100 procent är bättre än 64

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "100 procent är bättre än 64"

Transkript

1 100 procent är bättre än 64 Breda vägar tillbaka till arbetslivet för sjukskrivna och förtidspensionärer september 2006

2 Inledning Idag står nästan 1,5 miljoner människor på ett eller annat sätt utanför arbetsmarknaden. Det innebär 1,5 miljoner människor som inte har ett jobb att gå till, inga kollegor att fika med och ingen inkomst som de själva kan påverka och styra över. För Centerpartiet är det en självklarhet att det ska finnas en sjukförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkring som gör att människor inte behöver hamna i ekonomisk knipa bara för att man haft oturen att bli sjuk eller arbetslös. Men det övergripande målet måste alltid vara att så många som möjligt ska ha ett arbete att gå till, och ha en egen lön att leva på. För oss är det en självklarhet att 100 procent alltid är mer och bättre än 64. Dramatiska ökningar Det finns många anledningar till att människor inte går till jobbet, eller inte har ett jobb att gå till. En av de viktigaste, om man ska tro statistiken., är sjukdom och ohälsa. Men bakom statistikens alla siffror och kolumner, bakom de höga sjukskrivningstalen och det rekordstora antalet människor som placerats i förtidspension och sjukpension, döljer sig en mångfacetterad verklighet. Orsakerna till att människor hamnar i sjukskrivning och förtidspension är många. De mest uppenbara är förstås alla de som drabbas av benbrott, hjärtinfarkt eller andra fysiska åkommor, liksom de som har eller får någon form av funktionshinder. Men många hamnar i långa sjukskrivningar eller tidiga förtidspensioneringar på grund av att krävande arbetsvillkor leder till fysisk utslitning och psykisk utmattning, eller på grund av stress i den enskildes samlade livssituation där både yrkesliv och privatliv ska hinnas med och fungera. Dålig psykosocial arbetsmiljö, konflikter, mobbning och dåligt ledarskap på jobbet, bristande stimulans och dålig motivation inför arbetsuppgifterna, missnöje med arbetsinsatserna från arbetsgivarens sida, alkohol- eller drogmissbruk, liksom utstötning från arbetsplatser som behöver minska sin personal kan också ligga bakom många sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Om den som blir sjukskriven eller förtidspensionerad drabbas av en tydlig utslagning eller inte beror på såväl arbetsvillkor, som privata villkor, personens fysiska och psykiska status, personens ålder och arbetstagarens, arbetsgivarens och arbetskamraternas inställning. 2

3 Efter en tids sjukfrånvaro är risken stor att man drabbas av passivisering. Därför riskerar väldigt många som drabbats av förslitningsskador, psykisk ohälsa eller har sammansatta hälsoproblem att oftare drabbas av utslagning eftersom tillgången till bra vård- och rehabiliteringsinsatser för dessa personer är för dålig. Den som har en tydlig fysisk sjukdom drabbas sällan lika hårt, även om långa väntetider i vården bidrar till att sjukskrivningsperioderna blir längre än de skulle behöva vara. Mellan 1998 och 2003 ökade sjukskrivningstalen mycket snabbt (figur 1). Figur 1. Antal sjukdagar per person och år i Sverige år Antal sjukdagar År Jämför man de svenska sjukskrivningstalen med andra länder kan man konstatera att Sverige ligger i topp vad gäller ohälsa (figur 2). Figur 2. Antal förlorade arbetsdagar pga. ohälsa per år, per heltidsanställd eller motsvarande år Källa: OECD (1=år 2002) 3

4 Mellan 1998 och 2003 ökade sjuk- och ohälsotalen bland kvinnor i vård-, omsorgs- och utbildningsyrken särskilt snabbt. Som ett resultat av de långa sjukskrivningsperioderna och de bristfälliga rehabiliteringsinsatserna började också förtidspensioneringarna öka och nådde sin topp under Fortfarande ökar dock det samlade antalet förtidspensionerade. Figur 3. Antal nybeviljade sjuk- aktivitetsersättningar (förtidspensioner),

