Momsfri sjukvård. Unionsrätten och dess genomförande i svensk rätt. Robert Påhlsson

Transkript

1 Momsfri sjukvård Unionsrätten och dess genomförande i svensk rätt Robert Påhlsson 2015

2 Disposition Regleringen i direktivet Regelteknisk jämförelse mellan direktivet och undantagets konstruktion i ML inklusive några Reflektioner över behandlingen i de svenska rättskällorna av några särskilda frågor Slutsatser

3 Regleringen i direktivet syfte och intressemotsättning Syftet med skattefriheten är att minska kostnaderna för hälsovården och göra denna mer tillgänglig för enskilda. (C-307/01 d Ambrumenil p. 39 m.fl.) Intressemotsättningen är uppenbar neutralitet som ekonomiskt verktyg står mot socialt och etiskt förankrad föreställning om allas rätt till sjukvård Näringsidkares önskemål om rätt till avdrag för ingående skatt m.m. står mot konsumentens önskemål om skattefria tillhandahållanden

4 Regleringen i direktivet viktiga utgångspunkter Art. 13 ej beskattningsbar person vid myndighetsutövning (Henkow) Art. 133 om bl.a. vinstförbud (gäller inte för sjukvårdande behandling utanför sjukhussfären, art b!) Art. 134 med absolut krav på transaktionernas nödvändighet för transaktionerna!?! samt neutralitet (inkorporerar praxis från andra områden, Rasmussen)

5 Regleringen i direktivet egentligen två undantag med fem centrala rekvisit Art b): Sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa, som utförs av offentligrättsliga organ eller under jämförbara sociala betingelser av sjukhus, centrum för medicinsk behandling eller diagnos och andra i vederbörlig ordning erkända inrättningar av liknande art. Art c) Sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicinska yrkesutövare såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga.

6 Översiktligt om EUD:s praxis avs. sjukvårdsundantaget domstolen har främst tagit ställning till följande Art b sjukvård nära knutna andra i vederbörlig ordning erkända inrättningar av liknande art Art c sjukvårdande behandling medicinska eller paramedicinska yrkesutövare såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga.

7 De centrala avgörandena i EUD C-353/85 Kommissionen mot Storbritannien C-384/98 D. C-76/99 Kommissionen mot Frankrike C-141/00 Kugler C-45/01 Dornier C-212/01 Unterpertinger C-307/01 d Ambrumenil C-394/04 Ygeia (och C-395/04 Ypourgos) C-443/04 Solleveld (och C-444/04 van Eijnsbergen) C-106/05 L.u.P. C-262/08 CopyGene C-86/09 Future Health C-156/09 Verigen C-91/12 PFC Clinic C-366/12 Klinikum Dortmund.

8 Regelteknisk jämförelse mellan direktivet och undantagets konstruktion i ML Vilka är förutsättningarna för analys av implementeringen? Förekomsten av direkt effekt respektive möjligheten till direktivkonform tolkning Förarbetenas ställning Rättskällepolycentri

9 Hur sker implementeringen i ML av direktivets fem huvudrekvisit? Art b Sjukvård ML innehåller egen definition i 3 kap. 5 Nära knutna motsvaras av tjänster av annat slag och varor omsatta som ett led i vården, 3 kap. 4 st. 1 Likställda utförare inrättningar för sluten vård, 3 kap. 5 första ledet Art c sjukvårdande behandling definitionen i 3 kap. 5 medicinska eller paramedicinska yrkesutövare inkorporering av regler i patientsäkerhetslagen

10 Hur sker implementeringen i ML av direktivets fem huvudrekvisit? 4 Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård eller social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i denna. 5 Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd, - om åtgärderna vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som drivs av det allmänna eller, inom enskild verksamhet, vid inrättningar för sluten vård, eller - om åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

11 Hur sker implementeringen i svensk rätt av sjukvårdsbegreppet? EUD: diagnosticera, tillhandahålla vård för och, i möjligaste mån, bota sjukdomar eller komma till rätta med hälsoproblem medicinska tjänster som utförs i syfte att skydda vilket begrepp innefattar att bevara och återställa hälsan ML: Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd Exempel på meningslös dubbelreglering? Prop. 2005/06:43 s. 46 anger att EUD:s praxis i själva verket är SKV:s tolkning!

12 Hur sker implementeringen i svensk rätt av sjukvårdsbegreppet? SKV:s nya ställningstagande om intyg m.m.: Referar EUD:s praxis under rubriken Bedömning Ändamålet med de åtgärder som undantas ska vara omsorgen om individens hälsa och inte enbart en iakttagelse och ett konstaterande av hälsotillstånd SKV tolkar C-91/12 PFC Clinic så att rekonstruktion av kroppsdelar efter olycka eller pga medfödd missbildning generellt är medicinskt betingad men ska inte bedömningen göras av expertis? om ingreppet till någon del är medicinskt motiverat så är det skattefritt men CPP?

13 Hur sker implementeringen i svensk rätt av nära knutna? Motsvaras av tjänster av annat slag och varor omsatta som ett led i vården, 3 kap. 4 st. 1 ML Onödig dubbelreglering som dessutom syftar tillbaka på hela ML:s sjukvårdsdefinition, även den del som implementerar sjukvårdande behandling enligt art c (jämför RÅ 2003 ref. 5 om qigong) I direkt konflikt med C-366/12 Klinikum Dortmund Vilket blir resultatet vid prövning mot unionsrätten? Direkt effekt kan leda till skatteplikt eller Skattefrihet enligt ML om direktivkonform tolkning inte är möjlig ML måste ändras

14 Hur sker implementeringen i svensk rätt av nära knutna? Spridd föreställning i Sverige om att exempelvis hörapparater och ortopedtekniska hjälpmedel är skattefria om de erhålls på sjukhus (prop. 2005/06:43 s. 54, 58 samt SKV:s handledning) EUD: En förutsättning för nära knutna är underordnad sjukvårdstjänsten (C-76/99 Kommissionen mot Frankrike, C-394/04 Ygeia m.fl.) Krycka efter akutvård men hörapparat? SKV anser att undersökning för att konstatera dödsfall är nära knuten till sjukvård före dödsfallet

15 Hur sker implementeringen i svensk rätt av? likställda utförare? Omfattas offentliga vårdcentraler av art b resp. privata av art c? sjukvårdande behandling? Innebär C-91/12 PFC Clinic p. 36 att det trots allt finns visst utrymme för skattefria tillhandahållanden efter delegering? Är råd i sjukvårdsfrågor på nätet aldrig sjukvård? (jfr RÅ 2007 ref. 88 samt utvecklingen Norrlands inland?) paramedicinsk personal? Audionomers hörapparer men inte ortopedteknikernas proteser? (prop. 2005/06:43 men CPP?)

16 Slutsatser Den dubbla regleringen fördunklar och vilseleder med avseende på rättskällevärde bekämpar dimma med mera dimma Bättre kodifiera direktivet, eventuellt med tillägg i pedagogiskt syfte för vissa av EUD:s uttalanden ML stadgar alltför omfattande skattefrihet och måste ändras (med avs. på rekvisitet nära knutna) SKV bör överväga och uppdatera sina uttalanden, såväl med avseende på sakinnehåll som rättskällehantering Oklarheter om delegering, vissa hjälpmedel, internetmedicin m.m. lurar i vassen