte med inslag av laguner med öppen vattenspegel. Det ska ge and- och måsfåglar möjlighet att etablera kolonier. I vassen ska små fåglar liksom till exempel rördrom förekomma. Mellan vass och fuktängar ska det finnas en blå bård. För att begränsa vassens utveckling, både upp på fuktängarna och ut i själva viken måste vassen klippas. Företag som håller på med vassklippning, till exempel Upplands vassklippning eller Vassjobb anger att vassen ska klippas tre säsonger i rad, dessutom gärna flera gånger per säsong. Därefter kan
7 det dröja 10 år innan det är dags igen. Bästa tidpunkten är juni-september. Därefter återgår näringen i växtens gröna delar till roten. Beroende på företag varierar maskinparken, men vanligtvis används ett amfibiefordon med klippaggregat. Under goda förhållandet klipps 1000 kvm/tim. Därefter samlas den klippta vassen ihop och placeras normalt sett på land. Krattandet tar dubbelt så lång tid. Några företag kan även åta sig att köra bort klippmassorna. Priser varierar, men cirka 1000 kr/tim anges ofta. Det finns olika teorier om all vass ska klippas eller om partier ska lämnas. Eftersom olika fågelarter vill ha tillgång till gammal vass och andra ny vass är det variation som förespråkas i det här förslaget. Vassen slås enligt förslag på bilaga 2. Eventuella korrigeringar görs i samråd med entreprenör. Målet är att minska ned vassens omfattning, samt att splittra upp det i laguner med enstaka vassruggar kvar. Från dikets utlopp, där någon form av näringsfälla grävs (se närmare under rubriken Fuktängar och blöta marker mot vassbälte), skapas en meandrande vattenfåra genom vassen för att sakta upp vattenflödet och låta den kvarvarande vassen lagra upp näring. Målet är även att skapa en blå bård mellan fuktäng och vassbälte. Om denna kan skapas vid vassklippning eller tuvfräsning får ske i samråd med entreprenör. Den blå bården kan sedan förhoppningsvis hållas öppen med hjälp av bete. Den klippta vassen samlas ihop och transporteras bort. Eftersom vassen är en biomassa föreslås att någon lantbrukare i närheten sprider ut resterna på åker som gödning och jordförbättring. Grunda delar utanför vassbältet På cirka 1 meters djup försvinner vassbältet. Istället domineras vattenytan av gul näckros. Sommartid är nästan hela viken täckt av näckrosens blad. På höstkanten sker ofta en omfattande algblomning. Utanför badplatsen klipps näckrosorna, men övriga delar av viken är i stort sett otillgängliga för allmänheten under sommaren. Vintertid utnyttjas viken av bland annat skridskoåkare, vilka har möjlighet att ta sig fram till Hammarskogs Herrgård via den grävda kanalen. Restaureringsförslag Målet för restaureringsåtgärden är att viken ska ha öppen vattenyta under hela sommarhalvåret. Storleken av ytan kan variera under säsongen. Större vattenytor möjliggör bättre syresättning av vattnet genom vindens omrörande effekt. Detta förbättrar vattenkvaliteten och ökar förutsättningarna för ett större antal fiskar. För att målet ska nås behöver näckrosen klippas. Med hjälp av klippaggregat sönderdelas näckrosens rotsystem. Det flyter upp till ytan och kan därefter schaktas bort. Liksom vid vassklippningen föreslås att massornas transporteras bort och sprids ut på någon lantbrukares åker. Normalt sett brukar entreprenörer som klipper vass även klippa näckrosor. Trädbärande betesmarker Det är tre områden som får ses som trädbärande (se bilaga 3). Det är en al-lund, hage med ädellövträd och ekbacke, väster om naturreservatet Vreta udd. De två förstnämnda ingår i betesmarker, medan den sistnämnda inte gör det utan sköts delvis via gräsklippning.