5 Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar Antal personer År En särskilt bekymmersam utveckling är att antalet personer som förtidspensioneras i unga år har ökat väldigt snabbt (figur 4). Det är inte rimligt att så många unga under 30 år ska behöva gå i princip direkt från utbildning till förtidspension. Figur 4. Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar (förtidspensioner) under bland dem mellan år 5

6 Nybeviljade förtidspensioner år Antal År Från och med 2002/2003 har Försäkringskassan, på regeringens direkta uppdrag, aktivt arbetat för att flytta de som varit långtidssjukskrivna i mer än ett år från sjukförsäkring till förtidspension. Vid vissa försäkringskassor har det till och med förekommit arbetsmetoder där personal som lyckats förtidspensionera långtidssjukskrivna blivit belönade med bonus. Bland dem som sjukskrivs och förtidspensioneras finns också en grupp som långvarigt skickas runt mellan olika försäkringssystem, som någon slags metod att garantera dessa människor försörjning. Det är inte ovanligt att människor går fram och tillbaka mellan arbetslöshet och sjukskrivning, utan att någonsin få någon ordentlig hjälp vare sig av Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. I Socialdemokraternas retorik hävdar man att problemen med de stora och långa sjukskrivningarna nu är ur världen. Men för Centerpartiet är det tydligt att det är alldeles för tidigt att blåsa faran över. Den minskning som skett de senaste åren verkar nu nästan ha avstannat. Arbetet med att rehabilitera människor är lika kaotiskt och otillräckligt som det var 6

7 1998. Och det fortgår trots att minst två tunga utredningar pekat på att bristfällig rehabilitering är sjukförsäkringens svagaste punkt. Det krävs nya grepp för att få bukt med de långa sjukskrivningstalen, och öppna nya och breda vägar tillbaka till arbete. Länge fanns det en tro på att problemen i sjukförsäkringen kunde lösas med enbart hårdare tag och fler kontroller. I själva verket krävs det olika typer av åtgärder, som dels angriper de olika orsakerna till sjukskrivning, dels tar hänsyn till den enskildes behov, och som dels tydligt syftar till att hjälpa varje person tillbaka till jobb och en egen försörjning. Det måste både finnas en förväntan på att den enskilde ska sträva efter att komma tillbaka i arbete och en insikt om att det oftast finns en orsak som bidrar till ohälsa, vantrivsel eller otillräcklig motivation och som ofta leder till sjukskrivning. Om man bara använder sig av piskor och mer kontroller kommer det bara att leda till att vi flyttar problemen, någon annanstans. Enbart kravlös medkänsla riskerar å sin sida att förvärra den offermentalitet och passivisering som alltför många riskerar att drabbas av. Bakom statistikens kolumner män och kvinnor som kommer i kläm När man granskar sjukskrivningstalen och antalet förtidspensioneringar blir siffrornas storlek svindlande i sig. Men i varje kolumn, bakom varje siffra, döljer sig tusentals och åter tusentals enskilda män och kvinnor som hamnar i kläm. Människor av kött och blod som precis som vem som helst kämpar för att få vardagspusslet att gå ihop. Vi vill beskriva vad dagens system innebär för tre av dem: Ulla, 52, vårdbiträde Ulla är 52 år och vårdbiträde. När hennes barn började skolan fick Ulla jobb i hemtjänsten i den lilla kommun där hon bor. Ulla har jobbat som vårdbiträde i över 25 år, men lyften är tunga och hon har aldrig fått någon vårdutbildning. Från chefen har hon nästan aldrig fått någon uppmuntran och både hon och hennes chef vet att det finns många unga arbetslösa som skulle kunna göra hennes jobb. Många av dem som var Ullas jobbarkompisar när hon började jobba i hemtjänsten har slutat. Några har gått i pension, medan andra är långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. Efter 25 år i hemtjänsten har ryggen och axlarna börjat ta stryk och sedan ett och ett halvt år är Ulla sjukskriven. Hon har börjat tappa kontakten med arbetsplatsen och känner att hennes liv 7

8 hemma i huset är ganska behagligt. Värken är inte lika jobbig längre och hon kan ställa upp som barnvakt till barnbarnen oftare. Ersättningen från sjukförsäkringen är visserligen inte så hög, men det var inte lönen från kommunen heller, och nu slipper hon kostnaderna för att resa till och från jobbet och andra utgifter som hon hade när hon jobbade. Per-Olov, 48, högstadielärare Per-Olov har jobbat som lärare på samma högstadieskola sedan han gick ur lärarhögskolan för 20 år sedan. Han tycker att klimatet har blivit tuffare i skolan och tycker inte att han förstår sig på barnen lika bra som förr, men han gillar fortfarande sitt jobb. Per-Olov har börjat få problem med hörseln, och surret i klassrummet gör att han får ofta ihållande huvudvärk. Han har svårt att uppfatta vad eleverna säger lika bra som han gjorde förr. Per-Olov skulle gärna ha velat hitta något sätt så att han hade kunnat jobba kvar, för han tycker att han har mycket kvar att ge, men Försäkringskassan tyckte annorlunda. Mot sin vilja har Per- Olov blivit förtidspensionerad. Erik, 28, förtidspensionerad Erik har aldrig haft ett jobb. Han har alltid klarat sig hyfsat bra i skolan, men på gymnasiet blev han skoltrött och hoppade av. Efter det fick han aktivitetsgaranti från kommunen och har gått nästan alla kurser som finns på Arbetsförmedlingen. I början var det nästan skönt att vara arbetslös. Han slapp skolan och hade nästan inga utgifter eftersom han bodde kvar hemma hos sina föräldrar. Men nu har kompisarna flyttat hemifrån, och många har redan hunnit skaffa sig familj. Erik har blivit deprimerad av sin situation och börjat äta psykofarmaka. Hans depression ledde till han flyttades från Arbetsförmedlingen och a-kassan till sjukförsäkringen och Försäkringskassan. Men inte heller Försäkringskassan förmådde reda ut Eriks situation och nu är han sedan ett halvår förtidspensionerad. Ibland känner han sig skräckslagen inför det faktum att han aldrig kommer att få ett riktigt jobb, men samtidigt är förtidspensionen hans trygghet. Ulla, Per-Olov och Erik är bara tre av många som befinner sig precis i samma situation. De är var för sig konkreta exempel på människor som mer eller mindre permanent halkat allt längre 8

9 bort från arbetsmarknaden, men som alla tre med rätt insatser mycket väl skulle kunna få vara med och bidra. Öppna breda vägar tillbaka till arbete Tillsammans med Allians för Sverige är vi överens om de stora dragen för hur en rehabiliteringsgaranti i sjukförsäkringen bör se ut. De viktigaste huvuddragen i Alliansens förslag till en arbetslivsinriktad rehabilitering är: Finansiell samordning, som bland annat gör det möjligt att föra över pengar från sjukförsäkringen till att finansiera rehabiliterings- och vårdinsatser som leder till att den enskilde snabbare kan gå tillbaka till sitt arbete. En lagfäst rätt till rehabilitering, och en skyldighet för den enskilde att vara aktiv i sin egen rehabilitering. Preciserade friskhetsintyg som fokuserar på det friska, också hos den som har nedsatt arbetsförmåga. Rätt till personlig koordinator på Försäkringskassan. Rätt till rehabiliteringsutredning inom fyra veckor. Ansvaret för att genomföra rehabiliteringsutredning flyttas från arbetsgivaren till Försäkringskassan. Alliansens förslag lägger grunden för en bättre politik som förebygger långtidssjukskrivning. Men man kan göra mer än så. Utöver det Alliansen redan blivit överens om vill Centerpartiet att en ny regering vidtar en rad åtgärder för att öppna fler och breda vägar tillbaka till arbete. De förändringar vi föreslår ska genomföras i sjukförsäkringen, förtidspensionen och inom Arbetsförmedlingen. Dessutom vill vi göra det lättare för arbetsgivare att anställa de som varit sjukskrivna eller förtidspensionerade. I den här rapporten presenterar vi 12 förslag som öppnar breda vägar tillbaka till arbete. En aktiv sjukförsäkring 1. Inför ett jobbmål i sjukförsäkringen Idag har sjukförsäkringen i princip bara ett mål, att garantera den enskilde försörjning när man bli sjuk och inte kan arbeta. Det leder till att de enda vägar som verkar vara öppna och fungera är att antingen hålla människor kvar i långa sjukskrivningar, kanske som ett sätt att garantera deras 9