8 Alarna i den så kallade Al-lunden är relativt grova. Socklar har börjat bildas. Det är inga albuketter utan det är en stam på varje sockel. I hagen med ädellövträd finns flertalet av de ädla lövträden, med vidkroniga ekar, lindar och almar. Flertalet av almarna är drabbade av almsjukan och många är redan döda. Buskskiktet är varierat med slån, rosor och hagtorn. Ett visst slyuppslag förekommer. Ner mot vattnet växer det en albård av varierande ålder. Ett flertal kulturlämningar förekommer i hagen. Det ser ut som regelbundna grustag, men karakteriseras i fornminnesregistret som byggnadslämningar från medeltiden-nyare tid. Bebyggelselämningar bevuxna av ekar. I bildens högra del skymtar albården som helst ska tas bort. Ekbacken väster om Vreta udd har anlagda grillplatser och ett torrdass. Utmärkande är de mycket stora vidkroniga ekarna, som för en tynande tillvaro bakom en tät alridå i söder. En stig till grillplatserna och området däremellan klipps och sly under ekarna röjs regelbundet.
9 En av de ståtliga ekarna vid grillplatsen vid Vreta udd. Observera de döende nedre grenarna, ett resultat av den kraftiga albården till vänster i bilden. Restaureringsförslag Som det beskrivits ovan finns det tre områden som kan karakteriseras som trädbärande. För Allunden och ädellövshagen är det absolut viktigaste att de fortsätter att betas, helst med nötdjur men även sambete med hästar är utmärkt. Får är ett sämre alternativ då de undviker fuktigare betesområden. Delar av ädellövshagen skulle fungera med fårbete, men skulle förmodligen kräva stängselomdragningar. I al-lunden behöver inga ytterligare skötselåtgärder utföras. I ädellövshagen finns det röjningsbehov av till exempel asksly. Slånbuskage har även börjat sprida sig över omfattande ytor. Den mer omfattande skötsel-/restaureringsåtgärden gäller albården söder om hagen. För att utöka strandängsarealen ska all al tas bort. Antalet stammar är omfattande så det skulle vara lämpligt att stubbarna fräses bort. Om inte stubbarna fräses kommer omfattande årlig slyröjning krävas i åtminstone 3-5 år. Ibland kan det fungera att lämna högstubbar på cirka 1 meters höjd. Eftersom det rekommenderas stubbfräsningar på andra områden är förslaget att fräsa stubbarna. Det tredje området, vid Vreta udd, föreslås att området ska skötas som slåtteräng. I dagsläget är det runt de stora ekarna som det skulle vara lämpligt att slå. Förslagsvis skulle till exempel Naturskolan, eller någon annan förening i närområdet kunna stå för skötseln. En mindre summa skulle kunna erhållas som EU-bidrag/miljöstöd. Ett sådant litet område det handlar om skulle kunna ge lämplig uppmärksamhet om värdet av lieslåtter och kulturhistoriska värden och biologiska dito. Slåttern gynnar ekarna i och med att sly inte riskerar att tränga ut dem. Detta kan visserligen skötas med kontinuerliga slyröjningar. Viktigare för ekarna är att dungen sydväst om ekarna tas bort. Skuggeffekten är mycket tydlig på ekarna genom att grova nedre grenar dör. Dungen domineras av al, men det förekommer även andra träd- och buskslag, som hägg och björk. Eventuellt går det att hitta någon yngre ek som kan användas som föryngringsek. För att minska slyröjningsbehovet är det lämpligt att fräsa stubbarna.
10 Fågeltorn och gömslen Idag finns ett fågeltorn i två våningar, som står sydost om Hammarskogs herrgård. Från det får man en bra överblick av vikens centrala delar. De inre, nordvästra delarna får man dock en begränsad bild av. Fågeltornet är väl skyltat från herrgården. Dock saknas stig ner till tornet från grusvägen till badplatsen. Idag får man gå på en nyanlagd slåttervall. Restaureringsförslag Till det befintliga fågeltornet föreslås att en grusad stig anläggs öster om diket (se bilaga 4). Den ska ligga på renen mellan åker och slänten ned till det meandrande diket. Stigen ska vara anlagd för att fungera för rullstolar och barnvagnar. För att själva fågeltornet ska vara åtkomligt krävs någon form av bro över diket. Denna bro görs i trä. För att minska lutningen, och göra det möjligt för bland annat rullstolar att nå tornet, måste bron vara ganska lång, det vill säga börja relativt långt upp i sluttningen. Med en mindre ombyggnad av tornet kan bron ansluta till tornets första nivå. Andra nivån kan inte nås för handikappade. Ett nytt torn föreslås att det byggs sydväst om Hammarskogs herrgård (se bilaga 4). Eftersom det placeras mer utsatt än det idag befintliga tornet föreslås att torn nummer två endast blir i en våning. I detta förslag ska även detta torn göras handikappsvänligt. Åtkomligheten kan dock bli ett problem då lutningen från herrgården ner till det föreslagna tornet är stor. Det bör dock vara möjligt att anlägga grusade stigar och träbryggor ner till tornet. Den slutliga utformningen och därmed kostnad får göras i samråd med blivande entreprenör.