10 försörjning, eller att få människor att gå från sjukskrivning till förtidspension. Det är en helt oacceptabel ordning. Vi vill att sjukförsäkringen, vid sidan av syftet att garantera människors försörjning vid sjukdom och arbetsoförmåga, ska ha ett tydligt jobbmål och ett uppdrag att stödja den enskildes väg tillbaka till egen försörjning, antingen genom det jobb man tidigare haft eller genom ett nytt arbete. Ett sådant nytt, aktivt arbetssätt förutsätter att Försäkringskassans möjligheter att sätta in individuella insatser blir betydligt större och betydligt bredare än de är idag. En viktig lösning, som kan vara en förutsättning för att fler ska kunna komma tillbaka i arbete, kan vara att sjukskrivna och förtidspensionärer i större utsträckning får hjälp att komma tillbaka ett annat arbete än det de blivit sjukskrivna från. Dessutom måste möjligheterna att anpassa arbetsmarknadens krav utifrån den enskildes ork och arbetsförmåga förbättras. 2. Inför Rehabiliteringslots för alla sjukskrivna och förtidspensionärer Allians för Sverige har tidigare enats om att den sjukskrivne ska ha rätt till en personlig koordinator som ska följa upp individens rehabiliteringsplan och säkerställa att hon eller han får tillgång till rätt vård-, rehabiliterings- och träningsinsatser. Nu vill vi gå vidare och utveckla den idén till en rehabiliteringslots som får det samlade ansvaret för uppföljning, samordning, vård, rehabilitering och arbetslivsvägledning. Uppgiften är att lotsa den enskilde tillbaka till arbete så snart som möjligt, men självklart kommer han eller hon i många fall behöva komplettera sina egna kunskaper med insatser från människor som har andra kompetenser. Ett sätt att ordna återlotsfunktionen kan vara att, beroende på vilken kompetens som är mest central för att kunna hjälpa den enskilde tillbaka till jobb, Försäkringskassan i samråd med den sjukskrivne efter en månads sjukskrivning utser en kontaktperson antingen i Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller vården. För den där lösningen handlar om att byta arbete kan en arbetsförmedlare vara den bästa kontaktpersonen. För den som har värk och smärtor kan det en läkare eller en sjukgymnast vara den bästa kontaktpersonen. Och för den som har psykiska problem kanske en person med psykologisk kompetens är den bästa kontaktpersonen. Rehabiliteringslotsen ska kunna få en ekonomisk premie när den sjukskrivne återgår i jobb och egen försörjning. Med en sådan reform läggs fokus redan efter en månads sjukskrivning på insatser som leder tillbaka till jobb, på den gamla arbetsplatsen eller på den ny. 10

11 3. Inför en särskild kontrollstation redan efter sex månader Efter sex månaders sjukskrivning bör en kontrollstation finnas som innebär att man genomför en avstämning av den sjukskrivnes aktuella situation. Vid avstämningen ska den enskilde erbjudas rådgivning om olika möjligheter att komma tillbaka i arbetslivet, där övergång till arbetssökande (och a-kassa) ska vara ett alternativ. Målsättningen bör vara att personer som i första hand inte bör rehabiliteras tillbaka till sin gamla arbetsplats ska övergå i insatser som tar sikte på ett nytt jobb eller en ny karriär. Om man vid kontrollstationen kan konstatera att det finns en uppenbar arbetsförmåga utan att behöva rehabilitera kan det bli aktuellt att gå över i a-kassa, om personen i fråga inte vill gå tillbaka till sin tidigare arbetsplats. Ge förtidspensionärer en ny chans 4. Rehabilitera även förtidspensionärer Under senare tid har förtidspensioneringarna ökat mycket snabbt. De riktlinjer som finns om att pröva alla som varit sjukskrivna i mer än ett år för sjuk- och aktivitetsersättning har inneburit att den utvecklingen accelererat. Eftersom de rehabiliteringsinsatser som idag genomförs i huvudsak riktas till dem som är långtidssjukskrivna finns det en betydande risk att de som förtidspensioneras aldrig får någon riktig möjlighet att gå tillbaka till arbete, även om förtidspensioneringen som sådan prövas vart tredje år. Det är en oacceptabel politik, och ett oacceptabelt sätt att handskas med människor. När vi samtidigt vet att en allt större andel av befolkningen kommer att leva allt längre, och att allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler, så blir det tydligt att det också ur samhällsekonomisk synvinkel är oerhört viktigt att fler får vara med och bidra. Syftet med förtidspensionen är inte, och får inte vara, att minska de ekonomiska påfrestningarna på socialförsäkringssystemen eller att hyfsa sjukfrånvaron eller arbetslöshetsstatistiken. Självklart finns det människor där den enda rimliga lösningen är att erbjuda förtidspension, ur en medicinsk eller psykiatrisk synpunkt. Men den typ av systemtrixande som funnits och uppmuntrats av regeringen är inget annat än ett stort svek mot de som drabbas av att permanent ställas utanför arbetsmarknaden. Målsättningen måste vara att alla de som är långtidssjuka och förtidspensionerade, och som inte nått upp till pensionsålder, ska rehabiliteras för att pröva alla möjligheter att gå tillbaka till arbete. 11

12 5. Inför Halvfartsjobb En förhållandevis stor andel av förtidspensionärerna har fortfarande arbetsförmåga kvar, åtminstone i någon utsträckning. Samtidigt vet vi att tempot på arbetsmarknaden har höjts, och därför kan man inte förvänta sig att alla kommer att kunna återvända till heltidsarbete. Men den arbetsförmåga man har kvar borde kunna tas till vara på ett helt annat sätt än vad som görs idag. Om fler fick vara med och bidra, om så bara några timmar om dagen, så skulle fler kunna få bättre självkänsla, få känna att man är en del av arbetslivet, och få uppleva glädjen av att ha kvar sitt sociala umgänge med sina arbetskamrater. Dessutom skulle varje person som kan jobba åtminstone någon del av dagen öka sin disponibla inkomst, vilket också leder till samhällsvinster genom minskade bidragsutbetalningar och ökade skatteintäkter. Det förslag som Moderaterna lagt om så kallade halvfartsjobb är ett bra sätt att ta till vara den arbetsförmåga som många av dagens förtidspensionärer har. Förslaget innebär att den som varit förtidspensionerad och återgår till heltidsarbete får behålla halva sin förtidspension och samtidigt får ut halva lönen från sin arbetsgivare. Syftet är att göra det mer lönsamt att gå från förtidspension till arbete och att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att anställa någon som varit förtidspensionerad. Med halvfartsjobb får den enskilde betalt för att jobba heltid, men kan göra det i den takt som passar honom eller henne. Halvfartsjobben kan bidra till att åtgärda det stora utanförskap som blivit följden av Socialdemokraternas stora arbetsmarknadspolitiska misslyckande. Den arbetsgivare som anställer med hjälp av Halvfartsjobb kan kombinera reformen med Alliansens Nystartsjobb, vilket innebär slopad arbetsgivaravgift för den man anställer under maximalt en femårsperiod. Tillsammans med Alliansens jobbavdrag kommer det att löna sig även i plånboken för den förtidspensionerade att gå tillbaka till arbetsmarknaden. Tabellen nedan visar hur stora de ekonomiska incitamenten blir för att gå tillbaka till arbete för den som haft kronor i ursprunglig månadslön. Själva effekten av att återgå till jobbet är 2163 kronor. Dessutom tillkommer Alliansens jobbavdrag vilket ytterligare ökar den ekonomiska vinsten för den enskilde. Halvfartsjobb och jobbavdrag innebär tillsammans att den ekonomiska vinsten för en person med kronor i ursprunglig månadslön blir kronor per månad. 12