11 Exempel på fågeltorn i en våning, Kristianstad. Förutom fågeltorn föreslås att två stycken fågelgömslen byggs. De kan vara enkelt byggda med tre väggar och tak. De finns även mer avancerade förslag som till exempel i Lida naturreservat i Tullinge (se bild). Lägen framgår av bilaga 4. För att nå det norra gömslet behöver en spång byggas. För att nå det södra gömslet kan befintlig jordsträng användas. Dock måste grindar i stängslet göras så att passage underlättas. Ett alternativ till grindar är stätta eller vinkelöppningar, vilket kanske är att föredra då de huvudsakliga besökarna till detta gömsle kan antas vara barn och personal från det närliggande dagiset. En mycket bra handledning för att bygga bryggor, broar och stängselöppningar är Friluftsanordningar en vägledning för planering och förvaltning (Naturvårdsverket 2007).
12 I början av björkraden föreslås att det ena gömslet byggs. Det andra ska ligga på den hitre sidan av vattnet, ungefär mittemot björkraden.
13 Avancerat gömsle från Tullinge. Bryggan Det finns önskemål från Naturskolan att bryggan nedanför Hammarskogs herrgård byggs in med ett trädäck samt en vägg ned i vattnet för att underlätta vid deras aktiviteter i anslutning till vatten. En av orsakerna är att nuvarande jordsträng blir mycket lerig och hal av att betesdjuren rör sig i området. Ett trädäck skulle även underlätta landstigning för kanotister. Vintertid skulle det även förenkla för skridskoåkare att komma iland. Det föreslås även att cirka meter stängsel, med en grind, sätts upp i anslutning till bryggan. Anledningen är att Naturskolan inte ska behöva känna oro för att djur ska riskera att orsaka problem vid deras aktiviteter. Grinden hålls öppen vid övriga tidpunkter då Naturskolan inte har några aktiviteter där. Lämpligen sätts en skylt upp som förklarar varför, och när, grinden ska hållas öppen alternativt stängd. Bilagor 1) Karta över yta som bör tuvfräsas. 2) Karta på vilka ytor som ska vassklippas. 3) Karta över trädbärande naturbetesmarker. 4) Karta över fågeltorn och gömslen.
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Läs merRestaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.
Läs mer4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000
4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans
Läs merDalkarlskärret i Hammarskog
Dalkarlskärret i Hammarskog Detaljerad beskrivning av stigar, rastplatser och andra anordningar i området. Uppdaterad 2019-08-07 2. Fågeltornet väster om grillplatsen. 3. Fågeltornet norr om grillplatsen.
Läs merRestaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.
2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Läs merSkötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)
Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848) Bakgrund Tysslingen är en näringsrik, sänkt och grund slättsjö som är starkt påverkad av igenväxning
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merFörord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Läs merÖvergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun
Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, 1 13 2 1. Boulbana pch lekskog - Behåll löst material, så som pinnar, löv och ris, samt dungar av tät vegetation för kojbygge. Glesare vegetation
Läs merFriställning av skyddsvärda träd 2017
Naturcentrum / Naturvård Rapport 2017-11-29 Friställning av skyddsvärda träd 2017 Redovisning av utförda åtgärder Mikael Lindén Naturvård & reservatsförvaltning Naturcentrum Telefon (direkt): 0852302520
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merGrönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.
Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (11) Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Vendelsö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
Läs merDELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
Läs merRestaureringsplan Projektområde 54, Lindänget
RESTAURERINGSPLAN 1(3) 2012-02-16 D nr: Naturvårdsenheten Jens Montelius Risberg Direktnr 023-818 24 Faxnr 023-813 31 jens.montelius.risberg@lansstyrelsen.se Ansvarig för dokumentet: Datum Ändring Signatur
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun
1(8) Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Härön Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga 2 Historisk
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs merPå gång vid Hjälstaviken
YNGVE HARELAND På gång vid Hjälstaviken Hjälstaviken är säkerligen Upplands främsta fågellokal. Den är en av Sveriges bästa och finaste fågelsjöar och den är även internationellt känd och ingår i EU:s
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merFågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015
Fågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015 Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt. Under 2015 har Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merRestaureringsplan inom Life+ projektet GRACE
Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:
Läs merDalbyviken är på väg att vakna
EMIL V NILSSON Dalbyviken är på väg att vakna Dalbyviken har gått från att vara en välbesökt fågellokal utanför Uppsala till att sakta vara på väg in i anonymitet för att nu på senare tid åter blomma upp
Läs merRestaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun
2012-09-18 Sida 1(6) Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE0410098, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Järkö. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA
Läs merKompensationsåtgärder i samband med ombyggnad av väg 267 Rotebroleden
Kompensationsåtgärder i samband med ombyggnad av väg 267 Rotebroleden Kompensationsåtgärder vid väg 267 Rotebroleden I samband med att vi bygger om Rotebroleden och bygger en ny trafikplats vid väg 850
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merSkogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merNATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG OM NIKLASDALS LÖVSKOG Naturreservatet Niklasdals lövskog består av 12 hektar lövskog med höga naturvärden. I reservatet finns en vandringsled, rastplatser,
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Läs merRestaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.
2012-09-10 1 (6) Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Björnön- Dragsö.
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merRESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:
Läs merRAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Kungsbackafjorden, SE i Kungsbacka kommun
2012-12-20 1 (15) Restaureringsplan för Natura 2000-området Kungsbackafjorden, SE0510058 i Kungsbacka kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Kungsbackafjorden. Bilaga 1 Tre kartor
Läs merGranlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress
Projektets namn: Bevara Lammsjön Projektägare: Kontaktperson: Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Roger Ek ordförande Adress Postadress Telefon Bakgrund Detta dokument är ett underlag
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2017
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2017 2017 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2018 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07
Läs merBilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun
(7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden
Läs merSkötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län
ANTAGANDEHANDLING 2019-01-22 Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län Dnr KS 2016/89-214 Inledning Syftet med skötselplanen är att få en gemensam och tydlig bild över hur naturmarken i detaljplanen
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merVÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Läs merFramlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne
Rapport LONA-projekt Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne - förslag på områden och åtgärder för dessa LUNDSBO BOKSKOG Skötselplan En skötselplan för bokskogen och del av omgivande mark
Läs merNaturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Läs merVersion GRÖNOMRÅDESPLAN HAGABY-HÖGBY SAMFÄLLIGHETSFÖRENING
Version 2014-10-25 GRÖNOMRÅDESPLAN HAGABY-HÖGBY SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Grönområdesplan 1.Inledning Grönområden och dess skötsel är ett av huvudansvaren för föreningen. I gällande stadgar definieras detta
Läs merDetaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Läs merSkötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig
1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det
Läs merStrandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit
Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 En redovisning av häckande strandängsfåglar före åtgärder. Rapportens innehåll De uppgifter om häckande fåglar som redovisas
Läs merBild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas
Läs merGroddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.
Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24
Läs merPM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN
PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN PM 2018-03-09 Andreas Malmqvist och Jens Morin Uppdragsgivare Höörs kommun Samhällsbyggnadssektor, Strategiska enheten Box 53 243 21 Höör Uppdragsgivarens
Läs merUNDERHÅLLSPLAN ALLMÄNNINGAR
KILLEBÄCKS VÄGFÖRENING UNDERHÅLLSPLAN ALLMÄNNINGAR 2015-2017 I början av augusti gick Jan-Erling Ohlsson och Reinhold Geijer tillsammans med Lottie Blomgren och Jan Saxsäter från styrelsen igenom alla
Läs merDetaljerad NVI av dike och bedömning av stare
På uppdrag av: Stadsbyggnadsförvaltningen/Planavdelningen Haninge kommun Beställarens kontaktperson: Ida Engström Version/datum: 2018-06-21 Detaljerad NVI av dike och bedömning av stare Innehållsförteckning
Läs merÖversiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016
Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016 1 Inledning Denna naturinventering rör de västra delarna av Dingelsundet och har genomförts 2016 av Catharina Knutsson, Karlstads kommun, teknik- och
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merAnmälan om trädfällning på strandskyddad mark inom fastigheten Marby 6:4, Hönsskär
Norrköpings kommun Bygg- och miljökontoret Bygglov 601 81 Norrköping byggomiljokontoret@norrkoping.se Norrköping 2013-12-09 Anmälan om trädfällning på strandskyddad mark inom fastigheten Marby 6:4, Hönsskär
Läs merOm Skogsbruksplanen kommentar 2015
Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med
Läs merSÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP
SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP VANDRINGSLED RUNT SÖDRA HYN Vandringsleden vid Södra Hyn är cirka 11 kilometer lång och ligger i ett vackert kulturlandskap. Den startar vid Grava Hembygdsförening
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merMetapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs mer3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000
3. Norra Täby Skala 1:75000 1 2 3 4 5 6 7 11 12 13 8 9 10 14 15 Skala 1:17000 148 Norra Täby, Hagby 15 16 Norra Täby, Vågsjö Skala 1:20000 10 17 18 Skala 1:20000 149 1. Runslingans naturpark Runslingan
Läs merInledande inventering av planområde inom Viggbyholm
Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merSTYRESHOLM OCH PUKEBORG
Förslag till Skötse.lplan för STYRESHOLM OCH PUKEBORG 199408 18 av museiekolog Elisabeth Aberg e e e - STYRESHOLM OCH PUKEBORG N i r---- rasbrant _ H-l " ' ".>: '..' '. '. / N /1 /v V d c - gammal älvfåra
Läs merFotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen
2016-03-12 Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen Foton har sammanställts från fältbesök 2016-02-26 då Stockholms Naturskyddsförening besökte en träd- och buskröjning i Älvsjö
Läs merUpptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta
Läs merNATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog
Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (6) Enheten för naturvård Ekoberget SE110170 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Läs merInventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad
Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, 2014 På uppdrag av Ystad kommun
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merGrovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget
Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget 2015-10-12 Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget Rapportdatum:
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE i Simrishamns kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE0420077 i Simrishamns kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 3 INLEDNING Restaureringsplanen
Läs merRestaureringsplan för Natura området Filjholmen, SE i Strömstads kommun
1(8) Restaureringsplan för Natura 2000- området Filjholmen, SE0520170 i Strömstads kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Filjholmen Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Postadress:
Läs merDiarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2
Läs merPresentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening
Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Beslutsunderlag för Naturvårdsavtal: Snäckvarps samfällighet omfattar ca 180 hektar landareal. Fördelning av areal i % 12,0
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merGrytåsa rullande kullar och betade backar
VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283
Läs mer7.4.9 Veberöd, sydväst
7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merOffertfö rfrå gån Avverkning öch rö jning vid Vå rmlånds Så by
Offertfö rfrå gån Avverkning öch rö jning vid Vå rmlånds Så by Kontaktuppgifter beställare Länsstyrelsen Värmland Naturvårdsenheten Postadress: 651 86 Karlstad Kontaktperson: Oscar Säwström Telefon: 010-224
Läs merRestaureringsplan för Natura området Klåverön, SE i Kungälvs kommun
2012-03-19 Version 2: 2013-08-14 Sida 1(14) Naturvårdsenheten Lisa Karnfält Restaureringsplan för Natura 2000- området Klåverön, SE0520036 i Kungälvs kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE
Läs merRestaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura området Tromtö-Almö, SE i Ronneby kommun
1(5) Restaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura 2000- området Tromtö-Almö, SE410042 i Ronneby kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde
Läs merBilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs mer