13 Tabell 1. Ekonomiska incitament för att återgå till s.k. halvfartsjobb 100 % förtidspension idag Halvfartsjobb med dagens skatt. Halvfartsjobb med Alliansens jobbavdrag Ursprunglig lön Förtidspension (64%) Halvfartslön ITP Summa kr Disponibel inkomst efter skatt Differens jmf dagens regler Tabellen nedan visar de ekonomiska effekterna av att en person med en månadslön på kronor i månaden inträder ett halvfartsjobb enligt samma kriterier. Den ekonomiska vinsten för den enskilde, inklusive Alliansens jobbavdrag, blir för denna person betydligt större; kronor i månaden. Tabell 2. Ekonomiska incitament för att återgå till s.k. halvfartsjobb 100 % förtidspension idag Halvfartsjobb med dagens skatt. Halvfartsjobb med Alliansens jobbavdrag Ursprunglig lön Förtidspension (64%) Halvfartslön ITP Summa Disponibel inkomst efter skatt Differens jmf dagens regler

14 6. Ge rätt att starta och driva företag med bibehållen förtidspension i 6 månader För en del av de förtidspensionerade kan det vara så att de har arbetsförmåga och vilja att arbeta, men kanske inte kan eller vill återvända till sin gamla arbetsplats, eller inte passar för ett halvfartsjobb. För att öppna fler vägar tillbaka till arbete vill vi ge förtidspensionärer rätt att starta verksamhet som egen företagare med bibehållen förtidspension. Tanken är att under som längst 6 månader ge den enskilde möjligheten att under lugna former pröva att starta och driva en egen verksamhet. Den som väljer att starta företag med bibehållen förtidspension kommer att ha rätt till Alliansens jobbavdrag vilket innebär en skattesänkning på ungefär kronor i månaden för inkomster över kr om året. 7. Gör det möjligt att driva företag med lönebidrag På samma sätt som lönebidrag innebär en möjlighet att kompensera för en persons nedsatta arbetssituation bör motsvarande möjligheter finnas för personer som startar och driver eget företag. Funktionshindrade som startar eget bör ges goda möjligheter att ansöka och prövas för lönebidrag i egen anställning. Vid sidan av möjligheten att driva företag med lönebidrag, är lönebidragsanställningarna som sådana viktiga, och lönebidragsnivån bör räknas upp motsvarande den löneutveckling som skett på den övriga arbetsmarknaden. En aktiv arbetsförmedling 8. En ny syn på arbetsförmedlingar Den omfattande kritik mot AMS som bland annat Riksrevisionen lagt fram tyder på att myndigheten i alltför stor utsträckning frångått sina kärnuppgifter. Det är viktigt att AMS åter fokuserar på det de faktiskt är satta att göra, nämligen att matcha de som säker arbete med lediga och riktiga jobb. Arbetet vid arbetsförmedlingarna måste bli mer individinriktat och förmedlaren måste fungera som en coach för den som söker jobb. Varje arbetssökande ska ha rätt att få en åtgärdsinriktad och individuell handlingsplan redan inom 30 dagar. Handlingsplanerna ska följas upp med återkommande personliga kontakter. En ny regering ska också öppna upp för fler förmedlingsaktörer att agera och fungera som jobbcoacher. Det kan vara privata företag, fackliga eller ideella organisationer. 14

15 9. Öppna arbetsförmedlingen för alla En orsak till många sjukskrivningar är att alltför många som inte trivs med sitt jobb inte byter till ett nytt i tid. Den utformning Lagen om Anställningsskydd (LAS) har gör att den som jobbat länge på en arbetsplats ogärna vågar riskera att göra sig av med den trygghet som sist in först ut -principen innebär. Att turordningsreglerna är så starka är en bidragande faktor till att rörligheten på den svenska arbetsmarknaden är ganska begränsad, särskilt om man jämför med andra länder. Ett sätt att öka rörligheten på arbetsmarknaden är att sätta in insatser som hjälper de som har jobb vidare att hitta ett nytt. För de allra flesta fungerar den processen helt utan att man behöver någon annans stöd. Men för andra kan avsaknaden av stöd och hjälp för att hitta nytt arbete och byta arbetsgivare leda till att man stannar kvar i arbetsuppgifter eller på arbetsplatser som man kanske inte längre trivs med. En hel del av dessa riskerar att hamna i onödiga och långa sjukskrivningar. Arbetsförmedlingens uppdrag är att hjälpa dem som är arbetslösa att hitta ett nytt jobb. Enligt Centerpartiets mening bör det uppdraget kompletteras med ett uppdrag att ge råd och stöd till de arbetssökande som har ett jobb, men vill ha hjälp att hitta ett nytt. Det möjligheterna för fler att byta till arbeten de trivs med, och leder sannolikt till att antalet nyanmälda lediga jobb ökar. 10. Inför en samordnad arbetslivsförsäkring med lokala arbetslivskontor Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen bör slås samman till en sammanhållen försäkring med en gemensam myndighet, både på nationell och lokal nivå. Även arbetsskadeförsäkringen bör inordnas i systemet. Försäkringen ska omfatta alla medborgare som är i arbetsför ålder. Även företagare ska omfattas på rättvisa villkor, för att göra det enklare för människor att gå mellan företagande och löntagande. Ersättningsnivåerna ska vara desamma oavsett om man är frånvarande från sitt arbete på grund av sjukdom eller arbetslöshet. En samlad arbetslivsförsäkring skulle innebära åtskilliga fördelar: 15

16 Rehabiliteringsarbetet skulle bli effektivare, både för arbetslösa och sjukskrivna, med ett tydligt fokus på att alla ska komma tillbaka till arbete. Det blir lättare att fånga upp och stödja de som är gränsfall mellan dagens försäkringar, eftersom den nya uppgiften blir att se till individens samlade behov, oavsett arbetsfrånvarons orsak. Rundgången i systemet skulle minska, liksom felanvändningen av systemen, vilket styrks av de slutsatser som Gerhard Larsson drog i sin utredning när han visade att ett stort antal ansvariga myndigheter i sig innebär stora förluster. Den samlade sysselsättningssituationen och arbetskraftstillgången skulle bli tydligare. Rättvisan skulle öka, och systemet skulle bli enklare att förstå för den enskilde. En myndighet istället för två separata myndighetsstrukturer skulle innebära effektivitetsvinster. Även med en sammanhållen arbetslivsförsäkring är det nödvändigt att tydligt identifiera orsaken till att den enskilde inte kan försörja sig själv. Också med ett sådant sammanhållet system kommer det att finnas arbetslösa och sjukskrivna. Men vinsten är att den enskilde får verkningsfulla åtgärder, riktig hjälp och inte riskera att tappas bort som ett ärende bland många i ett snårigt system. Med en samlad arbetslivsförsäkring skulle den som blir sjuk eller arbetslös kunna få hjälp och stöd på ett lokalt arbetslivskontor. Arbetslivskontoret bör samla personal med erfarenheter från arbete med både sjukskrivna och arbetslösa, vilket gör det enkelt att skapa team som har förmåga att hjälpa människor med sammansatta behov. Gör det lättare att anställa sjukskrivna och förtidspensionerade 11. Inför Nystartsjobb Det måste bli enklare att komma tillbaka till arbetsmarknaden för dem som har svag förankring i yrkeslivet. Särskilt viktigt är det att vidta kraftfulla åtgärder så att de som långvarigt stått utanför arbetsmarknaden, men som har arbetsförmåga, får hjälp och stöd att komma tillbaka. På 16

17 samma sätt behöver invandrare särskilt stöd eftersom de har stora svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Tillsammans med Allians för Sverige vill vi inrätta så kallade Nystartsjobb för de som under en längre period varit frånvarande från arbetsmarknaden. Reformen innebär att arbetsgivaravgiften slopas för den som haft a-kassa, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år. Nedsättningen ska gälla under lika lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock högst fem år. En ny regering måste också öka möjligheterna för människor med olika handikapp att komma tillbaka till arbetslivet. Därför omfattas också människor med olika typer av funktionshinder av förslaget om Nystartsjobb. 12. Avskaffa arbetsgivarnas medfinansieringsansvar Idag betalar arbetsgivare, utöver de 14 första dagarnas sjuklön, 15 procent av de långa sjukskrivningskostnaderna, det så kallade medfinansieringsansvaret. Människor som idag saknar arbete och som har problem med hälsan riskerar på grund av sjuklöneansvaret sorteras bort av arbetsgivare som är tvingade att se till sitt företags överlevnad som kanske inte har marginaler nog att klara bära kostnaderna för ett par långtidssjukskrivna medarbetare. Det måste bli enklare, billigare och mindre riskfyllt att anställa. Att avskaffa medfinansieringen är en rättvisesatsning och en tydlig åtgärd för att få fler människor som varit sjukskrivna tillbaka i arbete. Hur går det för Ulla, Per-Olov och Erik med Centerpartiets förslag? Ulla Ulla måste få rehabilitering för att bli frisk i rygg och nacke. Därefter skulle Ulla kunna få halvfartsjobb på kommunen, för att bidra så mycket hon kan. Hon får en rehabiliteringslots som är utbildad sjukgymnast och som ger henne merparten av hennes behandling, samtidigt som han undersöker arbetsplatsen i samarbete med arbetsgivaren för att se om det går att byta arbetsuppgifter och vilken utbildning som i så fall krävs. Rehabiliteringslotsen kopplar också Ulla till arbetslivskontoret där hon får idén att ta upp ungdomsdrömmen och starta ett café. 17

18 Per-Olov Per-Olov är egentligen fullt arbetsför, men kan inte undervisa lika mycket som han gjort förut. En rehabiliteringslots skulle hjälpa Per-Olov att hitta nya uppgifter som han kan utföra i skolan. Kanske kan han hjälpa andra lärare att rätta skrivningar, eller läsa vidare till speciallärare för att kunna hjälpa några få elever i taget. Per-Olov skulle mycket väl kunna byta jobb. Genom att öppna arbetsförmedlingen även för någon som redan har ett jobb kan Per-Olov få hjälp därifrån att helt byta karriärspår och jobba med något annat. Erik Erik har redan från början hamnat snett. Han har fått valsa runt i ett system där han egentligen behövt motivation och hjälp för att gå tillbaka till gymnasieskolan och avsluta sin utbildning. En rehabiliteringslots skulle kunna hjälpa Erik att få rätsida på sin situation, genom terapi och behandling kan Erik få hjälp att åter börja tro på sig själv och på livet. Nystartsjobben skulle göra att Erik hamnade längre fram i kön för att få jobb. 18

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA STADS- DELSFÖRVALTNINGAR PROJEKTANSÖKAN

SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA STADS- DELSFÖRVALTNINGAR PROJEKTANSÖKAN HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN 9.BILAGA 2 PROJEKT SÄNKNING AV SJUKFRÅNVARO (TERTIAL 1 SDN 04).DOC SID 1 (6) 2009-04-16 SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-04. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du kan få ersättning om du tar emot personer som är med i jobb- och utvecklingsgarantin när du erbjuder

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Låt oss överraska dig

Låt oss överraska dig Låt oss överraska dig Vi skräddarsyr din rekrytering Om ditt företag står inför rekryteringar kan vi lugna dig med att vi på Arbetsförmedlingen förmedlar flest jobb i Sverige och har landets i särklass

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer